Tid Fredagen den 11 november 2016, klockan 9, kaffe finns från 8:30 Gemensam lunch 12. Workshop Plats Netport, Karlshamn

Transkript

1 Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 11 november 2016, klockan 9, kaffe finns från 8:30 Gemensam lunch 12. Workshop Plats Netport, Karlshamn Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående mötes protokoll Godkännande av dagordning 49 Information - Framställan till Kulturrådet - Svar till Kulturrådet Förslag till ny struktur för uppföljning av samverkansmodellen. - Kulturvanor i Blekinge - Kulturvaneundersökning Inför eftermiddagens workshop Beslut 50 Motion Låt Blekinge bli en fristad för en förföljd konstnär 51 Övrigt - Nämndens ledamöter rapporterar från styrelser etcetera - Omvärldsbevakning / konferenser - Delegationsbeslut - Verksamhetsområde Kultur- och fritids kansli informerar - Övriga frågor - Under eftermiddagen workshop inför Kulturplan Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Dnr Yttrande över förslag till ny struktur för uppföljning av samverkansmodellen Bakgrund Statens kulturråd har i samband med översynen av uppföljningsmodell för Kultursamverkansmodellen överlämnat ett förslag till regionerna för synpunkter. Förslaget är ämnat att förbättra och om möjligt förenkla redovisningen av statsbidrag och bygger på en treårscykel med både kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Synpunkter Regionsamverkan Sydsverige menar att förslaget som helhet är svårt att bedöma, främst beroende på de i förslaget nämnda specialstudierna. Resursåtgången för redovisning beror till stor del på dessa fördjupningar och omfattningen av arbetet för att ta fram information till dessa. Jämfört med den modell som praktiseras idag, med årliga kvantitativa redovisningar och kvalitativa sådana vartannat år, framstår den föreslagna modellen som mer omfattande. En ökad resursåtgång måste därför vägas mot den ökade nytta som följer av den förändrade redovisningsmodellen. Kulturrådet nämner att syftet med specialstudierna är att bygga upp en djupare kunskap som på ett tydligare sätt kan vara ett underlag för prioriteringar. Regionsamverkan Sydsverige vill kommentera detta med att kulturpropositionens (2009/10:3) huvudsakliga syfte var att föra kulturen närmare medborgarna och främja ett lokalt och regionalt engagemang. Av detta följer enligt vår mening att de huvudsakliga prioriteringarna bör ske på regional nivå och av de regionala kulturnämnderna eller motsvarande. Från en regional horisont ska statistik också levereras till Myndigheten för kulturanalys. En jämförelse med tidigare redovisningar av statliga kulturmedel, innan samverkansmodellens genomförande, ger vid handen att resursåtgången för redovisning ökat betydligt. Att i ett sådant läge Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

3 ytterligare öka denna resursåtgång ter sig från ett regionalt håll som olyckligt. Regionernas underlag för prioriteringar och utveckling erhålls genom kulturplanerna och de Riktlinjer för arbete med regionala kulturplaner, som förtydligar hur regionerna ska förhålla sig till förordning 2010:2012. Även genom framställan kan regionerna påvisa förslag till prioriteringar och utvecklingsbehov. Enligt förordning 2010:2012 är ändamålet med fördelning av statsbidraget enligt 4 att ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Överblicken försvåras enligt vår mening med en treårig cykel i vilken en kvalitativ uppföljning, i enlighet med de riktlinjer som beslutades i november 2015, således bara ska inlämnas vart tredje år. Det som sker av vikt de andra två åren och som hade behövt ingå i en sådan kvalitativ uppföljning som underlag för prioriteringar, tas i sådant fall inte i beaktande. En detaljerad, överblickbar och fullt tillräcklig redovisning erhålls enligt vår mening genom de olika verksamhetsberättelser som inlämnas årligen genom Kulturdatabasen. Avseende den kvalitativa uppföljningen föreslår vi därför att underlag och förslag till utvecklingsområden och prioriteringar lämnas årligen i enlighet med Riktlinjer för arbete med regionala kulturplaner och eventuell framställan från respektive region. På så vis kommer förslag om utvecklingsbehov samt prioriteringsförslag från regionen enligt 4 i förordning 2010:2012 att, tillsammans med redovisningen i Kulturdatabasen, ge fullgott underlag till Kulturrådet och Samverkansrådet. Regionsamverkan Sydsverige kan också skönja en oklarhet i rollfördelningen mellan Kulturanalys och Kulturrådet avseende de ovan nämnda specialstudierna. Kulturanalys ska enligt sin instruktion bland annat följa, belysa och analysera trender och utveckling, samt utvärdera reformer och satsningar, eller med andra ord just genomföra fördjupade specialstudier på kulturstatistik och annat kunskapsmaterial. Detta uppdrag ligger enligt vår mening förvillande nära det förslag till förändring av redovisningen, som Kulturrådet lagt fram. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

4 Slutsats Som helhet kommer förslaget sannolikt att öka den regionala administrationen kring redovisning och Regionsamverkan Sydsverige menar att Statens kulturråd nogsamt måste avväga detta mot nyttan av den nya kunskap som kan erhållas med den föreslagna redovisningsmodellen. En för Kulturrådet fullgod överblick av verksamheterna kan enligt vår mening erhållas genom Kulturdatabasen. Regionsamverkan Sydsveriges kulturutskotts arbetsgrupp, genom Malena Sandgren Chef kultur och fritid Region Blekinge (sammankallande) Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 KULTURRÅDET Till regionala kulturchefer Som tidigare meddelats er genomför Kulturrådet under 2016 en översyn av den kvalitativa delen av uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Flera av er har tidigare lämnat synpunkter inför översynen. Synpunkterna har beaktats i arbete och vi vill tacka er for era bidrag! Som en del i översynen har Kulturrådet under året haft möten med representanter för organisationerna i Samverkansrådet med fokus på uppföljningen. Vi har nu kommit så långt i processen att vi gärna vill ha era synpunkter på ett förslag till förändring av strukturen för uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Det förslag som bifogas i detta utskick innehåller en beskrivning av hur uppföljningen kan struktureras framöver men inga förslag till ibrändringar av riktlinjerna som styr uppföljningen. Kulturrådet ser ett stort värde i att fä ta del av er syn på förslaget innan arbetet fortsätter med eventuella justeringar av förslaget och anpassning av riktlinjerna isr uppföljningen. Planen är att förändringar av uppföljningen ska beslutas och meddelas er senast i samband med beslutet om 2017 års bidragsfördelning. Vi är tacksamma om ni skickar era synpunkter till love.ander(a!kulturradet.se senast 31 oktober Med vänlig hälsning rånare forssell reneralditektör Kulturrådet Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats;

6 Avsedd för Region Blekinge Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2016 KULTURVANOR I BLEKINGE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016

7 1 av 27

8 2 av 27 SAMMANFATTNING Region Blekinge gav under sommaren 2016 Ramböll i uppdrag att genomföra en undersökning gällande kulturvanor bland de boende i Blekinge för att kunna anpassa den förda kulturpolitiken. Syftet med kulturvaneundersökningen är att bidra till en bättre bild av hur invånarna i Blekinge konsumerar och upplever kultur i olika former. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer under juli/augusti 2016 och baserades på ett slumpmässigt urval där 1500 respondenter svarade på enkäten. Undersökningen genomfördes samtidigt i Skåne, Kronoberg och Jönköpings län i syfte att ta reda på hur kulturvanorna ser ut i de angränsande länen och möjliggöra jämförelser. Figur 1: Blekinges kulturvanor Lyssnat på musik Sett någon film (utom på bio) Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Gått på bio Fotograferat/filmat Besökt historisk sevärdhet/byggnad Besökt museum Besökt bibliotek Lyssnat på konsert via TV/Internet Gått på annan konsert Besökt fornminne Sysslat med handarbete/hantverk Besökt konstutställning Sett teaterpjäs via TV/Internet Spelat digitala spel Använt dator för eget skapande Gått på teater Dansat Tecknat/målat Gått på musikal Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Spelat musikinstrument Skrivit/författat Gått på klassisk konsert, opera Gått på balett, dansföreställning Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv etc. 22% 22% 18% 12% 7% 5% 51% 51% 49% 48% 47% 46% 44% 38% 33% 32% 31% 81% 78% 74% 72% 70% 64% 62% 60% 90% 98% 0% 20% 40% 60% 80% 100% De mest populära aktiviteterna i Blekinge är att lyssna på musik, se på film och läsa böcker eller lyssna på ljudbok. Därefter ägnar sig Blekingeborna mest åt att gå på bio, fotografera/filma och besöka en historisk sevärdhet eller museum. De mest vanliga aktiviteterna är även de som respondenterna ägnar sig åt mest frekvent. De flesta lyssnar på musik flera gånger i veckan och många läser även böcker, ser på film och fotograferar eller filmar vid flera tillfällen i veckan. Blekinges resultat ligger i linje med Sveriges rikssnitt men visar på något högre kulturell aktivitet. Blekingeborna tenderar att gå på bio och teater, besöka bibliotek och konstutställningar samt

9 3 av 27 fotografera/filma mer än snittet i resten av landet. De sysslar även med hantverk/handarbete och spelar digitala spel mer än snittet. Mindre tid än rikssnittet ägnas dock åt att läsa böcker/ lyssna på ljudbok och se på film. De mest kulturellt aktiva i Blekinge är de i åldersgruppen år. De yngre åldersgrupperna ägnar sig framförallt mer åt att spela digitala spel, gå på bio och skapande aktiviteter såsom att fotografera/filma, teckna/måla, intresset för dessa aktiviteter avtar sedan i de äldre åldersgrupperna. Bland de kulturella aktiviteter där intresset istället växer med åldern finns att gå på teater eller titta på teater via TV/internet och att besöka konstutställningar. Kvinnor är överlag mer kulturellt aktiva än män i Blekinge. Störst skillnad mellan könen ses i de litterära aktiviteterna där betydligt fler kvinnor ägnar sig åt att läsa böcker eller lyssna på ljudbok och besöka bibliotek. Scenkonst såsom teater och musikaler är även mer populärt bland kvinnor liksom att teckna/måla, besöka museum och konstutställningar. Män är dock något mer aktiva gällande att se på film, spela digitala spel och använda datorn för eget skapande. De besöker även fornminnen i större utsträckning än kvinnor. De kulturella aktiviteter som Blekingeborna ägnar minst tid åt är olika former av scenkonst däribland att gå på klassisk konsert/opera, balett eller dansföreställningar. Även skapande aktiviteter såsom att sjunga i kör, spela teater eller delta i lajv tillhör de mindre vanliga kulturella aktiviteterna. Resultatet ligger i linje med snittet i Sverige även om Blekingeborna i något mindre utsträckning går på balett eller dansföreställningar och i något större utsträckning spelar teater eller deltar i lajv. Ramböll har även fått i uppdrag att belysa utvalda kulturaktiviteter där fördelningen skiljer sig mellan kommunerna i länet. En övergripande jämförelse ger en bild av att boende i Karlskrona och Sölvesborg är generellt mer kulturellt aktiva än boende i de övriga kommunerna. I Karlshamn och Olofström tar de boende del av kulturella aktiviteter i något lägre utsträckning. Boende i Ronneby har besökt bio i mycket mindre utsträckning det senaste året i jämförelse med de andra kommunerna. Boende i Sölvesborg har i jämförelse med de övriga kommunerna ägnat sig mer åt mer traditionell kultur i from av olika typer av scenkonst. Boende i Olofström tar generellt del av kultur i mindre utsträckning än boende i de övriga kommunerna. De har däremot tagit del av teaterpjäs via TV/internet i något större utsträckning. Karlskronaborna anger att de i större utsträckning än boende i övriga kommuner besökt museum, fornminnen, historisk sevärdhet samt deltagit i studiecirkel. Bland Karlshamnborna är de vanligaste aktiviteterna att lyssna på musik, se på film och att läsa, vilket också är de vanligaste aktiviteterna i samtliga kommuner. De går på bio i mindre utsträckning och är den kommun där minst andel av respondenterna angett att de spelat digitala spel och använt dator för eget skapande. Vid jämförelse mellan de fyra regionerna framgår ett samlat resultat med snarlika kulturvanor hos samtliga. De kulturella aktiviteter som respondenterna i Blekinge sysslar med i större utsträckning än övriga är istället att besöka museum och delta i studiecirklar eller annan kursverksamhet.

10 4 av 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund och syfte Syfte 5 2. Metod 6 3. Resultat Konsumtion av musik, film och böcker är de kulturella aktiviteter som Blekingeborna ägnat sig åt i störst utsträckning de senaste 12 månaderna Kulturvanorna i olika åldersgrupper samt inkomst- och utbildningsnivå Ålder Kön Utbildning Inkomst De fem vanligaste kulturrelaterade aktiviteterna bland Blekingebor Vanligt förekommande aktiviteter i Blekinge Inte lika vanliga aktiviteter Mindre populära aktiviteter Minst populära aktiviteter Aktiviteter åldersgruppen Nya kulturvanor Jämförelse mellan kommuner Jämförelse mellan Skåne, Jönköping, Blekinge och Kronoberg Topp fem gemensamma aktiviteter i Skåne, Jönköping, Blekinge och Kronoberg Bakgrundsvariabler 29 TABELLFÖRTECKNING 1: Blekinges kulturvanor 8 2: Hur ofta aktiviteterna utövas i Blekinge 9 3: Blekinges fem vanligaste kulturella aktiviteter 12 4: Blekinges fem vanligaste kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst 13 5: Blekinges vanligt förekommande kulturaktiviteter 14 6: Blekinges vanligt förekommande kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst 15 7: Blekinges inte lika vanliga aktiviteter 16 8: Blekinges inte lika vanliga kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst 17 9: Blekinges mindre populära aktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst 18 10: Blekinges mindre populära kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst 19 11: Blekinges minst populära aktiviteter 20 12: Blekinges minst populära aktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst 21 13: Blekinges kulturvanor i åldersgruppen år i relation till Blekinges genomsnitt 22 14: Nya kulturvanor efter ålder i Blekinge 23 15: Kulturvanor uppdelat på kommunerna i Blekinge 25 16: Kulturvanor uppdelat på kommunerna i Blekinge 26 17: Jämförelse av gemensamma kulturvanor mellan Skåne, Jönköping, Blekinge och Kronoberg 27 18: Jämförelse av topp fem gemensamma kulturella aktiviteter 28 BILAGOR Bilaga 1 Enkätfrågor

11 5 av BAKGRUND OCH SYFTE Region Blekinges kulturnämnd gav under sommaren 2016 Ramböll i uppdrag att genomföra en undersökning gällande kulturvanor bland de boende i Blekinge för att kunna anpassa den förda kulturpolitiken. Att på detta sätt följa hur medborgarna konsumerar och deltar i kulturlivet är avgörande för att säkerställa att kulturpolitiken kommer medborgarna till godo. Då mycket av kulturpolitiken idag sker på regional basis är det relevant för en regional aktör att följa resultaten. Det finns också skäl att komplettera de undersökningar som görs på riksnivå då de inte alltid är fullt överförbara på det regionala perspektivet. Genom att stärka den egna kunskapen om hur kulturvanorna ser ut ska Region Blekinges kulturnämnd kunna generera ökade förutsättningar för medborgarna att ta del av och medverka i kulturlivet. 1.1 Syfte Syftet med kulturvaneundersökningen är att bidra till en bättre bild av hur invånarna i Blekinge konsumerar och upplever kultur i olika former. Region Blekinges kulturnämnd vill uppdatera sin kunskap kring hur kultur produceras och konsumeras, inte minst för att kunna bedöma effekterna av den förda kulturpolitiken. För att stärka sin kunskap vill Region Blekinges kulturnämnd komplettera undersökningen med en utblick i angränsande regioner för att kunna undersöka intressant skillnader och likheter. Det kan ge underlag för jämförande analyser kring hur den regionalt förda kulturpolitiken påverkar publikens kulturvanor.

12 6 av METOD Mätningen genomfördes genom telefonintervjuer under juli/augusti Telefonundersökningen gjordes genom ett slumpmässigt urval där 1500 respondenter i Blekinge svarade på enkäten. Respondenterna finns representerade i samtliga kommuner i Blekinge, se fördelning nedan. Figur 2. Antal och andel svarande i Blekinges fem kommuner Kommuner Antal Procent Karlshamn % Karlskrona % Olofström % Ronneby % Sölvesborg % Totalt % Frågorna i enkäten togs fram av Region Blekinge (se Appendix). Norstat genomförde datainsamlingen på uppdrag av Ramböll. Analysen av data genomfördes i statistikprogrammet SPSS. En viktvariabel har använts i analysen som är viktad mot ålder och kön, för att kunna få en jämn svarsfördelning. Variablerna gällande kulturaktiviteter kodades om till nya binära variabler, med svarsalternativen att man har ägnat sig åt aktiviteten någon gång de senaste tolv månaderna eller att man inte har ägnat sig åt den alls. Utbildningsvariabeln och inkomstvariabeln trikotomiserades för att kunna visa på låg, medel och hög utbildning respektive inkomst. Se tabell nedan för hur gränserna har dragits. Gränserna för inkomstvariabeln har tagits fram i dialog med SCB. Figur 3. Förklaringar bakgrundsvariabler Ursprunglig variabel Trikotomiserad variabel Ursprunglig variabel Trikotomiserad variabel UTBILDNING UTBILDNING INKOMST INKOMST Avslutat grundskola/realskola Låg SEK Avslutat gymnasium Medel SEK Avslutat folkhögskola Medel SEK Avslutat högskola/universitet, 40 poäng (60 poäng nya systemet) eller mindre Hög SEK Avslutat högskola/universitet, mer än 40 poäng Hög SEK SEK SEK SEK SEK eller mer Låg Låg Medel Medel Hög Hög Hög Hög Hög

13 7 av 27 Frekvenstabeller och korstabuleringar mot bakgrundsvariablerna har tagits fram. Korstabuleringarna signifikanstestades. Skillnader som är signifikanta på en nivå på 1 procent eller lägre har märkts med två asterisker (**) och skillnader som är signifikanta på en nivå på 5 procent eller lägre har märkts med en asterisk (*) i rapportens tabeller. De siffror som i tabellerna inte är märkta med någon asterisk är inte signifikanta på 5 procentsnivå eller lägre. Mätningen har, i största möjlighet, jämförts med siffror från SOM-institutets mätning från För jämförelsen har vi använt oss av SOM-rapport 2016:17 Kulturvanor i Sverige.

14 8 av RESULTAT 3.1 Konsumtion av musik, film och böcker är de kulturella aktiviteter som Blekingeborna ägnat sig åt i störst utsträckning de senaste 12 månaderna De mest populära aktiviteterna i Blekinge är att lyssna på musik, se på film och läsa böcker eller lyssna på ljudbok. Därefter ägnar sig Blekingeborna mest åt att gå på bio, fotografera/filma och besöka en historisk sevärdhet eller museum. De mest vanliga aktiviteterna är även de som respondenterna ägnar sig åt mest frekvent. De flesta lyssnar på musik flera gånger i veckan och många läser även böcker, ser på film och fotograferar eller filmar vid flera tillfällen i veckan. Gällande fotografering eller filmande är det dock möjligt att det görs med en smartphone vilket kan vara lämpligt att ha i åtanke innan någon slutsats dras. Blekinges resultat ligger i linje med Sveriges rikssnitt men visar på något högre kulturell aktivitet. Blekingeborna tenderar att gå på bio och teater, besöka bibliotek och konstutställningar samt fotografera/filma mer än snittet i resten av landet. De sysslar även med hantverk/handarbete och spelar digitala spel mer än snittet. Mindre tid än rikssnittet ägnas dock åt att läsa böcker/ lyssna på ljudbok och se på film. Figur 4: Blekinges kulturvanor Lyssnat på musik Sett någon film (utom på bio) Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Gått på bio Fotograferat/filmat Besökt historisk sevärdhet/byggnad Besökt museum Besökt bibliotek Lyssnat på konsert via TV/Internet Gått på annan konsert Besökt fornminne Sysslat med handarbete/hantverk Besökt konstutställning Sett teaterpjäs via TV/Internet Spelat digitala spel Använt dator för eget skapande Gått på teater Dansat Tecknat/målat Gått på musikal Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Spelat musikinstrument Skrivit/författat Gått på klassisk konsert, opera Gått på balett, dansföreställning Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv etc. 22% 22% 18% 12% 7% 5% 51% 51% 49% 48% 47% 46% 44% 38% 33% 32% 31% 81% 78% 74% 72% 70% 64% 62% 60% 90% 98% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

15 9 av 27 Aktiviteter relaterade till eget kulturellt skapande är mindre vanliga bland Blekingeborna. Att syssla med hantverk eller handarbete, spela digitala spel eller musikinstrument tillhör inte de vanligaste kulturella aktiviteterna men utövas frekvent av de som ägnar sig åt aktiviteten. Att syssla med handarbete eller hantverk eller spela instrument kan dock vara i arbetssyfte. Figur 5: Hur ofta aktiviteterna utövas i Blekinge Lyssnat på musik Sett någon film (utom Läst någon bok/lyssnat Gått på bio Fotograferat/filmat Besökt historisk Besökt museum Besökt bibliotek Lyssnat på konsert via Gått på annan konsert Besökt fornminne Sysslat med Besökt konstutställning Sett teaterpjäs via Spelat digitala spel Använt dator för eget Gått på teater Dansat Tecknat/målat Gått på musikal Deltagit i Spelat musikinstrument Skrivit/författat Gått på klassisk konsert, Gått på balett, Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i 0% 20% 40% 60% 80% 100% Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång under de senaste 12 månaderna Ingen gång

16 10 av Kulturvanorna i olika åldersgrupper samt inkomst- och utbildningsnivå En analys av kulturvanorna i olika åldersgrupper, utbildningsgrad, inkomstnivå och kön kan bidra till fördjupad förståelse för hur Blekingeborna konsumerar kultur. Här nedan redovisas resultaten nedbrutna på respektive bakgrundsvariabel Ålder De mest kulturellt aktiva i Blekinge är de i åldersgruppen år. De yngre åldersgrupperna ägnar sig framförallt mer åt att spela digitala spel, gå på bio och skapande aktiviteter såsom att fotografera/filma, teckna/måla, intresset för dessa aktiviteter avtar sedan i de äldre åldersgrupperna. Bland de kulturella aktiviteter där intresset istället växer med åldern finns att gå på teater eller titta på teater via TV/internet och att besöka konstutställningar år Som nämnt ovan är åldersgruppen år mest kulturellt aktiv. Framförallt ägnar de sig åt att lyssna på musik och se på film i likhet med de övriga åldersgrupperna. Därutöver går de på bio i stor utsträckning och går mer på konsert än övriga. De spenderar även mer tid på digitala spel och eget skapande på datorn än de äldre åldersgrupperna. Det är betydligt fler som ägnar sin tid åt att dansa, skriva/författa, teckna/måla eller spela musikinstrument i den yngsta åldersgruppen. De intresserar sig i sin tur mindre än övriga för att besöka konstutställningar, gå på musikal, teater eller se en pjäs via TV/internet år Även denna åldersgrupp ägnar sig mest åt att lyssna på musik och se på film. Därtill är denna åldersgrupp den som besöker bibliotek, museum och historiska sevärdheter i störst utsträckning. De är också de som ägnar sig mest tid åt att gå på konsert och fotografera eller filma. I relation till de äldre spenderar de också mer tid på digitala spel och på att använda datorn för eget skapande. Mindre populära aktiviteter för åldersgruppen är däremot att se på teaterpjäser via TV/internet som är mer vanligt bland de äldre och att gå på klassisk konsert eller opera som både yngre och äldre gör i större utsträckning år Denna åldersgrupp delar intresset för att lyssna på musik och titta på film. De ägnar sig även likt de yngre åt att läsa böcker eller lyssna på ljudbok samt fotografera eller filma även om samtliga aktiviteter utövas i något mindre utsträckning. Åldersgruppen är generellt mindre kulturellt aktiv än de yngre men ägnar sig ändå något mer åt att besöka fornminnen och konstutställningar än de yngre och betydligt mer åt att titta på teater via TV/ internet år De mellan år är generellt sett minst kulturellt aktiva men har ett antal aktiviteter som de ägnar mer tid åt än övriga grupper. Bland de aktiviteter som är mer populära bland de äldre återfinns att gå på klassisk konsert/opera, teater och se på teater via TV/internet. Även att lyssna på musik är ungefär lika populärt bland de äldre som i de övriga åldersgrupperna. Däremot tenderar de att gå på bio och fotografera eller filma i mindre utsträckning än de yngre. Det är därtill stor skillnad gällande digitala spel där det är en betydligt mindre populär aktivitet för denna åldersgrupp Kön Kvinnor är överlag mer kulturellt aktiva än män i Blekinge. Störst skillnad mellan könen ses i de litterära aktiviteterna där betydligt fler kvinnor ägnar sig åt att läsa böcker eller lyssna på ljudbok och besöka bibliotek. Scenkonst såsom teater och musikaler är även mer populärt bland kvinnor liksom att teckna/måla, besöka museum och konstutställningar. Män är dock något mer aktiva gällande att se på film, spela digitala spel och använda datorn för eget skapande. De besöker även fornminnen i större utsträckning än kvinnor.

17 11 av Utbildning Den kulturella aktiviteten tenderar att vara högre ju högre utbildning respondenten har. Framförallt för aktiviteter såsom att läsa böcker eller lyssna på ljudbok och besöka bibliotek, museum och historiska sevärdheter. Även olika former av scenkonst såsom teater, musikaler och klassiska konserter är mer populära bland respondenter med högre utbildningsgrad. Högutbildade tenderar även att skriva/författa och nyttja datorn för eget skapande i större utsträckning. Mindre skillnad urskiljs gällande aktiviteter som att lyssna på musik, se på film och syssla med hantverk eller handarbete där utbildning har mindre betydelse Inkomst Generellt sett ägnar de i högre inkomstgrupperna mer tid åt kulturella aktiviteter än de i de lägre inkomstgrupperna. Särskilt aktiviteter som att besöka historiska sevärdheter, museum, fornminnen, konstutställningar och gå på konsert är mer förekommande bland höginkomsttagare. Andra aktiviteter såsom att lyssna på musik, läsa böcker eller lyssna på ljudbok och besöka bibliotek tycks vara mindre kopplat till inkomstnivå. De aktiviteter som tvärtom visar på högre utövande hos låginkomsttagare är att teckna/måla, spela musikinstrument, delta i studiecirkel och skriva eller författa. Man bör vara något försiktig när det gäller att dra slutsatser utifrån denna bakgrundsvariabel. Viss förklaring till olikheterna mellan inkomstgrupperna kan ha att göra med ålder och sysselsättning. De som angett en lägre inkomst kan exempelvis vara studenter, vilka kan tendera att besöka bibliotek oftare likväl som studiecirklar.

18 12 av De fem vanligaste kulturrelaterade aktiviteterna bland Blekingebor De aktiviteter som är vanligast i Blekinge är i stort sett desamma som i Sverige i övrigt. Blekingeborna går dock på bio och fotograferar i något större utsträckning än de i övriga landet och ägnar istället mindre tid åt att se på film och läsa böcker eller lyssna på ljudbok. Gällande att lyssna på musik finns inget jämförelsetal med resterande Sverige. De fem vanligaste aktiviteterna är även vanliga inom samtliga åldersgrupper. Figur 6: Blekinges fem vanligaste kulturella aktiviteter Lyssnat på musik 98% Sett någon film (utom på bio) 90% 92% Läst någon bok/lyssnat på ljudbok 81% 86% Gått på bio 67% 78% Fotograferat/filmat 74% 72% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Blekinge 2016 SOM 2016 Att lyssna på musik är mest populärt i samtliga åldersgrupper, för både män och kvinnor och respondenter med olika utbildningsgrad och inkomstnivå. Inga signifikanta skillnader råder för någon gruppering, varken utbildning, kön eller inkomst spelar in på vilka som väljer att lyssna på musik. För den näst mest populära aktiviteten i Blekinge, att se på film, råder dock signifikanta skillnader gällande ålder där de yngre tenderar att se mer på film än de i de äldre åldersgrupperna. Även gällande inkomstnivå och kön finns signifikanta skillnader där män och de med högre inkomst ser mer på film än låginkomsttagarna. Utbildningsnivå visar ingen signifikans även om de med högre utbildning ser något mer på film. Det råder inte någon signifikant skillnad gällande ålder avseende att läsa böcker eller lyssna på ljudbok bland Blekingeborna även om det är något fler som läser eller lyssnar bland de två yngre åldersgrupperna. Undersökningen visar även att det är en signifikant skillnad mellan män och kvinnors bokkonsumtion då det är mer vanligt bland kvinnor och att det blir mer vanligt ju högre utbildning respondenten uppnått. Inkomstnivå visar dock inte på någon signifikant skillnad. För att gå på bio råder signifikant skillnad i samtliga grupper bortsett från kön där det är endast är något fler män som ägnar sig åt aktiviteten. Det är mer vanligt att gå på bio ju yngre respondenten är. Grupperna med hög utbildning och hög inkomst svarar även i högre utsträckning att de gått på bio de senaste 12 månaderna än de med lägre inkomst och lägre utbildning.

19 13 av 27 Undersökningen visar att det framförallt är de mellan år som ägnar sig åt att fotografera eller filma följt av den yngsta åldersgruppen. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är signifikanta med störst skillnad gällande den äldsta gruppen där betydligt färre ägnar sig åt aktiviteten. Det råder även signifikanta skillnader inom övriga kategorier där kvinnor ägnar sig åt aktiviteten i större utsträckning och respondenter med högre utbildning samt inkomst visar på högre aktivitetsnivå. Figur 7: Blekinges fem vanligaste kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst Lyssnat på musik Sett någon film (utom på bio) Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Gått på bio Fotograferat/filmat n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 Totalt Ålder år 99 96** 82 93** 80** år 98 95** 83 85** 84** år 98 90** 79 74** 74** år 97 82** 79 60** 59** Kön Man 98 92* 74** 76 71** Kvinna 98 89* 89** 80 78** Utbildning Låg ** 65** 65** Medel ** 79** 73** Hög ** 84** 81** Inkomst Låg 99 88* 82 71** 67** Medel 98 93* 81 82** 77** Hög 98 94* 84 87** 83**

20 14 av Vanligt förekommande aktiviteter i Blekinge Efter de fem mest populära aktiviteterna i Blekinge följer att besöka museum samt aktiviteter relaterat till kulturhistoria såsom att besöka en historisk sevärdhet, byggnad, museum eller bibliotek. Därefter ägnar sig Blekingeborna åt att både gå på konserter och lyssna på konserter via TV/internet. Figur 8: Blekinges vanligt förekommande kulturaktiviteter Besökt historisk sevärdhet/byggnad 72% Besökt museum 70% Besökt bibliotek 64% 58% Lyssnat på konsert via TV/Internet 62% Gått på annan konsert 60% 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Blekinge 2016 SOM 2016 Vilka som besöker historiska sevärdheter eller byggnader skiljer sig dock åt i ålder, utbildning och inkomst. De som besöker sevärdheterna eller byggnaderna är framförallt de mellan år medan de mellan år ägnar sig minst åt aktiviteten. Både för utbildning och inkomst gäller att högre nivå går hand i hand med större benägenhet att ta del av aktiviteten. Någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor råder dock inte. Gällande att besöka museum ser bilden likartad ut med signifikanta skillnader mellan olika åldersgrupper, samt nivå på utbildning och inkomst. Det är framförallt de mellan år som besöker museum medan det är mindre populärt bland de äldsta. Det är därtill mer vanligt i grupperna med högre utbildning- och inkomst medan det mellan män och kvinnor inte råder någon signifikant skillnad. Blekinge besöker bibliotek i något större utsträckning än Sveriges befolkning i snitt. Det finns dock signifikanta skillnader mellan olika grupper och deras benägenhet att besöka bibliotek där framförallt de yngre ägnar sig åt aktiviteten. Gällande kön och utbildning är det betydligt fler kvinnor besöker biblioteket och det är mer vanligt bland de med högre utbildning. Inkomst visar sig däremot inte vara av signifikant betydelse för vilka besökarna är. Att lyssna på konsert via TV/internet är mer vanligt än att gå på konsert i Blekinge. Det återfinns inte heller några signifikanta skillnader mellan olika åldersgrupper, inkomstnivå eller kön gällande att välja att lyssna på konserter via TV/internet. Däremot finns signifikanta skillnader gällande utbildning där högre utbildning korrelerar med högre andel lyssnare. De som väljer att gå på konsert däremot återfinns framförallt i de tre yngre åldersgrupperna med signifikanta skillnader dem emellan. Att gå på konsert visar sig inte vara mer vanligt hos något av könen däremot är mer vanligt ju högre utbildning och inkomst respondenten har.

21 15 av 27 Figur 9: Blekinges vanligt förekommande kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst Besökt historisk sevärdhet/byggnad Besökt museum Besökt bibliotek Lyssnat på konsert via TV/Internet Gått på annan konsert n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 Totalt Ålder år 72** 66** 66* 63 65** år 80** 77** 68* 61 68** år 73** 69** 60* 63 62** år 64** 64** 61* 62 43** Kön Man ** Kvinna ** Utbildning Låg 55** 55** 55** 51** 44** Medel 68** 64** 55** 59** 58** Hög 85** 82** 79** 70** 69** Inkomst Låg 67** 63** ** Medel 77** 74** ** Hög 84** 82** **

22 16 av Inte lika vanliga aktiviteter För de aktiviteter som inte är lika vanliga bland Blekingeborna råder fortfarande högre aktivitetsnivå än det gör för aktiviteterna i övriga Sverige. Framförallt ägnar sig Blekingeborna mer åt att besöka konstutställningar och spela digitala spel än övriga i landet men de ägnar sig även mer åt hantverk eller handarbete och går på teater i större utsträckning än snittet. Figur 10: Blekinges inte lika vanliga aktiviteter Besökt fornminne 51% Sysslat med handarbete/hantverk Besökt konstutställning Sett teaterpjäs via TV/Internet 40% 51% 49% 49% 48% Spelat digitala spel Använt dator för eget skapande 39% 47% 46% Gått på teater 44% 41% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Blekinge 2016 SOM 2016 Det är dock tydligt att de kulturella aktiviteterna har olika popularitet hos olika grupper.

23 17 av 27 Figur 11: Blekinges inte lika vanliga kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst Besökt fornminne Sysslat med handarbete/hantver k Besökt konstutställnin g Sett teaterpjäs via TV/Internet Spelat digitala spel Använt dator för eget skapande Gått på teater n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 Totalt Ålder år 42** 50 38** 32** 76** 65** år 56** 53 47** 38** 60** 52** år 57** 51 56** 57** 34** 40** år 47** 49 53** 63** 19** 29** 48 Kön Man 56** 52 41** 46 50** 49* 36** Kvinna 46** 50 56** 50 43** 43* 52** Utbildning Låg 37** 50* 31** 45** 43 38** 38** Medel 46** 47* 39** 45** 49 44** 37** Hög 63** 55* 68** 53** 48 55** 55** Inkomst Låg 44** Medel 57** Hög 63** Resultaten gällande i vilken utsträckning respondenterna besökt fornminnen visar signifikanta skillnader mellan samtliga grupper. Det är framförallt åldersgrupperna år och år som ägnar tid åt att besöka fornminnen och det är mer vanligt desto högre utbildning och inkomst respondenten har. Gällande kön är det även betydligt fler män än kvinnor som uppger att de besökt fornminnen de senaste tolv månaderna. Det råder signifikanta skillnader mellan olika inkomstgrupper avseende att syssla med hantverk eller handarbete. Det är mer vanligt bland hög- och låginkomsttagare än medelinkomsttagare. Det är därtill något mer vanligt bland män, de mellan år och de med högre utbildningsnivå. Benägenheten att gå på konstutställning visar sig vara beroende av ålder, kön och utbildning medan inkomst inte har någon större betydelse. Det är mer vanligt bland de två äldre åldersgrupperna än de två yngre och mer vanligt bland kvinnor än bland män. Därtill är det betydligt fler högutbildade som ägnar sig åt aktiviteten än de medel- eller lågutbildade. Det är framförallt de äldre som väljer att se en teaterpjäs via TV/internet med signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper och tydlig skillnad i svaren mellan de två äldre och två yngre åldersgrupperna. Även gällande utbildning återfinns ett signifikant samband, där högutbildade ägnar sig betydligt mer åt aktiviteten än övriga. Varken kön eller inkomst spelar in i betydlig utsträckning. Att spela digitala spel är den aktivitet där det råder störst skillnad i åldersgrupperna. Det är avsevärt fler i den yngsta åldersgruppen som ägnar sig åt att spela spelen följt av de mellan år. Det är även en signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Det är fler män än kvinnor som spenderar tid på aktiviteten medan utbildning och inkomst inte är betydande faktorer.

24 18 av 27 Även att använda datorn för eget skapande är mer populärt hos de yngre åldersgrupperna, framförallt den yngsta. Liksom för digitala spel är det också mer vanligt bland männen än kvinnorna. Inkomst visar sig inte betydande medan utbildning spelar in där de med högre utbildning tenderar att ägna sig åt aktiviteten i större utsträckning. En aktivitet som är mer vanlig ju äldre respondenterna är utgörs av att gå på teater. De mellan år är de som uppger att de gått på teater de senaste tolv månaderna i störst utsträckning medan de mellan år visar minst intresse. Det råder även signifikanta skillnader i svaren mellan män och kvinnor samt mellan olika utbildningsgrupper för denna aktivitet där betydligt fler kvinnor går på teater och det blir mer vanligt ju högre utbildning respondenten har. Inkomst visar sig dock inte ha någon betydelse för vilka som går på teater. 3.4 Mindre populära aktiviteter Bland de mindre populära aktiviteterna hos Blekingebor återfinns många skapande aktiviteter, att dansa, teckna/måla, delta i studiecirkel/kursverksamhet, spela musikinstrument och skriva eller författa. Även att gå på musikal tillhör de mindre populära aktiviteterna. Bortsett från att dansa utövar Blekingeborna dock dessa aktiviteter i större utsträckning än snittet i Sverige om än med små skillnader. Figur 12: Blekinges mindre populära aktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst Dansat Tecknat/målat Gått på musikal 38% 43% 33% 32% 32% Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet 31% 30% Spelat musikinstrument Skrivit/författat 22% 19% 22% 21% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Blekinge 2016 SOM 2016

25 19 av 27 Figur 13: Blekinges mindre populära kulturaktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst Dansat Tecknat/målat Gått på musikal Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Spelat musikinstrument Skrivit/författat n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 Totalt Ålder år 49** 56** 28* 37* 40** 30** år 41** 38** 30* 30* 23** 22** år 37** 25** 35* 26* 17** 19** år 25** 16** 37* 31* 11** 17** Kön Man 36 29** 27** Kvinna 40 37** 38** Utbildning Låg 32 31* 31** ** Medel 38 31* 29** ** Hög 40 37* 38** ** Inkomst Låg Medel Hög De som ägnat sig åt dans i Blekinge är framförallt respondenterna i de yngre åldersgrupperna. Det är nästan dubbelt så många i den yngsta gruppen som ägnat sig åt denna aktivitet i jämförelse med den äldsta. I övrigt råder inga signifikanta skillnader, det är något mer vanligt bland kvinnor och blir vanligare ju högre utbildning och inkomst respondenten har. Även att teckna eller måla är mer vanligt hos den yngsta åldersgruppen med signifikant avtagande intresse ju äldre respondenten är. Det är även fler kvinnor som ägnar sig åt att teckna eller måla och högutbildade ägnar sig betydligt mer åt aktiviteten än de med medel och låg utbildning. Resultaten visar att inkomst inte har någon betydelse för vilka som väljer att teckna eller måla. Att gå på musikal är däremot mer vanligt ju äldre respondenten är och det råder signifikanta skillnader inom de olika grupperna för ålder, kön och utbildning. Det är mer vanligt bland kvinnor än bland män att gå på musikal och bland högutbildade följt av lågutbildade. Vilken inkomstgrupp respondenten tillhör visar sig dock inte vara betydande för i vilken utsträckning respondenten ägnat sig åt aktiviteten. De som framförallt deltar i studiecirklar eller i kursverksamhet är de mellan år medan de mellan år deltar i minst utsträckning. Inom övriga grupper råder inga signifikanta skillnader även om det är något fler med högre utbildning som deltagit likväl som det är något fler kvinnor än män som ägnar sig åt aktiviteten. Gällande inkomst är det dock mer vanligt bland de med lägre inkomst. Både att spela musikinstrument och att skriva eller författa har signifikanta skillnader mellan olika åldersgrupper där det är mer vanligt att ägna sig åt aktiviteten ju yngre respondenten är. Däremot råder inga signifikanta skillnader gällande utbildningnivå för att spela musikinstrument medan att skriva och författa är mer vanligt hos de med hög utbildning. Gällande kön och mellan inkomstgrupperna råder inga signifikanta skillnader, något fler män än kvinnor spelar instrument, något fler kvinnor än män skriver eller författar. Det är något mer vanligt att ägna sig åt aktiviteterna bland låginkomsttagarna men råder återigen inga signifikanta skillnader.

26 20 av Minst populära aktiviteter De kulturella aktiviteter som Blekingeborna ägnar minst tid åt är olika former av scenkonst däribland att gå på klassisk konsert/opera, balett eller dansföreställningar. Även skapande aktiviteter såsom att sjunga i kör, spela teater eller delta i lajv tillhör de mindre vanliga kulturella aktiviteterna. Resultatet ligger i linje med snittet i Sverige även om Blekingeborna i något mindre utsträckning går på balett eller dansföreställningar och i något större utsträckning spelar teater eller deltar i lajv. Figur 14: Blekinges minst populära aktiviteter Gått på klassisk konsert, opera 18% 18% Gått på balett, dansföreställning 12% 13% Sjungit i kör 7% Spelat teater, deltagit i lajv etc. 5% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Blekinge 2016 SOM 2016 Att gå på klassisk konsert eller opera är mer vanligt bland de äldsta åldersgrupperna och minst vanligt bland de mellan år. Det är därtill mer vanligt bland kvinnor än män och det är en signifikant skillnad mellan de högutbildade och de låg- och medelutbildade där de med högre utbildning varit på klassisk konsert i större utsträckning. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan olika inkomstgrupper. För balett och andra dansföreställningar ser bilden annorlunda ut. Där är det främst det den yngsta åldersgruppen som ägnar sig åt aktiviteten och intresset är väldigt lågt hos de äldsta. Även denna scenkonst drar mer kvinnor än män. Utbildning är av betydelse där högutbildade följt av lågutbildade intresserar sig mest för konsten. Inte heller för balett och dansföreställningar har inkomstnivå betydelse för hur stor andel som går. Det råder ingen signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper gällande vilka som sjunger i kör och inte heller avseende utbildnings- eller inkomstnivå. Däremot är det signifikant skillnad mellan könen där fler kvinnor än män ägnar tid åt körsång. Svaren avseende att spela teater eller delta i lajv skiljer sig inte mellan könen medan ålder har betydelse. Det är främst den yngsta åldersgruppen som ägnar tid åt aktiviteten. I övrigt visar resultaten att varken utbildning eller inkomst går att koppla till benägenheten att välja att spela teater eller delta i lajv.

27 21 av 27 Figur 15: Blekinges minst populära aktiviteter efter ålder, kön, utbildning och inkomst Gått på klassisk konsert, opera Gått på balett, dansföreställning Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv etc. n=1500 n=1500 n=1500 n=1500 Totalt Ålder år 16** 15* 6 10** år 12** 13* 7 5** år 20** 13* 7 4** år 25** 7* 7 2** Kön Man 15** 9** 6* 5 Kvinna 20** 14** 8* 5 Utbildning Låg 11** 12** 8 7 Medel 13** 9** 5 3 Hög 27** 16** 8 6 Inkomst Låg Medel Hög

28 22 av Aktiviteter åldersgruppen Vid jämförelse mellan de olika åldersgruppernas svar i relation till populationens svar framgår att de mellan år avviker mest i kulturellt beteende och konsumtion. Skillnaderna är framförallt synliga i kulturella aktiviteter vid datorn, digitala spel och skapande aktiviteter där den yngsta åldersgruppen är betydligt mer aktiv. Den yngsta åldersgruppen spelar avsevärt mer digitala spel än övriga befolkningen och tenderar att använda datorn för eget skapande i betydligt större utsträckning än de äldre. Därtill ägnar de sig mer åt skapande aktiviteter som att teckna/måla, spela musikinstrument, spela teater, dansa, skriva/författa och fotografera eller filma än de äldre åldersgrupperna. De spenderar också mer tid på media i form av bio, film och musik. De läser även böcker/lyssnar på ljudbok samt besöker bibliotek i något större utsträckning än övriga. De ägnar sig även åt scenkonst i form av balett, dansföreställningar och konserter, både att gå på och lyssna på genom TV/internet. Mindre populärt bland de mellan år är däremot att se på teaterpjäser via TV/internet och att gå på teater. Även andra scenkonster såsom musikaler, klassisk konsert och opera upptar mindre av deras tid. Att besöka konstutställningar, museum och fornminnen tillhör inte heller det vanliga för åldersgruppen. Även att sjunga i kör eller syssla med hantverk eller handarbete är mindre populärt. Figur 16: Blekinges kulturvanor i åldersgruppen år i relation till Blekinges genomsnitt Spelat digitala spel Tecknat/målat Använt dator för eget skapande Spelat musikinstrument Gått på bio Dansat Skrivit/författat Fotograferat/filmat Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Sett någon film (utom på bio) Gått på annan konsert Spelat teater, deltagit i lajv etc. Gått på balett, dansföreställning Besökt bibliotek Lyssnat på musik Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Lyssnat på konsert via TV/Internet Besökt historisk sevärdhet/byggnad Sjungit i kör -1% Sysslat med handarbete/hantverk -1% Gått på klassisk konsert, opera -2% Besökt museum -4% Gått på musikal -5% Gått på teater -6% Besökt fornminne -9% Besökt konstutställning -11% Sett teaterpjäs via TV/Internet -16% 23% 19% 18% 15% 12% 9% 6% 6% 6% 5% 5% 3% 2% 1% 1% 1% 0% 30% -20% 0% 20% 40%

29 23 av Nya kulturvanor Vilka som ägnar sig åt de nya kulturvanorna skiljer sig åt från aktivitet till aktivitet. Att se på film är framförallt mest vanligt hos de två yngre åldersgrupperna även om det är en populär aktivitet hos samtliga. Även att spela digitala spel är mest populärt hos de yngsta, populariteten avtar dock betydligt med åldern och är det är snarare en ovanlig aktivitet hos de äldre. Den aktivitet där intresset är som jämnast mellan åldrarna är att lyssna på konsert via TV/internet där drygt 60 % av alla inom samtliga åldersgrupper uppger att de lyssnat åtminstone någon gång under året. Att däremot se på teater via TV/internet är mest vanligt bland de äldsta och intresset sjunker ju yngre respondenterna är, det råder därtill en större skillnad mellan de två äldsta och de två yngsta åldersgrupperna för denna aktivitet. Figur 17: Nya kulturvanor efter ålder i Blekinge Sett någon film (utom på bio) 82% 96% 95% 90% Lyssnat på konsert via TV/Internet 63% 61% 63% 62% Spelat digitala spel 19% 34% 60% 76% Sett teaterpjäs via TV/Internet 32% 38% 57% 63% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

30 24 av Jämförelse mellan kommuner Ramböll har även fått i uppdrag att belysa utvalda kulturaktiviteter där fördelningen skiljer sig mellan kommunerna i länet. En övergripande jämförelse ger en bild av att boende i Karlskrona och Sölvesborg är generellt mer kulturellt aktiva än boende i de övriga kommunerna. I Karlshamn och Olofström tar de boende del av kulturella aktiviteter i något lägre utsträckning. Boende i Ronneby har besökt bio i mycket mindre utsträckning det senaste året i jämförelse med de andra kommunerna. Däremot har Ronnebyborna läst bok/lyssnat på ljudbok, gått på bio och teater i större utsträckning än boende i de övriga kommunerna. Boende i Sölvesborg har i jämförelse med de övriga kommunerna ägnat sig mer åt mer traditionell kultur i from av olika typer av scenkonst. De har gått på konsert, besökt en historisk sevärdhet och konstutställning, använt dator för eget skapande samt gått på balett och musikal i större utsträckning än boende i de övriga kommunerna. Boende i Olofström tar generellt del av kultur i mindre utsträckning än boende i de övriga kommunerna. De har däremot tagit del av teaterpjäs via TV/internet i något större utsträckning och de anger också att de spelat musikinstrument i större utsträckning än boende i övriga kommuner, utom Sölvesborg. Karlskronaborna anger att de i större utsträckning än boende i övriga kommuner besökt museum, fornminnen, historisk sevärdhet samt deltagit i studiecirkel. I allmänhet är svaren från Karlskronaborna relativt lika Sölvesborgsbornas svar. Bland Karlshamnborna är de vanligaste aktiviteterna att lyssna på musik, se på film och att läsa, vilket också är de vanligaste aktiviteterna i samtliga kommuner. De går på bio i mindre utsträckning och är den kommun där minst andel av respondenterna angett att de spelat digitala spel och använt dator för eget skapande. Istället är det en högre andel av boende i Karlshamn som gått på klassisk konsert och teater. De har även besökt ett bibliotek i större utsträckning än övriga kommuner bortsett från Sölvesborgsborna.

31 25 av 27 Figur 18: Kulturvanor uppdelat på kommunerna i Blekinge Lyssnat på musik Sett någon film (utom på bio) Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Gått på bio Fotograferat/filmat Besökt historisk sevärdhet/byggnad Besökt museum Besökt bibliotek Lyssnat på konsert via TV/Internet Gått på annan konsert Besökt fornminne Sysslat med handarbete/hantverk Besökt konstutställning Sett teaterpjäs via TV/Internet Spelat digitala spel Använt dator för eget skapande Gått på teater Dansat Tecknat/målat Gått på musikal Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Spelat musikinstrument Skrivit/författat Gått på klassisk konsert, opera Gått på balett, dansföreställning Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv etc. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sölvesborg Ronneby Olofström Karlskrona Karlshamn

32 26 av 27 Figur 19: Kulturvanor uppdelat på kommunerna i Blekinge Uppdelat på kommuner Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Totalt n = n = 296 n = 645 n = 100 n = 305 n = Spelat teater, deltagit i lajv etc. 5 % 6 % 6 % 4 % 3 % 5 % Sjungit i kör 9 % 6 % 7 % 7 % 8 % 7 % Gått på balett, dansföreställning 11 % 12 % 13 % 9 % 18 % 12 % Gått på klassisk konsert, opera 20 % 17 % 14 % 18 % 18 % 18 % Skrivit/författat 20 % 23 % 22 % 22 % 21 % 22 % Spelat musikinstrument 17 % 24 % 25 % 20 % 25 % 22 % Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet 28 % 33 % 28 % 29 % 32 % 31 % Gått på musikal 36 % 31 % 23 % 30 % 41 % 32 % Tecknat/målat 30 % 35 % 23 % 34 % 36 % 33 % Dansat 33 % 37 % 41 % 38 % 44 % 38 % Gått på teater 51 % 42 % 33 % 45 % 42 % 44 % Använt dator för eget skapande 40 % 48 % 46 % 45 % 52 % 46 % Spelat digitala spel 43 % 49 % 44 % 45 % 49 % 47 % Sett teaterpjäs via TV/Internet 44 % 50 % 44 % 47 % 49 % 48 % Besökt konstutställning 46 % 47 % 47 % 51 % 58 % 49 % Sysslat med handarbete/hantverk 46 % 51 % 43 % 55 % 54 % 51 % Besökt fornminne 48 % 55 % 35 % 49 % 54 % 51 % Gått på annan konsert 58 % 61 % 57 % 55 % 66 % 60 % Lyssnat på konsert via TV/Internet 59 % 63 % 67 % 61 % 63 % 62 % Besökt bibliotek 68 % 63 % 62 % 58 % 68 % 64 % Besökt museum 63 % 77 % 56 % 65 % 67 % 70 % Besökt historisk sevärdhet/byggnad 70 % 76 % 61 % 69 % 74 % 72 % Fotograferat/filmat 71 % 75 % 68 % 77 % 75 % 74 % Gått på bio 71 % 78 % 78 % 81 % 80 % 78 % Läst någon bok/lyssnat på ljudbok 81 % 80 % 78 % 83 % 81 % 81 % Sett någon film (utom på bio) 92 % 90 % 89 % 92 % 92 % 90 % Lyssnat på musik 98 % 98 % 99 % 98 % 98 % 98 %

33 27 av Jämförelse mellan Skåne, Jönköping, Blekinge och Kronoberg Vid jämförelse mellan de fyra regionerna framgår ett samlat resultat med snarlika kulturvanor hos samtliga. Det skiljer sig dock något mellan regionerna där skåningarna är mer aktiva än de övriga gällande att gå på konstutställningar, teater, balett/dansföreställningar, musikaler och klassisk konsert/opera. I Skåne ägnar de sig även mer åt aktiviteter som att spela digitala spel, teckna/måla, dansa och skriva eller författa. Jönköpingsborna är å sin sida något mer benägna att se på film, fotografera/filma och ägna sig åt musikaliska aktiviteter som att gå på konsert eller lyssna på konsert via TV/internet, sjunga i kör och spela instrument. De kulturella aktiviteter som respondenterna i Blekinge sysslar med i större utsträckning än övriga är istället att besöka museum och delta i studiecirklar eller annan kursverksamhet. De ägnar sig även liksom Jönköpingsborna mycket åt att gå på konsert och lyssna på konsert via TV/internet. Slutligen är det mer vanligt att gå på bio, syssla med hantverk, besöka bibliotek och se en teaterpjäs via TV/internet i Kronoberg än i de övriga regionerna. Figur 20: Jämförelse av gemensamma kulturvanor mellan Skåne, Jönköping, Blekinge och Kronoberg Sett någon film (utom på bio) Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Gått på bio Fotograferat/filmat Besökt historisk sevärdhet/byggnad Besökt bibliotek Besökt museum Lyssnat på konsert via TV/Internet Gått på annan konsert Sysslat med handarbete/hantverk Besökt fornminne Sett teaterpjäs via TV/Internet Besökt konstutställning Använt dator för eget skapande Spelat digitala spel Gått på teater Dansat Gått på musikal Tecknat/målat Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Skrivit/författat Spelat musikinstrument Gått på klassisk konsert, opera Gått på balett, dansföreställning Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv etc. Skåne Jönköping Blekinge Kronoberg 0% 20% 40% 60% 80% 100%

34 28 av Topp fem gemensamma aktiviteter i Skåne, Jönköping, Blekinge och Kronoberg Även vid jämförelse av de topp fem gemensamt mest förekommande aktiviteterna i regionerna framkommer snarlika resultat. Att se någon film är den mest populära av de gemensamma aktiviteterna där ca 90 % uppger att de gjort det de senaste 12 månaderna. Därefter följer att läsa någon bok/lyssna på ljudbok vilket dryga 80 % har gjort i samtliga regioner. Att gå på bio är något mindre populärt i Skåne än i de övriga regionerna men det råder inga större skillnader. Att fotografera eller filma är mest populärt i Jönköping följt av Skåne men även för denna aktivitet är resultatet samlat. Att besöka en historisk sevärdhet är minst populärt i Kronoberg men samtliga regioner uppger att ca 70 % av respondenterna har ägnat sig åt aktiviteten under de senaste tolv månaderna. Figur 21: Jämförelse av topp fem gemensamma kulturella aktiviteter Sett någon film (utom på bio) 91% 91% 90% 91% Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Gått på bio Fotograferat/filmat Besökt historisk sevärdhet/byggnad 82% 82% 81% 81% 76% 79% 78% 79% 76% 77% 74% 74% 73% 73% 72% 70% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skåne Jönköping Blekinge Kronoberg

35 29 av BAKGRUNDSVARIABLER I detta kapitel redovisas bakgrundsvariablerna för respondenterna i form av diagram. Åldersfördelningen är relativt jämn mellan de olika åldersgrupperna med en något högre andel respondenter i åldersgruppen år, vilket överensstämmer med övriga undersökningar i Skåne, Kronoberg och Jönköping. Fördelningen mellan könen är i stort sett helt jämn, med något fler män som svarat (51%). Fördelningen avseende utbildningsnivå är ojämn med fler respondenter med medel eller utbildning (45% respektive 40%) som svarat än respondenter med lägre utbildning (16%). Detta stämmer väl överens med statistik från SCB som Ramböll tagit del av i telefonsamtal med SCB. Avseende respondenternas inkomst är fördelningen ojämn med en relativt stor övervikt mot medelinkomsttagare som utgör 49% av hela populationen. Låginkomsttagare såväl som höginkomsttagare utgör således en mindre andel av hela populationen (30% respektive 21%). Detta stämmer väl överens med hur svaren fördelar sig i undersökningarna som genomförts i Skåne, Kronoberg och Blekinge. Åldersgrupper 21% 30% 23% 26% % 20% 40% 60% 80% 100% Kön 51% 49% Man Kvinna 0% 20% 40% 60% 80% 100%

36 30 av 27 Utbildning Avslutat högskola/universitet, mer än 40 poäng 30% Avslutat högskola/universitet, 40 poäng (60 poäng nya systemet) eller mindre Avslutat folkhögskola 8% 6% Avslutat gymnasie 37% Avslutat grundskola/realskola 15% Annat 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utbildning - trikotomiserad 16% 45% 40% Låg Medel Hög 0% 20% 40% 60% 80% 100%

37 31 av 27 Inkomst SEK eller mer SEK SEK SEK 1% 1% 2% 5% SEK 10% SEK SEK SEK SEK Vill ej uppge 23% 19% 14% 11% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inkomst - trikotomiserad 30% 49% 21% Låg Medel Hög 0% 20% 40% 60% 80% 100%

38 1-1 BILAGA 1 ENKÄTFRÅGOR Bakgrundsvariabler: Ålder: Kön Postnummer Utbildning Inkomst Frågor: Frågorna ska svara på frekvens (ingen gång, någon gång under de senaste tolv månaderna, någon gång i halvåret, någon gång i kvartalet, någon gång i månaden, någon gång i veckan, flera gånger i veckan) avseende följande aktiviteter: Läst någon bok/lyssnat på ljudbok Fotograferat/filmat Gått på bio Sett någon film (utom på bio) Besökt bibliotek Besökt historisk sevärdhet/byggnad Besökt museum Besökt fornminne Gått på klassisk konsert, opera Gått på musikal Gått på annan konsert Lyssnat på musik Lyssnat på konsert via TV/Internet Besökt konstutställning Gått på teater Sett teaterpjäs via TV/Internet Gått på balett, dansföreställning Sysslat med handarbete/hantverk Använt dator för eget skapande Dansat Tecknat/målat Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Spelat musikinstrument Skrivit/författat Sjungit i kör Spelat teater, deltagit i lajv etc Spelat digitala spel Öppen fråga: Vad är den främsta anledningen till att inte delta i någon kulturaktivitet?

39 Förslag till beslut Kultur- och Fritidsnämnden Dnr Malena Sandgren Förstudie: Fristad Blekinge Bakgrund I kulturplanen för Blekinge finns ett uppdrag åt Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg att utreda om Blekinge kan bli en fristad för förföljda författare och inkom en motion från Hélène Nordin (mp) om att Region Blekinge skulle utreda om någon av kommunerna ensam eller med solidarisk finansiering från övriga kommuner kan ta emot en fristadstipendiat och därmed bli fristad. Förstudien har genomförts av Karin Hansson, Fria ordets hus i Växjö, Karin är nationell samordnare för fristad. I förstudien Fristad Blekinge anser utredaren att Region Blekinge ska gå vidare med att undersöka om det finns möjligheter för kommunerna att tillsammans med Region Blekinge ta ett gemensamt ansvar för att det Blekinge skulle kunna bli fristad. Förstudien föreslår: - att kommunerna i Region Blekinge tillsammans går in med medel som bidrar till att en kommun kan ta ansvaret för att vara fristad. Det vill säga att kommunerna tillsammans står för kostnaderna för en koordinator samt medlemskap i ICORN, och att den kommun som vill vara fristad står för kostnaderna rörande stipendium, lägenhet, resor etc. - att Region Blekinge arbetar vidare med frågan för att bli fristad för en musiker, konstnär eller författare och ser över möjligheterna för att i framtiden bli medlemmar i ICORN och skapa en fristad i regionen, och medan man gör detta även; - undersöker hur regionen genom kommunernas kulturliv på andra sätt kan visa sitt stöd för den internationella mänskliga rättigheten yttrandefrihet. En fristadssatsning kostar mellan och kr per år och är ett stort åtagande för en kommun. Fristadskoordinatorn behöver vara på plats i samma kommun som stipendiaten för att kunna hjälpa till med praktiska göromål och ta ett socialt ansvar. Förstudien utgör ett bra beslutsunderlag för kommunerna i Blekinge. Region Blekinge kan samordna kommunernas gemensamma satsning för att ta emot en fristadstipendiat och bistå den kommunala koordinatorn med regionalt nätverk och nationella kontakter inom den konstart som stipendiaten representerar.