Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck

Transkript

1 Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck

2 Dagen 11:00-12:00 Återkoppling till litteraturen och uppföljning av uppgift i grupperna 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:30 En komplicerande genuspedagogik: Presentation och workshop 14:30-15:00 Fika 15:00-16:30 Workshop och avrundning

3 Hur kan vi arbeta med värdegrundsfrågor på ett utforskande, lekfullt och kreativt sätt tillsammans med barnen i förskolan? Normkreativitet Öppenhet Respekt Utforskande Lek Lyssna Tänka om Pröva Omtanke Ompröva

4 Era föreställningar och uppfattningar påverkar bl.a. det språkutvecklande arbetets planering och upplägg - vilka mål, riktlinjer och arbetssätt ni formulerar och hur ni formulerar dem Vilken forskning och kunskap som uppmärksammas och hur den tolkas och omsätts hur lärandemiljöer och aktiviteter organiseras, vilka material som erbjuds o.s.v. vilka frågor som ställs i utvärderingarna och hur dessa är ställda, samt hur resultaten analyseras och tolkas hur underlag för uppföljning och utvärdering samlas in och vad det innehåller vad ni pratar om och hur ni pratar om det i handledningssamtal m.m. Hur olika barn och vårdnadshavare beskrivs och kategoriseras o.s.v. Utrymmet för barns delaktighet och barns perspektiv i alla dessa delar

5 En rosa pedagogik Gå en runda i er grupp där alla säger något om vad ni reagerat på när ni läste texten (1-2 min per person). Det kan t.ex. vara: - Något viktigt - Något problematiskt - Något som var svårt att förstå Diskutera om det är något ni vill lyfta som grupp (5 min)

6 Förslag på begrepp att pröva på ert exempel Kön/genus, jämställdhet (kodade miljöer, material och uttryck, likhet/skillnad) Kategorisering (skillnadsskapande/särskiljande praktik ) Normskapande (gränser/begränsningar, makt, motstånd, delaktighet, inneslutning/uteslutning, normpolis, överskridande, omförhandling...) Identitetsskapande/subjektsskapande (positionering/positioneringar) Intersektionalitet (samverkan mellan olika kategoriseringar, maktrelationer)

7 Uppföljning av arbetsuppgift Ta fram era observationsanteckningar. 1. Gå en runda där var och en får delge de andra vad hen skrivit (ca 3 min per person) 2. Enas om en händelse eller en del av en händelse, helst en som kan uppfattas som ett positivt exempel, och försök identifiera varför och vad som bidrog till att det blev just så (ca 15 min) 3. Kom överens om en reflektion eller fråga som ni vill lyfta som grupp efter lunch 11:50 Kort återsamling

8 Lunch

9 Gemensam runda Medvetenhet om övergripande strukturer men också öppenhet för att det kan se olika ut i olika sammanhang utgångspunkt i här och nu Fokus på förutsättningar och möjligheter vad går att ta tillvara?

10 Exempel på analys av könskonstruktioner i förskolan (Hellman 2013 m.fl.) Herren på täppan (Månsson 2000) vid vuxenstyrda aktiviteter, som samling, får en pojke i varje grupp i Månssons undersökning mer talutrymme än övriga. Anette Hellman (2013) lyfter fram hur maskulinitet konstrueras i förskolan Himla goa i killar skärningspunkterna pojkar som uppvisade mellan önskvärt bl.a. ålder men atypiskt och sexualitet. beteende Hon (enl. pedagogerna) drar bl.a. slutsatsen vilket även att kopplades ålder blir till familjesituation en mer framträdande (klass?) kategorisering än kön men att i situationer där ålder accentueras Typiska pojkar förknippades med bråkighet av pedagogerna, något som så accentueras även kön (ex. stor kille ) och ibland även hade låg status hos både vuxna och barn. Hellman visar dels hur pojkarnas förväntad andra beteenden heterosexualitet. och flickors bråkighet I pedagogernas osynliggörs. tal om barnen framträder några positioner som hon diskuterar: Kompetenta barn och hjälpfröknar (se även Odenbring 2010) både flickor och pojkar i Hellmans studie men mest förknippat med flickor. Blyg flicka. I studien var det både pojkar och flickor som agerade återhållsamt och tillbakadraget och därmed tenderade att hamna i skymundan men detta beteende förknippades med flickor.

11 Positioneringar analytiskt begrepp utifrån vilka kriterier blir de tillgängliga för olika barn? Hellman m.fl. synliggör individuella och situationella skillnader i vilka genuspositioner som blir tillgängliga för olika barn. Enligt Hellman är exempelvis ålder mer framträdande än kön i förhandlandet om åtråvärda positioner (och status) men när ålder aktualiseras så aktualiseras ofta även kön och förväntad (hetero)sexualitet. En intressant fråga i relation till de positioner som exemplifieras är hur ålder och funktionsförmåga, klass och etnicitet kan tänkas samverka och även kopplas till barnets upplevda språkliga kompetens/hur barnen uttrycker sig språkligt

12 Förskolans potential att utjämna social ojämlikhet (Persson 2014) Förskolan kan fungera utjämnande av social ojämlikhet förutsatt att verksamhetens kvalité och pedagogernas yrkeskompetens är hög: Verksamheter som håller hög kvalitet kännetecknas av: Respektfullt och öppet bemötande, delaktighet, Interaktion, kommunikation, utmaningar. Mål- och lärandeorienterad, men planeras av barn och pedagoger tillsammans. Mellan dem råder ett förhandlingsklimat där man gör överenskommelser om teman och aktiviteter att arbeta med [ ] Lärarna är pedagogiskt medvetna och möter barnen i deras intentioner, intressen och frågor (s. 104). Dimensioner av lärares yrkeskompetens som mest bidrar till ett effektivt lärande är: Relationell kompetens, ledarskapskompetens, didaktisk kompetens. Forskningen är entydig på den punkten: den bäst utbildade personalen ska finnas i förskolor resursfattiga områden. Det är då förskolan utnyttjar sin potential att vara socialt utjämnande (s. 108).

13 Vilka av dessa kategoriseringar kan ni koppla till personer/händelser i ert gemensamma exempel? Normkritisk analys Vilka eventuella problem kan ni få syn på då? Vad gör att just ni ser just dessa saker (och kanske inte andra) från vilken position läser ni exemplet?

14 Makt, motstånd och agens Makt som något enkelriktat uppifrån och ner något som kan innehas, fördelas och utövas över någon/något. En högre position innebär per automatik makt. Och/eller: Makt som något som produceras i alla relationer på alla nivåer och i alla sammanhang, i flera riktningar och på ett mer komplext och oförutsägbart sätt. Påverkansprocesser, handlingsutrymme, möjlighet att göra val och påverka situationen

15 Ex på olika läsningar Hur produceras och förhandlas makten i exemplet? Hur kan pedagogens språkhandlingar förstås i relation till undervisningsbegreppet? Hur kan de förstås i relation till genus och identitetsskapande? Hur kan barnets handlingar förstås i relation till pedagogens? Vilka andra markörer kan bidra till den positionering som förhandlas fram mellan pedagogen och barnet i exemplet?

16 Några problematiserande frågor kring könsneutrala och kompensatoriska strategier - Vad är egentligen könsneutralt och enligt vem? Hur könsneutralt blir det i praktiken? - Riskerar vi att återskapa två separata genuskategorier om vi tar dessa som utgångspunkt för jämställdhetsarbetet? - Vad händer när vi försöker se varje grupp/kategori och varje individ som flerfaldig? Vad händer när vi ser barnen och verksamheten ur ett intersektionellt perspektiv?

17 Barnen tenderar att positioneras som objekt för vuxnas interventioner - Vad innebär det för barnens delaktighet och inflytande om vi väljer bort material, aktiviteter o.s.v. som vi uppfattar som könskodade men som kanske betyder mycket för dem? - Vilka verktyg får de att hantera de stereotyper, fördomar, begränsningar och orättvisor som faktiskt finns, om vi lägger tillrätta verksamheten utifrån våra idéer om bl.a. jämställdhet? - Vilka möjligheter får barnen att erkännas som aktiva deltagare i förhandlingarna om vilka normer och villkor som ska gälla? Vilket utrymme och vilka konsekvenser får deras motstånd och agens?

18 En komplicerande genuspedagogik några utgångspunkter Barnen delaktiga i förhandlingarna om normer både barn och vuxna uttrycker sig på mångfaldiga sätt och både återskapar och överskrider gränser Barnens motstånd och oliktänkande som en pedagogisk resurs omförhandla maktpositioner i förskolan Dokumentation och reflektion som verktyg

19 Gruppdiskussion Vilka utvecklingsområden kan ni identifiera hos er? Vad framstår som viktigast att se över hos er, ur ett maktperspektiv?

20 Fika

21 En komplicerande genuspedagogik förhandlingar om normer, koder och positioner i förskolan

22 Avstamp i uppdraget Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (s. 9) Arbetslaget ska (normer och värden) visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande

23 Uppdraget forts. Arbetslaget ska (uppföljning och utvärdering) kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara

24

25 Det var en gång en prinsessa I ett normkreativt arbete kan vi ta hjälp av allas olika idéer för att inte fastna i våra invanda föreställningar

26 Det var en gång 1. Skriv en mening om varje bild 2. Läs upp era meningar för varandra i gruppen 3. Gruppen hittar gemensamt på en berättelse där alla bilderna är med

27 Frågor till er berättelse Blir någon speciell figur huvudroll i er berättelse? Hur benämns den? Tillskrivs figurerna några specifika egenskaper? Tillskrivs figurerna något kön? På vilka grunder? Skulle det påverka er tolkning på något sätt om figurerna tillskrivits ett annat kön? Tillskrivs karaktärerna en viss sexuell läggning? Har de till exempel fått familje- eller kärleksband till varandra i era berättelser? Skrattar ni till åt någonting? Diskutera även vilka vändningar som uppstod när ni byttes av i berättandet tog berättelsen någon ny riktning som de andra inte förväntade sig? Var det något som kändes rätt för någon och avigt för någon annan? Skriv ned hur många han det blev i era ursprungliga meningar och hur många hon, hen, den eller andra alternativ på en lapp och lämna till mig.

28 Normkreativt arbete med t.ex. böcker Öppna frågor Förutsätta så lite som möjligt Ta vara på många olika läsningar

29 Analys omläsningar och motläsningar En i gruppen börjar att peka på något i er gemensamma berättelse som kan uppfattas som stereotypt eller problematiskt ur ett normkritiskt perspektiv Gruppen prövar att tillsammans kryssa över denna läsning och komma med argument för varför det snarare kan förstås som att det utmanar eller överskrider samma normer Fortsätt försöka komma på så många olika sätt som möjligt som berättelsen kan förstås som stereotyp/problematiskt respektive utmanande/överskridande

30 Omläsningar och motläsningar kan t.ex. användas i kollegiala samtal som: - Handledningstillfällen (t.ex. utifrån en dokumentation från det språkutvecklande arbetet) - Inför utvecklingssamtal och andra samtal med och om de olika barnen (hur skulle ni beskriva barnet, hur skulle barnet också kunna beskrivas?) - För att analysera material som ska användas i det språkutvecklande arbetet (t.ex. böcker) samt för att få syn på era egna spontana tolkningar av det - Fungerar också som praktisk träning i att tänka flera varv och reflektera i stunden..

31 Omkodningar? Vilka funktioner kan ett svärd få? Vem kan en bli med svärdet?

32 Sammanfattande kring förhållningssätt Förutsätt så lite som möjligt och lyssna noga på och lyft fram barnens många olika uppfattningar Ställ öppna frågor snarare än att påstå och nyansera och resonera snarare än att generalisera och slå fast Uppvärdera feminint kodade egenskaper och attribut Öva på att omkoda och läsa om vad kan hända om t.ex. krigsslek också förstås som dans? Ta vara på barnens olika sätt att bryta mot och förhandla genusgränser och andra normer! Så fort vi upptäcker en begränsande norm så kan vi leka med den, lägga till, blanda och skoja Var uppmärksam på vilka nya normer vi är med och skapar

33 Några avslutande brasklappar Undvik att tilltala barnen som tjejer och killar och förutsätt inte att tjejer vill göra tjejgrejer med tjejer och killar vill göra killgrejer med killar Undvik att tillskriva barnen kärleksrelationer Se till att ha en varierad representation och undvik att slentrianmässigt tillskriva figurer t.ex. kön och egenskaper Fundera på hur ni bekräftar barnen så att ni visar intresse för hur varje barn gör, tänker och känner i olika situationer, snarare än att värdera och kommentera Prova att dela in och kombinera leksaker, material, bilder, bokfigurer o.s.v. på nya sätt, igen och igen och igen

34 Tack för den här gången och lycka till!