Bild 1 Värdegrund och likabehandling. Bild 2. Bild 3 En skola för alla

Transkript

1 Bild 1 Värdegrund och likabehandling Introduktionsföreläsning Karin Hjälmeskog Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet 2013 Bild 2 Jag vet inte Vilka erfarenheter ni har Vilka ni är Hur ni kommer att uppfatta det jag säger det är en utmaning Vad ni kan Bild 3 En skola för alla Ett uppdrag som bygger på idén om allas lika värde och som innefattar likvärdig utbildning för alla men förskola/skola bidrar samtidigt till upprätthållandet av sociala hierarkier (jfr. Kumashiro, 2000)

2 Bild 4 Olika forskningsperspektiv talet Klass och social bakgrund (1980-) 1990-talet Kön (1990-) 2000-talet Etnicitet 2000-talet Intersektionalitet, queerteori Bild 5 Queerteori Fokuserar spänningsförhållandet mellan heterosexuella och homosexuella, samt ifrågasätter sexuella definitioner i allmänhet och heteronormativa köns/genusidentiteter i synnerhet. Ifrågasätter de påstått stabila kategorierna mellan kromosomiskt kön, genus och sexuellt begär Rosenberg, 2002 Intersektionalitet Intersektionalitet fokuserar skärningspunkten mellan olika maktordningar som kön, etnicitet, klass, sexualitet, funktionalitet, ålder, religion. Prefixet inter antyder att de olika komponenterna påverkar varandra - olika maktordningar konstruerar varandra ömsesidigt. Det handlar om ett komplext och dynamiskt samspel Bild 6 Förskolans och skolans uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (Skollag 2010:800) Jämlikhet och skolans uppdrag Kunskap Värden

3 Bild 7. om skolans uppdrag Förr: fostran och kunskaper Fostran först och kunskaper sedan Nu: kunskaper och värden ( 4 Skollagen) Kunskaper först och värden sedan, men åtskillnaden finns kvar Bild 8 Vad är att lära sig? Att lära sig något innebär i sig både fostran och disciplinering Det går inte att skilja mellan fakta och värden därför är det orimligt att skilja mellan/upprätthålla dikotomin mellan kunskap och värden Bild 9 Kunskap och värden Deja: Betydelsen av att kunskapsinnehållet i förskolans verksamhet/skolans olika ämnen stödjer jämställdhetssträvandena Risk att man stannar vid kunskaper om värden Ex. läroböcker

4 Bild 10 Partisk kunskap Alla elever kommer till skolan med ofullständiga och partiska kunskaper. I vissa avseenden vet de kanske inte så mycket om marginaliserade grupper i samhället, men även när de har kunskap om den andre är det ofta felaktig kunskap, kunskap om stereotyper och myter som inhämtats från medier, familjen, kamrater och så vidare. I skolans läroplaner ägnar man ingen större uppmärksamhet åt dessa partiska kunskaper. Ex. historia det framställs som om historia består av fakta, inte tolkningar av händelser, och beroende på den selektiva inkluderingen och exkluderingen av material privilegierar vissa hegemoniska versioner av historien (Kumashiro, 2009) Paradox! Bild 11 Problem Vi vill bara höra vissa röster Vi vill höra det sam passar in i det vi redan vet och som stämmer överens med vår egen bild av oss själva Bild 12 Värdegrunden Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (Skollag 2010:800)

5 Bild 13 Solidaritet Skollagen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (s. 7). Bild 14 Styrande dokument FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) FN:s kvinnokonvention (1980) FN:s barnkonvention (1989) Europakonventionen (1950) Jämställdhetslagen (1991:433) Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Skollagen (2010:800) Läroplaner (Lpfö98, Lpo94, Lpf94/Lpfö98. Rev. 2010, Lgr11, Gy11) Kursplaner, Ämnesplaner Bild 15 Vad behövs för förändring? Lagar, regler och bestämmelser finns! DET SOM BEHÖVS ÄR Kunskap Redskap Vilja Tydliga signaler i systemet

6 Bild 16 Repetition utbildning repetition (such as the affirmation of who we are and what we believe) is often a comforting process education (especially the process of learning something that tells us that the very ways in which we think and do things is not only wrong but also harmful) can be a very discomforting process förändring kris Bild 17 Pedagogiska praktiker för jämställdhetsarbete Genuspedagogigk Normkritisk pedagogigk Feministisk pedagogik Lenz Taguchi 2011 Bild 18 genuspedagogik Könsneutrala och kompensatoriska strategier Två tydliga kategorier: flicka och pojke Eftersträvar att pojkar och flickor ska bli mer lika varandra (utvidgade kategorier) Linjär syn på tid och identitet

7 Bild 19 kritik Dikotoma skillnader mellan pojkar och flickor tas för givet Möjliggör endast tillfälliga överskridanden inom vissa ramar breddad lagomhet Följer ett klassiskt utvecklingspsykologiskt synsätt på identitet med en linjär och kronologisk syn på tid och förändring Fokus på grupper och individer Bild 20 Feministisk pedagogigk Fokus på normer och diskurser som producerar det normala och det avvikande Bygger på feministisk poststrukturalism och queerteori Fokus på enskilda individer som komplexa, motsägelsefulla som konstruerar/positionerar sig Subjektivitet som ständigt omprövas och omdefinieras Betonar maktproduktion av och kring genus (numera även intersektionalitet) Bild 21 Normkritisk pedagogik Fokus på normer och diskurser som producerar det normala och det avvikande Bygger på feministisk poststrukturalism och queerteori Fokus på enskilda individer som komplexa, motsägelsefulla som konstruerar/positionerar sig Subjektivitet som ständigt omprövas och omdefinieras Betonar maktkonstruktionen av och kring ett flertal kategoriseringar, som klass, sexualitet, etnicitet etc. och hur dessa tillsammans producerar makt Formulerades som motstånd till toleranspedagogik

8 Bild 22 Ifrågasatt toleranspedagogigk Tolerans = tolerera, finna sig i, tåla, acceptera Problem när tolerans uppfattas som välvillighet på de priviligierades villkor och när maktojämlikheten inte problematiseras utan fokus endast är på att mildra dess konsekvenser Bild 23 Kritik/problem När feministisk och normkritisk pedagogik praktiseras uppstår ofta ett problem genom vårt behov av att beskriva/erkänna tydliga subjektspositioner vi har svårt att överge synen på individen som stabil vi har svårt att inte identifiera vår identitet som en skillnad till hur vi uppfattar och förstår den andre Bild 24 Genuspedagogik vs feministisk och normkritisk pedagogik En bred lagom heterosexuell mittfåra En rad nya sociala positioner

9 Bild 25 En rosa pedagogik Hur kan vi överskrida vårt sätt att tänka i skilda och avgränsande kategorier av kön, ras, sexualitet, funktionalitet; för att istället fokusera på den skillnad som skapas hos var och en av oss såsom den uppträder som ett resultat av en interaktion med omvärlden skillnaden i sig själv? inte synliggöra maktrelationer där vissa individer eller grupper förfördelas framför andra. Tvärtom är det möjligt att få syn på fler avgörande aktörer som är delaktiga i att skapa materiella konsekvenser för enskilda individer, grupper, djur och miljöer i specifika sammanhang. Identifiera språkliga betydelser (diskurser) som producerar makt ihop med ting och miljöer Överskrider inte bara dikotomin normal/onormal utan även diskursivt/materiellt, subjekt/objekt osv. Bild 26 Sammanfattning Dikotom könsskillnad (genuspedagogik) Utöka antalet möjliga genusifierade positioner (feministisk- och normkritisk pedagogik) Bild 27 forts. Uppfatta kön/genus, precis som subjektiviteten, som något som hela tiden blir annorlunda sig själv genom livet (en transformativ multiplicitet, ett socio-materiellt fenomen). Fokus på händelser, och på kopplingarna mellan dominerande föreställningar, olika handlingar, ting och miljöer. Sker mitt i en pågående praktik. Kön/genus görs i relation till allt lärande och alla kunskapsinnehåll och aktiviteter i förskolan och skolan Förstå mer om den process av tillblivelse och transformation som vi befinner oss i (rosa pedagogik)

10 Bild 28 Undervisningens mål måste vara förändring, dvs. att få barnen/eleverna någon annan stans, inte repetition. Det är inte att säga att de ska dit jag är just nu. Jag kan inte säga exakt vart de ska. Det är inte heller att säga att de ska vart som helst. Dit de går kan vara (till och med mer) skadligt än där de är nu. Målet måste vara förändring som grundar sig icke förtryckande undervisning, en förändring som motarbetar alla former av förtryck (Kumashiro, 2000, ung. översättning,). Bild 29 Kumashiro: stategier för ickeförtryckande undervisning Undervisning för den andre Undervisning om den andre Undervisning som ifrågasätter förtryckande strukturer och andrafiering Undervisning som förändrar elever/lärare/samhälle Bild 30 Tack!