När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg

Transkript

1 När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg

2 Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd, och Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande Perspektiv Resurs Mångfald Självständighet Rättighet Huvudområden Utbildning och lärande Arbete och försörjning Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Kultur och fritid Ungdomspolitiken är sektorsövergripande

3 Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (OBS! Beslut fattas den 16 juni!) Nytt ungdomspolitiskt mål Alla ungdomar ska ha goda levnadvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

4 Men även resultat från Fokus 12, 13 och Hon, hen han (2010)

5 Om rapporten När var hur Regeringsuppdrag: 1. Analysera ungas kulturutövande på fritiden 2. Beskriva ungas upplevelse av kulturutövande 3. Offentlig medelstilldelning 4. Förslag om statistiksammanställning relaterat till levnadsvillkor

6 Kunskapen om ungas kulturutövande är lågt. Dåligt med statistiskt underlag.

7

8 1. Ungas kulturutövande är omfattande A. Klassiska konstformer Bild Musik Skrivande Dans Teater Klassiska konstformer 68 procent utövat under året Tjejer 76 procent/killar 61 procent B. Hantverk och slöjd Sytt, virkat, annat textilarbete Gjort smycken Snickrat (ej byggnadssnickeri) Drejat, lera, keramik Annat slöjdarbete C. Andra kulturaktiviteter Lajv Läsa poesi/ texter för publik DJ Graffiti/gatukonst Standup-komik Flashmob Cirkus eller nycirkus D. Teknik och nätet Lägga ut egna filmer/bilder på nätet Lägga ut egna texter på nätet Göra musik enbart med datorprogram Lägga ut egeninspelad musik på nätet Samtliga aktiviteter 91 procent utövat under året Tjejer 92 procent/killar 89 procent

9 De populäraste kulturutövandeformerna (där mellan 30 och 46 procent av de unga är aktiva) är i fallande skala: - slöjd och hantverk, - bildskapande, - musicerande och skrivande. - dans och teater.

10

11 Kultur och fritid - Unga med funktionsnedsättning mindre aktiva på fritiden. - Små skillnader i kulturutövande tjejer mer aktiva. - Unga med funktionsnedsättning motionerar mindre. - Mindre deltagande i föreningsliv killar mer aktiva.

12 Unga med kulturidentitet - Ägnar sig åt musik, dans, bild, skrivande, teater eller slöjd på sin fritid och ser denna aktivitet som betydelsefull procent av unga i åldern år kulturutövare, vilket motsvarar omkring individer. - Skillnaderna avseende kön betydligt mindre än om man utgår från andra avgränsningar. - Bland tjejer är andelen utövare 36 procent, och bland killar 31 procent (motsvarande respektive individer). - Musik är den aktivitet som störst andel uppger som sin egen kulturaktivitet.

13

14

15 Ungas kulturutövande - Uppmuntran av stor betydelse för kulturutövandet - Kulturutövande i hemmet betydande - Mindre andel kulturutövare i mindre städer och kommuner jämfört med storstadsregioner. Större könsskillnader mellan storstad och glesbygd. - Kulturutövandet minskar med ålder - Tjejers yrkesambitioner inom kultursektorn avtar med åldern - Omfattande självskattad utveckling särskilt för hälsa

16 2.

17 3. Politisk prioritering & offentlig medelstilldelning Medelstilldelning: Man blir matt bara vid själva tanken Många politikområden, politiska nivåer, myndigheter och aktörer = ett svåröverskådligt och komplext system Uppskattningsvis 23 miljarder i offentliga medel till kultur Uppskattningsvis 5,5 miljarder till barn och unga (Kulturrådets uppgifter för 2009) Går ej urskilja med nuvarande uppföljningssystem hur mycket offentliga medel som går till unga år Folkbildning och öppna kommunala verksamheter inte medräknade i nationella kultursammanställningen

18

19 MEN, det är svårt att bedöma!

20 4. Förslag - Följ upp ungas eget kulturutövande kontinuerligt. - Belys situationen för unga, år. Redovisa uppdelat på kön för att synliggöra skillnader. - Följ upp ungas deltagande i studiecirklar, musik- och kulturskolorna samt öppna fritidsverksamheter, bibliotek och småskaliga arrangörsstipendier. - Även finansieringen, nationellt, regionalt och kommunalt, av kulturverksamhet måste följas upp.

21 Förslag - forts - Låt US och Myndigheten för kulturanalys utveckla en återkommande enkät kring ungas kulturutövande. - Uppdra åt SCB att utveckla kostnadseffektiva metoder för att statistiskt belysa ungas villkor genom enkäter. - Förbättra deltagarstatistiken och ta fram system för att följa upp olika delar av verksamheten. Låt Myndigheten för kulturanalys samordna all statistik och rapportera indikatorer för ungas kulturutövande till US. -

22 Summering - Många unga är kulturaktiva - Föräldrarna av stor betydelse för kulturutövande och hemmet som betydande arena visar på samhällets kompensatoriska roll - Skapar vi och ger resurser till verksamheter som når ut till olika grupper exempelvis tjejer/killar? Tjejer väldigt aktiva, men fångas inte upp av etablerade verksamheter? - Hur kopplar olika verksamheter in i varandra (exempelvis musikoch kulturskolor, studieförbund och mötesplatser/fritidsgårdar)? - Vad gör vi för unga år?

23 Tendenser ungas fritid/kultur - Unga värderar fritiden högt, särskilt killar. - Vanligare att tjejer uppger att de har för lite fritid. - Vanligare att tjejer slutar i organiserad idrott och kultur med ökad ålder. - Utrikes födda tjejer mindre aktiva i föreningar. - Vanligare bland tjejer att ha undvikit att besöka en fritidsaktivitet av rädsla att bli dåligt bemött.

24 Tendenser ungas fritid/kultur - Tjejer i högre grad kulturutövare, och utövar fler kulturformer än killar. - I åldern år är killar överrepresenterade i de verksamheter som får offentligt stöd. - I fördelning av statliga offentliga medel till ungas organisering, idrott och kultur får killar den största andelen.