Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Transkript

1 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015

2 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q q Riksteatern Enprocentsregeln och inrättandet av Statens konstråd

3 1974 års kulturpolitiska mål Kulturpolitiken skall ge människor möjlighet till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor. Kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet. Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

4 1996 års kulturpolitiska mål Kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande.

5 2009 års kulturpolitiska mål Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

6 Sammanflätade Begreppen tillgänglighet och delaktighet ligger nära varandra, så nära varandra att de nästan är sammanflätade, men man skulle kunna säga att tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet. Den som inte har tillgång till kultur kan inte heller vara delaktig i kulturlivet.

7 Tillgänglighet Fysisk tillgänglighet Mental tillgänglighet

8 Fysisk tillgänglighet Den institutionella infrastrukturen Decentralisering Fysisk närhet Uppsökande verksamhet Att anpassa kulturlokaler till olika former av funktionshinder

9 Mental tillgänglighet Att känna sig hemma på de platser där kultur utövas vardagsrum Att förstå

10 Delaktighet Delaktighet tar sin utgångspunkt i människorna, i deras kulturella identiteter, traditioner och vardagliga sammanhang. Kulturens innehåll och former har samband med deras liv, intressen och traditioner. Verksamheter i fria och informella former och verksamhet med otraditionellt innehåll ryms lika väl som det som händer inom kulturinstitutioner och vid etablerade evenemang.

11 Delaktighet Delaktighet innebär möjlighet till egna kulturella intryck, men också tillgång till det konsten och konstnärerna skapar. Därför är tillgänglighet en förutsättning för delaktighet. Likaså är delaktighet och mångfald nära förbundna med varandra. Delaktighetsbegreppet har också en nära beröring med allmänna demokratisträvanden, att människor ska kunna påverka sina liv och det samhälle de lever i. (Kulturrådets omvärldsanalys 2002, s. 23f.)

12 Delaktighet I 2009 års kulturproposition betonas att kulturen måste vara relevant och angelägen för hela befolkningen, vilket förutsätter ett mångfacetterat kulturutbud och därmed stor valfrihet. Man säger också att det är kulturpolitikens uppgift att motverka att människor, utifrån sin bakgrund, bostadsort eller trosuppfattning, känner sig exkluderade eller inte inbjudna att ta del av eller bidra till kulturlivet på samma villor som andra.

13 Kulturrådets arbete med delaktighet Att vidga deltagandet i kulturlivet Kultur i arbetslivet Kultur i boendemiljön Kultur i skolan Kultur i förskolan Kultur i skolan Kultur i vården Kultur och hälsa Kultur för funktionshindrade Kultur för äldre

14 Kulturrådets metodik Formulera de kulturpolitiska utgångspunkterna. Identifiera aktörer och samarbetspartners. Initiera projekt och lyfta fram goda exempel. Arbeta med kunskapsuppbyggnad. Formulera strategier.

15 Kultur för äldre utgångspunkter Utgångspunkten för satsningen var att kulturupplevelser har ett egenvärde genom att bidra till själslig utveckling och ett meningsfullt liv. Man hänvisade i uppdraget också till att forskningen visat att kulturverksamhet har positiva effekter både fysiskt och psykiskt. Samtidigt sade man att kunskapsläget ändå är förvånansvärt lågt trots ett stort forskningsunderlag och ett brett tvärvetenskapligt fält.

16 Kultur för äldre några slutsatser Satsningen på kultur för äldre främjade en ökad delaktighet för de äldre i kulturlivet. Aktiviteterna skapade sociala sammanhang och påverkade relationerna mellan boende och personal i äldreomsorgen. Kulturskaparna erbjöds nya arbetsfält och nya arbetsmetoder. Omsorgspersonalens arbete fick nytt innehåll. Det behövdes utbildning och fortbildning för de nya arbetsuppgifterna.

17 Kultur för äldre några slutsatser Ledningens intresse och engagemang är en framgångsfaktor för att kulturaktiviteterna ska komma till stånd. Tid måste avsättas för planering och genomförande. Det är mycket viktigt med omsorgspersonalens engagemang. Om kulturaktiviteterna ska bli en del av vardagen krävs att både institutionerna inom vård och omsorg och kulturinstitutionerna tar in dem i verksamhetsplaneringen. Kultur för äldre bör ingå i regionernas kulturplaner.

18 Konfliktdimensioner Motsättningen mellan offentlig styrning och fri marknad, dvs. i vilken utsträckning bör offentliga myndigheter gripa in och stötta kulturlivet för att tillvarata allmänna samhällsintressen och i vilken utsträckning ska kulturlivet vila på ett fritt marknadssystem? Motsättningen mellan kvalitet och jämlikhet. Ska kulturpolitiken prioritera de få framgångsrikas prestationer eller de mångas skapande- och upplevelsemöjligheter? Ska den premiera amatören eller den professionella? Det kan också vara svårt att uppnå enighet kring vad som är hög kvalitet när det gäller kulturyttringar.

19 Konfliktdimensioner Ett besläktat dilemma finns i prioriteringen mellan elit- och masskultur, mellan seriösa kulturyttringar och lättare underhållning, mellan offentligt stödd kultur och massmarknadskultur. Motsättningen mellan expertstyre och folkstyre, mellan profession och demokrati, är varianter av de två föregående. I vilken utsträckning ska konstnärerna bestämma om den offentliga utsmyckningen och museimännen om vad som ska bevaras?

20 Föreställningar om kulturens effekter Kulturen gör människor till bättre medborgare, ger människor ny kunskap, ger människor nya perspektiv, ger människor vidare referensramar, leder till ökad tolerans, leder till frigörelse, ger bättre hälsa, ger ökad kreativitet, etcetera.

21 The social impact of the arts Belfiore och Bennet urskiljer tre kategorier i argumentationen om konstens och kulturens effekter: Den negativa traditionen med rötter hos Platon Den positiva traditionen med rötter hos Aristoteles Autonomi en tradition som avvisar en instrumentell logik

22 Diskutera q q q q Vilka argument finns för respektive mot fri entré på museerna? Hur kan fri entré tänkas påverka besöksmönstret? Resonera kring fri entré på museerna ur ett tillgänglighetsperspektiv. Resonera kring fri entré på museerna ur ett delaktighetsperspektiv.

23 Inlämningsuppgift 2 Diskutera frågan om fri entré på museerna i ett kulturpolitiskt perspektiv med betoning på tillgänglighets- och delaktighetsperspektiven med utgångspunkt från artiklarna Fri entré ska minska klyftorna (DN 18/ ) och Bonniers konsthall inför fri entré (DN 19/1 2015)samt Birgitta Rubins kommentarer till de båda artiklarna. Skriv 2 3 A4-sidor, Times 12 p enkelt radavstånd. Inlämning peter.almerud@gmail.com torsdag 5 mars.