Kulturintresseundersökning. Malmö 2013

Transkript

1 Kulturintresseundersökning Malmö 2013 Jema Rådgivning Kulturundersökningar Wallingatan Stockholm Telefon: E-post:

2 Jema Kulturundersökningar Jema Rådgivning Kulturundersökningar är specialiserat på att utarbeta och genomföra medborgarundersökningar inom kultur- och fritid, upplevelsesektorn och bibliotek. Företaget har varit verksamt sedan Vi genomför också utredningar inom kulturområdet och vi ger även rådgivning i kulturstrategiska frågor. I vårt arbete har vi både ett tillgänglighets- och ett mångfaldsperspektiv. Våra uppdragsgivare är kommuner och regioner. Några exempel på kunder som anlitat oss under senare år är Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Falkenbergs kommun, Katrineholms kommun, Trollhättans kommun, Region Halland och Region Skåne. Jema Kulturundersökningar arbetar med ett flerårigt uppdrag för Linköpings kommun i syfte att öka delaktigheten i kulturlivet och i större utsträckning nå yngre målgrupper och barnfamiljer. Vi har i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen utvecklat ett helt nytt koncept KulturSmart, som innehåller förmånliga riktade erbjudanden till Linköpingsborna. 2

3 Innehållsförteckning Inledning sid 5 Sammanfattning sid 5 Metod sid 7 Resultat sid 9 Bilagor Bilaga 1 Frågeformulär Malmö

4 4

5 Kulturintresseundersökning Malmö 2013 Rapport Inledning Jema Kulturundersökningar har under 2013 genomfört en förnyad kulturvane- och intresseundersökning. Undersökningen är en uppföljning av den undersökning som genomfördes under Totalt har intervjuer genomförts bland den vuxna befolkningen i Malmö stad. Merparten av frågorna som ställdes 2011 har återupprepats. En fråga om Internetanvändning har utgått medan det tillkommit en fråga gällande varifrån den svarande får information om kulturutbudet i Malmö. En bakgrundsvariabel gällande sysselsättning har också tillkommit. Därutöver har några mindre redaktionella förändringar gjorts i några av frågornas svarsalternativ Sammanfattning Undersökningen visar ett i huvudsak stabilt mönster när det gäller invånarnas nyttjande och aktivitet inom kulturområdet. Personer med högre utbildning och med svensk bakgrund är ur flertalet aspekter mer involverade i Malmös kulturliv. Arbetssökande är minst involverade. Kvinnorna deltar mer i kulturlivet än männen men undersökningen visar att kön generellt sett spelar en mindre roll än de andra bakgrundsvariablerna. En större andel av de tillfrågade uppger 2013 jämfört med föregående undersökning 2011 att de besökt klassisk konsert/opera, medan en något mindre andel av de tillfrågade har besökt ett bibliotek. Boende i stadsdelen Södra Innerstaden, och till viss del även Centrum, ligger generellt sett högt vad gäller eget kulturutövande. De yngre under 26 år uppvisar en hög egen aktivitet i kulturellt utövande Detta gäller i synnerhet utövande av musik, dans och teater/revy/rollspel. Denna höga aktivitet är mer uttalad i år jämfört med föregående undersökning Deltagande i kulturlivet/föreningslivet genom lokala bibliotek, barnens aktiviteter/skola och ideell/politisk verksamhet tenderar att ha ökat något jämfört med mätningen Drygt hälften av medborgarna upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Malmö. Siffran är i nivå med Kvinnor känner sig mer delaktiga än män. De äldre och högutbildade känner sig mer delaktiga än de yngre. De som har minst en svensk förälder uppger sig som delaktiga i högre grad än de som är födda i Sverige med utländska föräldrar liksom de som är födda i utlandet med utländska föräldrar. De som är bosatta i Södra- och Västra Innerstaden liksom i Centrum och i Hyllie samt Limhamn - Bunkeflo känner sig i störst utsträckning delaktiga i Malmös kulturliv. 5

6 Jämfört med 2011 är andelen bland de som känner sig delaktiga mer jämn mellan stadsdelarna. Boende i Hyllie känner sig väsentligt mer delaktiga vid årets undersökning jämfört med den undersökning som gjordes Drygt hälften av de tillfrågade uppger att det inte finns något hinder för att delta i kulturlivet. Detta är en något lägre siffra än vid föregående mätning Pensionärer, följt av de som arbetar, uppger i betydligt högre grad än övriga att det inte finns något hinder för dem att delta i kulturlivet i Malmö, medan arbetssökande i högre grad uppger att det är för dyrt, att utbudet inte lockar eller att det inte passar deras språk. Närmare tre av tio (28 %) av de intervjuade skulle vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö. Andelen som skulle vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö är färre i år vid än vid mätningen 2011 då 33 % uppgav sig vilja kunna påverka kulturlivet. Önskan att kunna påverka Malmös kulturliv är något större bland de intervjuade i stadsdelen Centrum jämfört med övriga stadsdelar. Önskan att kunna påverka är lägst bland de intervjuade i Fosie och Hyllie. Malmöborna får främst information om kulturutbudet genom familj/vänner följt av annons/artikel i dagstidning och affischer/anslagstavlor. De med minst en svensk förälder får generellt sett betydligt mer information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö, jämfört med de vars föräldrar är födda i annat land. Denna fråga ställdes inte De 1200 malmöbor som intervjuats per telefon har också fått ge en betygssättning baserat på motsatspar. Här är siffrorna stabila jämfört med undersökningen Drygt sex av tio tycker att kulturutbudet i Malmö är prisvärt, medan var knappt var femte tycker att det är dyrt. En stor majoritet av de som intervjuats via telefon, drygt fyra av fem, tycker att Malmös kulturutbud är varierat, medan endast 5 % tycker att det är ensidigt. Hälften av de tillfrågade tycker att Malmös kulturutbud håller en hög konstnärlig kvalitet.. Dock uppger drygt fyra av tio att de inte har någon uppfattning. Drygt fyra av tio upplever Malmös kulturutbud som nyskapande samtidigt som drygt var femte upplever det som traditionellt. Ett betydande antal har ingen uppfattning Fler upplever Malmös kulturutbud som globalt jämfört med lokalt. Drygt tre fjärdedelar av de intervjuade tycker att Malmös kulturutbud är lätt att ta till sig. När det gäller den samlade betygssättningen av kulturutbudet är det totala resultatet stabilt jämfört med % av de tillfrågade ger Malmös kulturliv betyget bra eller mycket bra jämfört med 48 % Kvinnorna är mer positiva än männen. Kirseberg, Limhamn - Bunkeflo och Västra Innerstaden är de stadsdelar som ger kulturen högst betyg. I stadsdelarna Fosie, Hyllie, Oxie och Rosengård ger ungefär hälften av de tillfrågade höga betyg d.v.s. 5:a eller 4:a. De boende i Centrum och Södra Innerstaden ger något lägre betyg. Om Malmö skulle satsa mer pengar på kulturlivet vill tre av tio av de tillfrågade satsa på barn och unga. Detta är fler än vid föregående mätning

7 Metod telefonintervjuer har under maj juni 2013 genomförts bland ett slumpmässigt urval invånare i Malmö kommun i åldrarna 18 t o m 74 år. Underlaget har bestått av namn och adresser vilka därefter har parats ihop med aktuella telefonnummer hämtade från nummerupplysningstjänster. Detta innebär att både fasta telefonnummer och mobiltelefonnummer ingått i urvalet. Antalet intervjuade har speglat befolkningens sammansättning i respektive åldersklasser. De tillfrågade har förutom svenska haft möjlighet att bli intervjuade på engelska. Urvalet har omfattat både fasta telefonabonnemang och mobiltelefonabonnemang. Därutöver har 400 kompletterande så kallade på-stan-intervjuer genomförts i fyra av stadsdelarna: Avsikten med dessa har varit att kunna tillfråga personer som saknar telefonabonnemang eller är svåra att nå via telefon. På-stan-intervjuer har gjorts på följande ställen: Holma/Kroksbäck (Hyllie) Lindängen (Fosie) Rosengård Seved (Södra Innerstaden) Dess intervjuer har genomförts på svenska, engelska och arabiska. De som har intervjuats per telefon har själva fått ange inom vilken av Malmös tio stadsdelar de är bosatta. Dessa tio stadsdelar är: Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Från och med den 1 juli 2013 har ovanstående indelning upphört och staden är numera uppdelad i fem stadsområden enligt följande: Norr (Kirseberg + Centrum) Väster (Limhamn-Bunkeflo + Hyllie) Söder (Fosie + Oxie) Öster (Rosengård + Husie) Innerstaden (Södra Innerstaden + Västra Innerstaden) 7

8 Datainsamlingen pågick under perioden 22 maj 28 juni Svarsfrekvensen vid telefonintervjuerna uppgick till 8,5 %, medan svarsfrekvensen vid på-stan-intervjuerna var 67,5 procent. Jema Kulturundersökningar har valt att redovisa resultatet av undersökningen även med den nya stadsområdesindelningen. I fråga 3, 7 och 10 har intervjuaren läst upp de olika svarsalternativen och vi har därför valt att redovisa dessa fullt ut och sedan lista kategorierna under Annat i en separat lista. I fråga 5 (hinder) har däremot svaren lämnats helt spontant och intervjuaren har kryssat för i de fall alternativen stämt mot de som fördefinierats i frågeformuläret, och i annat fall skrivit ner svaren. Vi har i detta fall valt att kategorisera upp även svarsalternativen under Annat och fullt ut redovisa de grupper som blivit någorlunda stora, samt redovisa resterande i en kategori Övrigt. Etnicitet Samtliga intervjuade har tillfrågats om etnicitet genom två separata bakgrundsfrågor; dels om de är födda i Sverige och dels om minst en av deras föräldrar är födda i Sverige. Detta resulterar i fyra grupper: 1. Född utomlands, med båda föräldrarna födda utomlands. 2. Född i Sverige, med båda föräldrarna födda utomlands. 3. Född utomlands, med minst en förälder född i Sverige. 4. Född i Sverige, med minst en förälder född i Sverige. Grupp 1 brukar ibland betecknas som "Första generationens invandrare" och grupp 2 som "Andra generationens invandrare", och dessa båda grupper är intressanta att redovisa var för sig. Grupp 3 innehåller bland annat adopterade och de som råkar vara födda utomlands då deras föräldrar t ex jobbat/vistats utomlands under en period. Grupp 3 är samtidigt relativt liten i vårt urval. Det vore därför fel att särredovisa denna grupp under Etnicitet, samtidigt som det inte heller vore rätt att exkludera dessa intervjuade personer ur statistiken. Vi har därför valt att slå ihop grupperna och redovisa dessa under rubriken "minst en svensk förälder" (alternativt "Svensk bakgrund"), då vi alltså bedömer det som mindre intressant att veta var någon är född, så länge personen kan antas ha svenska uppväxtförhållanden. 8

9 Resultat Metod för presentation av resultatet i rapporten Jämförelser har endast gjorts i det fall samma fråga även ställdes i undersökningen Jämförelse mot föregående undersökning från 2011 finns med för samtliga och när det gäller undergrupper redovisas/skrivs det ut i de fall inga skillnader föreligger. Vi har också redovisat resultatet av undersökningen uppdelat på de fem nya stadsområden som gäller från och med den 1 juli Här nedan följer en genomgång av svaren på samtliga frågor, uppbrutna på respektive av bakgrundsvariablerna. Svaren redovisas i den ordning som de ställdes i undersökningen. Graferna är baserade på samtliga genomförda intervjuer. 9

10 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Samtliga. Två tredjedelar har besökt bibliotek (68 %) eller varit på bio/filmvisning (66 %). Cirka fyra av tio har varit på museum (42 %), pop-/rock-/folkmusikkonsert (41 %), konst-/fotoutställning (39 %) respektive teater (37 %). Var fjärde har varit på musikal/show (27 %) respektive klassisk konsert/opera (26 %). En av sju har varit på balett/dansföreställning (14 %). 10

11 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Årets mätning ligger relativt väl i linje med mätningen Andelen som besökt bibliotek tenderar dock att vara något lägre vid årets mätning, och andelen som varit på främst musikal/show respektive klassisk konsert/opera något högre. 11

12 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på kön. Kvinnorna har generellt varit något mer kulturaktiva än männen, med undantag för pop-/rock- /folkmusikonserter. Detta förhållande var detsamma vid mätningen

13 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på ålder. De högre åldersgrupperna har i högre grad gått på teater, musikal/show och klassisk konsert/opera, medan de lägre åldersgrupperna dominerar på bio/filmvisning och pop-/rock- /folkmusik. Samt till viss del även vad gäller biblioteksbesök. Detta stämmer väl överens med mätningen

14 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på utbildning. Utbildningsnivån tenderar att ha en avgörande betydelse för kulturkonsumtionen, där framförallt de som har högskoleutbildning har konsumerat kultur i högre grad. Detta stämmer väl överens med mätningen

15 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på sysselsättning. Studerande går i något högre grad än övriga på bibliotek. De som arbetar och studerar går i något högre grad på bio/filmvisning, pop-/rock-/folkmusikkonserter och konst- /fotoutställning, medan pensionärer i högre grad går på teater och klassiska konserter/opera. Arbetssökande är klart underrepresenterade på ett antal typer av kulturaktiviteter. 15

16 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på etnicitet. De med minst en svensk förälder är genomgående mer kulturaktiva än de vars båda föräldrar är födda i utlandet. Detta skiljer sig från mätningen 2011 då de födda i Sverige med utländska föräldrar hade varit på bio, konst-/fotoutställning och teater i ungefär lika stor utsträckning som de som har svenska föräldrar, och alla tre grupperna hade varit på museum i lika stor utsträckning. 16

17 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på stadsdel. Boende i stadsdelarna Centrum och Västra Innerstaden uppger i högre grad än övriga att de besökt museum respektive konst-/fotoutställningar, teater och klassisk konsert/opera under det senaste året. Vad gäller teater och klassisk konsert/opera ligger även Limhamn Bunkeflo högt. Kirseberg ligger högst vad gäller biblioteksbesök. 17

18 1. Har du under de senaste 12 månaderna inom Malmö stad (Besökt/gått/varit på). Fördelat på stadsområde. Boende i stadsområdena Norr och Innerstaden har generellt sett ett högre kulturutnyttjande än boende i övriga områden, medan boende i stadsområde Söder har ett något lägre kulturutnyttjande än övriga. 18

19 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Samtliga. Fyra av tio malmöbor har filmat/fotograferat (39 %) under det senaste året. Cirka var fjärde har ägnat sig åt kursverksamhet (26 %), måleri/konsthantverk/design (26 %) respektive eget musikutövande (23 %). Var sjätte har ägnat sig åt dans (16 %) och ungefär en av tio har sjungit i kör (10 %) respektive utövat teater/revy/rollspel (8 %). 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Årets mätning stämmer väl överens med 2011 års mätning, bortsett från dans som ligger lägre i år och kör och rollspel som ligger högre. 19

20 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på kön. Kvinnorna har i större utsträckning än männen ägnat sig åt kursverksamhet, måleri/konsthantverk/design, dans och sjungit i kör medan männen i högre grad har filmat/fotograferat och utövat musik. Detta stämmer väl överens med 2011 års mätning. 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på ålder. De yngsta, under 26 år, har i klart högre grad än övriga utövat musik, dans och teater/revy/rollspel. Generellt sett tenderar kulturutövandet att sjunka något med stigande ålder. 20

21 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på utbildning. Kulturutövandet tenderar generellt sett att öka med stigande utbildningsnivå, bortsett ifrån dans, där de med enbart grundskoleutbildning ligger något högre. 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på sysselsättning. Studerande har generellt sett ett högre kulturutövande än övriga grupper. 21

22 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på etnicitet. De födda i Sverige med utländska föräldrar tenderar generellt sett att ha ett något lägre kulturutövande än övriga grupper. 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på stadsdel. Boende i stadsdelen Södra Innerstaden, och till viss del även Centrum, ligger generellt sett högt vad gäller kulturutövande. 22

23 2. Har du under de senaste 12 månaderna? Fördelat på stadsområde. Stadsområdena Centrum och Innerstaden har generellt sett ett högre kulturutövande än övriga områden. 23

24 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Samtliga. Nära tre av tio av de intervjuade deltar i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom sitt lokala bibliotek (28 %). Drygt var fjärde deltar genom barnens aktiviteter/skola (26 %) eller genom en idrottsförening (23 %) och knappt var femte genom en fackförening/hyresvärd/ boendeförening (19 %) eller ideell/politisk verksamhet (18 %). Var sjunde deltar genom kulturförening (15 %) och ungefär en av tio (11 %) deltar genom kyrka/religiöst samfund. 24

25 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Deltagande i kulturlivet/föreningslivet genom lokala bibliotek, barnens aktiviteter/skola och ideell/politisk verksamhet tenderar att ha ökat något jämfört med mätningen

26 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på kön. Kvinnorna tenderar generellt sett att vara mer aktiva genom kulturlivet/föreningslivet än männen, med undantag för engagemang i idrottsföreningar. Denna tendens är tydligare i år än vid mätningen 2011, då det var jämnare mellan könen på många av alternativen. 26

27 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på ålder. De i åldrarna år, och till viss del även år, uppger i högre grad att de deltar i kulturlivet/föreningslivet genom barnens aktiviteter/skola, medan de över 65 år i högre grad deltar i fackförening/ hyresvärd/boendeförening och ideell/politisk verksamhet. Årets mätning ligger väl i linje med 2011 års mätning. 27

28 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på utbildning. De tillfrågades engagemang i kulturlivet/föreningslivet via sitt lokala bibliotek, barnens aktiviteter/skola respektive kulturförening ökar med stigande utbildningsnivå. I övrigt är det relativt jämnt fördelat mellan grupperna. Årets fördelningar ligger relativt väl i linje med 2011 års mätning. 28

29 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på sysselsättning. De som arbetar och de som har 'annan' sysselsättning deltar i klart högre grad i kulturlivet/föreningslivet via barnens aktiviteter/skola än övriga grupper. Pensionärer deltar i högre grad deltar via fackförening/hyresvärd/boendeförening respektive ideell/ politisk verksamhet. De som har 'annan' sysselsättning deltar även i högre grad via kulturförening och framförallt via kyrka/religiöst samfund. 29

30 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på etnicitet. De med minst en svensk förälder uppger i högre grad att de deltar via fackförening/ hyresvärd/boendeförening respektive ideell/politisk verksamhet, medan födda i utlandet med utländska föräldrar i högre grad deltar via kyrka/religiöst samfund. 30

31 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på stadsdel. Boende i stadsdelarna Centrum och Kirseberg deltar i något högre grad genom sitt lokala bibliotek. Boende i Kirseberg, Limhamn-Bunkeflo och Oxie deltar i större utsträckning via barnens aktiviteter/skola. Boende i Kirseberg uppger i högre grad att de deltar genom fackförening/ hyresvärd/boendeförening eller kulturförening. 31

32 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Fördelat på stadsområde. Boende i stadsområde Centrum deltar i högre grad än övriga i kulturlivet/föreningslivet genom sitt lokala bibliotek respektive genom fackförening/hyresvärd/boendeförening. Boende i stadsdel Öster deltar i lägre grad än övriga genom sitt lokala bibliotek och i högre grad genom kyrka/religiöst samfund. 32

33 3. Deltar du i kulturlivet/föreningslivet i Malmö genom något av följande sätt? Annat hinder. 52 personer har lämnat kommentar under Annat sätt : Föreningar/klubbar 31 Arbete 4 Musikaktiviteter 4 Eget initiativ 3 Övrigt 10 33

34 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Samtliga. Drygt hälften (53 %) av samtliga intervjuade känner sig delaktiga i kulturlivet i Malmö. Knappt fyra av tio (38 %) känner sig inte delaktiga och var tionde (9 %) vet inte. 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen av de tillfrågade som känner sig delaktiga är något färre i år (53 %) mot mätningen 2011 (55 %). 34

35 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Fördelat på kön. En större andel av kvinnorna (57 %) jämfört med männen (47 %) känner sig delaktiga i kulturlivet i Malmö. Männens delaktighet har minskat mer än kvinnornas sedan mätningen Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på ålder. Upplevelsen av delaktighet i Malmös kulturliv fördelar sig relativt jämnt över åldrarna, med undantag för den lägsta åldersgruppen, de under 26 år, som upplever en lägre delaktighet. Fördelningen mellan åldersgrupperna ligger i linje med 2011 års mätning. 35

36 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på utbildning. Upplevelsen av delaktighet i kulturlivet i Malmö tenderar att öka med stigande utbildningsnivå. Fördelningen mellan utbildningsnivåerna ligger i linje med 2011 års mätning. 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på sysselsättning. De som arbetar upplever sig mer delaktiga, medan arbetssökande och de med 'annan' sysselsättning upplever sig som mindre delaktiga än genomsnittet. 36

37 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på etnicitet. De födda i Sverige med utländska föräldrar upplever sig något mindre delaktiga än övriga. Detta skiljer sig mot mätningen 2011, då denna grupp hamnade högst av de tre grupperna. 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på stadsdel. Boende främst i stadsdelarna Södra innerstaden och Västra innerstaden svarar i något högre grad än genomsnittet att de känner sig delaktiga i kulturlivet i Malmö, medan boende i Fosie, Husie, Oxie och Rosengård upplever en lägre grad av delaktighet än genomsnittet. 37

38 4. Känner du dig delaktig i kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på stadsområde. Boende främst i stadsområdet Innerstaden svarar i något högre grad än genomsnittet att de känner sig delaktiga i kulturlivet i Malmö, medan boende i Söder och Öster upplever en lägre grad av delaktighet än genomsnittet. 38

39 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Samtliga. Drygt hälften av de tillfrågade upplever inget hinder (52 %) när det gäller att ta del av kulturlivet i Malmö. Drygt var fjärde svarar att de inte har tid (27 %) och var tionde att det är för dyrt (11 %). Övriga typer av hinder varierar från 4 % ner till cirka 1 procent. Cirka 1 % uppger att de inte känner sig delaktiga i kulturlivet. 39

40 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som uppger att det inte finns något som hindrar dem från att delta i kulturlivet i Malmö är något lägre vid årets mätning (52 %) jämfört med mätningen 2011 (57 %). Andelen som inte har tid, tycker det är för dyrt, att det inte passar dem eller att utbudet inte lockar ökar samtidigt något. 40

41 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på kön. Männen uppger i högre grad än kvinnorna att det inte finns något som hindrar dem från att delta i Malmös kulturliv, medan kvinnorna i något högre grad än männen svarar att det är för dyrt. 41

42 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på ålder. Andelen som svarar att inte finns något som hindrar dem från att delta i kulturlivet i Malmö ökar med stigande ålder. De äldsta, de över 65 år, svarar samtidigt i betydligt lägre grad än övriga att de inte har tid. De äldsta uppger också i högre grad sjukdom som ett hinder. 42

43 43

44 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på utbildning. Upplevelsen av att det inte finns något hinder ökar med stigande utbildningsnivå, och upplevelsen av att inte ha tid minskar. Fler av de med enbart grundskoleutbildning uppger att det inte passar dem, att utbudet inte lockar eller att det inte passar deras språk. 44

45 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på sysselsättning. Pensionärer, och därefter de som arbetar, uppger i betydligt högre grad än övriga att det inte finns något hinder för dem att delta i kulturlivet i Malmö, medan arbetssökande i högre grad uppger att det är för dyrt, att det utbudet inte lockar eller att det inte passar deras språk. 45

46 46

47 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på etnicitet. De med minst en svensk förälder uppger i betydligt högre grad än de med utländska föräldrar att de inte upplever något hinder att ta del av kulturlivet i Malmö. De födda i utlandet med utländska föräldrar upplever i viss utsträckning att det inte passar deras språk. 47

48 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på stadsdel. Boende i stadsdelarna Husie och Västra innerstaden uppger i något högre grad än övriga att de inte upplever något hinder för att delta i kulturlivet i Malmö, medan boende i Fosie i något högre grad uppger att de inte har tid. Boende i Fosie, Hyllie och Rosengård upplever i högre grad att det är för dyrt, medan boende i Rosengård uppger att det inte passar dem, att utbudet inte lockar eller att det inte passar deras språk. Boende i Oxie upplever i högre grad än övriga att de inte känner sig informerade. 48

49 49

50 5. Finns det något som hindrar dig från att ta del av kulturlivet i Malmö? Uppdelat på stadsområde. Boende i stadsområdet Innerstaden uppger i något högre grad och boende i Söder i lägre grad att det inte finns något hinder för dem att ta del av kulturlivet i Malmö. Boende i Söder uppger samtidigt i högre grad att de inte har tid, att det är för dyrt eller att de inte känner sig informerade. 50

51 51

52 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Samtliga. Närmare tre av tio (28 %) av de intervjuade skulle vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö. Drygt hälften (56 %) önskar ingen möjlighet att påverka, och var sjunde (16 %) vet inte. 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som skulle vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö är färre vid årets mätning (28 %) än vid mätningen 2011 (33 %). 52

53 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Fördelat på kön. En större andel av männen (30 %) jämfört med kvinnorna (27 %) uttrycker en önskan att kunna påverka Malmös kulturliv. 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på ålder. Önskan att ha möjlighet att påverka Malmös kulturliv är något högre än genomsnittet i åldersgruppen år. 53

54 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på utbildning. De med högskole-/universitetsutbildning uttrycker i något högre grad än övriga en önskan att kunna påverka kulturlivet i Malmö. Detta är i linje med mätningen a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på sysselsättning. Studerande uttrycker i högre grad än övriga och pensionärer i lägre grad än övriga en önskan att kunna påverka kulturlivet i Malmö. 54

55 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på etnicitet. De födda i Sverige med utländska föräldrar uttrycker i lägre grad än övriga en önskan att kunna påverka kulturlivet i Malmö. Detta skiljer sig mot mätningen 2011, då denna grupp hamnade högst av de tre grupperna. (Jämför också med fråga 4 - Delaktighet). 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på stadsdel. Önskan att kunna påverka Malmös kulturliv är något större bland de intervjuade i stadsdelen Centrum jämfört med övriga. Önskan att kunna påverka är lägst bland de intervjuade i Fosie och Hyllie. 55

56 6a. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel som svarat "Ja". Fördelat på stadsområde. Boende i stadsområdet Norr önskar kunna vara med och påverka kulturlivet i Malmö i något högre grad, medan boende i Väster och Söder i lägre grad önskar kunna vara med och påverka. 56

57 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. 28 % har svarat "Ja" på fråga 6a. Av samtliga tillfrågade vill 8 % få vara med och besluta. Övriga önskar bland annat att få vara med och vara mer aktiva/delta, att de ska få mer information eller att det ska bli mer barnvänligt. 1 % uppger att de redan är med och påverkar. Övrigt: 5 % och vet ej: 11 %. 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på kön. De olika önskningarna fördelar sig relativt jämnt över könen, bortsett från att kvinnor i högre grad önskar att kulturlivet var mer barnvänligt. Männen uppger i högre grad att de inte vet hur de skulle kunna vara med och påverka. 57

58 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på kön. Av de som säger att de önskar kunna påverka kulturlivet i Malmö uppger de i åldrarna år i högre grad än övriga att de vill få vara med att besluta. De i åldrarna år önskar i högre grad än övriga få mer reklam/info. De yngre uppger i högre grad än de äldre att de inte vet hur de skulle kunna vara med och påverka. 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på utbildning. Av de som sagt att de önskar kunna påverka kulturlivet i Malmö uppger de med enbart grundskoleutbildning i högre grad än övriga att de vill få vara med och besluta. Huruvida man svarar att man inte vet hur man skulle kunna vara med och påverka ökar med stigande utbildningsnivå. 58

59 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på sysselsättning. Av de som uppgivit att de önskar kunna påverka kulturlivet uppger pensionärer och de med 'annan' sysselsättning i lägre grad än övriga att vill få vara med och besluta. Studerande önskar i högre grad få mer reklam/info. De som arbetar, studerar eller har 'annan' sysselsättning svarar i högre grad att de inte vet hur de skulle kunna vara med och påverka, jämfört med de som är arbetssökande eller pensionärer. 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på etnicitet. Olika typer av önskemål fördelar sig relativt jämnt över etnicitetsgrupperna. De med minst en svensk förälder uppger i högre grad än de med utländska föräldrar att de inte vet hur de skulle kunna vara med och påverka. 59

60 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på stadsdel. Av de som sagt att de önskar kunna påverka kulturlivet i Malmö uppger boende stadsdelarna Oxie och Rosengård i högre grad än övriga att de vill få vara med och besluta. Boende i Centrum och Västra Innerstaden önskar i högre grad få vara mer aktiva/delta. Boende i Centrum och Södra Innerstaden uppger i högre grad att de inte vet hur de skulle kunna vara med och påverka. 6b. Skulle du vilja ha möjlighet att påverka kulturlivet i Malmö? Andel av samtliga tillfrågade. Fördelat på stadsdel. Av de som sagt att de önskar kunna påverka kulturlivet i Malmö uppger boende i stadsområde Öster i högre grad än övriga att de vill få vara med och besluta. Boende i Norr och Innerstaden uppger i högre grad än övriga att de inte vet hur de skulle kunna vara med och påverka. 60

61 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Samtliga. (Ny fråga 2013) Två tredjedelar av de tillfrågade får information om arrangemang och kulturhändelser genom familj/vänner (65 %) och annonser/artiklar i dagstidningar (64 %). Närmare sex av tio får info genom affischer/anslagstavlor (56 %) och närmare hälften genom sociala medier (48 %) respektive annonser/artiklar i gratistidningar (47 %). Fyra av tio får info genom broschyrer/trycksaker (42 %) respektive genom arrangörernas hemsidor (38 %). Tre av tio får info genom nyhetsbrev via e-post (32 %), kommunens hemsida (29 %) respektive TV/playtjänster (28 %). Var fjärde får info genom radio/webbradio (26 %). Var sjunde får info genom annonser/artiklar i kvällstidningar (15 %). 5 % får info genom andra kanaler och 3 % tar inte alls del av denna typ av information. 61

62 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på kön. På denna fråga kan flera alternativ anges, och kvinnor anger genomgående de olika typerna av information i högre grad än män, och bara i några fall i lika hög grad. 62

63 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på ålder. Information genom annonser/artiklar i dagstidningar, broschyrer/trycksaker, nyhetsbrev via epost, TV/playtjänster, radio/webbradio och artiklar/annonser i kvällstidningar ökar med stigande ålder. Information via sociala medier, annonser/artiklar i gratistidningar och arrangörernas hemsidor minskar med stigande ålder. 63

64 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på utbildning. Graden av information rörande arrangemang och kulturhändelser ökar generellt sett med stigande utbildningsnivå. 64

65 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på sysselsättning. Pensionärer och de som arbetar får i högre grad information via annonser/artiklar i dagstidningar, medan studerande i högre grad får information via sociala medier. Arbetssökande tar generellt sett del av information om arrangemang och kulturhändelser i lägre grad än övriga grupper. 65

66 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på etnicitet. De med minst en svensk förälder får generellt sett betydligt mer information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö, jämfört med de vars föräldrar är födda i annat land. Det enda undantaget är sociala medier, där de som är födda i Sverige men med utländska föräldrar i något högre grad än övriga får information den vägen. 66

67 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på stadsdel. Boende i stadsdelarna Fosie och Rosengård får i lägre grad än övriga information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö. 67

68 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Fördelat på stadsområde. Boende i stadsområde Centrum får i högre grad än övriga information om arrangemang och kulturhändelser genom familj/vänner, broschyrer/trycksaker, arrangörs hemsida och nyhetsbrev via e-post. Boende i stadsområdena Söder och Öster får generellt sett kulturinformation i lägre grad än övriga. 68

69 7. Hur får du information om arrangemang och kulturhändelser i Malmö? Annat sätt. 78 personer har lämnat kommentar under Annat : Bloggar 37 Via Internet 14 Via arbetet 5 Övrigt 22 69

70 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8a. Prisvärt Dyrt (Endast ställd till de intervjuade över telefon) Drygt sex av tio tycker att kulturutbudet i Malmö är prisvärt, medan var knappt var femte tycker att det är dyrt. En dryg femtedel vet inte. En större andel av männen tycker att det är prisvärt, medan en större andel av kvinnorna tycker att det är dyrt. De äldsta, över 65 år, upplever i lägre grad än övriga att Malmös kulturutbud är prisvärt och i högre grad att det är dyrt. Upplevelsen av att Malmös kulturutbud är prisvärt ökar med stigande utbildningsnivå, samtidigt som upplevelsen av att det är dyrt sjunker något med stigande utbildningsnivå. 70

71 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8a. Prisvärt Dyrt (Endast ställd till de intervjuade över telefon) Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som tycker att kulturutbudet i Malmö är privärt har ökat från 60 % vid 2011 års mätning till 63 % vid årets mätning, samtidigt som andelen som tycker att de är dyrt har minskat från 18 % till 16 %. 71

72 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8b. Ensidigt Varierat (Endast telefonintervjuer) En stor majoritet av de som intervjuats via telefon, drygt fyra av fem, tycker att Malmös kulturutbud är varierat, medan endast 5 % tycker att det är ensidigt. Kvinnorna upplever i något högre grad utbudet som varierat, medan männen i något högre grad tycker att det är ensidigt. Uppfattningen huruvida Malmös kulturutbud är ensidigt eller varierat fördelar sig relativt jämnt över åldrarna. De med enbart grundskoleutbildning upplever i klart lägre grad att utbudet som varierat, jämfört med övriga grupper. 72

73 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8b. Ensidigt Varierat (Endast telefonintervjuer) Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som tycker att kulturutbudet i Malmö är varierat har ökat från 78 % vid 2011 års mätning till 82 % vid årets mätning. 73

74 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8c. Låg konstnärlig kvalitet Hög konstnärlig kvalitet (Endast int.) Hälften (51 %) av de tillfrågade tycker att Malmös kulturutbud håller en hög konstnärlig kvalitet, medan endast 6 % tycker att det håller en låg konstnärlig kvalitet. Dock uppger drygt fyra av tio (44 %) att de inte vet. En större andel av kvinnorna jämfört med männen tycker att Malmös kulturutbud håller en hög konstnärlig kvalitet, medan en större andel av männen jämfört med kvinnorna svarar att den håller en låg konstnärlig kvalitet. En större andel av de yngsta, under 26 år, och de äldsta, över 65 år, uppger att de inte vet vad de ska tycka när det gäller den konstnärliga kvaliteten hos kulturutbudet i Malmö, jämfört med övriga grupper. En betydligt större andel av de med högskole-/universitetsutbildning uppger att de tycker att Malmös kulturutbud håller en hög konstnärlig kvalitet, jämfört med övriga grupper. 74

75 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8c. Låg konstnärlig kvalitet Hög konstnärlig kvalitet (Endast int.) Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som tycker att kulturutbudet i Malmö håller en hög konstnärlig kvalitet har minskat från 55 % vid 2011 års mätning till 51 % vid årets mätning. 75

76 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8d. Nyskapande Traditionellt (Endast telefonintervjuer) Drygt fyra av tio upplever Malmös kulturutbud som nyskapande samtidigt som drygt var femte upplever det som traditionellt. Kvinnorna upplever i högre grad än männen kulturutbudet i Malmö som nyskapande och i något lägre grad som traditionellt. De yngsta, under 26 år, svarar i klart lägre grad än övriga att de upplever kulturutbudet som nyskapande, medan nästkommande åldersgrupp, de mellan 26 och 35 år, i högre grad än övriga upplever det som nyskapande. Upplevelsen av att kulturutbudet är nyskapande ökar med stigande utbildningsnivå. 76

77 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8d. Nyskapande Traditionellt (Endast telefonintervjuer) Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som tycker att kulturutbudet i Malmö håller en hög konstnärlig kvalitet har minskat från 42 % vid 2011 års mätning till 40 % vid årets mätning. 77

78 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8e. Lokalt Globalt (Endast telefonintervjuer) Fyra av tio upplever Malmös kulturutbud som globalt, medan drygt tre av tio upplever det som lokalt. Kvinnorna och männen har ungefär samma uppfattning, men kvinnorna svarar i något högre grad att de inte vet. De äldsta, över 65 år, upplever i något högre grad än övriga Malmös kulturutbud som lokalt och i lägre grad globalt. Upplevelsen av att kulturutbudet är globalt ökar, och att det är lokalt minskar med stigande utbildningsnivå. 78

79 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8e. Lokalt Globalt (Endast telefonintervjuer) Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som tycker att kulturutbudet i Malmö är globalt har ökat från 29 % vid 2011 års mätning till 31 % vid årets mätning. 79

80 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8f. Lätt att ta till sig Svårt att ta till sig (Endast telefonintervjuer) Drygt tre fjärdedelar av de intervjuade (77 %) tycker att Malmös kulturutbud är lätt att ta till sig, medan endast 6 % tycker att det är svårt att ta till sig. Var sjätte (17 %) vet inte. Uppfattningen om hur lätt eller svårt det är att ta till sig kulturutbudet fördelar sig jämnt mellan könen. Upplevelsen av hur lätt eller svårt det är att ta till sig kulturutbudet fördelar sig relativt jämnt över åldersgrupperna. Upplevelsen av att kulturutbudet är lätt att ta till sig ökar med stigande utbildningsnivå. 80

81 8. Ta ställning till följande påståenden om kulturutbudet i Malmö stad: 8f. Lätt att ta till sig Svårt att ta till sig (Endast telefonintervjuer) Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som tycker att kulturutbudet i Malmö är lätt att ta till sig har ökat från 74 % vid 2011 års mätning till 77 % vid årets mätning. 81

82 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud på en skala från 1 till 5 där 5 är mycket bra och 1 är mycket dåligt, vilket betyg skulle du då ge? Samtliga. Nära sex av tio ger Malmös samlade kulturutbud ett högt betyg; en 5:a (10 %) eller 4:a (49 %). Knappt tre av tio ger kulturutbudet en 3:a (27 %). Endast 9 % ger en 2:a (8 %) eller 1:a (1 %). 6 % svarar att de inte vet. 82

83 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Betygen vid årets mätning stämmer väl överens med 2011 års mätning. 59 % ger en 5:a eller 4:a i år, mot 58 % Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på kön. Kvinnorna ger i högre grad än männen ett högt betyg, medan männen i större utsträckning än kvinnorna ger ett lägre betyg. Detta ligger i linje med mätningen

84 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på ålder. Betygen fördelar sig relativt jämt över åldersgrupperna. Dock ger de äldsta grupperna, de från 56 år och uppåt, en 2:a eller 1:a i lägre grad än övriga grupper. 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på utbildning. Betyget 4:a ökar, samtidigt som betyget 3:a minskar med stigande utbildningsnivå. Fördelningen av betyg ligger relativt väl i linje med mätningen

85 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på sysselsättning. Betygen fördelar sig relativt jämnt mellan olika typer av sysselsättning. Dock ger arbetssökande i lägre grad en 4:a och i högre grad en 2:a. 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på etnicitet. En större andel av de med minst en svensk förälder ger en 4:a, samtidigt som dessa i lägre grad ger låga betyg (2:a eller 1:a). Fördelningen av betyg ligger väl i linje med mätningen

86 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på stadsdel. I Rosengård ger cirka en sjättedel av de tillfrågade Malmös samlade kulturutbud högsta betyg, en 5:a, medan ingen boende i Oxie ger det högsta betyget. Detta förhållande var detsamma vid mätningen Samtidigt ger cirka två tredjedelar av de boende i Husie, Kirseberg, Limhamn-Bunkeflo och Västra innerstaden höga betyg (5:a eller 4:a) Centrum 9.2. Fosie 9.3. Husie 9.4. Hyllie 9.5. Kirseberg 9.6. Limhamn-Bunkeflo 86

87 9.7. Oxie 9.8. Rosengård 9.9. Södra Innerstaden Västra Innerstaden 87

88 9. Om du skulle sätta betyg på Malmös samlade kulturutbud Fördelat på stadsområde. I samtliga stadsområden utom Söder ger cirka sex av tio höga betyg (5:a eller 4:a), medan mindre än hälften av de boende i stadsområde Söder ger höga betyg. 9.a. Norr 9.b. Väster 9.c. Söder 9.d. Öster 9.e. Innerstaden 88

89 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Samtliga. Tre av tio av de tillfrågade svarar att det viktigaste är att satsa på kultur för barn och unga (29 %). Var sjunde uppger lägre avgifter/biljettpriser (15 %) respektive mer kultur på gator och torg (14 %). Ungefär var tionde önskar i första hand internationella artister, gästspel etc. (11 %). 7 % vill att man fokuserar på försköning av och konst i stadsmiljön och 3 % önskar bättre kommunikationer respektive kultur på andra språk. 7 % uppger Annat" och 4 % tycker inte att man ska satsa mer pengar på kulturen än man gör idag. 8 % vet ej. 89

90 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. En betydligt större andel, 29 % i år mot 23 % vid 2011 års mätning, tycker att det viktigaste är att satsa på kultur för barn och unga. En större andel, 14 % mot tidigare 11 %, tycker att det viktigaste är mer kultur på gator och torg. 90

91 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på kön. Kvinnorna uppger i klart högre grad än männen att det är viktigast att satsa på kultur för barn och unga respektive lägre avgifter/biljettpriser, medan männen i högre grad än kvinnorna tycker att internationella artister, gästspel, etc är viktigast att satsa på. Dessa prioriteringar ligger relativt väl i linje med 2011 års mätning. 91

92 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på ålder. De yngsta, under 26 år, och de mellan 36 och 45 år svarar i något högre grad än övriga att de tycker att det viktigaste är att satsa på kultur för barn och unga. De äldsta, över 65 år, tycker i högre grad än övriga att det viktigaste är att satsa på lägre avgifter/biljettpriser. 92

93 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på utbildning. Prioriteringarna av vad som är viktigast att satsa på fördelar sig relativt jämnt över utbildningsnivåerna. Kultur för barn och unga är dock något mindre viktigt för de med högskole-/universitetsutbildning och huruvida man tycker att internationella artister, gästspel etc är viktigast ökar med stigande utbildningsnivå. Uppfattningen att man inte ska satsa mer pengar på kulturen minskar med stigande utbildningsnivå. 93

94 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på sysselsättning. Arbetssökande och de med 'annan' sysselsättning tycker i högre grad än övriga att det är viktigast att satsa på kultur för barn och unga. De som arbetar tycker i högre grad än övriga att det är viktigast att satsa på internationella artister, gästspel etc. 94

95 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på etnicitet. De med minst en svensk förälder svarar i lägre grad än övriga att det är viktigast att satsa kultur för barn och unga, medan de i högre grad tycker att det är viktigast med internationella artister, gästspel etc och försköning av och konst i stadsmiljön. De som är födda i utlandet med utländska föräldrar uppger i högre grad än övriga att de tycker att det är viktigast med kultur på andra språk. 95

96 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på stadsdel. Boende i stadsdelarna Hyllie och Rosengård uppger i något högre grad än genomsnittet att det är viktigast att satsa på kultur för barn och unga, medan boende i framförallt Kirseberg inte tycker att detta är lika viktigt. Boende i stadsdelen Rosengård svarar i högre grad än övriga att lägre avgifter/biljettpriser är viktigast att satsa på. Boende i Västra Innerstaden svarar i högre grad än övriga att försköning av och konst i stadsmiljön är viktigast. 96

97 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Fördelat på stadsområde. Boende i stadsområdena Norr och Innerstaden uppger i lägre grad än övriga att de tycker att kultur för barn och unga är viktigast att satsa på. Boende i innerstaden tycker i högre grad än övriga att försköning av och konst i stadsmiljön är viktigast. 97

98 10. Om Malmö ska satsa mer pengar på kulturlivet, vad är det då viktigast att satsa på? Annat. 114 personer har lämnat kommentar under Annat : Bredare/annorlunda utbud 37 Musik i olika former 26 Nå fler grupper/tillgänglighet 15 Konsthall 7 Mer information/reklam 5 Barn/ungdomar 4 Teater i olika former 3 Billigare 3 Övrigt 14 98

99 11a. Malmö Stad vill gärna ha ett råd av dig när det gäller utveckling av kulturlivet. Vilket är ditt råd, tips, önskemål eller har du något annat du vill framföra? Samtliga. Tre av tio av de intervjuade har bidragit med tips, råd eller önskemål. 11a. Vilket är ditt råd, tips, önskemål Jämförelse mellan 2011 och Samtliga. Andelen som har lämnat råd, tips, önskemål eller annat de vill framföra har ökat från 28 % vid 2011 års mätning till 30 % vid årets mätning. 99

100 11a. Vilket är ditt råd, tips, önskemål Fördelat på kön. Kvinnor har i något högre grad än männen, 31 % mot 28 %, bidragit med tips, råd, önskemål etc. 11a. Vilket är ditt råd, tips, önskemål Fördelat på ålder. De i åldrarna år har i större utsträckning än övriga bidragit med tips, råd, önskemål etc., medan de i åldrarna upp till 35 år har bidragit i mindre utsträckning. 100