HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Transkript

1 HBTQ och hälsa Skolverkets konferens i Malmö

2 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid

3 Folkhälsomyndighetens hbtquppdrag En av fem hbtq-strategiska myndigheter Uppföljning av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland hbt-personer Kunskapsspridning om effektiva metoder och insatser pågår Statsbidrag hiv-prevention och suicidprevention Sid 3.

4 Intersektionalitet Källa: Nationella genussekretariatet Sid.

5 HBTQ begrepp i förändring Sexuell identitet/läggning: Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet Könsidentitet: Transperson Cis-person Asexualitet Intergender, icke-binär, intersexualism, könskorrigering, kön, pansexuell, polyamorös, transsexualism, könsdysfori, transvestism, queer, homo- och transfobi Sid 5.

6 Vi föds Flicka Flickig/ feminin Pojke Pojkig/maskulin Biologiskt Juridiskt Språkligt Socialt Genus/könsuttryck Mentalt Könsidenitet Pojkar Flickor Sexuell identitet Källa: RFSL Stockholm Sid.

7 SRHR i heterogena grupper begränsningar och möjligheter Sexuella script Hbtq Minoritetsstress Sid 7.

8 - När mina klasskamrater sa jävla bög till mig så reagerade lärarna ibland och ifrågasatte, men då log grabbarna bara och sa att de bara skojade, och då lämnade lärarna det. De skojade inte alls. Och ingen frågade mig vad jag tyckte eller kände. - Lärarna vägrar att kalla mig mitt riktiga namn för det står inte så i klasslistan. Det är inga problem för dem att kalla Abdulwahije för Abbe, men när jag vill använda mitt självvalda namn så blir jag ett konstruerat hbt-problem. - Jag har aldrig känt igen mig i någon bok, film, roman eller något sådant. Det är ingen som pratar om mitt liv. Och i sexualkunskapen så blev det som en parantes ja, och så finns det killar som gillar killar också. Sid.

9 Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homooch bisexuella personer Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

10 Hälsan bland homo- och bisexuella Livsvillkor (diskriminering, utsatthet för våld, socialt deltagande, tillit och stöd) Levnadsvanor (rökning, alkohol, narkotika, stillasittande) Hälsoutfall ( allmänt hälsotillstånd, psykisk häls, fysiskt hälsa) Sid 10.

11 Livsvillkor Generellt vanligare bland homo- och bisexuella i relation till hetero att ha varit utsatt för kränkande behandling våld och hot om våld begränsat socialt deltagande brist på tillit och stöd. Sid 11.

12 Hälsan bland transpersoner Resultat från webbenkät 800 respondenter Ålder: år, 53% är yngre än 29 år. En majoritet uppger ett bra allmänt hälsotillstånd Sid 12.

13 % Kan leva i enlighet med sin könsidentitet Helt I stort sett Endast delvis Inte alls Sid 13.

14 Trygghet Andel som avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad, eller på annat sätt ofredad, fördelat efter ålder % Åldersgrupper Sid 14.

15 Utsatthet för våld pga. transerfarenhet Har någon gång varit utsatt för våld på grund av sin transerfarenhet fördelat efter ålder, andel (N = 781) % Åldersgrupper Sid 15.

16 Lågt förtroende för samhällsinstitutioner % Sid 16.

17 Levnadsvanor En femtedel röker Nästan en tiondel har använt droger under de senast sex månaderna Stillasittande i högre utsträckning än befolkningen i stort Sid 17.

18 Självmordstankar senaste 12 mån % En gång Flera gånger Sid 18.

19 Självmordsförsök någon gång % För ett år sedan eller mer Mellan 2 veckor och ett år sedan Sid 19.

20 Transpersoners hälsa slutsatser Främst livsvillkor som påverkar förutsättningarna för hälsa bland transpersoner: utsatthet för diskriminering, kränkning, våld och lågt förtroende för samhällsinstitutioner begränsar transpersoners livsutrymme och möjligheten att leva i enlighet med sin könsidentitet. Sid 20.

21 Normkritiskt förhållningssätt och perspektiv Normmedvetenhet - kön, könsidentitet, sexualitet och andra perspektiv ur ett intersektionellt perspektiv Normkritiskt förhållningssätt och perspektiv Normer som begränsar och skapar utsatthet eller ifrågasättande Makt och tolkningsföreträde Från tolerans av den normbrytande individen, till kritik av den rådande normstrukturen Könsnormer, etnicitetsnormer, funktionalitetsnormer, sexualitetsnormer, åldersnormer, situationsspecifika normer Friutrymme, normavvikelse eller normbrott? Att känna till, att förhålla sig till, att lyfta separat, att integrera Sid.

22 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplan för grundsärskolan, sameskolan respektive specialskolan Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Sid.

23 Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska prägla verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer genom konkreta upplevelser och de vuxna fungerar då som förebilder. De vuxnas förhållningssätt bidrar till barnens uppfattningar. Det är därför viktigt att analysera, reflektera och kritiskt granska egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt och analysera hur detta tar sig uttryck i verksamheten och koppla det till grundläggande värden. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Förskolan Sid.

24 För att personalen ska utveckla sin förmåga att uppmärksamma diskriminering och kränkande behandling är det viktigt att de får tillfälle att samtala om alla diskrimineringsgrunderna och diskutera dessa i förhållande till sina normer och värderingar med utgångspunkt i de situationer som de ställs inför i verksamheterna. Attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering av barn och elever i verksamheten. Ett sätt att hantera detta kan vara att personalgruppen återkommande reflekterar över och synliggör både egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Sid.

25 Arbete på tre nivåer Främjande Generellt arbete utan förekommen anledning. Att skapa goda förutsättningar för lärandet. Vad vi vill verka för! Förebyggande Avvärja och motverka en potentiell eller aktuell risk Åtgärdande Reagera och åtgärda vid uppkommen situation Sid. Källa: Skolverket

26 Tips och påminnelser! Våga testa! Generaliseringar och antaganden om gruppen, deras bakgrund och identiteter Ta reda på förutsättningarna Era och deras ryggsäckar Långa processer svårt att hantera olika script/kontexter Urval och representation Hantera kontroversiella frågor Case och bilder Inspireras och hitta egna vägar Sid 26.

27 Sid 27.