Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson"

Transkript

1 Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

2 Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel

3 Grundläggande utgångspunkter En människas sociala identitet konstrueras Människans handlingar är villkorade Människor har olika handlingsutrymme

4 Kimberlé Williams Crenshaw myntade begreppet (slutet på 1980-talet) Begreppet har sin historia i den kritiska feministiska teorin, postkolonial teori, klassteori En fråga om makt - hur hierarkier och maktordningar i samhället, i en organisation, i en grupp skapas, vidmakthålls och ömsesidigt konstruerar varandra Maktordningar skapar sociala identiteter

5 E: additativt synsä: Sociala kategorier ses som separerade strukturer utan något samspel sinsemellan Innebär att förtrycket blir additativt, dvs. det ökar beroende på antal grupptillhörigheter den enskilda individen har.

6 Människor har inte bara en position; - man/kvinna - ung/gammal - arbetare/akademiker - vit/svart

7 En människas sociala identitet måste ses som en sammanblandning av olika kategorier i syfte att se hur de påverkar varandra, hur kategorier förändras och utmanas av dessa sammanflätningar Sexualitet Kön Etnicitet Klass

8 Syftet med e: intersektionellt perspektiv a: synliggöra hur hur social skiktning skapas och upprätthålls i en specifik kontext människor identifierar och förhandlar sina positioner i relation till olika kategorier sociala kategorier påverkar varandra, förändras och utmanas av dessa sammanflätningar maktutövande och bevarande av ojämlikhet iscensätts i en kontext

9 Intersektionalitetens sprängkraft ser vi främst som utvecklandet av ett teoretiskt perspektiv som kopplar makt och ojämlikhet till individens möjligheter att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer (de los Reyes & Mulinari, 2004)

10 Intersektioner mellan strukturella villkor institutionella villkor individers agerande - Inte bara kön, klass etnicitet. - Även arbetsmarknadens institutioner, lagstiftning, policys, praktiker, diskurser Flera nivåer samverkar

11 E: exempel! Ungas samspel i sociala medier En delstudie: 32 ungdomar i årskurs 7 och 8 har intervjuats

12 Konstruktionen av en social identitet är central under ungdomsåren Vikten av att få tillhöra jag duger Konstruktion av normalitet och avvikelse Onlinearenan kan ses som en fritidsgård ungdomarna vill vara där kamraterna är

13 Fixerade maktordningar Martin: jag har ingen användning av det (sociala medier) för jag har ju så få kompisar så att säga Josefin: Jag tycker så här. Det kan ju räcka med att man bara har en vän som man litar på jättemycket och som man har jättestort förtroende för. Det är viktigare än att ha många kompisar och så har man inte förtroende för nån.

14 Intervjuare: Finns det nån anledning om det kom nån som ville bli kompis med dig på nätet finns det nån som du skulle kunna ignorera? Josef: Så klart jag skulle ignorera vissa... cp barn Intervjuare: Vilka är det då? Josef: Bill till exempel Intervjuare: Varför är han cp barn? Josef: Jag addar dom flesta, men jag skulle aldrig adda han. Intervjuare: Varför inte? Josef: Man kanske hatar personen eller nåt.

15 Återskapande av könsstereotypa maktordningar online Mårten: Det känns som det jag tror killar bryr sig mindre än vad tjejer gör för a; bli populära. Det klart a; killar vill bli populära. / / men tjejer vill konkurrera alla vill känna a; jag får uppmärksamhet. Johanna: Tjejer vill ha uppmärksamhet! SebasEan: Killar bryr sig inte lika mycket. Tjejer vill ha mer självförtroende killar har det!

16 Sara: vi säger snälla saker hela tiden du vet att jag bryr mig och älskar dig Alice: / /folk som liksom typ sms:ar vad söt du är å vad snygga kläder du hade idag,. Flera av pojkarna skateboardåkare och de publicerar gärna bilder på sig själva när de åker skateboard. Då är det lätt att få gillanden: då skulle jag skriva nice eller nåt", säger Erik.

17 Kön och sexualitet Flickor publicerar bilder på hur de är, och pojkar bilder på vad de gör. Att publicera bilder för att visa upp sin kropp som pojke betraktas oftast som ett socialt normbrott, Olle: man skulle bli retad av killkompisarna också bli kallad bög eller nåt. Frida: flickor kan skriva vad gullig du är varje dag, men pojkar skulle aldrig kunna göra det för killar tycker det är mer homo än vad vi tjejer gör.

18 Kön, sexualitet och status Intervjuare: Tjejer lägger ofta ut bilder på sig själva. Gör inte killar det? Henrik: Jo det kan dom göra. Intervjuare: Är det en viss typ av killar eller? Henrik: Om det skulle vara en kille som visste om att många tjejer tyckte om honom, då kanske man skulle göra det ofta. Johan: Om man är lite populär.

19 Stina: Vissa tjejer har ju liksom status typ så här...å det klart att dom lägger upp såna bilder så får dom ännu mer Ebba: Jag tror också det är...vad för slags bilder man lägger ut...det är status. Om det är en tjej som lägger ut äckliga bilder (där man är lättklädd, förf. anm.) på sig själv då får ju den den statusen bland killarna...då tänker alla killar ååå. Sara: Den här personen får ett dåligt rykte...titta på henne! Hon skulle bli utsatt i skolan.

20 En ständigt pågående förhandling mellan de unga som aktörer i sina egna liv,... kontextens villkor och......villkor i strukturer

21 Lyfta fram alternativa berättelser Ge plats åt dem som varit/är ohörda Att utmana rådande föreställningar det förgivettagna Synliggöra underordning och förtryck, men även överordning och privilegier Visa hur kategorier samverkar i kontexter som leder till att olika villkor skapas

22 Tack!!

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet Introduktionsdagar för yrkesverksamma 25 januari 2017 Malin Eriksson Utbildare, NCK Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Grundläggande

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Intersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap

Intersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap Intersektionaliteti socialt arbete Föreläsningar 2013-01-10 och 01-11 Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap Disposition Vad är teori? Att läsa en vetenskaplig artikel (IMRAD)

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Etik och moral på den digitala arenan

Etik och moral på den digitala arenan Etik och moral på den digitala arenan Who are You are who you Know yourself Unga, sex & Internet Stockholm 31 maj Lotta Eek-Karlsson Att vända blad: ett gyllene tillfälle att göra en nystart CAL CAI CSCL

Läs mer

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Identitet Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Olika identitetsbegrepp: Självidentitet Social identitet Kulturell identitet

Läs mer

Med dr Distriktsläkare Sahlgrenska Akademin Närhälsan Göteborg

Med dr Distriktsläkare Sahlgrenska Akademin Närhälsan Göteborg Anna Westerståhl Med dr Distriktsläkare Sahlgrenska Akademin Närhälsan Göteborg anna.westerstahl@allmed.gu.se 0708 742308 Det normala i bemärkelsen godtagna, en handlingsregel, ett påbud, en praxis Det

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö HBTQ och hälsa Skolverkets konferens i Malmö 20170828 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Folkhälsomyndighetens hbtquppdrag En av fem hbtq-strategiska myndigheter Uppföljning av hälsan

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid Vad är särskild sårbarhet och intersektionalitet i teori och praktik? MAKT (Associationsövning)

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Alkohol, unga och sexuellt risktagande Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

Mångfald i Västra Götalandsregionen

Mångfald i Västra Götalandsregionen Mångfald i Västra Götalandsregionen Individuell uppgift i Kritisk jämlikhets- och mångfaldsforskning vt 2008 Institutionen för genusvetenskap Elin Grelsson 1. Inledning Jag har valt att studera mångfaldsarbetet

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION

Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION Upplägg Vad är intersek5onalitet och hur kan e< intersek5onellt perspek5v hjälpa oss a< förstå våld i nära rela5oner? Hur kan

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Ett lokalt/regionalt uppfattat problem: Ungdomars utflyttning, och låga återflyttning Flytta/stanna? Vad tänker unga innan de vet hur det blir? Och

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar www.fou.sodertorn.se Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar I den här artikeln, av Jenny Knutsson, beskriver två unga personer som relativt nyligen anlänt till Sverige mötet

Läs mer

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR

Läs mer

Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist

Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet 2017-06-01 Erika Edquist Dagens upplägg Introduktion och syfte Vad är intersektionalitet och hur arbetar vi normmedvetet? Intersektionalitet

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG Fördjupning Fördjupning Normer Normer är oskrivna regler som vi tar för givet. Många normer är praktiska och nödvändiga i vårt samhälle. Till exempel skaka hand med högerhanden

Läs mer

Kategoriseringar, identiteter och språk

Kategoriseringar, identiteter och språk Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales 2012-10-19 1 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola 2010 2012-10-19 2 Syfte: att synliggöra centrala

Läs mer

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Förändringsledarutbildningen A$ främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra 7ll a$ förebygga våldsutövande,

Läs mer

Bild 1 Värdegrund och likabehandling. Bild 2. Bild 3 En skola för alla

Bild 1 Värdegrund och likabehandling. Bild 2. Bild 3 En skola för alla Bild 1 Värdegrund och likabehandling Introduktionsföreläsning Karin Hjälmeskog Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet 2013 Bild 2 Jag vet inte Vilka erfarenheter

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88

Läs mer

Normer och makt. Träff

Normer och makt. Träff 12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Dilemmaberättelser. Inspiration till övningen är hämtad från I hederns skugga: De unga männens perspektiv, Dilek Baladiz.

Dilemmaberättelser. Inspiration till övningen är hämtad från I hederns skugga: De unga männens perspektiv, Dilek Baladiz. Ibland uppstår dilemman när vi måste förhålla oss till begränsande normer. Genom att synliggöra, diskutera och ifrågasätta normer kan vi öka det egna och andras handlingsutrymme. Mål: Att kunna se och

Läs mer

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! DAGENS UPPLÄGG Om Make Equal Normer Normkritik => Normkreativitet Intersektionalitet Likvärdighet I praktiken?! REFLEKTION Ni kommer få chansen att reflektera och relatera till

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola

Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola Barn och ungdomars förutsättningar i förskola och skola (BUFF) 15hp, I-delen ht-2011 Katarina Gustafson katarina.gustafson@edu.uu.se Inneslutning

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012.

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012. Samhällsvetenskapliga fakulteten HEKN12, Human Ecology: Political Ecology, Consumption, and Identity, 15 högskolepoäng Human Ecology: Political Ecology, Consumption, and Identity, 15 credits Avancerad

Läs mer

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem Delaktighet som en del av uppdraget Delaktighet framlyfts ofta som något som med automatik skulle finnas mycket av i fritidshem

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

kortversion Tuböleskolan

kortversion Tuböleskolan kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet FRITIDSHEM EN ARENA FÖR DELAKTIGHET Barn rätt till delaktighet både utifrån FN:s konvention om

Läs mer

Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck

Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete Hedda Schönbäck Dagen 11:00-12:00 Återkoppling till litteraturen och uppföljning av uppgift i grupperna

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Lära känna övningar. Namnståupp. Ta utrymme i rummet. Kräfta krabba. (från studiedagen den 24 april)

Lära känna övningar. Namnståupp. Ta utrymme i rummet. Kräfta krabba. (från studiedagen den 24 april) Lära känna övningar (från studiedagen den 24 april) Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter går man ett varv till,

Läs mer

Jag ville sticka ut, våga synas

Jag ville sticka ut, våga synas Jag ville sticka ut, våga synas Publicerad 2011-01-19 08:53 Robin Järpemark Ålder: 22 år. Bor: I Hjulsta i nordvästra Stockholm. Växte upp i Säffle, Värmland. Familj: Mamma och lillasyster i Värmland.

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! #METOO OCH ARBETSGIVARANSVARET JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en

Läs mer

Intersektionella perspektiv på maskulinitet, (hälso)risker och bilar

Intersektionella perspektiv på maskulinitet, (hälso)risker och bilar Intersektionella perspektiv på maskulinitet, (hälso)risker och bilar Dag Balkmar, Tema genus, Linköpings universitet Upplägg Varför omkommer män oftare än kvinnor i trafikolyckor? Genus och intersektionalitet

Läs mer

Lotta Eek- Karlsson 6 oktober Linnéuniversitetet, Kalmar

Lotta Eek- Karlsson 6 oktober Linnéuniversitetet, Kalmar Lotta Eek- Karlsson 6 oktober Linnéuniversitetet, Kalmar Hur och på vilka grunder unga konstruerar sin livsvärld i sociala medier när det gäller etiska och moraliska frågor. - Ungas uppfattningar och upplevelser

Läs mer

Inspirationsföreläsning om normkritik

Inspirationsföreläsning om normkritik Förutsättningar för ett normkritiskt arbete: Inspirationsföreläsning om normkritik En vilja att förändra verksamheten och sig själv Gemensam teoretisk och praktisk kunskapsgrund Konkreta mål och arbetsmetoder

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMP25, Social Sciences: Gender, Class, Ethnicity and Sexuality, 15 högskolepoäng Social Sciences: Gender, Class, Ethnicity and Sexuality, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Vad är en norm? Instruktion:

Vad är en norm? Instruktion: Vi lever med normer under hela livet. Normer är en förutsättning för att vi människor ska fungera tillsammans. Samtidigt finns det många normer som begränsar oss och speglar ojämlika förhållanden i samhället.

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids? Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva, och sin omvärld samt ta tillvara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga

Läs mer

inledning Om besöket

inledning Om besöket inledning Vi är mycket glada att ni valt att se föreställningen Förorten Brinner. Redan nu erhåller du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig de verktygen för att verkligen kombinera styrkan i

Läs mer

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET Normkritik i praktiken Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum 1 Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket, både i skolan och på fritiden,

Läs mer

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total Besökarenkät 2018 Är du...? Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total 72 100 100% (72/72) Vilken fritidsgård besöker du nu? Lagan 12 16,9 Ljungby 59 83,1 Total 71 100 98,6% (71/72) Hur trygg känner

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan

Läs mer

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem

Läs mer

heter Anton och han är jättesnäll. Han är världens sötaste kille. Han gillar också att gunga som jag. Han sa också att jag var snäll och då blir jag glad. Han är jättesöt och jag skulle gärna tillbringa

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv

Jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv Teologiska institutionen Vårterminen 2018 Magisteruppsats i mänskliga rättigheter 15 högskolepoäng Jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv En kritisk diskursanalys av regeringens jämställdhetspolitiska

Läs mer