Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016"

Transkript

1 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte och bakgrund... 5 Genomförande... 5 Om eleverna i Malmös skolor... 6 Föräldrars utbildningsnivå... 6 Nyanlända elever... 7 Utländsk bakgrund... 9 Betyg i förhållande till prognos Grundskolan Betyg årskurs Betygsresultat årskurs Följa elever över tid Nationella prov Jämförelse betyg och nationella prov Måluppfyllelse årskurs Kunskapsresultat i relation till enkätresultat Fritidshem Fritidshemselevernas kunskapsresultat Grundsärskolan Betyg årskurs Bilaga 1. Ämnesförkortningar Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2015/2016. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommande året formuleras. I detta kapitel sammanfattas de övergripande resultaten i rapporten. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har ökat och är 220,5. Andelen elever i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor som nått målen i alla ämnen samt andelen elever som är behöriga till gymnasiet har minskat något. 63,5 procent når målen i alla ämnen och 74,8 procent har gymnasiebehörighet. Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö, ökningen utgörs främst av pojkar vilka generellt sett har lägre betygsresultat än flickor. Betygsresultaten i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor är högre då nyanlända elever exkluderas i statistiken. Det genomsnittliga meritvärdet är 229,9 då nyanlända elever exkluderas. 83,5 procent av eleverna i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet och 71,3 procent har nått målen i alla ämnen då nyanlända elever exkluderas. Måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika ämnen. I svenska, modersmål och moderna språk är det störst andel av eleverna i årskurs 9 som nått målen. I svenska som andraspråk, matematik samt idrott och hälsa är måluppfyllelsen lägst. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har i genomsnitt ökat något från förra året. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 7,4 procentenheter vilket är en ökning från förra året. Andelen elever med behörighet till gymnasiet i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 6,7 procentenheter vilket är ungefär samma skillnad som förra året. Det finns stora skillnader mellan skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever i årskurs 9. Resultatet är relativt oförändrat från förra året för de elevgrupperna med ett högre genomsnittligt meritvärde, medan resultatet för den elevgruppen med lägst genomsnittligt meritvärde minskar. I årskurs 6 är måluppfyllelsen ungefär 90 procent i de flesta ämnena, måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 64,4 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen, en liten minskning från förra året. Måluppfyllelsen i årskurs 7 är mellan procent i de flesta ämnena, måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 58,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen, en ökning från förra året. I årskurs 8 är måluppfyllelsen mellan procent i de flesta ämnena, måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 56,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen, en liten minskning från förra året. I årskurs 3 klarade 54 procent av eleverna alla delprov på de nationella proven i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 64 procent av eleverna alla delprov. I årskurs 6 klarade 74 procent av eleverna godkänt på nationellt prov i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 75 procent av eleverna godkänt. 83 procent av eleverna klarade godkänt i engelska. I årskurs 9 klarade 73 procent av eleverna godkänt på nationellt prov i matematik. I svenska/svenska som andraspråk klarade 78 procent av eleverna godkänt. 83 procent av eleverna klarade godkänt i engelska. Det finns skillnader mellan resultaten från de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik och de betyg som senare sätts (den måluppfyllelse 3

4 som anges) i motsvarande ämnen. Oftast är andelen elever som klarat de nationella proven lägre än andelen som klarat godkänt betyg alternativt nått målen för motsvarande ämne. Undantaget är i engelska i årskurs 9 där andelen som klarat godkänt på de nationella proven och andelen med godkänt slutbetyg i ämnet är lika stor. De största skillnaderna mellan provresultat och betyg/måluppfyllelse i ämnet finns i årskurs 3. I engelska är skillnaderna mellan provresultat och betyg/måluppfyllelse i ämnet generellt mindre än för övriga ämnen. Andelen elever i kommunen som bedömts nått målen för undervisningen i årskurs 1-3 är i de flesta ämnena procent. I årskurs 4-5 är andelen elever som nått målen procent i de flesta ämnena. Måluppfyllelsen är dock lägre i matematik, engelska, modersmål och mycket lägre i svenska som andraspråk än i övriga ämnen. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 1-5 är i stort sätt oförändrad från föregående år. De största förändringarna från förra året finns i årskurs 1 där måluppfyllelsen minskat från 91 till 87 procent samt i årskurs 4 där måluppfyllelsen minskat från 68 till 65 procent. I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller dennes vårdnadshavare begär det. Av de som begärt betyg har 63 procent nått målen i alla ämnen. I nästan alla ämnen har över 90 procent av eleverna i årskurs 6-9 nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. 4

5 Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2015/2016. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommandet året formuleras. I rapporten redovisas resultaten i första hand på huvudmannanivå. Skolorna har fått ta del av underlagt till rapporten som även omfattar resultat på skolnivå. Det har gett skolorna möjlighet att analysera sina resultat och tillsammans med annat underlag besluta om insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar av kunskapsresultaten i grundskolan skulle överföras till grundskolenämnden. Kunskapsresultaten som redovisas i rapporten är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att följa upp elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan elever och skolor. Genomförande Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver de förutsättningar och demografiska förhållanden som grundskolorna i Malmö har och står inför samt hur dessa påverkar kunskapsresultaten. Därefter redovisas de kunskapsresultat som finns tillgängliga för respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. För grundskolan beskrivs i huvudsak betygsresultat, resultat från nationella proven samt måluppfyllelsen i årskurs 1-5. För grundsärskolan beskrivs betygsresultaten. Uppgifterna om betygsutfallet i årskurs 6-9 samt årets resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 har hämtats från Skolverkets databas SIRIS samt registrerade uppgifter vid vårterminens slut i grundskoleförvaltningens elevsystem EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. I rapporten redovisas framför allt uppgifter på huvudmannanivå. I vissa fall görs jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Uppgifterna om betygsutfall redovisas enligt samma princip av både Malmö stad och Skolverket. Skolverkets statistik för resultaten från nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 redovisas utifrån antalet elever som deltagit. I Malmö stad redovisas sedan flera år tillbaka de nationella provresultaten enligt samma princip som betygsutfallet nationellt redovisas, dvs. utifrån alla elever, med utgångspunkt i att kommunen har ett ansvar för alla sina elever. 5

6 Om eleverna i Malmös skolor Det finns ett antal faktorer utifrån elevers bakgrund som skolan inte kan påverka men som påverkar elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Det innebär att elevsammansättningen i Malmös skolor har betydelse för betygsresultateten som presenteras i denna rapport. I detta kapitel beskrivs elevsammansättningen i Malmös skolor utifrån ett antal bakgrundsfaktorer samt hur dessa påverkar elevernas kunskapsresultat. Denna information utgör en viktig del i analysen av kunskapsresultaten samt i bedömningen av hur skolan i Malmö lyckas med sitt uppdrag i förhållande till förutsättningar vad gäller elevsammansättning. Resultaten i Malmö jämförs i detta avsnitt med riket. I Skolverkets analysmodell SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) ställs elevernas faktiska resultat i relation till ett modellberäknat resultat efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. De faktorer som ingår i modellen och som påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade, andel födda utomlands, andel med utländsk bakgrund samt andel pojkar. Nedan beskrivs kunskapsresultaten i Malmö utifrån dessa faktorer. Resultat utifrån kön beskrivs dock senare i rapporten. Avslutningsvis redovisas det prognostiserade betygsresultatet utifrån grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell. Modellen bygger, utöver de variabler som ingår i SALSA, på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Föräldrars utbildningsnivå I nedanstående diagram visas elevernas genomsnittligt meritvärde år utifrån deras föräldrars utbilningsbakgrund. Diagrammet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. Diagram 1: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* Källa: Skolverkets databas SIRIS. Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. I gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning ingår elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller elever vars minst en förälders högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning. I gruppen eftergymnasial utbildning ingår elever vars minst en förälders högsta utbildning 6

7 är eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng (20 poäng om tagna innan 2007). Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Diagram 2: Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. En lägre andel av eleverna i Malmö än i riket har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Läsåret 2015/16 var det ungefär 52 procent av eleverna i Malmö som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning, ungefär 48 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I riket hade 54 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning, knappt 46 procent av eleverna hade föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning. I Malmö har, på samma sätt som i riket, föräldrarna till eleverna i fristående skolor högre utbildningsnivå än föräldrarna till eleverna i kommunala skolor. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning har ökat i både i riket och i Malmö över tid. Nyanlända elever Sedan den 1 januari 2016 har Sverige en nationell definition för vilka elever som är att betrakta som nyanlända. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt i Sverige eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a skollagen.). Nyanlända elever omfattas av samma kunskapskrav som övriga elever. Men deras förutsättningar att klara kunskapskraven skiljer sig från elever som inte är nyanlända på grund av skolbakgrund och kunskaper i svenska. Det är därför viktigt att följa upp kunskapsresultaten inklusive och exklusive nyanlända elever. Förutsättningarna att klara kunskapskraven skiljer sig också mellan nyanlända elever bland annat utifrån elevernas tidigare skolbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund. 7

8 Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö och i riket. Nyanlända elever finns främst i de kommunala skolorna. I Malmö utgörs ökningen främst av pojkar vilka generellt sett har lägre betygsresultat än flickor. Andelen nyanlända i Malmö är större än i riket, under läsåret 2015/16 var andelen 11,2 procent av Malmös elever i årskurs 9 nyanlända och i riket var andelen 9,9 procent. I diagrammet nedan redovisas det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Malmö och riket, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Det genomsnittliga meritvärdet är högre då nyanlända elever exkluderas. Diagram 3. Genomsnittligt meritvärde utifrån nyanlända årskurs 9 Malmö och riket år /12 12/13 13/14 14/15* 15/16* Malmö Alla elever Riket Alla elever Malmö Exkl. nyanlända Riket Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Diagrammet nedan visar andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Gymnasiebehörigheten är högre då nyanlända elever exkluderas. 8

9 Diagram 4. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 utifrån nyanlända Malmö och riket år /12 12/13 13/14 14/15 15/16 Malmö Alla elever Riket Alla elever Malmö Exkl. nyanlända Riket Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund - vilket Skolverket definierar dels som personer som är födda utomlands, dels födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands är ett trubbigt mått då invandringsåret har stor betydelse för dessa elevers förutsättningar att klara av den svenska skolan. Malmö har en stor befolkningsandel med utländsk bakgrund, vilket speglar elevsammansättningen i skolorna. Malmö har en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än riket. Läsåret 2015/16 hade enligt Skolverkets definition ungefär 48 procent av eleverna i Malmö svensk bakgrund, det vill säga var födda i Sverige och hade minst en förälder född i Sverige. Ungefär 52 procent av eleverna hade utländsk bakgrund, det vill säga elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands (28 %) och elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige (23 %). Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat i Malmö över tid. Den största andelen med utländsk bakgrund finns i Malmös kommunala skolor. I riket hade ungefär 77 procent av eleverna i svensk bakgrund och ungefär 23 procent har utländsk bakgrund. I diagrammet nedan visas genomsnittligt meritvärde utifrån utländsk bakgrund år

10 Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. I diagrammet nedan visas andel elever behöriga till gymnasiet utifrån utländsk bakgrund år Diagram 6. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. 10

11 Diagrammet nedan visar andel elever med utländsk bakgrund och andel elever med högutbildade föräldrar per skola. På de skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund är andelen elever med högutbildade föräldrar låg. Diagrammet visar den stora segregationen mellan skolor i Malmö. Diagram 7. Utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning per skola årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Andel (%) elever med utländsk bakgrund Källa: Skolverkets databas SIRIS. Andel (%) elever med högutbildade föräldrar Not: Varje skola har en blå och en röd stapel jämte varandra som visar på andel elever som har utländsk bakgrund och andel elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Den enda skolan vars båda staplar överstiger 70 procent är Malmö International School. Uppgifterna avser kommunala skolor. Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda utomlands eller är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Med högutbildad avses här eftergymnasial utbildning. Betyg i förhållande till prognos Grundskoleförvaltningen har från och med 2014 en resursfördelningsmodell som bygger på en mer omfattande typ av SALSA-modell som dessutom innehåller fler variabler som förbättrar modellens träffsäkerhet. I modellen har ytterligare tydliggjorts att exempelvis invandringsår och föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur eleverna klarar sig i Malmös skolor. Utöver de variabler som även ingår i SALSA bygger Malmös resursfördelningsmodell på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Eftersom resursfördelningsmodellen bygger på flera noggrant kartlagda variabler som spelar roll för elevernas betygsresultat gör modellen det möjligt att, förutom på ett träffsäkert sätt fördela resurser till skolorna, prognosticera betygsutfall per skola och på huvudmannanivå i kommunen för årskurs 9. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 förväntades 77 procent uppnå gymnasiebehörighet, betygsutfallet blev 75 procent. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 6 förväntades 79 procent uppnå gymnasiebehörighet, betygsutfallet blev 76 procent. Prognosen för betygsutfallet vårterminen 2016 gjordes innan det stora antalet nyanlända elever började i Malmös skolor vilket påverkat utfallet i förhållande till prognosen 11

12 Grundskolan Läsåret 2015/2016 gick ungefär 3900 elever i förskoleklass och drygt elever i årskurs 1-9 i Malmö stad. Av det totala antalet elever i grundskolan gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelat för kommunal respektive fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever per årskurs och huvudman Malmö 2015/2016 Antal/andel elever per årskurs och huvudman Antal elever i Andel flickor Antal elever i Andel flickor F-klass (%) åk 1-9 (%) åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Malmö - samtliga skolor Malmö - kommunala skolor Malmö - fristående skolor Andel elever i fristående skolor 14% 16% 13% 14% 14% 15% 15% 19% 19% 18% Källa: Skolverkets databas SIRIS. Mätdatum 15 oktober Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Antal elever i Betyg årskurs 9 Från höstterminen i årskurs 6 får elever i grundskolan betyg. Eleverna ska få betyg i alla ämnen som de fått undervisning i bortsett från språkval. Betyg i språkvalet ska sättas från och med höstterminen i årskurs 7. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F inte är ett godkänt resultat. Betyget ska spegla elevernas kunskaper vid tiden för betygssättning i förhållande till de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det inte finns underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av att eleven varit frånvarande ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och betygsdokumenten. Utifrån betygen i respektive ämne kan tre olika mått för elevens totala måluppfyllelse beräknas. Dessa mått är meritvärde, nått målen i alla ämnen och gymnasiebehörighet. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet beräknades fram till år 2013 som summan av betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är därför numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. För år 2014 beräknas det genomsnittliga meritvärdet utifrån 16 ämnen i Skolverkets statistik på grund av ett misstag vid insamlingen av den officiella statistiken. Diagrammet nedan visar utvecklingen av genomsnittligt meritvärde över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid och är högre då nyanlända elever exkluderas. Övergången från att beräkna meritvärde utifrån 16 till 17 ämnen förklarar en större ökning av meritvärdet mellan läsåren 2013/14 och 2014/15. 12

13 Diagram 8. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever ,7 203,1 205,3 208,4 206,6 211,3 224,8 229,9 216,4 220, /12* 12/13* 13/14* 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Andel elever som nått målen i alla ämnen Diagrammet nedan visar utvecklingen av andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen som ingått i elevernas utbildning över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen har minskat något i Malmös kommunala skolor de senaste två åren sett till samtliga elever. Andelen som nått målen i alla ämnen är större och har ökat över tid då nyanlända elever exkluderas. 13

14 Diagram 9. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever ,4% 65,7% 63, 63,9% 68,2% 68,9% 65,4% 64,3% 63,5% 71,3% 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Gymnasiebehörighet För behörighet till ett nationellt program i gymnasiet krävs godkänt betyg (A-E) i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt godkänt betyg i minst fem ytterligare ämnen. I beskrivningen nedan visas vilka ämnen som eleverna behöver ha ett godkänt betyg i för att uppnå behörighet att söka till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Behörighetskrav till gymnasieskolans nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Estetiska programmet Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskaps- och teknikprogrammet Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 5 valfria ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 9 valfria ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, + 5 valfria ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, biologi, fysik och kemi, + 6 valfria ämnen Diagrammet nedan visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen gymnasiebehöriga har under de senaste åren minskat i Malmö sett till samtliga elever. Gymnasiebehörigheten är högre och har ökat då nyanlända elever exkluderas. 14

15 Diagram 10. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever 76,7% 79,3% 80,4% 80,4% 81,1% 78,3% 77,2% 75,8% 74,8% 83,5% 6 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Diagrammet nedan visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever per behörighetsgrupp över tid i Malmö för kommunala skolor. Andel behöriga elever har minskat i samtliga behörighetsgrupper från förra året. Minskningen är störst för andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. 15

16 Diagram 11. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per behörighetsgrupp årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 78% 77% 76,7% 77,2% 76% 75% 74% 73% 72% 75,7% 73,3% 72,6% 76,4% 73,7% 73,1% 74,8% 74,1% 72,1% 71% 71,8% 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 saknar 8,1 procent (187 elever) godkänt i ett ämne för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. 3,7 procent (86 elever) saknar godkänt i två ämnen, 2,2 procent (51 elever) saknar godkänt i tre ämnen och 11 procent (252 elever) saknar godkänt i fler än tre ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som saknar godkänt i 1-2 ämnen för att nå gymnasiebehörighet saknar i de allra flesta fall godkänt i ett eller två av kärnämnena men har godkänt i tillräckligt många ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. I diagrammet nedan visas fördelningen av obehöriga elever i Malmös kommunala skolor utifrån hur många ämnen de saknar för att klara grundläggande gymnasiebehörighet, uppgifterna visas för samtliga obehöriga elever samt exklusive nyanlända elever. 16

17 Diagram 12. Andel (%) elever ej behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år 2016 Alla obehöriga elever Exkl. nyanlända elever 45% 43,8% 35% 32,5% 25% 26,9% 15% 5% 14,9% 9,5% 8,9% 6,4% 13,5% 1 ämne saknas för grundl. behörighet 2 ämnen saknas för grundl. behörighet 3 ämnen saknas för grundl. behörighet Fler än 3 ämnen saknas för grundl. behörighet Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Betyg per ämne Nedanstående diagram visar betygsfördelningen per ämne för 2016 i Malmös kommunala skolor. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Diagrammet visar att det finns skillnader i resultat mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål och moderna språk. Diagram 13. Betygsfördelning per ämne årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 7% 6% 17% 12% 18% 6% 16% 17% 18% 17% 17% 15% 17% 9% 5% 13% 14% 12% 8% 13% 17% 23% 15% 35% 13% 23% 18% 16% 15% 23% 21% 19% 19% 17% 15% 28% 18% 13% 12% 18% 17% 22% 26% 21% 23% 16% 17% 18% 18% 17% 18% 18% 17% 26% 25% 22% 24% 19% 21% 26% 19% 19% 23% 18% 18% 19% 25% 25% 25% 23% 18% 17% 18% 19% 16% 21% 16% 39% 13% 14% 12% 12% 12% 14% 12% 16% 15% 19% 13% 19% 9% 8% 15% 14% 13% 11% 12% 9% 9% 17% 15% 8% 1% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. 17

18 Diagrammet nedan visar andel godkända elever i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk i Malmös kommunala skolor över tid. Engelska, matematik samt svenska eller svenska som andraspråk är ämnen som eleverna måste vara godkända i för att få behörighet till gymnasiet. Andelen elever som klarat godkänt i ämnena har varierat litet under tidsperioden. Andelen elever som klarat godkänt har ökat från förra året i alla de ämnen som diagrammet visar. Andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka läste 25 procent av eleverna ämnet istället för svenska är motsvarande andel 40 procent. Diagram 14. Andel (%) elever som nått målen i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 95,3% 95,2% 96,9% 96, 95, 9 89,8% 87,2% 87,6% 88,5% 87,6% 85% 85,5% 83,6% 82,4% 81,9% 85,6% 75% 72,3% 71,8% 70,7% 70,9% 73,7% 65% 6 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Svenska Engelska Matematik Svenska som andraspråk 63 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet moderna språk, andelen är ungefär lika stor som förra året. Av dessa var det 92,5 procent som klarade godkänt, andelen är ungefär lika stor som förra året. 31 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet modersmål, förra året var andelen 92,8 procent. Av dessa var det 93,6 procent som klarade godkänt, förra året var andelen 94,7 procent. Skillnader mellan pojkar och flickor Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Ökningen av nyanlända elever i Malmö har till största del utgjorts av pojkar vilket påverkat pojkarnas resultat. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Diagrammet nedan visar andel gymnasiebehöriga elever per kön i Malmös kommunala skolor uppdelat på de olika behörighetsgrupperna. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har vuxit i Malmö de två senaste läsåren. 18

19 Diagram 15. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,9% 74,6% 76,6% 74,5% 77,9% 76,6% 79, 72,7% 78,5% 71,8% 6 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Diagrammet nedan visar utvecklingen av det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har i genomsnitt ökat något från förra året. Diagram 16. Genomsnittligt meritvärde per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,7 187,6 213,0 193,4 216,5 197,8 227,3 206,0 231,8 209, Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 11/12* 12/13* 13/14* 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 19

20 Diagrammet nedan visar utvecklingen av det andel elever som nått målen i alla ämnen för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har i genomsnitt ökat något från förra året. Diagram 17. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,3% 60, 68,4% 59,6% 67, 63,9% 67, 61,7% 67,6% 59,8% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 7,4 procentenheter vilket än en större skillnad än förra året (cirka 5 procentenheter). Andelen elever med behörighet till gymnasiet är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 6,7 procentenheter vilket är ungefär samma skillnad som förra året. En större andel av flickorna än pojkarna har godkänt per ämne utom i idrott och hälsa där en ungefär lika stor andel flickor och pojkar nått godkänt. I 17 ämnen skiljer det mer än 5 procentenheter mellan pojkars och flickors resultat, förra året fanns den skillnaden i fem ämnen. Skillnader mellan skolor och elevgrupper Diagrammet nedan visar skolan med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga elever samt ett medelvärde för de tre skolor med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga elever per år från 2000 till Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Det finns stora skillnader mellan olika skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever. Årets resultat innebär att skillnaderna ökat något mellan de tre skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. På de skolor i diagrammet med lägre andel gymnasiebehöriga elever finns en större andel nyanlända elever än på de skolorna i diagrammet med en större andel gymnasiebehöriga elever där det inte finns någon eller endast ett fåtal nyanlända elever. 20

21 Diagram 18. Skillnader mellan skolor för andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,3% 98,6% 97,9% 99,3% 100, , 97,5% 97,2% 97,3% 98, 6 48,9% 41,5% 42,6% 36,4% 28, 29,2% 50,3% 47,3% 42,3% 38,4% 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Skolan med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh. Skolan med högst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh. Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Nedanstående diagram visar genomsnittligt meritvärde utifrån elevernas 16 bästa betyg redovisat per kvintil - dvs. genomsnittligt meritvärde för den femtedel av eleverna med lägst poäng (kvintil 1), näst lägst poäng (kvintil 2), högst poäng (kvintil 5), näst högst poäng (kvintil 4) samt poäng för mittengrupp (kvintil 3). Vid beräkning av genomsnittligt meritvärde inkluderas i denna sammanställning elever som saknar betyg i alla ämnen. Detta utifrån att syftet här är att visa på spridning mellan samtliga elevers resultat. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagrammet visar att resultatet är relativt oförändrat från förra året för kvintilerna 2-5, det vill säga de elevgrupper med högre genomsnittligt meritvärde, medan resultatet för kvintil 1, det vill säga elevgruppen med lägst genomsnittligt meritvärde, minskar. För tidigare år kan noteras en tydligare ökning av meritvärde kvitil 2-5, särskilt för de två översta kvintilerna. Diagram 19. Genomsnittligt meritvärde per kvintil (elevgrupp) årskurs 9 Malmös kommunala skolor år ,1 283,7 289,4 291,3 287,5 286,1 294,2 294, ,7 235,7 240,6 243,7 201,6 199,4 201,8 205,9 168,0 164,7 168,0 168,3 248,6 247,5 254,2 215,7 217,1 220,7 177,4 180,8 180,2 254,6 221,9 180, ,7 61,4 65,3 66,6 66,5 73,2 61,8 52, Kvintil 1 0- Kvintil Kvintil Kvintil Kvintil

22 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna inkluderar elever som saknar betyg i alla ämnen. Meritvärde beräknas utifrån varje elevs 16 bästa ämnen. Anpassad studiegång Av 3 kap 12 skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut fattat av rektor innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång. Enligt skolornas inrapporterade uppgifter i elevsystemet har 84 elever i årskurs 9, varav 27 flickor och 57 pojkar, haft anpassad studiegång läsåret 2015/2016. Det är 3,7 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. 14 av dessa 84 elever, knappt 16 procent, nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är en större andel än förra året (13 %). Andelen är högre bland flickorna än pojkarna. För elever med anpassad studiegång avvikelser från timplanen gjorts i genomsnitt i drygt 4 ämnen per elev. Anpassad studiegång har i första hand gjorts i NO-ämnena och i sista hand ämnen som eleverna behöver vara godkänd i för att kunna bli gymnasiebehöriga, dvs. svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Mönstret är i stort sett detsamma som förra året. Sommarskola och prövning Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommarskola och prövning under sommaren 2016 ledde till att 46 elever i årskurs 9 förbättrade sina betyg i ett eller flera ämnen. Detta innebär att ytterligare 1,4 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (34 elever) nådde gymnasiebehörighet. Alla dessa elever saknade innan sommarskolan och prövningen endast ett ämne för att nå behörighet. Den samlade andelen elever som nått behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2016 i Malmös kommunala skolor är därmed 76,4 procent. Förra årets sommarskola och prövning innebar att ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (57 elever) nådde behörighet till gymnasieskolan. År 2014 innebar sommarskola och prövning att ytterligare 2,2 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till yrkesförberedande program. Diagrammet nedan visar betygsresultaten före och efter sommarskola och prövning i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor, uppgifterna redovisas inklusive och exklusive nyanlända elever. 22

23 Diagram 20. Betygsresultat före och efter sommarskola och prövning årskurs 9 Malmö kommunala skolor år 2016 Alla elever Exkl. nyanlända elever 230,1 230,4 220,2 220,4 83,6% 85,4% 75, 76,4% 72,1% 72,7% 64,1% 64,6% Före Efter Före Efter Före Efter Genomsnittligt meritvärde Gymnasiebehörighet Nått målen i alla ämnen Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: I gruppen nyanlända elever ingår elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Betygsresultat årskurs 6-8 Betyg i grundskolan sätts enligt en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Eftersom eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs kan det vara missvisande att använda betygsmåtten meritvärde och gymnasiebehörighet för att redovisa betygsresultaten. Fokus i denna rapport är därför betygsresultaten på ämnesnivå samt andelen elever som nått målen i alla ämnen. Diagrammet nedan visar andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6-8 i Malmös kommunala skolor år Resultaten redovisas inklusive och exklusive nyanlända elever. Då nyanlända elever exkluderas är andelen elever som nått målen i alla ämnen större än då nyanlända elever inkluderas. 23

24 51,6% 53,7% 60, 56,5% 58,3% 54,3% 57,2% 56,3% 62, 59,4% 56,4% 65,1% 64,4% 62,1% 67,3% 67,5% 64, 60,7% 61, 63, 70, Diagram 21. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 6-8 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända elever 18 månader Exkl. nyanlända elever 4 år /14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andelen som nått målen i alla ämnen är större bland flickor än bland pojkar i alla de årskurser och för alla de läsår som visas i diagrammet ovan. Det finns också mycket stora skillnader mellan skolor vad gäller andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Läsåret 2015/16 skilde det ungefär 80 procentenheter mellan den skolan med högst och den skola med lägst andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6-8. Måluppfyllelse årskurs 6 Diagrammet nedan visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är ungefär 90 procent i de flesta ämnena. Måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 64,4 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 65,1 procent. 24

25 Diagram 22. Betygsfördelning per ämne årskurs 6 Malmö kommunala skolor år % 5% 9% 5% 4% 14% 17% 15% 11% 11% 12% 12% 13% 11% 6% 12% 8% 24% 21% 15% 19% 18% 13% 38% 13% 24% 25% 25% 28% 25% 26% 26% 28% 28% 16% 26% 26% 19% 21% 29% 19% 16% 23% 28% 24% 21% 19% 18% 19% 18% 22% 26% 29% 26% 26% 31% 28% 19% 25% 23% 24% 23% 23% 25% 23% 27% 18% 16% 16% 13% 15% 13% 14% 15% 14% 15% 14% 13% 13% 14% 19% 17% 11% 12% 4% 7% 9% 13% 8% 8% 5% 5% 4% 5% 6% 4% 6% 5% 5% 1% 4% 3% BL EN HKK IDH MA ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. En större andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. Resultatskillnaderna är ungefär 7 procentenheter i årskurs 6, i stort sett oförändrat från föregående år. Måluppfyllelse årskurs 7 Diagrammet nedan visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan procent i de flesta ämnena. Måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 58,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 56,5 procent. Diagram 23. Betygsfördelning per ämne årskurs 7 Malmö kommunala skolor år % 19% 9% 8% 9% 15% 21% 21% 17% 17% 18% 17% 16% 16% 13% 22% 19% 22% 15% 22% 23% 22% 43% 18% 14% 14% 26% 28% 28% 27% 31% 31% 32% 31% 23% 19% 27% 25% 23% 21% 21% 21% 19% 19% 22% 29% 6 24% 26% 23% 23% 24% 27% 23% 28% 24% 25% 23% 21% 27% 26% 17% 21% 19% 19% 19% 21% 21% 18% 25% 12% 16% 13% 13% 15% 14% 5% 7% 4% 4% 6% 6% 16% 12% 11% 12% 9% 9% 11% 13% 8% 11% 7% 6% 4% 3% 4% 3% 3% 4% 3% 4% 5% 3% 4% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 15/16 F&S E D C B A Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. En större andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. I årskurs 7 är resultatskillnaden mellan flickor och pojkar över 8 procentenheter, vilket innebär en liten ökning från föregående år. Måluppfyllelse årskurs 8 Diagrammet nedan visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan procent i de flesta ämnena. 25

26 Måluppfyllelsen är lägst i svenska som andraspråk. 56,3 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Förra året var motsvarande andel 57,2 procent. Diagram 24. Betygsfördelning per ämne årskurs 8 Malmö kommunala skolor år % 21% 13% 11% 7% 13% 8% 19% 24% 21% 19% 19% 18% 19% 8% 14% 19% 21% 14% 17% 23% 47% 12% 17% 26% 26% 24% 25% 24% 23% 24% 27% 28% 23% 22% 18% 18% 25% 19% 23% 17% 17% 18% 16% 21% 27% 22% 27% 24% 17% 23% 27% 28% 28% 23% 28% 19% 19% 18% 15% 22% 22% 22% 24% 22% 14% 14% 13% 18% 17% 15% 14% 9% 13% 6% 9% 6% 7% 6% 9% 18% 11% 12% 17% 17% 9% 9% 11% 9% 8% 7% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 6% 6% 6% 2% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK F&S E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. F&S innebär betygen F och streck. En större andel flickor än pojkar når målen i alla ämnen. I årskurs 8 är resultatskillnaden mellan pojkar och flickor ungefär 7 procentenheter vilket är en liten minskning från förra året. Följa elever över tid För de elever som avslutade årskurs 9 läsåret 2015/16 finns för första gången dokumenterade resultat för deras måluppfyllelse från årskurs 3 och framåt, förutsatt att de gått i Malmös kommunala skolor. Det gör det möjligt att följa kunskapsutvecklingen bakåt för de nior som gått i Malmös kommunala skolor från och med årskurs 3. Diagrammen nedan visar utveckling av genomsnittlig betygspoäng i matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6-9 för de elever som läsåret 2009/10 gick i årskurs 3 och gått i Malmös kommunala skolor till och med årskurs 9 läsåret 2015/16. I årskurs 3 dokumenterades dessa elevers måluppfyllelse utifrån kategorierna Helt nått kravnivå, Nått kravnivå otillräckligt samt På god väg att nå kravnivå. I gruppen övriga registeringar finns de elever i årskurs 3 vars registeraringar inte kan härledas till någon av nämnda kategorier. Detta kan bland annat bero på felregistreringar i elevsystemet eller att bedömning för dessa elever saknas. Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. I matematik minskar betygspoängen mellan årskurs 6 och 7 för elever som i årskurs 3 nått kravnivån, är på god väg att nå kravnivån, inte nått kravnivån samt för elever med övriga registreringar. Från årskurs 7 ökar betygspoängen något för samtliga elevgrupper. Betygspoängen i årskurs 6-9 är betydligt lägre för den elevgrupp som inte nått kravnivån i årskurs 3 än övriga grupper, den genomsnittliga betygspoängen för denna elevgrupp motsvarar betyget F under årskurs 6-9. För de övriga elevgrupperna motsvarar den genomsnittliga betygspoängen minst betyget E i årskurs 9. Högst är betygspoängen för den grupp som redan i årskurs 3 nått kravnivån för matematik. 26

27 Diagram 25. Utveckling av genomsnittlig betygspoäng MA för eleverna i årskurs /2016 Malmö kommunala skolor Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Helt nått kravnivå Nått kravnivå otillräckligt På god väg nå kravnivå Övriga registreringar Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. I gruppen som helt nått kravnivån i årskurs 3 ingår 1052 elever, 165 elever ingår i gruppen som nått kravnivån otillräckligt, 270 elever ingår i gruppen som var på god väg att nå kravnivån och i gruppen övriga registeringar ingår 70 elever. Av de elever som i årskurs 3 inte nått kravnivån i svenska/svenska som andraspråk var det 28 procent som inte klarat godkänt i ämnet, detta motsvarar 37 elever. Av de elever som i årskurs 3 inte nått kravnivån i matematik var det 43 procent som inte klarat godkänt i ämnet när de gick ut årskurs 9 sex år senare, detta motsvara 37 elever. Elever som i årskurs 3 nått kravnivån, är på god väg att nå kravnivån samt elever med övriga registreringar har en högre betygspoäng om de gått på samma skola i årskurs 6 och 9 än om de gått på olika skolor i årskurs 6 och 9. I svenska/svenska som andraspråk minskar betygspoängen mellan årskurs 6 och 7 för elever som i årskurs 3 nått kravnivån, är på god väg att nå kravnivån samt för elever med övriga registreringar. Från årskurs 7 ökar betygspoängen något för samtliga elevgrupper. Betygspoängen i årskurs 6-9 är betydligt lägre för den elevgrupp som inte nått kravnivån i årskurs 3 än övriga grupper, den genomsnittliga betygspoängen för denna elevgrupp motsvarar betyget F under årskurs 6-9. För de övriga elevgrupperna motsvara den genomsnittliga betygspoängen minst betyget E i årskurs 9. Högst är betygspoängen för den grupp som redan i årskurs 3 nått kravnivån för svenska/svenska som andraspråk. 27

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 26 oktober 2015 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Pojkar

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Pojkar Elever med godkänt per ämnesprov åk 9 Årskurs: 9 Pojkar den 27 juni 2014 Andel (%) elever med godkänt Engelska åk 9 - EN 55 55 100 (90,9) Matematik åk 9 - MA 58 51 87,9 (71,7) NO-ämnen åk 9 - KE 56 43

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Ekhammarskolan Skolvägen 20 19634 KUNGSÄNGEN Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands-Bro 0139 Grundskola 92284588 http://wwwupplands-brose/barn-och-utbildning/barn-och-unga-6-16-ar/kom

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Annbritt Öqvist 2012-01-27 Rev 2012-02-08 BUN-2012-0065 Barn- och ungdomsnämnden Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Läs mer

Obligatoriska skolan vårterminen 2012

Obligatoriska skolan vårterminen 2012 Obligatoriska skolan vårterminen 2012 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 Betyg i årskurs 9 Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3 Uppföljning av kunskapskraven för grundsärskolan Stadskontoret

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren 2014. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014. LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 1 (16) Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren. Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren. Göran Haag LUDVIKA KOMMUN RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Meritvärdet

Läs mer

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21)

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21) Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 3-2011 Utbildningsförvaltningen A. Uppföljning av nationella mål Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån 100 90 80 70 ma

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II 2017-03-14 1 (11) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 2016-03-07 1 (14) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan 2014/15 Resultat- och indikatorpalett

Trädgårdsstadsskolan 2014/15 Resultat- och indikatorpalett 214/15 Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 61 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-161 sid 1 Resultat- och indikatorpalett 214/15 Föräldrars

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Stefan Melén 2014-03-23 Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Kommun Kommunkod

Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Augustenborgsskolan Ystadvägen 50 21445 MALMÖ Tel 040-6727370 Fax 040-346701 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128000101 Skolid 2117

Läs mer

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Lindängeskolan Munkhättegatan 151 21574 MALMÖ Tel 040-346608 Fax 040-343022 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128006701 Skolid 2171

Läs mer

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1, 2011 A. av de nationella målen Måluppfyllelse alla ämnen alla årskurser Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9 Andel elever i 1-6 och 7-9 som

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Kunskapsresultat Örebro län Grundskolan

Kunskapsresultat Örebro län Grundskolan 2012-05-14 Kunskapsresultat Grundskolan Regional skolstödsgrupp Sammanfattning De låga kunskapsresultaten i är inte någon ny företeelse utan har funnits länge. Det genomsnittliga meritvärdet i har varit

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012 Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 6 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-61 Resultat- och indikapalett Trädgårdsstadsskolan

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7 Meritvärden VT åk9 2014 2015 2013 2014 2015 flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 204,7 182,4 193,2 172,5 158,8 166,8 217,7 192,3

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Grundskolans resultat

Grundskolans resultat Grundskolans resultat Innehåll: Resultat Falkenberg och riket över tid: Meritvärde, elever som når mål i alla ämnen, nationella prov, behöriga till gymnasiet. Sid 2 7. Resultat Falkenberg 2011: Meritvärde,

Läs mer

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039).

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039). Senaste lydelse av SKOLFS 2011:123 Utkom från trycket den 15 augusti 2011 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog; beslutade den 1 juli 2011. (Senaste ändring SKOLFS 2014:21.) Skolverket föreskriver

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun 2 (12) Tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Ämnesprov för grundskolans Lärare 2015-01-29 Ämnesprov för grundskolans Lärare Ämnesprov 2015 Registrering av provresultat, Matematik år 3 Resultat delprov A - G Ange uppnådda resultat för varje delprov 0 = Ej uppnått kravnivån för delprovet

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola Beslut 2013-02-25 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorn vid Kungsholmens grundskola ulf.berg@stockholm.se Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola efter tillsyn av Kungsholmens

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Kommunens läsmål åk 2

Kommunens läsmål åk 2 Kommunens läsmål åk 2 Måluppfyllese av läskunnighet pojkar flickor totalt Svenska som modersmål 84 % 92 % 88 % Annat modersmål än 64 % 85 % 74 % svenska Samtliga elever 82 % 91 % 86 % Resultat av delproven

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2016-01-12 Skolverket publicerade i december 2015 resultat från de nationella proven

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem Stockholms kommim registrator.utbildnmg@stockholm.se Rektorn vid Nya Elementar michael.martinson@stockholm.se Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem efter tillsyn i Nya Elementar i Stockholms

Läs mer

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri. Bakgrund Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs.

All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever och studerande har möjlighet att nå de nationella målen. (Nybro vs. Under vårterminen 2014 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 liksom betygssättning i grundskolans åk 6 och 9, gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på nämnds- och verksamhetsnivå

Läs mer

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2013/2014

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2013/2014 Stefan Melén 2015-04-07 Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2013/2014 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX

Läs mer

Måttbandet nr 246 hösten 2015

Måttbandet nr 246 hösten 2015 1 (17) Måttbandet nr 246 hösten 2015 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9 I detta måttband redovisas elevernas uppnående av kunskapskraven för godtagbara kunskaper inom respektive årskurs och ämne

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2014-2015 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 2 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 3 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors.

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors. Skolblad avseende Grämestaskolan Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kramfors Kommunkod 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 76249351 http://www.kramfors.se Skolbladet presenterar

Läs mer

Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007 Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014

Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014 - 1 (26) 2014-09-10 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass och grundskola vårterminen 2014 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11:

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11: Elever som ht11 inte nådde kunskapskraven Barn- och utbildningsförvaltningen har, utifrån skolornas inskickade underlag sammanställt andel och antal elever som i år 8 och 9 inte nådde kunskapskraven Då

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Från och med läsåret 2011/2012 ska, med något undantag, de nya skolförfattningarna tillämpas på utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan

Läs mer

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Några beskrivande data om Stockholms grundskolor vårterminen 214 Innehåll Innehåll...2 Inledning...4 Om FiSS...4 Likvärdig skola...5 Oroande

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet 2014:2 Stockholm lyfter Sverige men 2 300 saknar behörighet Nära 21 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2013. Länet har bättre resultat jämfört med övriga riket både avseende det genomsnittliga

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:9438 Föreningen Backaskolan Org.nr. 846500-1777 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Backaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Ämnesprov för grundskolan

Ämnesprov för grundskolan 2013-03-07 Ämnesprov för grundskolan Ämnesprov 2013 Kontroll av de resultat som registreras Exemplet nedan för Kemi i åk 6 säger att: 1. eleven kan få mellan 0 och 100 poäng på delprov A. Vidare ska läraren

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET OCH RESULTAT

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET OCH RESULTAT BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET OCH RESULTAT Förskola, skola och fritidshem BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Förändrat kvalitetssystem... 3 1.2 Förutsättningar...

Läs mer

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan).

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan). SID 1(1) INSTRUKTION TILL LÄRARE SOM SKA REGISTRERA ÄMNESPROVSRESULTAT VIA STOCKHOLM SKOLWEBB Logga in i Skolwebben Klicka på ikonen Ämnesprov under Tjänster Välj klass eller grupp genom att klicka på

Läs mer

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013

Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 Jämförelser av relationen mellan provbetygen och vårterminsbetygen i årskurs 6 görs i svenska,

Läs mer

Aktuellt om skola och förskola. Resultat Resurser Basdata

Aktuellt om skola och förskola. Resultat Resurser Basdata Aktuellt om skola och förskola Resultat Resurser Basdata 2009 Skolans resultat i korthet läsåret 2007/08 Grundskola Genomsnittligt meritvärde 209,3 Elever behöriga till gymnasieskolans nationella program

Läs mer