Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015

Transkript

1 Kulturvanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015

2 Starkt fokus I den kulturpolitiska diskussionen finns ett starkt fokus på kulturvanor, bland annat eftersom de ses som ett mått på kulturpolitikens grad av framgång/ måluppfyllelse alternativt misslyckande och är underlag för en diskussion om behovet av förändringar av de kulturpolitiska insatserna.

3 Delaktighetsmålen i kulturpolitiken 1974: Kulturpolitiken skall ge människor möjlighet till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor. Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

4 Delaktighetsmålen i kulturpolitiken 1996: Kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. 2009: Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

5 Delaktighetsbegreppet Delaktighetsbegreppet tar sin utgångspunkt i människorna, i deras kulturella identiteter, traditioner och vardagliga sammanhang. Kulturens innehåll och former har samband med deras liv, intressen och traditioner. Delaktighet innebär möjlighet till egna kulturella uttryck, men också tillgång till det konsten och konstnärerna skapar. Därför är tillgänglighet en förutsättning för delaktighet. Likaså är delaktighet och mångfald nära förbundna med varandra. Delaktighetsbegreppet har också en nära beröring med allmänna demokratisträvanden, att människor ska kunna påverka sina liv och det samhälle de lever i. (Kulturrådets omvärldsanalys 2002, s. 23f.)

6 Mätning av kulturvanor SCB:s mätningar SOM-institutet Nordicom Publikundersökningar Ej jämförbara: Olika frågor Olika sätt att ställa frågorna Olika urval

7 Tre faktorer som påverkar deltagandet i kulturlivet Kön. Utbildningsnivå. Socioekonomiska faktorer.

8 Andelen av befolkningen som deltagit i olika aktiviteter den senaste månaden, kvartalet och året 2011 Motionerat Sysslat med sport/idrott Gått på fotboll/ishockey Trädgårdsarbete Dansat Spelat dator-/tv-spel Sysslat med handarbete/hantverk Spelat musikinstrument Sjungit i kör Spelat teater 1 2 4

9 Andelen av befolkningen som deltagit i olika aktiviteter den senaste månaden, kvartalet och året 2011 Läst någon bok Besökt bibliotek Gått på bio Gått på teater Gått på rock-/popkonsert Gått på klassisk konsert/opera Gått på balett/dansföreställning Gått på museum Gått på konstutställning

10 Andelen av befolkningen som deltagit i olika aktiviteter det senaste året utveckling Bio viss ökning Teater minskning Klassisk konsert/opera svag ökning (från 2007) Rock-/popkonsert ökning (från 1999) Eget kulturutövande i stort sett oförändrat (från 2007) Bokläsning minskning Biblioteksbesök minskning Besök på museum svag ökning (från 2007) Besök på konstutställning oförändrat (från 2007)

11 Kulturvanor sedan 1970-talet helhetsbilden Intresset för att ta del av kultur har ökat. Mediekonsumtionen har ökat kraftigt och därmed också kulturkonsumtionen via medier. Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat. Kvinnor är fortsatt väsentligt mer aktiva än män, och i vissa fall ökar skillnaderna. Utbildningsbakgrunden skiljer mindre - men det finns fortfarande betydande skillnader. Socioekonomiska faktorer skiljer mindre - men det finns fortfarande betydande skillnader. Förändringarna är relativt små och mönstret ändras långsamt. Kulturvanor blir alltmer kopplade till livsstil.

12 Kulturvanor sedan 1970-talet helhetsbilden Det leder till frågor som: Hur ser kopplingen mellan kulturutbud och kulturvanor ut? Vad betyder det för kulturpolitikens legitimitet inom bredare grupper av befolkningen? Är det möjligt att demokratisera kulturen? Vad är det som gör att människor deltar respektive inte deltar i kulturlivet?

13 Hinder för deltagande i kulturlivet Tidsbrist 52 procent (FI 41, DK 40) För dyrt 21 procent (FI 30, DK 25) Ointresse 23 procent (FI 32, DK 30) Begränsat utbud 19 procent (FI 13, DK 12) Brist på information 11 procent (DK 13, FI 8) Brist på kunskap eller kulturell bakgrund 5 procent (DK 12, FI 8) Andra 3 procent Inga 8 procent (DK 15, SE 9) (Källa: Eurobarometer 2007)

14 Harald Swedner om barriären mot finkulturen q q q Finkulturen användes av Swedner som beteckning för de kulturaktiviteter, som enligt honom hade sin hemvist i den bildade överklassen. Swedner pekade på att klassgränser, ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå starkt präglade människors kulturvanor lanserade han 14 teser om barriären mot finkulturen.

15 Några av Swedners teser Vi lever i ett samhälle där ståndscirkulationen är mycket mindre än vi i allmänhet tror. Reklamen för finkulturen är ofta selektiv, inriktad på just dem som har råd och har högre utbildning. Finkulturen säljs i stark konkurrens med en billigare och mera effektivt distribuerad masskultur. Det finns av mycket att döma inom arbetargrupperna i större industristäder som Malmö på många håll fortfarande en stark vi-känsla inom arbetargrupperna. Vi tror oss veta att kunskaper om och positiva attityder till sådant som upplevs så personligt som konst, teater och musik, lättare sprids genom privata kontakter än genom reklam i massmedia.

16 Några av Swedners teser Det finns en hel del som tyder på att det i stora arbetargrupper (och i landsbygdsmiljön) finns en vagt artikulerad men ändå märkbar motvilja mot den publicitet och det insidesprat, som omger finkulturen. Många av dem som ställer sig avvisande till finkulturens yttringar kan säkert också ofta konstatera att mycket finkulturaktivitet är en formell aktivitet, ett passivt upplevande av något som inte engagerar och griper tag i dem som ägnar sig åt dessa aktiviteter.

17 2009 års kulturutredning Fortfarande finns många av dessa barriärer kvar. (Kulturutredningen, Grundanalys s. 287)