Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist

Transkript

1

2 Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist

3 Dagens upplägg Introduktion och syfte Vad är intersektionalitet och hur arbetar vi normmedvetet? Intersektionalitet i det regionala tillväxtarbetet

4 Begrepp

5 Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet råder när kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter. Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män Jämlikhet handlar om förhållandet mellan olika grupper i samhället (t ex utifrån diskrimineringsgrunderna)

6 Diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

7 Intersektionalitet Samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass (Nationalencyklopedin) Intersektionalitet handlar om att maktordningar baserade på kategorier som kön, ras, sexualitet, funktionalitet och klass samverkar med varandra på olika sätt och skapar ojämlikheter, diskriminering och förtryck. Ett annat ord som ibland används är normsamverkan. En enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Termen intersektionalitet myntades i en diskussion om hur sociala rörelser tenderar att inte uppmärksamma villkoren för personer som faller mellan kategorierna (Nationella sekretariatet för genusforskning)

8 Bildkälla: jamstall.nu

9 Bildkälla: Region Dalarna

10 Det handlar om makt Stefan Löfven Fredrik Reinfeldt Göran Persson Carl Bildt Ingvar Carlsson Ola Ullsten Torbjörn Fälldin Olof Palme Tage Erlander Per Albin Hansson

11 Normer

12 Vad ska bort?

13 Vad är normer? Oskrivna regler Idéer om vad som är normalt Syns inte förrän någon bryter mot dem Vi förväntas alla anpassa oss till dem

14 Normen är ofta det som inte nämns

15 Normen syns inte förrän någon bryter mot dem Bildkälla: Schyst! Region Värmland

16 Från tolerans till normmedvetenhet Två skilda synsätt: Jag tolererar att du är annorlunda Alla ska ha samma rätt och makt att forma samhället och sina liv

17 Strukturförändrande och normbrytande Tolerans Modiga elever vågar välja otraditionellt Stärk kvinnor så att de får ihop livspusslet Stärk självförtroendet hos personer med funktionsnedsättning Kvinnor ska anpassa kläder och färdsätt Kvinnor ska anpassa sig till svensk kultur; välj bort slöjan Normmedvetenhet Anpassa innehåll, form och arbetsmiljö Förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna Gör mer inkluderande arbetsplatser Män får utbildning i våldsförebyggande arbete Vi kompletterar uniformen med en huvudduk

18 Normmedvetenhet Bildkälla: Bilder som förändrar världen, Gävle kommun Bildkälla: Bilder Almi

19 Diskutera! Arbetar vi intersektionellt i vår verksamhet idag? Finns det exempel på hur och i vilka sammanhang vi arbetar intersektionellt?

20 Intersektionalitet i regionalt tillväxtarbete

21 Intersektionalitet ger ökad tillväxt Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv konstaterar: Idag drivs en majoritet, 72 procent, av de svenska företagen av män. De flesta av dem är över 30 år och har svensk bakgrund Kvinnor, företagare med utländsk bakgrund och unga, samt företag som vill använda nya affärsmodeller eller organisationsformer, har svårare att få stöd och finansiering för sitt företagande Utlandsfödda företagare upplever i dubbelt så hög utsträckning som andra svårigheter med att få finansiering Grupper med personer av olika bakgrund är mer effektiva och lönsamma Många företag har kunnat expandera till utlandet genom att uppmärksamma personalens kulturella och språkliga kompetenser Det blir lättare att rekrytera medarbetare med rätt kompetens när nya grupper aktivt söks upp Innovationer uppstår ofta när olika erfarenheter bryts mot varandra, och när människor tillför nya perspektiv

22 Integrera intersektionalitet Identifiera hinder för lika möjligheter Vilka hindrande mönster och strukturer kan ni identifiera? Gör möjligt att förändra Vem har makt och möjlighet att förändra? Öka handlingsutrymmet Vad kan vi göra för att öka handlingsutrymmet för fler? Reflektera över sådant som vi tar för givet och vänd på perspektivet. Bryt innanförskapet!

23 Arbeta systematiskt vid integrering av intersektionalitet 1.Bakgrundsanalys 2.Mål, indikatorer 5. Utvärdering 3. Genomförandeaktiviteter 4.Uppföljning

24 Normmedveten kommunikation gav nya företagare Bildkälla: Drivhuset Kronoberg och Catalyst.org Företagsfrämjande aktör förde statistik över deltagare vid seminarier och informationsinsatser Såg att de nådde få potentiella företagare som var utlandsfödda och/eller kvinnor Breddade kanaler för kommunikation och ändrade bilder och texter Följde upp och såg att andel kvinnor och utlandsfödda ökat markant vid informationsinsatser

25 Integrera intersektionalitet i regionala analyser och strategier Öppenhet för nya individer, livsstilar och influenser har varit och är grundläggande för Stockholmsregionens attraktivitet, men ställer stora krav på samhällets förmåga att bejaka och respektera olikhet i alla sammanhang. Livschanserna är emellertid fortfarande ojämnt fördelade beroende av vem du är, varifrån du kommer och var du bor i länet. Den etniska och socioekonomiska segregationen är betydande liksom skillnaderna i livsvillkor för kvinnor och män i olika grupper och det förekommer diskriminering. Det är angeläget att motverka urban utspridning samt undanträngning av värdefulla grönområden och jordbruksmark. Lantbruket är en viktig förutsättning för svensk livsmedelsproduktion och för att kunna bevara biologisk mångfald, ekosystemtjänster, sysselsättning och samhällsservice. Unga, kvinnor och personer med utrikesbakgrund är underrepresenterade på landsbygden. Genom att öka andelen boende och företagande från de underrepresenterade grupperna minskas landsbygdens sårbarhet på sikt.

26 Integrera intersektionalitet i regionala analyser och strategier Skillnaderna i skolresultat, ekonomi och hälsa mellan kvinnor och män i olika sociala grupper måste minska. Att motverka segregering, ojämlikhet och ojämställdhet är en viktig del i detta. Den offentliga servicen ska erbjuda alla medborgare lika god service oavsett kön, socioekonomisk bakgrund, födelseland eller boendeort i länet. En bred mobilisering och geografisk utspridning i mottagandet av nyanlända är en förutsättning och tillgången på lämpliga bostäder avgörande. Vidare saknar allt fler unga eget boende, det är lång kötid till studentboende och var femte länsinvånare upplever sig som trångbodd. Våldsutsatta kvinnor och barn får stanna kvar allt längre tid på kvinnojourer pga svårighet att finna nya bostäder. Situationen på bostadsmarknaden påverkar även företagens tillväxtmöjligheter, där hälften av företagen uppger att bostadsbristen hämmar möjligheterna att rekrytera arbetskraft.

27 Intersektionell analys av projekt Analyserat ansökningar och beslut Kategoriserat projekten efter en rad frågor; t.ex. Är målgruppen könsbestämd? Vilken inriktning har projektet? Vilken/vilka branscher pekas ut? Uttrycks jämställdhet i beslutsmotivering Analyserat ansökningarna utifrån perspektiven: Jämställdhet Bakgrund (etnicitet) Tillgänglighet Ålder Vi har bedömt om projekten integrerat perspektiv utifrån en 4-gradig skala: från helt utelämnat till fullt integrerat

28 Intersektionell analys av projekt Fördelning av beviljande medel efter antal perspektiv i ansökan Andel projekt som bedöms att beaktat något av perspektiven jämställdhet, bakgrund, ålder samt tillgänglighet 13% 5% 15% 11% 56% Inget % 36% 11% 40% Jämställdhet Bakgrund Ålder Tillgänglighet

29 Intersektionell analys av projektmedel

30 Diskutera! Vad ser jag att vi kan utveckla för att arbeta mer intersektionellt hos oss? Vilka områden eller insatser börjar vi med?

31 Erika Edquist