Kulturpolitikens genus. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 15 september 2015

Transkript

1 Kulturpolitikens genus Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 15 september 2015

2 De kulturpolitiska målen Ett genusperspektiv ryms inom de kulturpolitiska målen såväl 1974 som 1996 och : Kulturpolitiken ska ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor, i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers behov och erfarenheter.

3 De kulturpolitiska målen 1996: Kulturpolitiken ska q verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. 2009: Kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina egna skapande förmågor.

4 Mångfaldsperspektivet Samtliga kulturmyndigheter har i uppdrag att integrera ett mångfaldsperspektiv i sina verksamheter. Mångfaldsperspektivet är mångfacetterat och handlar om mångfald av konstnärliga uttryck, tillgänglighet och utbud, men också om vikten av att alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning, bostadsort, kön, etnicitet eller sexuell läggning, ska kunna ta del av och bidra till kulturens utveckling. (Regeringens skrivelse En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, januari 2014)

5 Representativitet Demokratiskt perspektiv. Det finns en koppling mellan representation och synlighet. Mångfaldig representation är ett sätt att få publiken/besökarna att känna sig välkomna. Underrepresentation innebär att kulturlivet berövas vissa människors berättelser, erfarenheter och synpunkter.

6 Konstnärerna andel kvinnor/män Från mitten av 1970-talet till mitten av 1990-talet ökade andelen kvinnor inom de konstnärliga yrkesområdena. Sedan dess har det varit relativt oförändrat. 1975: knappt en tredjedel kvinnor 1995: kvinnor 47 procent, män 53 procent 2007: kvinnor 46 procent, män 54 procent

7 Konstnärerna andel kvinnor/män (2007) Bild och form: kvinnor 56 procent, män 44 procent Dans: kvinnor 70 procent, män 30 procent Film: kvinnor 42 procent, män 58 procent (1995: 36/64) Musik: kvinnor 29 procent, män 71 procent (oförändrat) Musikal: kvinnor 36 procent, män 64 procent Ord: kvinnor 45 procent, män 55 procent (1995: 35/65) Teater: kvinnor 52 procent, män 48 procent

8 Konstnärerna medianinkomst (2007) Befolkningen (kvinnorna 78 procent av männens) Konstnärerna (15 procent lägre än befolkningens) Manliga konstnärer Kvinnliga konstnärer (90 procent av männens) Största antalet kvinnor finns inom Bild och form, som är det område som har lägst medianinkomst. Största antalet män finns inom Musik, som är det område som har näst högst medianinkomst. Teater är det område där inkomstskillnaderna är störst, kvinnornas medianinkomst är 88 procent av männens.

9 Konstnärerna medianinkomst (2007) Musik och Film är de områden där inkomstskillnaderna mellan könen är minst; kvinnornas medianinkomst är 97 procent av männens.

10 Konstnärerna nettoinkomstens sammansättning (2007) Kvinnor Män Samtliga Löneinkomst 53,8 63,4 59,0 Näringsverksamhet 10,3 12,7 11,6 Kapitalinkomst 13,4 11,1 12,1 Studiemedel 1,3 0,8 1,1 Föräldrainkomst 7,9 1,5 4,5 Pension 1,3 0,8 1,1 ASSA 10,8 8,8 9,7 Behovspröv. Bidrag 1,1 0,9 1,0

11 Konstnärerna barn Det är vanligare bland konstnärligt yrkesverksamma än bland befolkningen som helhet att inte ha barn. Det är vanligare bland kvinnliga konstnärer än bland manliga att inte ha barn. Inget barn: 34 procent i konstnärsgruppen, 32 procent i befolkningen. Tre eller fler barn: 16 procent i konstnärsgruppen, 20 procent i befolkningen. Inget barn: konstnärligt yrkesverksamma kvinnor 35 procent, yrkesverksamma kvinnor 27 procent, konstnärligt yrkesverksamma män 32 procent, yrkesverksamma män 36 procent.

12 Konstnärerna inkomster (2007) Andelen kvinnor minskar i de högre inkomstgrupperna : kvinnor 42 procent, män 58 procent : kvinnor 33 procent, män 67 procent

13 Representation inom olika delar av kultursektorn Nationella scenkonstinstitutioner: Anställda, andel kvinnor , ,5 Anställda, andel män , ,5 Ledning, andel kvinnor , Ledning, andel män , Regionala teater- och dansinstitutioner: Anställda, andel kvinnor , ,5 Anställda, andel män , ,6 Ledning, andel kvinnor , ,1 Ledning, andel män , ,9

14 Representation inom olika delar av kultursektorn Regionala musikinstitutioner: Anställda, andel kvinnor , ,9 Anställda, andel män , ,2 Ledning, andel kvinnor , ,9 Ledning, andel män , ,1

15 Representation inom olika delar av kultursektorn Centrala museer: Anställda, andel kvinnor , ,8 Anställda, andel män , ,2 Ledning, andel kvinnor , ,6 Ledning, andel män , ,4 Regionala museer: Anställda, andel kvinnor , ,4 Anställda, andel män , ,6 Ledning, andel kvinnor , ,1 Ledning, andel män , ,9

16 Representation inom olika delar av kultursektorn Övriga myndigheter, stiftelser och bolag inom kultursektorn: Anställda, andel kvinnor , ,6 Anställda, andel män , ,4 Ledning, andel kvinnor , ,4 Ledning, andel män , ,6

17 Administrativt och konstnärligt arbete inom scenkonstinstitutioner Andel kvinnor med administrativt arbete 57,5 konstnärligt arbete 44,1 Myndigheten för Kulturanalys: Jämfört med många andra delar av arbetsmarknaden är könsbalansen inom kultursektorn jämn. (Kultur av vem? Myndigheten för kulturanalys 2015)

18 Lite mer siffror Under perioden premiärsattes 257 svenska spelfilmer. Av dem hade 18 procent (47 stycken) en kvinnlig regissör. 72 procent av dessa filmer (186 stycken) hade stöd från SFI. Av dem hade 23 procent kvinnliga regissörer. Den senare delen av perioden hade dock andelen ökat. Män gör i genomsnitt sin första långfilm fyra år efter examen på filmhögskolorna. Motsvarande siffra för kvinnor är 10. Snittåldern för debuterande regissörer är 37 år för män och 42 år för kvinnor.

19 Andel kvinnor resp. män som deltagit i kulturaktiviteter minst någon gång det senaste året (2012) Kvinnor Män Gått på bio Gått på teater Konstutställning Musikal Klassisk konsert, opera Balett, dansföreställning 12 6 Rock- och popkonsert Bibliotek Museum 50 44

20 Andel kvinnor resp. män som deltagit i kulturaktiviteter minst någon gång det senaste året (2012) Kvinnor Män Läst bok Läst bok (varje vecka) Tecknat, målat Skrivit dagbok, poesi Fotograferat, filmat Spelat musikinstrument Spelat teater, lajv (2011) 6 2

21 Linnéa Lindsköld: Genus och kulturpolitik Varför är det relevant med ett genusperspektiv i kulturpolitiken? Det är ett problem om konstuttryck tolkas olika beroende på konstnärens kön. Det är ett problem om människor har olika förutsättningar att uttrycka sig kreativt beroende på vilket kön de identifierar sig med. Det är ett problem om ett kön dominerar kulturvärlden på bekostnad av det andra.

22 Genus Begreppet genus syftar till att problematisera relationen mellan kategorierna man och kvinna. Våra föreställningar om manligt och kvinnligt är historiskt och kulturellt skapade och begreppet genus används för att sätta ord på dessa sociala och kulturella konstruktioner. Genus är alltså inte något vi är utan något vi gör. För att framstå som en riktig man eller en riktig kvinna måste vi se ut på ett visst sätt och leva upp till vissa krav. En kvinna bör vara feminin och en man bör vara maskulin och dessa konstruktioner definieras som varandras motsatser samtidigt som de har en underförstådd heterosexualitet. (Lindsköld s. 88f)

23 Butlers heterosexuella matris För att fördjupa förståelsen av hur genus påverkar våra beteenden använder sig Lindsköld av Judith Butlers heterosexuella matris: De enda positioner som står oss till buds är kvinna eller man. Dessa positioner ställs i motsats till varandra, kroppsligt och beteendemässigt. Samtidigt förväntas de åtrå, begära och ha sex med varandra. Om en individ går utanför de ramar som matrisen bildar uppstår förvirring och/eller obehag hos andra. (Ambjörnsson) (Lindsköld s. 89)

24 Genussystemet Mannen och de manliga egenskaperna värderas ofta högre än kvinnan och de kvinnliga egenskaperna. Det finns alltså en hierarkisk aspekt av isärhållningen av könen. Dessa två logiker, isärhållandet (dikotomin) och hierarkin, ingår i genussystemet, en ordningsstruktur av kön. Detta teoretiska verktyg har utvecklats av Yvonne Hirdman och det ska användas på ett abstrakt plan för att urskilja kvinnors underordning i samhället. Genussystemet har bland annat använts som grund för jämställdhetspolitiken i Sverige. (Lindsköld s. 89)

25 Makt Till mannen respektive kvinnan knyts en mängd egenskaper. Det som beskrivs som manligt har generellt sett alltid haft högre status och gett större inflytande/mer makt än det som beskrivs som kvinnligt.

26 Makt Professorerna Börjesson och Rehn sorterar in maktbaser i fyra grupper: Förmågan att utöva påtryckning, via våld eller tvång. Tillskriven eller tilldelad (legitim) makt. Kontroll över begränsade resurser, som möjliggör belöning eller bestraffning. Detta innefattar även information. Förmågan att övertala eller övertyga. Detta innefattar även expertmakt. Dessa fyra maktbaser går alla att hitta i kultursfären och kulturpolitiken. (Lindsköld s. 91)

27 Makt diskursiv definition Makt handlar om reglering av mening, den person eller institution som utövar makt gör det genom att kontrollera vad som får sägas och vad som inte får sägas. Makten syns i språket där den som har makt också har tolkningsföreträde.

28 Kan härledas till början av 1800-talet I kulturlivet är män överordnade i kulturproduktionen (t.ex. regissörer, författare, dramatiker) medan kvinnor är överordnade i kulturkonsumtionen. Den ordningen kan härledas till början av 1800-talet, då kulturvärlden institutionaliserades och män gavs tillträde till det offentliga rummet där de professionella kulturskaparna fick utrymme, medan kvinnor hänvisades till den privata sfären. Historiskt sett har olika delar av konsten genusifierats som kvinnlig eller manlig, t.ex. romanen.

29 Kulturpolitik och genus kvalitet Begreppet kvalitet är en central punkt som kulturpolitiken kretsar kring. Men vad är kvalitet och vem har tolkningsföreträde att bestämma vad som är kvalitativ konst och vad som är bra nog att spara eller betala för? Även ord och uttryck som verkar neutrala och objektiva innefattar värderingar och sociala strukturer. Kvinnor, men även arbetarklassen, har sedan slutet av talet ofta beskyllts för att lägga tid på dålig kultur. den konst som vita män från medelklassen kan relatera till alltid är densamma som tillmäts hög kvalitet i samhället.

30 Kulturpolitik och genus kvalitet Det finns en risk att koncept som kvalitet, som förefaller vara neutralt, hyser stereotypa och traditionella föreställningar om exempelvis manligt och kvinnligt,. Att påstå att kvalitet och kulturens autonomi står över faktorer såsom genus, etnicitet, sexualitet, klass och ålder kan bidra till att ojämställdhet inte märks eller ses som ett problem som på andra områden i samhället.

31 Kulturvärlden är könssegregerad statistik Orkesterinstitutioner är mansdominerade medan folkbibliotek är kvinnodominerade arbetsplatser. Kvinnor läser fler böcker än män. Kvinnor ser mer teater än män. Manliga konstutövare får högre ekonomiska bidrag än kvinnliga konstutövare. Mäns konst visas i högre grad än kvinnors på centrala offentliga platser visades 1021 filmer på Göteborgs filmfestival. Av dessa hade 82 procent en manlig regissör och 68 procent en manlig huvudperson.

32 Kulturvärlden är könssegregerad kvalitativa aspekter Vad är det för konst som visas, vad anses vara bra? Vem har huvudrollen i filmen/boken? Vem framställs som passiv/aktiv? Har konst eller uttryck olika kön? Varför framställs män och kvinnor olika? Vad får det för konsekvenser att ha en segregerad konstvärld?