Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Transkript

1 Identitet

2 Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Olika identitetsbegrepp: Självidentitet Social identitet Kulturell identitet

3 Identitet i forskningen Psykologi: jaget, överjaget, personlighet Filosofi: subjektet, subjektspositionen Teologi och populärpsykologi: självet Sociologi och socialpsykologi: identitet

4 Betydelsefulla diskussioner om identitet v Essentialism eller konstruktionism? v Kärna eller process? v Skillnad eller komplexitet? v Individuellt eller kollektivt?

5 Fyra perspektiv på identitet Ø Utvecklingsperspektivet o Identitet som social roll och process v Livsstil och mode Nationell och kollektiv identitet

6 1. Utvecklingsperspektivet Ø Identitet som psykologiskt fenomen Ø Kroppslig och mental utveckling Ø Evolutionstänkande, från primitivt till kultiverat/civiliserat Ø Mognadsprocess enligt utvecklingspsykologi Ø Samhälleliga, sociala mönster och kulturella skillnader enligt samhällsteori (sociologi)

7 forts. utvecklingsperspektivet Ø Kritik av det utvecklingspsykologiska synsättet - Alltför individcentrerat, negligerar samhället - Alltför normativt, medvärderingar om vad som är normalt - Alltför universellt, gäller alla oavsett klass, kön, etnicitet (saknar ett intersektionellt tänkande)

8 Identitet som social roll och process o Identitet som social fenomen o Vi spelar olika roller på samhällsscenen (symbolisk interaktionism, Goffman, m.fl.) o Identiteten definieras av den roll vi går in i o Varje roll har ett särskilt script vi förväntas följa för att vara trovärdiga, som också begränsar handlingsmöjligheterna

9 forts. identitet som roll och process o Problematiskt med rollteorin när rollerna är mindre distinkta. Könsroller funkade med tydliga familjeroller, men nu kanske väl förenklat. Förlorar lite trovärdighet. o Mer komplext samhälle, där traditioer inte är lika starka. Mer individualiserat än kollektivt what s in it for me? o Reflexivt identitetsprojekt, välja själv (Giddens)

10 forts. identitet som roll och process o Förändringar i arbetslivet à krav på förändringar i personlighet (Sennett) o Sennett öppnar upp identitetsbegreppet: Vi förväntas ha en flexibel identitet där man byter arbete, gör karriär, etc. o Kan försvaga sociala band, öka individualism/egoism - Mer vikt vid förändring än rollteorin, mindre normativt (enligt rollteorins kritiker) - Men vems identitet? Passar medelklassens självuppfattning

11 Identitet som livsstil och mode v Identitet som kulturellt fenomen v Kläder och utsmyckning används för att markera status/grupptillhörighet mer komplext idag än tidigare v Kulturellt kapital (Pierre Bourdieu) - inte bara ekonomi utan även kulturella aspekter som utbildning, klädstil, musiksmak, etc. - Sociala grupper utvecklar olika kulturella mönster, signalerar vilka de är och vilka de vill bli

12 Nationell och kollektiv identitet Föreställd gemenskap abstrakta referenspunkter, gemenskap mellan människor som inte kommer att träffas Gemenskapen inom t.ex. en nation kan få emotionell/sammansvetsande betydelse för den kollektiva identiteten, t.ex. idrottsarrangemang.

13 forts. nationell och kollektiv identitet Kollektiva identiteter bygger ofta på ett likhetstänkande men vad händer med de som inte passar in? Gemenskaper och kollektiv identitet är komplexa identifikationsmönster som kan förändras och ersättas av nya, t.ex. när olikheter upptäcks

14 Identitet och vardagslivets medialisering Medialisering: mediernas allt större delaktighet i formandet av vardagslivet Innebär nya förutsättningar för identitetsskapandet Mediedeterminism: människors kropps- och skönhetsideal påverkas/bestäms av mediernas budskap Inom medieforskningen finns både de som är positiva till medierna (John Fiske, populärkulturellt kapital och motstånd) och de som är mer skeptiska (Stuart Hall)

15 Några perspektiv på identitet och media Spegling av maktmönster och över- och underordningar i medierna - och viss frihet att bryta mot det normativa Reproduktion av stereotypa identiteter i medierna - och avvikelser från dem à Medierna både återger och konstruerar verkligheten liksom vårt skapande av identiteter

16 Identitet och könsidentitet I diskussion om kön/genus aktualiseras debatten om essentialism/konstruktivism (natur/kultur;; arv/miljö) Traditionell feministisk teori: - kön är det biologiska könet;; genus är det sociala könet Poststrukturalism (Judith Butler m.fl.): - Kön har alltid varit genus (diskursivt) - sociala faktorer bestämmer vad som ska definieras som kön, vilka begreppspar som används, hur vi talar om kön etc.

17 Identitet och könsidentitet Viktiga poänger inom poststrukturalistism: - ifrågasättandet av begreppspar som man/kvinna, maskulint/feminint - performativa handlingar konstruerar kön - genom tal gör vi verkligheten Det finns inte bara ett sätt att vara man/kvinna på (queer) viktigt att förstå kön i plural även om vissa sätt dominerar Kritik av heteronormativitet: att det förutsätts att människor är heterosexuella

18 Klassisk feministisk teori V.S. poststrukturalism Poststrukturalismen ifrågasätter det som feministisk teori ofta tar för givet genom dekonstruktion Identitet och makt betraktas som mer föränderligt och komplext med poststrukturalismen Kritik mot poststrukturalismen: allt är inte språkligt - Connell säger: diskursiva praktiker har inflytande på kroppen - Benhabib säger: kroppen har ett inneboende subjekt

19 Intersektionalitet Intersect = ungefär skära, korsa, genomskära, genomkorsa Att analysera skärningspunkterna/intersektionen mellan olika maktrelationer samtidigt, hänsyn till mångfald Att se (en persons) identitet utifrån många olika infallsvinklar;; klass, etnicitet, kön, ålder, bostadsort, etc. Identiteter är kontextuella och relationella Olika identitetsfaktorer adderas inte bara, utan samvarierar

20 forts. intersektionalitet Det handlar också om att förhålla sig kritisk till de kategorier som skapas Synliggör relationer mellan olika typer av förtryck Exempel: en svart man bemötts inte likadant som en svart kvinna att vara svart innebär olika typ av diskriminering beroende på flera interagerande identitetsfaktorer

21 forts. intersektionalitet Kimberley Crenshaw: - Identitetspolitiken poängterade en typ av kategorisering, reducerade dess faktiska effekter - Rasism och sexism sammanfaller ofta - Att ignorera skillnader inom grupper bidrar ofta till spänningar mellan grupper - Se identitet som koalitioner, hur kategoriseringar integrerar

22 Postkolonialism Kolonialism präglar världen även om territoriell kolonialism har försvunnit Det västerländska samhällets dominerar fortfarande över andra kulturer, kulturellt och ekonomiskt - Etnisk segregation - Stereotypa föreställningar om de Andra, vi och dom påverkar formandet av kulturella identiteter

23 forts. postkolonialism Makt och intersektionalitet viktiga delar i postkolonialismen som synsätt Synliggör hur identiteter uppkommit med kolonialismens ojämlikhet Kritisera the gaze from nowhere Ta fram motberättelser, alternativa vinklar, inkludera andra perspektiv etc.

24 Tack för idag!