Kulturvanor i Sverige

Transkript

1 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Kulturvanor i Sverige 1989 Kulturfakta 2019:2

2 Postadress: Box 1001, Göteborg Besöksadress: Södra Vägen 54 Telefon: E-post: Webbplats: Myndigheten för kulturanalys 2019 Omslagsfoto: Mostphotos, Aleksandr Kichigin Formgivning: Kulturanalys

3 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Kulturvanor i Sverige 1989 Kulturfakta 2019:2 1

4 Innehåll Förord... 3 Resultaten i korthet... 4 De vanligaste kulturaktiviteterna... 4 Förändringar över tid... 5 Skillnader mellan olika grupper... 5 Geografiska skillnader... 5 Introduktion... 6 Den nationella SOM-undersökningen... 6 Svarsfrekvens och representativitet... 6 Procentskattningar och felmarginaler... 7 Bilaga... 8 Tabeller och figurer

5 Förord Myndigheten för kulturanalys genomför, på uppdrag av regeringen, kulturvaneundersökningar bland den svenska befolkningen. Studier av kulturvanor är ett viktigt stöd för kulturpolitik på olika nivåer, dels för att belysa läget i relation till de kulturpolitiska målen, dels för att få en förståelse för vilka faktorer som har störst betydelse för delaktighet i kulturlivet. Kulturanalys har som ett led i detta arbete etablerat samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som i sina årliga enkätundersökningar ställer frågor rörande kulturvanor och kulturaktiviteter. Kulturanalys har sedan 2014 publicerat ett flertal kulturvanerapporter rörande både vuxnas och barns kulturvanor. I flera av dessa rapporter har analysen fördjupats för att belysa övergripande mönster, trender och betydelsen av bakgrundsfaktorer som kön, ålder, boendeort och socioekonomiska faktorer. I denna rapport återges resultaten från års datainsamling. Göteborg i juni 2019 Sverker Härd Myndighetschef 3

6 Resultaten i korthet De vanligaste kulturaktiviteterna Många av Kulturanalys rapporter och studier visar att svenska folkets kulturvanor spänner över många olika aktiviteter och att befolkningen är aktiv inom kultur. Skillnader finns mellan olika befolkningsgrupper. Skillnader finns också mellan olika delar av landet och hur ofta de olika aktiviteterna utövas. De vanligaste kulturaktiviteterna, enligt svaren i undersökningen, är: sett på film, läst bok, gått på bio, besökt historisk sevärdhet/byggnad, fotograferat/filmat, besökt naturreservat eller gått på museum. 92 procent har sett på film någon gång under de senaste 12 månaderna 83 procent har läst bok under de senaste 12 månaderna 67 procent har gått på bio under de senaste 12 månaderna 64 procent har besökt historisk sevärdhet/byggnad under de senaste 12 månaderna 62 procent har fotograferat/filmat under de senaste 12 månaderna 61 procent har besökt ett naturreservat under de senaste 12 månaderna 54 procent har gått på museum under de senaste 12 månaderna Ovanstående siffror gäller för aktiviteter som utövats någon gång under året, men ser man i stället på regelbundna (minst en gång i månaden) aktiviteter är de vanligaste: sett på film, läst bok, fotograferat/ filmat eller sysslat med handarbete/hantverk. 74 procent ser på film minst en gång i månaden 52 procent läser bok minst en gång i månaden 44 procent fotograferar/filmar minst en gång i månaden 24 procent sysslar med handarbete/hantverk minst en gång i månaden 4

7 Förändringar över tid Normalt brukar man säga att kulturvanor är svårförändrade. Sett i ett längre tidsperspektiv går det att urskilja tre olika kategorier av kulturaktiviteter: de som ökar långsamt i utövande, de som minskar långsamt i utövande och de som ligger på i stort sett samma nivå men med viss variation. Tabell 1. Kulturkonsumtionens och kulturutövandets trender 1 Långsamt ökande Långsamt minskande Varierar runt en oförändrad nivå Gått på bio Gått på teater Läst bok Gått på klassisk konsert/opera Gått på bibliotek Gått på balett/dansföreställning Ljudbok/talbok Spelat teater/lajv Skrivit dagbok/poesi Gått på konstutställning Gått på museum Gått på rock/popkonsert Fotograferat/filmat Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Tecknat/målat Spelat musikinstrument/sjungit i kör Handarbete/hantverk Studeras trenderna för olika grupper av befolkningen, uppdelade enligt socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst med mera, går det inte att urskilja någon grupp vars trend skiljer sig från de andra. Hur ofta personerna ägnar sig åt de olika aktiviteterna skiljer sig mellan grupperna även om utvecklingen över tid är likartad. Skillnader mellan olika grupper Det är inte bara socioekonomiska faktorer som påverkar kulturvanorna utan även ålder, kön, upplevd hälsa och livstillfredställelse har betydelse. Under är kvinnor generellt sett mer aktiva inom alla kulturaktiviteter utom när det gäller spela ett instrument, besöka fornminnen eller besöka sevärdheter och byggnader. Yngre är generellt sett mer kulturaktiva än äldre, förutom i fråga om teaterbesök, besöka opera/klassisk konsert, konstutställning eller läsa bok minst en gång i veckan, vilket blir vanligare ju äldre personerna blir. Lägre självupplevd hälsa och lägre livstillfredställelse verkar leda till lägre kulturdeltagande inom alla olika områden. Skillnaden mellan dem som anser sig ha dålig hälsa eller som inte är tillfreds med sina liv och dem som har god hälsa eller är tillfreds med sina liv är dock mindre när det gäller teckna/måla och delta i studiecirkel. Geografiska skillnader Att Sverige är ett stort land med mångskiftande geografi och befolkningstäthet, vilket påverkar förutsättningarna för tillgång till kulturutbud och möjligheterna att utöva olika typer av kultur, är känt sedan tidigare. I SOM-undersökningen kan vi se detta, då kulturdeltagande som kräver speciella inrättningar som teater, opera, bio med mera är vanligare i storstäderna och tätorterna än på landsbygden och i mindre tätorter. För aktiviteter som läsa bok, teckna/måla, fotografera/filma osv. som inte kräver speciella inrättningar kan inga systematiska skillnader upptäckas i data för. Deltagande i studiecirkel visar heller inga skillnader som kan hänvisas till geografi, vilket är helt förväntat då studieförbunden har en stark närvaro i hela landet. 1 Mätt på utövande under de senaste 12 månaderna. För vissa variabler finns data sedan 1989 och för andra endast sedan

8 Introduktion SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinion och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en centrumbildning vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, och har sin bakgrund i ett långvarigt samarbete mellan de två grundarinstitutionerna Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Sedan 2017 är SOM-institutet även inrättat som en fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner, främst inom samhällsvetenskaperna. SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOMundersökningarna. Resultat publiceras även i form av presentationer och fördjupade analyser i de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOMinstitutets webbsida En utförlig metoddokumentation från den nationella SOMundersökningen finns tillgänglig på hemsidan. 2 Den nationella SOM-undersökningen Fältarbetet för den nationella SOM-undersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. SOMundersökningen använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode), vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter men att respondenterna även gavs möjlighet att fylla i enkäten på internet. Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. År ingick personer i det totala urvalet. Det totala urvalet delades in i sex jämnstora grupper, till vilka olika editioner av SOM-undersökningen skickades ut. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor, varav ett antal sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären. Svaren samlades in mellan den 25 september och den 31 december. En stor andel av svaren inkom tidigt och 30 dagar in i fältarbetet hade närmare 75 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS. Svarsfrekvens och representativitet Av det ursprungliga urvalet på totalt personer var det personer som besvarade och skickade in formuläret, vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 53 procent. 3 Vilka som svarar och vilka som inte svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att nästan hälften av respondenterna inte svarar på enkäten är svarsgruppens demografiska representativitet god i de flesta avseenden. I figur 1 görs det däremot tydligt att en lägre andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. År fick respondenterna för andra gången en belöning i form av skraplott eller värdecheck efter inskickat svar. Detta hade en positiv effekt på svarsfrekvensen och förbättrade de yngre åldersgruppernas representativitet. 2 nationella SOM-undersökningen 3 I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definierats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språksvårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 726 personer, motsvarande 3,5 procent, har räknats bort som naturligt bortfall. 6

9 Figur 1. Svarsfrekvens i olika åldersgrupper 1996 (procent) Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots variationen i svarsfrekvens mellan olika åldersgrupper. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget. 4 Procentskattningar och felmarginaler SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av 100 i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att vara medveten om felmarginalen gör att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabellen nedan ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar. Tabell 2. Lathund för procentskattningar vid olika gruppstorlekar (felmarginaler och procentenheter) Skattning procent ±9,8 ±6,9 ±4,9 ±3,5 ±3,1 ±2,2 30 procent ±9,0 ±6,4 ±4,5 ±3,2 ±2,8 ±2,0 10 procent ±5,9 ±4,2 ±2,9 ±2,1 ±1,9 ±1,3 6 procent ±4,7 ±3,3 ±2,3 ±1,6 ±1,5 ±1,0 2 procent ±2,7 ±1,9 ±1,4 ±1,0 ±0,9 ±0,6 SOM-institutet har i samverkan med Myndigheten för kulturanalys undersökt svenskarnas kulturvanor. 4 Elias Markstedt (2014). Representativitet och viktning. SOM-rapport 2014:20, SOM-institutet, Göteborgs universitet. 7

10 Bilaga Tabeller och figurer Tabell 3. Kulturvanor och livsstil i Sverige : gjort minst någon gång i månaden, i kvartalet respektive under de senaste 12 månaderna (procent) och andel månadsaktivitet Minst någon Minst någon Minst någon gång de senaste Andel månadsaktivitet gång i månaden gång i kvartalet 12 månaderna personer av årsaktivitet Läst någon bok ,63 Lyssnat på ljudbok/talbok ,50 Dansat ,30 Spelat dator-/tv-spel ,61 Sett på film ,80 Fotograferat/filmat ,71 Sysslat med handarbete/hantverk ,52 Tecknat/målat ,32 Skrivit dagbok/poesi ,53 Sjungit i kör/spelat musikinstrument ,58 Spelat teater, deltagit i lajv etc ,33 Besökt bibliotek ,40 Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet ,42 Gått på bio ,15 Gått på teater ,08 Gått på rock-/popkonsert ,05 Gått på klassisk konsert, opera ,05 Gått på balett, dansföreställning ,00 Gått på konstutställning ,13 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under den senaste 12 månaderna gjort följande?. Svarsalternativen är: Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan. Variationen i antal svarspersoner beror på att frågorna ingår i en, två, tre eller fyra delundersökningar. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Källa: Den nationella SOM-undersökningen. 8

11 Tabell 4. Kulturkonsumtion och kulturutövande under de senaste 12 månaderna, 1989 (procent) Bio Teater Musikal Balett/dansföreställning Klassisk konsert/opera Rock-/popkonsert Tecknat/målat Dagbok/poesi Sjungit i kör Spelat musikinstrument Sjungit i kör/spelat musikinstrument Dansat Spelat teater/lajv Handarbete/hantverk Fotograferat/filmat Bok Ljudbok/talbok Bibliotek Studiecirkel/kursverksamhet Museum Konstutställning Kommentar: Resultaten avser besök minst någon gång under de senaste 12 månaderna. För frågans lydelse, se tabell : Tecknat/målat/skrivit poesi ; 2007: Skrivit dagbok. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

12 Tabell 5. Gått på bio minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1989, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 Före 2009: år. 2 I undersökningarna var urvalsramens åldersintervall begränsat uppåt till 75 år, till 80 år. 3 Kategorin Sthlm/Gbg/Malmö bygger på registerdata i de fall boende i Stockholm/Göteborg/Malmö svarat Stad eller större tätort. 4 Baseras på registerdata över länstillhörighet. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

13 Tabell 6. Gått på bio under de senaste 12 månaderna, 1989, efter utbildning respektive subjektiv klass (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (58) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem 4 Företagarhem Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 Frågans svarsalternativ har varierat något över tid. Låg avser som mest grundskola eller motsvarande obligatorisk skola. Medel avser utbildning utöver grundskola men ej vid högskola/universitet. Hög avser studier vid högskola/universitet (med/utan examen). 2 Avser respondentens beskrivning av sitt nuvarande hem via fasta svarsalternativ motsvarande de som redovisas i tabellen. 3 Före 1998 ställdes frågan bara i ett formulär och det begränsade antalet jordbrukare medger ingen redovisning. 4 Före 2008 löd svarsalternativet Högre tjänstemanna-/akademikerhem. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

14 Tabell 7. Gått på bio under de senaste 12 månaderna, 1989, efter hushållsinkomst, hälsa respektive livstillfredsställelse (procent) Samtliga Hushållsinkomst 1 Låg Medel Hög Hälsa 2 God Medel Dålig Livstillfredsställelse 3 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 Avser relativ hushållsinkomst baserad på en fråga där svarsalternativen förändrats något över tid motsvarar Låg en sammanlagd årsinkomst på maximalt SEK, Medel samt Hög mer än Före 2002: frågan ej ställd. Frågan lyder: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? och graderas på en elvagradig skala (0 10) där 0 motsvarar Mycket dåligt och 10 Mycket gott. Kategorierna har slagits samman, varvid God = 8 10, Medel =5 7 samt Dålig = Före 1996: frågan ej ställd. Frågan lyder: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?. Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Inte särskilt nöjd samt Inte alls nöjd, där de två senare är hopslagna till den redovisade kategorin Inte nöjd. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

15 Tabell 8. Gått på teater minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1989, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land Ren landsbygd Mindre tätort Stad eller större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

16 Tabell 9. Gått på teater under de senaste 12 månaderna, 1989, efter utbildning respektive subjektiv klass (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (33) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 6. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

17 Tabell 10. Gått på teater under de senaste 12 månaderna, 1989, efter hushållsinkomst, hälsa respektive livstillfredställelse (procent) Samtliga Hushållsinkomst 1 Låg Medel Hög Hälsa 2 God Medel Dålig Livstillfredsställelse 3 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

18 Tabell 11. Gått på balett/dansföreställning under de senaste 12 månaderna, 2007, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 2 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 3 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

19 Tabell 12. Gått på balett/dansföreställning under de senaste 12 månaderna, 2007, efter utbildning, subjektiv klass respektive hushållsinkomst (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (2) 7 7 (5) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Hushållsinkomst 5 Låg Medel Hög Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. 5 Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

20 Tabell 13. Gått på klassisk konsert/opera under de senaste 12 månaderna, 2007, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 2 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 3 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

21 Tabell 14. Gått på klassisk konsert/opera under de senaste 12 månaderna, 2007, efter utbildning, subjektiv klass och hushållsinkomst (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (5) 8 16 (14) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Hushållsinkomst 5 Låg Medel Hög Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. 5 Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

22 Tabell 15. Gått på rock-/popkonsert under de senaste 12 månaderna, 1999, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 3 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 Före 2009: år. 2 I undersökningen 1999 var urvalsramens åldersintervall begränsat uppåt till 80 år. 3 4 Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

23 Tabell 16. Gått på rock-/popkonsert under de senaste 12 månaderna, 1999, efter utbildning, subjektiv klass och hushållsinkomst (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (29) (19) 42 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Hushållsinkomst 5 Låg Medel Hög Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. 5 Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

24 Tabell 17. Gått på bibliotek minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1995, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 3 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 Före 2009: år. 2 Före 1999 var urvalsramens åldersintervall begränsat uppåt till 80 år. 3 4 Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

25 Tabell 18. Gått på bibliotek under de senaste 12 månaderna, 1995, efter utbildning respektive subjektiv klass (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (28) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

26 Tabell 19. Gått på bibliotek under de senaste 12 månaderna, 1995, efter hushållsinkomst, hälsa respektive livstillfredsställelse (procent) Samtliga Hushållsinkomst 1 Låg Medel Hög Hälsa 2 God Medel Dålig Livstillfredsställelse 3 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

27 Tabell 20. Läst bok under de senaste 12 månaderna, 1989, efter kön och ålder (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 2 Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

28 Tabell 21. Läst bok minst varje vecka under de senaste 12 månaderna, 1989, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 3 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

29 Tabell 22. Läst bok minst varje vecka under de senaste 12 månaderna, 1989, efter utbildning respektive subjektiv klass (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (22) 41 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

30 Tabell 23. Läst bok minst varje vecka under de senaste 12 månaderna, 1989, efter hushållsinkomst, hälsa respektive livstillfredsställelse (procent) Samtliga Hushållsinkomst 1 Låg Medel Hög Hälsa 2 God Medel Dålig Livstillfredsställelse 3 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

31 Tabell 24. Tecknat/målat minst någon gång under de senaste 12 månaderna, 1998, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 3 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 4 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 Före 2009: år. 2 Före 1999 var urvalsramens åldersintervall uppåt begränsat till 80 år. 3 4 Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

32 Tabell 25. Tecknat/målat under de senaste 12 månaderna, 1998, efter utbildning respektive subjektiv klass (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (12) (23) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

33 Tabell 26. Tecknat/målat under de senaste 12 månaderna, 1998, efter hushållsinkomst och livstillfredsställelse (procent) Samtliga Hushållsinkomst 1 Låg Medel Hög Livstillfredsställelse 2 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte nöjd Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. 1 2 Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

34 Tabell 27. Skrivit dagbok/poesi under de senaste 12 månaderna, 2008, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 2 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 3 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

35 Tabell 28. Skrivit dagbok/poesi under de senaste 12 månaderna, 2008, efter utbildning, subjektiv klass respektive hushållsinkomst (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (12) (30) 43 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Hushållsinkomst 5 Låg Medel Hög Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. 5 Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

36 Tabell 29. Fotograferat/filmat under de senaste 12 månaderna, 2008, efter demografiska faktorer (procent) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Stad/land 2 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö Region 3 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan Se kommentar i tabell 5. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

37 Tabell 30. Fotograferat/filmat under de senaste 12 månaderna, 2008, efter utbildning, subjektiv klass respektive hushållsinkomst (procent) Samtliga Utbildning 1 Låg Medel Hög Subjektiv klass 2 Arbetarhem Jordbrukarhem (58) (57) 42 Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Hushållsinkomst 5 Låg Medel Hög Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 3. Procentbasen utgörs av dem som har besvarat frågan. Resultat i parentes bygger på svarstal under 50 personer Se kommentar i tabell 6. 5 Se kommentar i tabell 7. Källa: De nationella SOM-undersökningarna