Kulturpolitisk och konstnärlig kvalitet. Karlstad 3 mars 2015

Transkript

1 Kulturpolitisk och konstnärlig kvalitet Karlstad 3 mars 2015

2 Kvalitet När man har pratat om kvalitet i kulturpolitiken har det oftast handlat om konstnärlig kvalitet. Kulturpolitiken har dock inte definierat vad konstnärlig kvalitet är. Det har man överlåtit till konstnärer och experter av olika slag.

3 Balansgång Det finns också en rad andra kvaliteter som kulturpolitiken har att ta hänsyn till och kulturpolitiska ställningstaganden innebär ofta en balansgång mellan å ena sidan konstnärlig eller professionell kvalitet, å andra sidan vad man skulle kunna kalla kulturpolitisk kvalitet.

4 1996 års kulturpolitiska mål Kulturpolitiken ska främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därmed motverka kommersialismens negativa verkningar.

5 Kvalitet i kulturpropositionen Kvalitet, särskilt konstnärlig kvalitet, är inget statiskt. Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot rådande kvalitetsuppfattningar. I strävan efter kvalitet är gediget kunnande liksom alternativ till slentrianmässig och schablonartad kulturproduktion av särskild vikt.

6 Kvalitet ställs mot kommersialism Kvalitet ställs alltså mot kommersialism och i regeringens proposition heter det att (k)ommersialismens negativa verkningar avspeglar sig i likriktning, förytligande och centralisering men också i växande klyftor mellan olika människor och grupper. Kulturpolitikens uppgift är att motverka dessa negativa verkningar på kulturens alla områden. Det är av särskild vikt att barn och unga har alternativ till det kommersiella kulturutbudet. Ungdomars egna mötesplatser och skapande bör sättas främst.

7 1995 års kulturutredning Konstnärlig kvalitet Professionell kvalitet Upplevd kvalitet

8 Konstnärlig kvalitet Kvalitetsdiskussioner förs ofta i termer av konstnärlig kvalitet och experiment och utvecklingsarbete är viktigt för att utveckla konstnärlig kvalitet men också i den reguljära produktionen av föreställningar, konserter, utställningar m.m. ska kvalitetsambitionen stå i centrum. Ett viktigt inslag i kvalitetssträvandena är att erbjuda alternativ och konkurrens till slentrianmässiga, schablonartade och fördomsfulla kulturprodukter.

9 Professionell kvalitet Vidare säger man att fungerande kulturverksamhet även kräver kvalificerade insatser inom t.ex. teknik, administration och marknadsföring och man menar att begreppet professionell kvalitet täcker in dels sådana aspekter, dels verksamhet vid bibliotek, arkiv, museer, etc. liksom hanteringen av kulturmiljön.

10 Upplevd kvalitet Om föreställningar, konserter, utställningar, m.m. ska ge effekt måste de också fungera i mötet med publiken. För den kvaliteten använder vi termen upplevd kvalitet.

11 Bildningsverksamhet och amatörverksamhet Slutligen säger man att (k)ravet på kvalitet gäller också inom bildningsarbete och amatörverksamhet. De offentliga bidragsgivarna bör stimulera kvalitetsutveckling.

12 2009 års kulturpolitiska mål I 2009 års kulturpolitiska mål heter det att (k)reativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling och att kulturpolitiken ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Man säger också att vad som anses vara kvalitet varierar mellan tider, platser, genrer, grupper och individer, att (k)ulturskaparna har en nyckelroll i den ständigt pågående diskussionen om vad som är kvalitet på kulturområdet liksom att kvalitet är centralt för kulturpolitiken innebär inte att dess innebörd ska bli föremål för politiska bedömningar.

13 Kulturpolitisk kvalitet När man pratar om kulturpolitisk kvalitet är det rimligt att relatera till de kulturpolitiska målen och till vilket syfte en kulturpolitisk åtgärd har.

14 2009 års kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

15 2009 års kulturpolitiska mål För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

16 Konfliktdimensioner Det är mer fruktbart att värdera kulturpolitik utifrån kulturpolitiska konfliktdimensioner eller dilemman än utifrån ideologiska skiljelinjer och de faktiska besluten är oftast kompromisser mellan dessa olika konfliktdimensioner.

17 Hyllands konfliktdimensioner Stat eller marknad Smal eller bred kultur Yttrandefrihet eller censur Amatörkultur eller professionell kultur Centraliserat expertstyre eller lokalt folkstyre Konflikten handlar om vem som ska fatta beslut med vilka utgångspunkter

18 Mangsets konfliktdimensioner Motsättningen mellan offentlig styrning och fri marknad, dvs. i vilken utsträckning offentliga myndigheter bör gripa in och stötta kulturlivet för att tillvarata allmänna samhällsintressen och i vilken utsträckning ska kulturlivet vila på ett fritt marknadssystem? Motsättningen mellan offentlig kontroll och full yttrandefrihet. Man kan skilja mellan a) den indirekta styrning av kulturproduktionen som kan bli en konsekvens av offentliga subventioner, b) den indirekta efterhandscensuren av skadliga kulturyttringar som sker genom strafflagen, och c) den direkta förhandscensuren av kulturyttringar.

19 Mangsets konfliktdimensioner Motsättningen mellan social trygghet/välfärd och kulturell yttrandefrihet/kreativitet för konstnärer. En del kulturpolitiska aktörer anser att ett socialt säkerhetsnät genom offentligt stöd kan hindra fri konstnärlig skaparkraft medan andra tvärtom ser den sociala tryggheten som en förutsättning för skapandet. Motsättningen mellan kvalitet och jämlikhet. Ska kulturpolitiken prioritera de få framgångsrikas prestationer eller de mångas skapande- och upplevelsemöjligheter? Ska den i första hand premiera amatörerna eller de professionella?

20 Mangsets konfliktdimensioner Ett besläktat dilemma finns i prioriteringen mellan elit- och masskultur, mellan seriösa kulturyttringar och lättare underhållning, mellan offentligt stödd kultur och massmarknadskultur. Motsättningen mellan expertstyre och folkstyre, mellan profession och demokrati, är varianter av de två föregående. I vilken utsträckning ska konstnärerna bestämma om den offentliga utsmyckningen och museimännen om vad som ska bevaras?

21 Mangsets konfliktdimensioner Man står i det kulturpolitiska arbetet inför ett dilemma i valet mellan kulturell kreativitet och byråkratisk organisering. Är det så att byråkratins sätt att arbeta står i ett grundläggande motsatsförhållande till kulturell kreativ verksamhet och är det samtidigt så att de ekonomiska och styrningsmässiga villkoren för kulturproduktion i ett modernt samhälle förutsätter byråkratiska organisationsformer?

22 Mangsets konfliktdimensioner Motsättningen mellan tradition och förnyelse. I vilken utsträckning ska kulturpolitiken ha fokus på värnandet av kulturarvet och i vilken utsträckning ska den gynna en ofta riskfylld nyskapande verksamhet? Det måste finnas en kulturpolitisk avvägning mellan nationella och internationella kulturvärden. Det finns en motsättning mellan central styrning och lokalt självstyre i kulturpolitiken.

23 Inlämningsuppgift 3 kvalitet Diskutera relationen mellan kulturpolitisk och konstnärlig kvalitet samt vilka spänningar som ryms inom begreppet kulturpolitisk kvalitet, dels med utgångspunkt från kurslitteraturen, dels med utgångspunkt från Stina Oscarssons artiklar Vi löser inte kulturpolitikens dilemma med en ny kulturminister (DN 12/ ) och Att tala om kvalitet i konst är som att trippa på ett minfält av ömma tår (DN 4/2 2015). Skriv 2 3 A4-sidor, Times 12 p enkelt radavstånd. Inlämning till peter.almerud@gmail.com onsdag 11 mars.