Intersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap

Transkript

1 Intersektionaliteti socialt arbete Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap

2 Disposition Vad är teori? Att läsa en vetenskaplig artikel (IMRAD) Intersektionalitet struktur, konstruktion, kategori (Mattsson, kap 1-2, Kleinman & Copp) Kön och sexualitet (kap 3-4, Schrock&Schwalbe) Klass och jämlikhet (kap 6, Schwalbe m.fl.) Etnicitet och rasifierad ojämlikhet (kap 6) Helhetsperspektiv (kap 7)

3 Vad är teori?

4 Vi behöver teorier för förstå vad som händer; hur saker och ting hänger ihop; förklaringar Teorier prövas, testas Teorier prövas, testas och kan stärkas, utvecklas; kan även förkastas

5 Forskningens medium och språk Den vetenskapliga artikeln I -Introduction M -Methods R -Results A -and D -Discussion

6 Intersektionellttänkande Ett verktyg för socialarbetare för att: - synliggöra, uppmärksamma -förstå - förhålla sig till makt och förtryck i det sociala arbetet; Hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik och bidrar till att reproducera ojämlikhet och förtryck

7 Marion Youngs defav förtryck : de orättvisor som vissa grupper drabbas av till följd av ofta omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga, hyggliga medmänniskor i vardagliga möten, i medier och kulturella stereotyper, i kontakt med byråkratiska strukturer och hierarkier och på de vanliga marknaderna det vill säga mitt i det alldagliga livets göranden och låtanden.

8 DenyingSocial Harm: Students Resistanceto Lessons AboutInequality Four folk beliefs that make it difficultto understand inequality: 1. Harm is direct, extreme and the productof an individual s intentions; 2. Harm is the productof the psyche; 3. For harm to occur, theremust be an individual to blame; 4. Beliefsand practicesthat students cherishor enjoy cannot be harmful.

9 Summering och återknytning till Mattsson: Ökad medvetenhet förändring/ej reprod Omedvetna handlingar i vår vardag Generellt motstånd mot att erkänna t.ex. vardagsrasism Avsikt är inte nödvändigt Osynligt vs. Uppenbart Medvetenhet vs. Omedvetenhet Länka ihop strukturella och individuella nivåer för att förstå hur förtryck verkar

10 Medvetenhet ger professionalitet Socialarbetarens professionella ansvar: Behandla alla med respekt, öppenhet och lika värde. Intersektionalitetsom perspektiv och analytiskt redskap hjälper oss att bli medvetna om våra föreställningar och förtryck mellan människor, som vi riskerar att bidra till och att upprätthålla

11 Teoretiska grunder för intersektionellt perspektiv intersection (eng.) = skärningspunkt Intersektionalitet samspel mellan kategorier, påverkar varandra; komplex, dynamisk analys av maktstrukturer Centrala kategorier: Kön, klass och etnicitet (ibland/här: även sexualitet)

12 Konstruktion vad är det? The social constructionof reality (Berger& Luckman): Vi påverkar och påverkas av varandra och kommer att skapa antaganden om verkligetensom delas av de flesta av oss, något som gör att vi kommer att uppfatta dem som sanningar, som objektiva och/eller som naturliga. styra ock skapa vår förståelse av verkligheten, som helt enkelt blir vad vi gör den till.

13 Att förstå maktstrukturer Maktstruktur de krafter i samhället som skapar kategorier och grupper och som också ordnar dessa hierarkiskt i förhållande till varandra Maktstrukturer ligger utanför oss och verkar på en övergripande strukturell nivå De bärs upp av oss genom våra institutioner, vårt agerande och våra tankar härigenom påverkbara

14 Kategorier i socialt arbete Analytiskt begrepp, avser en konstruerad grupp: olika saker som förs samman för att de på ett eller annat sätt har något gemensamt Kategorier innebär alltid en form av konstruktion Klienter, missbrukare, fattiga, kriminella, barn, familj, etc. Valbara och tvingande kategorier En organisations inre och yttre kategorier

15 Maktrelationer Förstå kategorier som både dikotomiska och hierarkiska. De antas upprätthållas och skapas genom skillnad och ojämlikhet Kategorier som relationella och hierarkiskt ordnade motsatspar Identitet (subjektskonstruktion) skapas genom interaktion med andra, vi upprätthåller och skapar en gräns mellan oss själva och de Andra

16 Olika motsatspar relaterade till kön (Gemzöe2005) Man Förnuft Logik Människa Intellekt Subjekt Oberoende Aktiv Ljus Ordning Gott Kvinna Känsla Intuition Djur Kropp Objekt Beroende Passiv Mörk Kaos Ont

17 Kategorier och stereotypier Stereotypifiera överdriva, förenkla och reducera personer eller grupper (negativt resp. positivt) Begränsas till det man förutsätts vara De övergripande kategoriseringarna som används i socialt arbete, sällan uttalat appellerar till en intersektionell förståelse

18 Kön: från patriarkat till intersektionalitet Kön som konstruktion Social, historisk och kulturell kontext Olika feminiteter(hemma, jobbet) Olika maskuliniteter (enkönade sammanhang) Socialisation och kön som fostran Göra kön Reproduktion/heterosexualitet; central för könsmaktsystemet och för konstruktion av kön

19 Butlers heterosexuella matris Kvinna Man Liten, slank större, grövre Utan kroppsbehåring hårigare Smink, viss parfym annan parfym Kvinnokläder manskläder Olika sätt att föra sig

20 Feministisk teoribildning 1) Liberal feminism jämställdhet 2) Radikalfeminism makt och övergrepp i fokus 3) Socialistisk radikalfeminism både ett könsoch ett klassförtryck

21 Men, Masculinityand ManhoodActs Den sociala konstruktionen av genus (gender) Betonar praktiker och processer Behålla distinktionen mellan anatomi, kön och genus, identitetsarbete Män blir males genom manlighetsakter för att hävda medlemskap i den dominanta genusgruppen, också för att upprätthålla privilegier framför kvinnor

22 Sexualitet, synliggörande och heteronormativitet Den heterosexuella tvåsamhetsrelationen har en mycket stark maktposition i samhället. The sex hierarchy (Rubin 1993) Frågar du efter klientens flick-eller pojkvän eller partner? (könsneutral) Antaganden om hur det är (förutfattad mening/normalt) kan begränsa att få reda på hur det är.

23 Klass och ekonomisk ojämlikhet Handlar om mer än fördelning av ekonomiska resurser Karl Marx och Max Weber lade grunden upplever oss som blir en del av vår identitet skapar trygghet eller otrygghet Tilldelas också klass; stereotypier Socialarbetarens maktposition kan förstärkas genom deras klasspositioner

24 Klass som intersektion Genom att länka samman klass och etnicitet kan de sociala problem som finns i s k invandrartäta områden förstås i relation till människors situation och position i stället för att förklaras i termer av kulturell olikhet. Klassposition och klassidentitet är inte samma sak

25 Etnicitet och rasifieradojämlikhet Etnicitet är ett oklart, vagt definierat begrepp Skiftar beroende på kontext Känslan av samhörighet för en grupp (språk, religion, seder och bruk) Etnicitet är de processer som skapar en känsla av samhörighet mellan och inom grupper av människor och som också innebär en hierarkisk organisering av dessa grupper.

26 Konstruktivistisk eller essentialistisk förståelse Etnicitet är situationsbundet och det skapas och återskapas hela tiden (konstruktivistisk) Konstruerar skapar, förändrar Etnicitet är något vi har och är (essentialistisk) Essens en kärna vi har inom oss

27 Helhetsperspektiv Intersektionalitet de skärningspunkter och korsningar som finns mellan kategorier Behålla ett grupptänkande Genom att sammanföra det intersektoriella perspektivet med en kritisk reflexiv metod kan man som socialarbetare bidra till att utmana och förändra ojämlikhet och förtryck. (Mattsson, 2007:97)