Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Transkript

1 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte och bakgrund... 5 Genomförande... 5 Om eleverna i Malmös skolor... 6 Föräldrars utbildningsnivå... 6 Nyanlända elever... 7 Utländsk bakgrund... 9 Betyg i förhållande till prognos Grundskolan Betyg årskurs Betygsresultat årskurs Följa elever över tid Nationella prov Jämförelse betyg och nationella prov Måluppfyllelse årskurs Kunskapsresultat i relation till enkätresultat Fritidshem Fritidshemselevernas kunskapsresultat Grundsärskolan Betyg årskurs Bilaga 1. Ämnesförkortningar Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2015/2016. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommande året formuleras. I detta kapitel sammanfattas de övergripande resultaten i rapporten. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har ökat och är 220,5. Andelen elever i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor som nått målen i alla ämnen samt andelen elever som är behöriga till gymnasiet har minskat något. 63,5 procent når målen i alla ämnen och 74,8 procent har gymnasiebehörighet. Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö, ökningen utgörs främst av pojkar vilka generellt sett har lägre betygsresultat än flickor. Betygsresultaten i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor är högre då nyanlända elever exkluderas i statistiken. Det genomsnittliga meritvärdet är 229,9 då nyanlända elever exkluderas. 83,5 procent av eleverna i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet och 71,3 procent har nått målen i alla ämnen då nyanlända elever exkluderas. Måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika ämnen. I svenska, modersmål och moderna språk är det störst andel av eleverna i årskurs 9 som nått målen. I svenska som andraspråk, matematik samt idrott och hälsa är måluppfyllelsen lägst. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har i genomsnitt ökat något från förra året. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 7,4 procentenheter vilket är en ökning från förra året. Andelen elever med behörighet till gymnasiet i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 6,7 procentenheter vilket är ungefär samma skillnad som förra året. Det finns stora skillnader mellan skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever i årskurs 9. Resultatet är relativt oförändrat från förra året för de elevgrupperna med ett högre genomsnittligt meritvärde, medan resultatet för den elevgruppen med lägst genomsnittligt meritvärde minskar. I årskurs 6 är måluppfyllelsen ungefär 90 procent i de flesta ämnena, måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 64,4 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen, en liten minskning från förra året. Måluppfyllelsen i årskurs 7 är mellan procent i de flesta ämnena, måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 58,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen, en ökning från förra året. I årskurs 8 är måluppfyllelsen mellan procent i de flesta ämnena, måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 56,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen, en liten minskning från förra året. I årskurs 3 klarade 54 procent av eleverna alla delprov på de nationella proven i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 64 procent av eleverna alla delprov. I årskurs 6 klarade 74 procent av eleverna godkänt på nationellt prov i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 75 procent av eleverna godkänt. 83 procent av eleverna klarade godkänt i engelska. I årskurs 9 klarade 73 procent av eleverna godkänt på nationellt prov i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 78 procent av eleverna godkänt. 83 procent av eleverna klarade godkänt i engelska. Det finns skillnader mellan resultaten från de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik och de betyg som senare sätts (den måluppfyllelse 3

4 som anges) i motsvarande ämnen. Oftast är andelen elever som klarat de nationella proven lägre än andelen som klarat godkänt betyg alternativt nått målen för motsvarande ämne. Undantaget är i engelska i årskurs 9 där andelen som klarat godkänt på de nationella proven och andelen med godkänt slutbetyg i ämnet är lika stor. De största skillnaderna mellan provresultat och betyg/måluppfyllelse i ämnet finns i årskurs 3. I engelska är skillnaderna mellan provresultat och betyg/måluppfyllelse i ämnet generellt mindre än för övriga ämnen. Andelen elever i kommunen som bedömts nått målen för undervisningen i årskurs 1-3 är i de flesta ämnena procent. I årskurs 4-5 är andelen elever som nått målen procent i de flesta ämnena. Måluppfyllelsen är dock lägre i matematik, engelska, modersmål och mycket lägre i svenska som andraspråk än i övriga ämnen. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 1-5 är i stort sätt oförändrad från föregående år. De största förändringarna från förra året finns i årskurs 1 där måluppfyllelsen minskat från 91 till 87 procent samt i årskurs 4 där måluppfyllelsen minskat från 68 till 65 procent. I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller dennes vårdnadshavare begär det. Av de som begärt betyg har 63 procent nått målen i alla ämnen. I nästan alla ämnen har över 90 procent av eleverna i årskurs 6-9 nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. 4

5 Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2015/2016. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommandet året formuleras. I rapporten redovisas resultaten i första hand på huvudmannanivå. Skolorna har fått ta del av underlagt till rapporten som även omfattar resultat på skolnivå. Det har gett skolorna möjlighet att analysera sina resultat och tillsammans med annat underlag besluta om insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar av kunskapsresultaten i grundskolan skulle överföras till grundskolenämnden. Kunskapsresultaten som redovisas i rapporten är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att följa upp elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan elever och skolor. Genomförande Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver de förutsättningar och demografiska förhållanden som grundskolorna i Malmö har och står inför samt hur dessa påverkar kunskapsresultaten. Därefter redovisas de kunskapsresultat som finns tillgängliga för respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. För grundskolan beskrivs i huvudsak betygsresultat, resultat från nationella proven samt måluppfyllelsen i årskurs 1-5. För grundsärskolan beskrivs betygsresultaten. Uppgifterna om betygsutfallet i årskurs 6-9 samt årets resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 har hämtats från Skolverkets databas SIRIS samt registrerade uppgifter vid vårterminens slut i grundskoleförvaltningens elevsystem EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. I rapporten redovisas framför allt uppgifter på huvudmannanivå. I vissa fall görs jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Uppgifterna om betygsutfall redovisas enligt samma princip av både Malmö stad och Skolverket. Skolverkets statistik för resultaten från nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 redovisas utifrån antalet elever som deltagit. I Malmö stad redovisas sedan flera år tillbaka de nationella provresultaten enligt samma princip som betygsutfallet nationellt redovisas, dvs. utifrån alla elever, med utgångspunkt i att kommunen har ett ansvar för alla sina elever. 5

6 Om eleverna i Malmös skolor Det finns ett antal faktorer utifrån elevers bakgrund som skolan inte kan påverka men som påverkar elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Det innebär att elevsammansättningen i Malmös skolor har betydelse för betygsresultateten som presenteras i denna rapport. I detta kapitel beskrivs elevsammansättningen i Malmös skolor utifrån ett antal bakgrundsfaktorer samt hur dessa påverkar elevernas kunskapsresultat. Denna information utgör en viktig del i analysen av kunskapsresultaten samt i bedömningen av hur skolan i Malmö lyckas med sitt uppdrag i förhållande till förutsättningar vad gäller elevsammansättning. Resultaten i Malmö jämförs i detta avsnitt med riket. I Skolverkets analysmodell SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) ställs elevernas faktiska resultat i relation till ett modellberäknat resultat efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. De faktorer som ingår i modellen och som påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade, andel födda utomlands, andel med utländsk bakgrund samt andel pojkar. Nedan beskrivs kunskapsresultaten i Malmö utifrån dessa faktorer. Resultat utifrån kön beskrivs dock senare i rapporten. Avslutningsvis redovisas det prognostiserade betygsresultatet utifrån grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell. Modellen bygger, utöver de variabler som ingår i SALSA, på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Föräldrars utbildningsnivå I nedanstående diagram visas elevernas genomsnittligt meritvärde år utifrån deras föräldrars utbilningsbakgrund. Diagrammet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. Diagram 1: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* Källa: Skolverkets databas SIRIS. Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. I gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning ingår elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller elever vars minst en förälders högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning. I gruppen eftergymnasial utbildning ingår elever vars minst en förälders högsta utbildning 6

7 är eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng (20 poäng om tagna innan 2007). Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Diagram 2: Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. En lägre andel av eleverna i Malmö än i riket har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Läsåret 2015/16 var det ungefär 52 procent av eleverna i Malmö som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning, ungefär 48 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I riket hade 54 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning, knappt 46 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I Malmö har, på samma sätt som i riket, föräldrarna till eleverna i fristående skolor högre utbildningsnivå än föräldrarna till eleverna i kommunala skolor. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat i både i riket och i Malmö över tid. Nyanlända elever Sedan den 1 januari 2016 har Sverige en nationell definition för vilka elever som är att betrakta som nyanlända. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt i Sverige eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a skollagen.). Nyanlända elever omfattas av samma kunskapskrav som övriga elever. Men deras förutsättningar att klara kunskapskraven skiljer sig från elever som inte är nyanlända på grund av skolbakgrund och kunskaper i svenska. Det är därför viktigt att följa upp kunskapsresultaten inklusive och exklusive nyanlända elever. Förutsättningarna att klara kunskapskraven skiljer sig också mellan nyanlända elever bland annat utifrån elevernas tidigare skolbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund. 7

8 Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö och i riket. Nyanlända elever finns främst i de kommunala skolorna. I Malmö utgörs ökningen främst av pojkar vilka generellt sett har lägre betygsresultat än flickor. Andelen nyanlända i Malmö är större än i riket, under läsåret 2015/16 var andelen 11,2 procent av Malmös elever i årskurs 9 nyanlända och i riket var andelen 9,9 procent. I diagrammet nedan redovisas det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Malmö och riket, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Det genomsnittliga meritvärdet är högre då nyanlända elever exkluderas. Diagram 3. Genomsnittligt meritvärde utifrån nyanlända årskurs 9 Malmö och riket år /12 12/13 13/14 14/15* 15/16* Malmö Alla elever Riket Alla elever Malmö Exkl. nyanlända Riket Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Diagrammet nedan visar andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Gymnasiebehörigheten är högre då nyanlända elever exkluderas. 8

9 Diagram 4. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 utifrån nyanlända Malmö och riket år /12 12/13 13/14 14/15 15/16 Malmö Alla elever Riket Alla elever Malmö Exkl. nyanlända Riket Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund - vilket Skolverket definierar dels som personer som är födda utomlands, dels födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands är ett trubbigt mått då invandringsåret har stor betydelse för dessa elevers förutsättningar att klara av den svenska skolan. Malmö har en stor befolkningsandel med utländsk bakgrund, vilket speglar elevsammansättningen i skolorna. Malmö har en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än riket. Läsåret 2015/16 hade enligt Skolverkets definition ungefär 48 procent av eleverna i Malmö svensk bakgrund, det vill säga var födda i Sverige och hade minst en förälder född i Sverige. Ungefär 52 procent av eleverna hade utländsk bakgrund, det vill säga elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands (28 %) och elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige (23 %). Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat i Malmö över tid. Den största andelen med utländsk bakgrund finns i Malmös kommunala skolor. I riket hade ungefär 77 procent av eleverna i svensk bakgrund och ungefär 23 procent har utländsk bakgrund. I diagrammet nedan visas genomsnittligt meritvärde utifrån utländsk bakgrund år

10 Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. I diagrammet nedan visas andel elever behöriga till gymnasiet utifrån utländsk bakgrund år Diagram 6. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. 10

11 Diagrammet nedan visar andel elever med utländsk bakgrund och andel elever med högutbildade föräldrar per skola. På de skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund är andelen elever med högutbildade föräldrar låg. Diagrammet visar den stora segregationen mellan skolor i Malmö. Diagram 7. Utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning per skola årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Andel (%) elever med utländsk bakgrund Källa: Skolverkets databas SIRIS. Andel (%) elever med högutbildade föräldrar Not: Varje skola har en blå och en röd stapel jämte varandra som visar på andel elever som har utländsk bakgrund och andel elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Den enda skolan vars båda staplar överstiger 70 procent är Malmö International School. Uppgifterna avser kommunala skolor. Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda utomlands eller är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Med högutbildad avses här eftergymnasial utbildning. Betyg i förhållande till prognos Grundskoleförvaltningen har från och med 2014 en resursfördelningsmodell som bygger på en mer omfattande typ av SALSA-modell som dessutom innehåller fler variabler som förbättrar modellens träffsäkerhet. I modellen har ytterligare tydliggjorts att exempelvis invandringsår och föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur eleverna klarar sig i Malmös skolor. Utöver de variabler som även ingår i SALSA bygger Malmös resursfördelningsmodell på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Eftersom resursfördelningsmodellen bygger på flera noggrant kartlagda variabler som spelar roll för elevernas betygsresultat gör modellen det möjligt att, förutom på ett träffsäkert sätt fördela resurser till skolorna, prognosticera betygsutfall per skola och på huvudmannanivå i kommunen för årskurs 9. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 förväntades 77 procent uppnå gymnasiebehörighet, betygsutfallet blev 75 procent. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 6 förväntades 79 procent uppnå gymnasiebehörighet, betygsutfallet blev 76 procent. Prognosen för betygsutfallet vårterminen 2016 gjordes innan det stora antalet nyanlända elever började i Malmös skolor vilket påverkat utfallet i förhållande till prognosen 11

12 Grundskolan Läsåret 2015/2016 gick ungefär 3900 elever i förskoleklass och drygt elever i årskurs 1-9 i Malmö stad. Av det totala antalet elever i grundskolan gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelat för kommunal respektive fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever per årskurs och huvudman Malmö 2015/2016 Antal/andel elever per årskurs och huvudman Antal elever i Andel flickor Antal elever i Andel flickor F-klass (%) åk 1-9 (%) åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Malmö - samtliga skolor Malmö - kommunala skolor Malmö - fristående skolor Andel elever i fristående skolor 14% 16% 13% 14% 14% 15% 15% 19% 19% 18% Källa: Skolverkets databas SIRIS. Mätdatum 15 oktober Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Betyg årskurs 9 Från höstterminen i årskurs 6 får elever i grundskolan betyg. Eleverna ska få betyg i alla ämnen som de fått undervisning i bortsett från språkval. Betyg i språkvalet ska sättas från och med höstterminen i årskurs 7. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F inte är ett godkänt resultat. Betyget ska spegla elevernas kunskaper vid tiden för betygssättning i förhållande till de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det inte finns underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av att eleven varit frånvarande ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och betygsdokumenten. Utifrån betygen i respektive ämne kan tre olika mått för elevens totala måluppfyllelse beräknas. Dessa mått är meritvärde, nått målen i alla ämnen och gymnasiebehörighet. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet beräknades fram till år 2013 som summan av betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är därför numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. För år 2014 beräknas det genomsnittliga meritvärdet utifrån 16 ämnen i Skolverkets statistik på grund av ett misstag vid insamlingen av den officiella statistiken. Diagrammet nedan visar utvecklingen av genomsnittligt meritvärde över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid och är högre då nyanlända elever exkluderas. Övergången från att beräkna meritvärde utifrån 16 till 17 ämnen förklarar en större ökning av meritvärdet mellan läsåren 2013/14 och 2014/15. 12

13 Diagram 8. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever ,7 203,1 205,3 208,4 206,6 211,3 224,8 229,9 216,4 220, /12* 12/13* 13/14* 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Andel elever som nått målen i alla ämnen Diagrammet nedan visar utvecklingen av andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen som ingått i elevernas utbildning över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen har minskat något i Malmös kommunala skolor de senaste två åren sett till samtliga elever. Andelen som nått målen i alla ämnen är större och har ökat över tid då nyanlända elever exkluderas. 13

14 Diagram 9. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever ,4% 65,7% 63, 63,9% 68,2% 68,9% 65,4% 64,3% 63,5% 71,3% 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Gymnasiebehörighet För behörighet till ett nationellt program i gymnasiet krävs godkänt betyg (A-E) i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt godkänt betyg i minst fem ytterligare ämnen. I beskrivningen nedan visas vilka ämnen som eleverna behöver ha ett godkänt betyg i för att uppnå behörighet att söka till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Behörighetskrav till gymnasieskolans nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Estetiska programmet Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskaps- och teknikprogrammet Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 5 valfria ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 9 valfria ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, + 5 valfria ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, biologi, fysik och kemi, + 6 valfria ämnen Diagrammet nedan visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen gymnasiebehöriga har under de senaste åren minskat i Malmö sett till samtliga elever. Gymnasiebehörigheten är högre och har ökat då nyanlända elever exkluderas. 14

15 Diagram 10. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever 76,7% 79,3% 80,4% 80,4% 81,1% 78,3% 77,2% 75,8% 74,8% 83,5% 6 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Diagrammet nedan visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever per behörighetsgrupp över tid i Malmö för kommunala skolor. Andel behöriga elever har minskat i samtliga behörighetsgrupper från förra året. Minskningen är störst för andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. 15

16 Diagram 11. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per behörighetsgrupp årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 78% 77% 76,7% 77,2% 76% 75% 74% 73% 72% 75,7% 73,3% 72,6% 76,4% 73,7% 73,1% 74,8% 74,1% 72,1% 71% 71,8% 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 saknar 8,1 procent (187 elever) godkänt i ett ämne för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. 3,7 procent (86 elever) saknar godkänt i två ämnen, 2,2 procent (51 elever) saknar godkänt i tre ämnen och 11 procent (252 elever) saknar godkänt i fler än tre ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som saknar godkänt i 1-2 ämnen för att nå gymnasiebehörighet saknar i de allra flesta fall godkänt i ett eller två av kärnämnena men har godkänt i tillräckligt många ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. I diagrammet nedan visas fördelningen av obehöriga elever i Malmös kommunala skolor utifrån hur många ämnen de saknar för att klara grundläggande gymnasiebehörighet, uppgifterna visas för samtliga obehöriga elever samt exklusive nyanlända elever. 16

17 Diagram 12. Andel (%) elever ej behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år 2016 Alla obehöriga elever Exkl. nyanlända elever 45% 43,8% 35% 32,5% 25% 26,9% 15% 5% 14,9% 9,5% 8,9% 6,4% 13,5% 1 ämne saknas för grundl. behörighet 2 ämnen saknas för grundl. behörighet 3 ämnen saknas för grundl. behörighet Fler än 3 ämnen saknas för grundl. behörighet Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Betyg per ämne Nedanstående diagram visar betygsfördelningen per ämne för 2016 i Malmös kommunala skolor. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Diagrammet visar att det finns skillnader i resultat mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och moderna språk. Diagram 13. Betygsfördelning per ämne årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 7% 6% 17% 12% 18% 6% 16% 17% 18% 17% 17% 15% 17% 9% 5% 13% 14% 12% 8% 13% 17% 23% 15% 35% 13% 23% 18% 16% 15% 23% 21% 19% 19% 17% 15% 28% 18% 13% 12% 18% 17% 22% 26% 21% 23% 16% 17% 18% 18% 17% 18% 18% 17% 26% 25% 22% 24% 19% 21% 26% 19% 19% 23% 18% 18% 19% 25% 25% 25% 23% 18% 17% 18% 19% 16% 21% 16% 39% 13% 14% 12% 12% 12% 14% 12% 16% 15% 19% 13% 19% 9% 8% 15% 14% 13% 11% 12% 9% 9% 17% 15% 8% 1% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. 17

18 Diagrammet nedan visar andel godkända elever i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk i Malmös kommunala skolor över tid. Engelska, matematik samt svenska eller svenska som andraspråk är ämnen som eleverna måste vara godkända i för att få behörighet till gymnasiet. Andelen elever som klarat godkänt i ämnena har varierat litet under tidsperioden. Andelen elever som klarat godkänt har ökat från förra året i alla de ämnen som diagrammet visar. Andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka läste 25 procent av eleverna ämnet istället för svenska är motsvarande andel 40 procent. Diagram 14. Andel (%) elever som nått målen i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 95,3% 95,2% 96,9% 96, 95, 9 89,8% 87,2% 87,6% 88,5% 87,6% 85% 85,5% 83,6% 82,4% 81,9% 85,6% 75% 72,3% 71,8% 70,7% 70,9% 73,7% 65% 6 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Svenska Engelska Matematik Svenska som andraspråk 63 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet moderna språk, andelen är ungefär lika stor som förra året. Av dessa var det 92,5 procent som klarade godkänt, andelen är ungefär lika stor som förra året. 31 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet modersmål, förra året var andelen 92,8 procent. Av dessa var det 93,6 procent som klarade godkänt, förra året var andelen 94,7 procent. Skillnader mellan pojkar och flickor Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Ökningen av nyanlända elever i Malmö har till största del utgjorts av pojkar vilket påverkat pojkarnas resultat. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Diagrammet nedan visar andel gymnasiebehöriga elever per kön i Malmös kommunala skolor uppdelat på de olika behörighetsgrupperna. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har vuxit i Malmö de två senaste läsåren. 18

19 Diagram 15. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,9% 74,6% 76,6% 74,5% 77,9% 76,6% 79, 72,7% 78,5% 71,8% 6 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Diagrammet nedan visar utvecklingen av det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har i genomsnitt ökat något från förra året. Diagram 16. Genomsnittligt meritvärde per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,7 187,6 213,0 193,4 216,5 197,8 227,3 206,0 231,8 209, Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 11/12* 12/13* 13/14* 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 19

20 Diagrammet nedan visar utvecklingen av det andel elever som nått målen i alla ämnen för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har i genomsnitt ökat något från förra året. Diagram 17. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,3% 60, 68,4% 59,6% 67, 63,9% 67, 61,7% 67,6% 59,8% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 7,4 procentenheter vilket än en större skillnad än förra året (cirka 5 procentenheter). Andelen elever med behörighet till gymnasiet är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 6,7 procentenheter vilket är ungefär samma skillnad som förra året. En större andel av flickorna än pojkarna har godkänt per ämne utom i idrott och hälsa där en ungefär lika stor andel flickor och pojkar nått godkänt. I 17 ämnen skiljer det mer än 5 procentenheter mellan pojkars och flickors resultat, förra året fanns den skillnaden i fem ämnen. Skillnader mellan skolor och elevgrupper Diagrammet nedan visar skolan med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga elever samt ett medelvärde för de tre skolor med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga elever per år från 2000 till Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Det finns stora skillnader mellan olika skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. På de skolor i diagrammet med lägre andel gymnasiebehöriga elever finns en större andel nyanlända elever än på de skolorna i diagrammet med en större andel gymnasiebehöriga elever där det inte finns någon eller endast ett fåtal nyanlända elever. 20

21 Diagram 18. Skillnader mellan skolor för andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,3% 98,6% 97,9% 99,3% 100, , 97,5% 97,2% 97,3% 98, 6 48,9% 41,5% 42,6% 36,4% 28, 29,2% 50,3% 47,3% 42,3% 38,4% 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Skolan med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh. Skolan med högst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh. Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Nedanstående diagram visar genomsnittligt meritvärde utifrån elevernas 16 bästa betyg redovisat per kvintil - dvs. genomsnittligt meritvärde för den femtedel av eleverna med lägst poäng (kvintil 1), näst lägst poäng (kvintil 2), högst poäng (kvintil 5), näst högst poäng (kvintil 4) samt poäng för mittengrupp (kvintil 3). Vid beräkning av genomsnittligt meritvärde inkluderas i denna sammanställning elever som saknar betyg i alla ämnen. Detta utifrån att syftet här är att visa på spridning mellan samtliga elevers resultat. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagrammet visar att resultatet är relativt oförändrat från förra året för kvintilerna 2-5, det vill säga de elevgrupper med högre genomsnittligt meritvärde, medan resultatet för kvintil 1, det vill säga elevgruppen med lägst genomsnittligt meritvärde, minskar. För tidigare år kan noteras en tydligare ökning av meritvärde kvitil 2-5, särskilt för de två översta kvintilerna. Diagram 19. Genomsnittligt meritvärde per kvintil (elevgrupp) årskurs 9 Malmös kommunala skolor år ,1 283,7 289,4 291,3 287,5 286,1 294,2 294, ,7 235,7 240,6 243,7 201,6 199,4 201,8 205,9 168,0 164,7 168,0 168,3 248,6 247,5 254,2 215,7 217,1 220,7 177,4 180,8 180,2 254,6 221,9 180, ,7 61,4 65,3 66,6 66,5 73,2 61,8 52, Kvintil 1 0- Kvintil Kvintil Kvintil Kvintil

22 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna inkluderar elever som saknar betyg i alla ämnen. Meritvärde beräknas utifrån varje elevs 16 bästa ämnen. Anpassad studiegång Av 3 kap 12 skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut fattat av rektor innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång. Enligt skolornas inrapporterade uppgifter i elevsystemet har 84 elever i årskurs 9, varav 27 flickor och 57 pojkar, haft anpassad studiegång läsåret 2015/2016. Det är 3,7 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. 14 av dessa 84 elever, knappt 16 procent, nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är en större andel än förra året (13 %). Andelen är högre bland flickorna än pojkarna. För elever med anpassad studiegång avvikelser från timplanen gjorts i genomsnitt i drygt 4 ämnen per elev. Anpassad studiegång har i första hand gjorts i NO-ämnena och i sista hand ämnen som eleverna behöver vara godkänd i för att kunna bli gymnasiebehöriga, dvs. svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Mönstret är i stort sett detsamma som förra året. Sommarskola och prövning Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommarskola och prövning under sommaren 2016 ledde till att 46 elever i årskurs 9 förbättrade sina betyg i ett eller flera ämnen. Detta innebär att ytterligare 1,4 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (34 elever) nådde gymnasiebehörighet. Alla dessa elever saknade innan sommarskolan och prövningen endast ett ämne för att nå behörighet. Den samlade andelen elever som nått behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2016 i Malmös kommunala skolor är därmed 76,4 procent. Förra årets sommarskola och prövning innebar att ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (57 elever) nådde behörighet till gymnasieskolan. År 2014 innebar sommarskola och prövning att ytterligare 2,2 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till yrkesförberedande program. Diagrammet nedan visar betygsresultaten före och efter sommarskola och prövning i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor, uppgifterna redovisas inklusive och exklusive nyanlända elever. 22

23 Diagram 20. Betygsresultat före och efter sommarskola och prövning årskurs 9 Malmö kommunala skolor år 2016 Alla elever Exkl. nyanlända elever 230,1 230,4 220,2 220,4 83,6% 85,4% 75, 76,4% 72,1% 72,7% 64,1% 64,6% Före Efter Före Efter Före Efter Genomsnittligt meritvärde Gymnasiebehörighet Nått målen i alla ämnen Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Betygsresultat årskurs 6-8 Betyg i grundskolan sätts enligt en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Eftersom eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs kan det vara missvisande att använda betygsmåtten meritvärde och gymnasiebehörighet för att redovisa betygsresultaten. Fokus i denna rapport är därför betygsresultaten på ämnesnivå samt andelen elever som nått målen i alla ämnen. Diagrammet nedan visar andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6-8 i Malmös kommunala skolor år Resultaten redovisas inklusive och exklusive nyanlända elever. Då nyanlända elever exkluderas är andelen elever som nått målen i alla ämnen större än då nyanlända elever inkluderas. 23

24 51,6% 53,7% 60, 56,5% 58,3% 54,3% 57,2% 56,3% 62, 59,4% 56,4% 65,1% 64,4% 62,1% 67,3% 67,5% 64, 60,7% 61, 63, 70, Diagram 21. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 6-8 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever 18 månader Exkl. nyanlända elever 4 år /14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andelen som nått målen i alla ämnen är större bland flickor än bland pojkar i alla de årskurser och för alla de läsår som visas i diagrammet ovan. Det finns också mycket stora skillnader mellan skolor vad gäller andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Läsåret 2015/16 skilde det ungefär 80 procentenheter mellan den skolan med högst och den skola med lägst andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6-8. Måluppfyllelse årskurs 6 Diagrammet nedan visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är ungefär 90 procent i de flesta ämnena. Måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 64,4 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 65,1 procent. 24

25 Diagram 22. Betygsfördelning per ämne årskurs 6 Malmö kommunala skolor år % 5% 9% 5% 4% 14% 17% 15% 11% 11% 12% 12% 13% 11% 6% 12% 8% 24% 21% 15% 19% 18% 13% 38% 13% 24% 25% 25% 28% 25% 26% 26% 28% 28% 16% 26% 26% 19% 21% 29% 19% 16% 23% 28% 24% 21% 19% 18% 19% 18% 22% 26% 29% 26% 26% 31% 28% 19% 25% 23% 24% 23% 23% 25% 23% 27% 18% 16% 16% 13% 15% 13% 14% 15% 14% 15% 14% 13% 13% 14% 19% 17% 11% 12% 4% 7% 9% 13% 8% 8% 5% 5% 4% 5% 6% 4% 6% 5% 5% 1% 4% 3% BL EN HKK IDH MA ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. En större andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. Resultatskillnaderna är ungefär 7 procentenheter i årskurs 6, i stort sett oförändrat från föregående år. Måluppfyllelse årskurs 7 Diagrammet nedan visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan procent i de flesta ämnena. Måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 58,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 56,5 procent. Diagram 23. Betygsfördelning per ämne årskurs 7 Malmö kommunala skolor år % 19% 9% 8% 9% 15% 21% 21% 17% 17% 18% 17% 16% 16% 13% 22% 19% 22% 15% 22% 23% 22% 43% 18% 14% 14% 26% 28% 28% 27% 31% 31% 32% 31% 23% 19% 27% 25% 23% 21% 21% 21% 19% 19% 22% 29% 6 24% 26% 23% 23% 24% 27% 23% 28% 24% 25% 23% 21% 27% 26% 17% 21% 19% 19% 19% 21% 21% 18% 25% 12% 16% 13% 13% 15% 14% 5% 7% 4% 4% 6% 6% 16% 12% 11% 12% 9% 9% 11% 13% 8% 11% 7% 6% 4% 3% 4% 3% 3% 4% 3% 4% 5% 3% 4% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 15/16 F&S E D C B A Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. En större andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. I årskurs 7 är resultatskillnaden mellan flickor och pojkar över 8 procentenheter, vilket innebär en liten ökning från föregående år. Måluppfyllelse årskurs 8 Diagrammet nedan visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan procent i de flesta ämnena. 25

26 Måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 56,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 57,2 procent. Diagram 24. Betygsfördelning per ämne årskurs 8 Malmö kommunala skolor år % 21% 13% 11% 7% 13% 8% 19% 24% 21% 19% 19% 18% 19% 8% 14% 19% 21% 14% 17% 23% 47% 12% 17% 26% 26% 24% 25% 24% 23% 24% 27% 28% 23% 22% 18% 18% 25% 19% 23% 17% 17% 18% 16% 21% 27% 22% 27% 24% 17% 23% 27% 28% 28% 23% 28% 19% 19% 18% 15% 22% 22% 22% 24% 22% 14% 14% 13% 18% 17% 15% 14% 9% 13% 6% 9% 6% 7% 6% 9% 18% 11% 12% 17% 17% 9% 9% 11% 9% 8% 7% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 6% 6% 6% 2% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. En större andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. I årskurs 8 är resultatskillnaden mellan pojkar och flickor ungefär 7 procentenheter vilket är en liten minskning från förra året. Följa elever över tid För de elever som avslutade årskurs 9 läsåret 2015/16 finns för första gången dokumenterade resultat för deras måluppfyllelse från årskurs 3 och framåt, förutsatt att de gått i Malmös kommunala skolor. Det gör det möjligt att följa kunskapsutvecklingen bakåt för de nior som gått i Malmös kommunala skolor från och med årskurs 3. Diagrammen nedan visar utveckling av genomsnittlig betygspoäng i matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6-9 för de elever som läsåret 2009/10 gick i årskurs 3 och gått i Malmös kommunala skolor till och med årskurs 9 läsåret 2015/16. I årskurs 3 dokumenterades dessa elevers måluppfyllelse utifrån kategorierna Helt nått kravnivå, Nått kravnivå otillräckligt samt På god väg att nå kravnivå. I gruppen övriga registeringar finns de elever i årskurs 3 vars registeraringar inte kan härledas till någon av nämnda kategorier. Detta kan bland annat bero på felregistreringar i elevsystemet eller att bedömning för dessa elever saknas. Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. I matematik minskar betygspoängen mellan årskurs 6 och 7 för elever som i årskurs 3 nått kravnivån, är på god väg att nå kravnivån, inte nått kravnivån samt för elever med övriga registreringar. Från årskurs 7 ökar betygspoängen något för samtliga elevgrupper. Betygspoängen i årskurs 6-9 är betydligt lägre för den elevgrupp som inte nått kravnivån i årskurs 3 än övriga grupper, den genomsnittliga betygspoängen för denna elevgrupp motsvarar betyget F under årskurs 6-9. För de övriga elevgrupperna motsvarar den genomsnittliga betygspoängen minst betyget E i årskurs 9. Högst är betygspoängen för den grupp som redan i årskurs 3 nått kravnivån för matematik. 26

27 Diagram 25. Utveckling av genomsnittlig betygspoäng MA för eleverna i årskurs /2016 Malmö kommunala skolor Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Helt nått kravnivå Nått kravnivå otillräckligt På god väg nå kravnivå Övriga registreringar Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. I gruppen som helt nått kravnivån i årskurs 3 ingår 1052 elever, 165 elever ingår i gruppen som nått kravnivån otillräckligt, 270 elever ingår i gruppen som var på god väg att nå kravnivån och i gruppen övriga registeringar ingår 70 elever. Av de elever som i årskurs 3 inte nått kravnivån i svenska/svenska som andraspråk var det 28 procent som inte klarat godkänt i ämnet, detta motsvarar 37 elever. Av de elever som i årskurs 3 inte nått kravnivån i matematik var det 43 procent som inte klarat godkänt i ämnet när de gick ut årskurs 9 sex år senare, detta motsvara 37 elever. Elever som i årskurs 3 nått kravnivån, är på god väg att nå kravnivån samt elever med övriga registreringar har en högre betygspoäng om de gått på samma skola i årskurs 6 och 9 än om de gått på olika skolor i årskurs 6 och 9. I svenska/svenska som andraspråk minskar betygspoängen mellan årskurs 6 och 7 för elever som i årskurs 3 nått kravnivån, är på god väg att nå kravnivån samt för elever med övriga registreringar. Från årskurs 7 ökar betygspoängen något för samtliga elevgrupper. Betygspoängen i årskurs 6-9 är betydligt lägre för den elevgrupp som inte nått kravnivån i årskurs 3 än övriga grupper, den genomsnittliga betygspoängen för denna elevgrupp motsvarar betyget F under årskurs 6-9. För de övriga elevgrupperna motsvara den genomsnittliga betygspoängen minst betyget E i årskurs 9. Högst är betygspoängen för den grupp som redan i årskurs 3 nått kravnivån för svenska/svenska som andraspråk. 27