Berit Larsson, Göteborgs Universitet

Transkript

1

2 Berit Larsson, Göteborgs Universitet

3 Vad är normkritik och varför normkritik? Konferensen Jämställdhet november 2014 BERIT LARSON FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi berit.larson@gu.se KVINNOFOLKHÖGSKOLAN och GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-enheten

4 Nationalencyklopedin, norm, uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm norm norm (latin noʹrma rättesnöre, regel ), det normala eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i traditioner, seder och bruk. Författare: Lars Bergström

5 VÄRDERINGAR Normer A/tyder Handlingsprinciper (hållning, inställning) handlingsanvisningar seder, vanor, tradi7oner, juridiska lagar, regler beteenden och föreskri>er

6 NORMTYPER Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska språkregler Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultaten. Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör handla.

7 Handlingsnormer MORALISKA NORMER SOCIALA NORMER Konsekvensetiska normer Sinnelags- eller dygdeetiska normer Anger vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande. Normbrott manifesterar sig genom förlust av socialt anseende eller social respekt. Sociala normer anses vara verksamma eftersom de internaliserats.

8 NORMERS FUNKTION Ett redskap för att styra och kontrollera individer, grupper, organisationer och institutioner Ett redskap för integration, sammanhållning och gemenskap

9 Normer SYMMETRISKA NORMER (konjunkta) Vänder sig till alla deltagare i en grupp. (Normens adressat och normens målgrupp sammanfaller) ASYMMETRISKA NORMER (diskonjunkta) Skapas för en grupp som man själv inte tillhör t.ex. barn skall lyda sina föräldrar t.ex. det är fel att stjäla Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory

10 Vem är den Andra? vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet

11 Vem är jag?

12 Två sätt att tänka som har problem med den Andra LIKHETs-ideologi NÄRHETs-ideologi bara de som redan definierats som nära kan verkligen vara lika. bara de som redan definierats som lika som kan vara inkorporerade med varandra och därmed nära varandra. De andra får nöja sig med att likna oss. De andra får hålla sig borta.

13 Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter där vi bär privilegier eller är underordnade! Frågor man bör ställa sig: Vem är bärare av skillnad? Vem tillhör och vem tillhör inte? När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön, sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt? Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet) beroende av?

14 Normer / avvikelser v Funktions-normalitet v Köns-normalitet v Sexualitets-normalitet v Etnicitets-normalitet v Vithets- normalitet v Friskhets-normalitet

15 Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att kontrollera deras responser, kommer vi att beröva oss själva och de andra möjligheten till handlande och därmed subjektivitet. Filosofen Hannah Arendt

16 en företeelse en relation en egenskap ett ord en term ett uttryck BETECKNAR likavärde Jämlikhet Jämställdhet normkri2k BETYDER INGÅR I ett begrepp

17 en företeelse en relation en egenskap BETECKNAR Rä4visa Makt Demokra2 INGÅR I ett ord en term ett uttryck BETYDER ett begrepp

18 Vad är makt? - en egenskap? - en relation? - en förmåga? - användandet av en förmåga? - något man har? - något som utövas? av agenter (individuellt eller kollektivt)? av strukturer eller system? Hur utövas makt?

19 Foucault: en process Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet makt Habermas: kommunikativt handlande Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras. Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital Young: asymmetrisk ömsesidighet

20 Den maktlösa får inte: möjlighet att använda och utveckla sina talanger har inte makt över och frihet i sitt arbete blir ofta respektlöst bemött på grund av den sociala position hen intar på det sociala fältet

21 Iris Marion Young RÄTTVISA ORÄTTVISA Fördelning av resurser, inkomster, ägodelar Kan fördelas och ägas (fördelningsparadigmet) - att ha Rättigheter, möjligheter, självrespekt Relationer, inte ting. Något man gör att göra Hinder för människors utveckling och strävande Dominans ex. olika härskartekniker Förtryck exploatering marginalisering maktlöshet kulturell dominans våld

22 Hur bör vi avgränsa frågor om i en globaliserad värld? Ø Vilken slags aktörer har räp ap framställa räpviseanspråk? Ø Vems intressen och problem bör beaktas? Ø Vem 7llhör den krets som har räp 7ll likabehandling?

23 Diskrimineringslagen Ø KÖN Ø KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET Ø ETNISK TILLHÖRIGHET Ø FUNKTIONSHINDER Ø SEXUELL LÄGGNING Ø ÅLDER Ø RELIGION

24 De jämställdhetspolitiska målen 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. 2 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

25 JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET Jämlikt deltagande mellan vilka? Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer? VAD skall jämlikt fördelas? VEM ingår i jämlikheten? HUR skall jämlikheten genomföras?

26 Få syn på makeördelningar Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så vidare. Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60.

27 En social konstruktion av normalitet NORM / NORMBRYTARE (avvikare) Normal Onormal Privilegierad Marginaliserad Subjekt Objekt

28 NORMKRITISK GRANSKNING UR Systemperspektiv Positivt: Integration Negativt: strukturell diskriminering Enskilda individers relationer till varandra Positivt: gemenskap och samhörighet Negativt: stigmatisering, exkludering, trakasserier

29 Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, s. 131 Diskriminering i kontrakt Diskriminering i kontakt STRUKTURELL NIVÅ (Vilar på ett samhällskontrakt) INDIVIDUELL NIVÅ (har ofta sin utgångspunkt i det samhälleliga kontraktet, men styrs också av andra faktorer)

30 Spivak: före-träda re-presentera Iscensättning av världen i representationer RE-PRESENTERA (framställa) Hur den skrivs, beskrivs, illustreras FÖRE-TRÄDA (representera) Maktutövande Representation inom subjektsteori RETORIK SOM TROP Representation inom stat och politik RETORIK SOM ÖVERTALNING

31 Afrofobiska hatbrott

32 Afrofobi, en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige, Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014 (Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa) Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning.

33 Strukturellt förtryck Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande och åtlydda Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper

34 Mattias Lundin, Heteronormativitet- vad är det? i Elmeroth (red.), Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, 2013, s. 63 ff. Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin: 1 Upprepad önskvärdhet 2 Dikotomisering av kön 3 Differentiering av sexualitet 4 Positionernas hierarki 5 Marginalisering 6 Problematisering 7 Personifiering

35 Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin: 1 Upprepad önskvärdhet 2 Dikotomisering av kön 3 Differentiering av sexualitet 4 Positionernas hierarki 5 Marginalisering 6 Problematisering 7 Personifiering De jämställdhetspolitiska målen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

36 EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN Vilka är bakomliggande värderingar och normer? Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs? 1. TVÅKÖNSNORMEN Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar 2. HETERONORMEN Bygger på en heteronormativ matris 3. NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT 4. MONOGAM FAMILJENORM 5. UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet, feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm

37 Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet? Att vara olik och jämlik

38 Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill fortsätta att betrakta och fundera. Michel Foucault, Övervakning och straff. Sv. övers. 1986, s. 12

39