Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad"

Transkript

1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1

2 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad EQO Equal opportunities AB (2013) Text: Hanna Glans Foto framsida: B. K Dewey, 2

3 Innehåll Varför en undersökning om jämställdhet? 4 Del 1. Vad är jämställdhet? Teori, politik och strategier för förändring 6 Vad är jämställdhet? 7 Nationellt arbete för jämställdhet 9 Genussystemet teoretisk utgångspunkt för svensk jämställdhetspolitik 9 Hur ser det ut i Sverige idag? 10 Jämställdhetspolitiska mål 11 Jämställdhetsintegrering strategi för att nå målen om jämställdhet 12 Del 2. Med genusglasögonen på: var befinner sig Kulturförvaltningen idag? 13 Kunskap avgörande för kvalitetssäkrad jämställd verksamhet 14 Utgångspunkt 1: Vad ska göras? 17 Vad ska göras lokalt? Riktlinjer för Halmstad kommun 17 Vad ska göras i Kulturnämnden? 20 Utgångspunkt 2: Hur ser det ut? Flickors och pojkars villkor måste synas 23 Vilka är barn och unga? 23 Vilka villkor har flickor och pojkar? 26 Utgångspunkt 3: Kunskap om jämställdhet 30 Del 3. Möjligheter till kommande jämställdhetsarbete 31 Stora möjligheter för arbete med jämställdhet 32 Checklista för jämställdhetsarbete 33 Jämställdhetsanalys med 4R-metoden 34 Informanternas uppfattning om nästa steg 35 Sammanfattande slutsatser 38 Ordregister 41 Viktiga årtal 43 Referenser 45 3

4 Varför en undersökning om jämställdhet? Foto: Ard Hesselink, flickr.com Vilka är barn och unga? Vad vet vi om hur flickor och pojkar idag konsumerar och producerar kultur? Vilka är del av Kulturförvaltningens verksamheter? Vad tycker de om utbudet av aktiviteter och vilka förutsättningar har de att delta på lika villkor oberoende av vem de är? Vilka grupper har Kulturförvaltningen svårt att nå och vad beror det på? Hur kan Kulturförvaltningen jobba med jämställdhet för att nå bredare målgrupper, säkra lika villkor för flickor och pojkar och med kulturen som redskap diskutera och utmana ojämställdhet? Frågorna hopar sig när jämställdhet och flickors och pojkars kulturutövande förs på tal. Många diskussioner och mycket arbete återstår innan merparten av dem har funnit lämpliga svar. Genom den här inledande undersökningen av Kulturförvaltningen står det dock klart att det knappast saknas möjligheter att ta sig an frågorna framöver. Tvärtom! Utgångspunkten för undersökningen är beslutet att under 2013 inom målområde Uppleva och göra Kartlägga kultur- och fritidsverksamheten för barn och unga i Kulturförvaltningen utifrån ett genusperspektiv. Detta för att ta ett första steg i arbetet med jämställdhet inom förvaltningen och skapa underlag för diskussioner och strategier för kommande arbete med frågorna. 1 I verksamhetsplanen för tydliggörs att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar inom förvaltningens verksamheter. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv är ett viktigt sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Medborgarservicen ska vara likvärdig och jämställd för såväl kvinnor som män, flickor som pojkar. För att veta om förvaltningen lyckas med detta behövs kontinuerlig uppföljning och analys. Det går inte att säga hur villkoren och servicen ser ut om det inte undersöks. Den stora fördelen med att analysera olika jämställdhetsaspekter och identifiera åtgärdsbehov är dessutom att det även ger möjlighet att synliggöra allt det som redan fungerar väldigt bra. Det här är inte en utvärdering av hur Kulturförvaltningens verksamheter för barn och unga idag fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv. Inte heller presenteras svar på samtliga de frågor som kantar ett kommande jämställdhetsarbete inom förvaltningen. Istället ska rapporten ses som en nulägesanalys av förutsättningarna för att framöver arbeta med jämställdhet inom barn- och 4

5 ungdomsverksamheterna specifikt och övergripande inom förvaltningen som helhet. Mot bakgrund av den här rapporten kommer under 2014 nedslag i form av jämställdhetsanalyser inom utvalda verksamheter att göras, samt en handlingsplan och strategi för förvaltningen att utarbetas. Grundförutsättningarna för att lyckas med en jämställdhetssatsning är att det finns vilja och drivkraft att ta sig an frågorna. En av den här undersökningens viktigaste slutsatser är att det inom Kulturförvaltningen finns gott om just detta. Så här gick arbetet till: Dokumentgranskning: av verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, nämndshandlingar, relevanta undersökningar (LUPP, Kulturundersökningen), webbsidor, kommunövergripande riktlinjer och dokument rörande jämställdhet Enkätundersökning: till samtliga chefer, 15 stycken. 13 svar inkom (en avbröt efter halva enkäten, en svarade inte alls). Intervjuer: med fyra personer från kulturnämnden och förvaltningen Analys och rapportsskrivning Frågeställningarna har kretsat kring: 1. Förekommer jämställdhet och kön i verksamhetsmål, årsberättelser och liknande? 2. Hur syns kön i verksamhetsstatistiken? Är målgrupper bekönade? 3. Vilken kunskap finns om grupperna flickor och pojkar? 4. Vilken bild av kön förmedlas via information/ text på webb/ i tryckmaterial etc.? 5. Vilken kunskap har chefer om jämställdhet och hur uppfattas relevansen av jämställdhet? 6. Hur ser förutsättningar för kommande jämställdhetsinsatser ut? Vid läsning av rapporten kommer garanterat fler frågor och idéer inför fortsättningen att dyka upp. Samla och använd dessa vid de fortsatta diskussionerna om jämställdhet inom förvaltningen. Arbete för jämställdhet och lika villkor kan drivas på en mängd olika sätt så länge det finns resurser, vilja och en utgångspunkt i verksamhetens behov. Grundläggande för alla insatser är dock att det finns: Kunskap om jämställdhet; om teori, politik och strategiskt arbete Gemensam definition av och förståelse för vad jämställdhet innebär för verksamheten internt och externt och för chefers och medarbetares uppdrag Kunskap om verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv, genom könsuppdelad statistik, bekönade målgrupper och återkommande analyser En modell för hur ett strategiskt arbete med jämställdhet ska drivas och för hur tidsbegränsade insatser/ projekt/ aktiviteter för jämställdhet hänger samman med den modellen Notera! Fokus för undersökningen är jämställdhet i ett externt perspektiv utifrån Kulturförvaltningens barnoch ungdomsverksamheter, vilket gör att kultur-, fritids- och biblioteksavdelningen fått en synligare plats. Det gör också att ett internt arbete med jämställdhet inte inkluderas här. Det bör dock poängteras att hela Kulturförvaltningens verksamhet, oavsett den har ett barn-, ungdoms-, vuxenmålgrupps eller internt fokus, behöver omfattas av en framtida modell för och arbete med jämställdhetsintegrering. 5

6 Del 1. Vad är jämställdhet? Teori, politik och strategier för förändring 6

7 Vad är jämställdhet? Foto: ThisParticularGreg 2006 Att jämställdhet ger upphov till diskussion och dyker upp i de mest skilda sammanhang lär få ha undgått. Samtidigt som det pratas mycket om jämställdhet råder det fortfarande en osäkerhet om vad det egentligen handlar om. Det är inte så konstigt vi utgår oftast från att vi menar samma sak med jämställdhet utan att ha undersökt om det faktiskt stämmer. Vad betyder då jämställdhet? Och hur skiljer det sig från ordet jämlikhet? Jämställdhet: är ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha lika rättigheter, möjligheter och villkor i livet. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga och en mänsklig rättighet. Jämlikhet: är ett bredare begrepp som framhåller alla människors lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, klasstillhörighet osv. Jämlikhet är en mänsklig rättighet. Arbetet som idag drivs för jämställdhet, kvinnors och mäns lika livsvillkor och mänskliga rättigheter är ett resultat av en mängd historiska förändringar. Vissa händelser har blivit globala erfarenheter och minnen, andra har påverkat bara några få och känns i efterhand inte till av särskilt många. Sammantagna gör förändringarna dock skillnad. Det som görs i Halmstad kommun idag är ett resultat av annat arbete som drivs i Sverige och globalt just nu och har drivits under många år innan oss. Poängen är att jämställdhet skapas där vi fattar beslut, fördelar resurser och skapar normer. Det är därför arbete för jämställdhet är så viktigt inom samhällets alla områden. Kommuner, landsting och regioner har en central roll när det gäller att förändra ojämställdheten. Genom att möta medborgarna i vardagen genom hela deras liv från förlossning till äldrevård, i skolan, på fritiden, i kollektivtrafiken och sjukvården har de offentliga verksamheterna stor möjlighet att påverka medborgarnas livsvillkor, val och attityder. Att så långt som möjligt verka för jämställdhet är såklart en utmaning för vilken kommun som helst. Men just på grund av att det är i vardagen, i mötet med kommunmedborgarna, som jämställdhet skapas så ger det också stora möjligheter. 2 7

8 Internationella konventioner och strategier för lika rättigheter Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948) förtydligar inledningsvis att rättigheterna gäller såväl kvinnor som män. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Kvinnokonventionen) antogs 1979 som ett resultat av att kvinnor, trots alla deklarationer, resolutioner och rekommendationer som redan hade antagits av FN och dess fackorgan, fortfarande var utsatta för omfattande diskriminering. Kvinnokonventionen kallas ibland för den globala jämställdhetslagen och kräver ett aktivt arbete för att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor. Dokumentet är juridiskt bindande för alla stater som ratificerat (undertecknat) den, vilket Sverige gjorde 1980 som första land. Idag har ca 180 stater skrivit på. Pekingplattformen är FN:s handlingsplan för jämställdhet. Den uppmanar länder att bland annat använda jämställdhetsintegrering, positiv särbehandling och kvotering för att skynda på förändringen av ojämställdhet. Pekingplattformen ger länder som undertecknat den ett politiskt och moraliskt förpliktigande. Konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen fastslår att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde Konventionen gör också klart att barn har speciella behov av skydd och stöd. EU-kommissionens jämställdhetsstrategi för jämställdhet mellan kvinnor och män anger fem prioriteringar för : ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. Jämställdhetsintegrering: under 90-talet fattade Sveriges regering och riksdag, liksom FN och EU, beslut att med jämställdhetsintegrering som strategi arbeta för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska tas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Läs mer på: 8

9 Nationellt arbete för jämställdhet Under den första halvan av 1900-talet handlade jämställdhetsarbetet i hög utsträckning om formell jämställdhet och kvinnorörelsen drev krav om politiska förändringar som skulle göra kvinnor jämställda med män. Idag ger lagstiftningen kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det innebär bland annat lika rätt att rösta, utbilda sig, inneha maktpositioner, lönearbeta och bestämma över sitt eget liv. Men trots de formellt lika rättigheterna råder i praktiken fortfarande ojämställdhet. Kvinnor och män har skilda villkor i arbets- och familjelivet, inte lika tillgång till makt och resurser fördelas fortfarande i hög utsträckning till mäns och pojkars fördel. Sedan slutet av 1980-talet har det därför talats allt mer om de informella hindren för jämställdhet. Det är hinder som inte i första hand beror på lagar och regler utan hänger samman med normer om kön och skilda förväntningar på kvinnor och män sådant som är svårt att lagstifta bort och som får negativa konsekvenser för såväl kvinnor som män. Än idag handlar mycket av såväl det praktiska jämställdhetsarbetet som politiken därför om att utveckla strategier och metoder för att kvinnor och män ska få reellt lika villkor i det konkreta vardagliga livet. 3 Genussystemet teoretisk utgångspunkt för svensk jämställdhetspolitik Teorin om genussystemet har fått stor betydelse för svensk jämställdhetspolitik. Den beskriver hur olika normer och strukturer gör att kvinnor och män behandlas olika, förväntas vara på olika sätt och att män och det som ses som manligt värderas högre än kvinnor och det som anses vara kvinnligt. Genussystemet bidrar till att vi, trots formellt lika rättigheter, inte har jämställdhet i praktiken. Teorin bygger på två principer: könens isärhållande och manlig överordning. Isärhållandet innebär att män och kvinnor och det som ses som manligt respektive kvinnligt, hålls isär och betraktas som motsatser. Det gör att kvinnor och män finns på olika arenor i samhället, både horisontellt och vertikalt. Ett exempel är arbetsmarknaden där kvinnor och män sällan har samma yrke eller positioner. Den manliga överordningen och hierarkin märks bland annat genom att det män gör betraktas som mer värdefullt än det kvinnor gör. Män tjänar mer än kvinnor, har mer makt och ses som norm, medan kvinnor uppfattas som undantag och avvikande. Foto:kristin_a Teorin utgår från att kön är en social konstruktion, alltså något vi lär oss. Den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män är därför inte det intressanta. Istället är det väsentligt att synliggöra vilken betydelse som vi ger de här skillnaderna och vilka föreställningar som vi tillskriver kvinnor respektive män. 9

10 Genus: är det socialt skapade könet. Vi lär oss att agera enligt uppfattningarna om hur kvinnor och män ska vara. Genus är föränderligt. Kön: betecknar ofta både det biologiska och det socialt skapade könet. Norm: är det som anses vara det normala, det naturliga och är det som annat jämförs med. Normer är underförstådda och oskrivna handlingsregler, förväntningar och idéer inom sociala gemenskaper och i samhället och baseras på värderingar. Hur ser det ut i Sverige idag? Statistiska Centralbyrån (SCB) tar vartannat år fram översikten På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Den innehåller statistik som beskriver hur vardagen ser ut för kvinnor och män i Sverige ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställningen visar att det finns många utmaningar kvar att hantera för att nå jämställdhet. Kvinnor har högre utbildning än män men tar samtidigt ut mer föräldraledighet än män, arbetar i högre grad deltid och har lägre lön än män. Den sammanräknade förvärvsinkomsten är i alla åldrar lägre för kvinnor än för män. Ytterligare exempel är: 4 Föräldraskap och arbete: mäns uttag av föräldrapenning ökar sakta, men fortfarande är det kvinnor som står för den största delen av uttaget. Under 2011 tog kvinnor ut 76 procent av dagarna och män 24 procent. Representativ könsfördelning: innebär att det underrepresenterade könet utgör minst 40 %. Betalt och obetalt arbete: kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket sett över veckans alla dagar. Män får dock i större utsträckning betalt för sitt arbete än kvinnor som lägger mer tid på det obetalda hemarbetet. Kvinnor har under de senaste 20 åren minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardagsdygn, samtidigt har män ökat sitt obetalda arbete med 8 minuter. En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna och var tionde sysselsatt man arbetar deltid. Kvinnors arbetstid påverkas av antalet barn och av det yngsta barnets ålder. Det gäller inte för män. Den tudelade arbetsmarknaden: av samtliga anställda har bara 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen yrken med en jämn könsfördelning. Bland de 30 största yrkena finns enbart tre som har en jämn könsfördelning. Dessa yrken är kockar och kokerskor, läkare och universitets- och högskolelärare. Med dagens takt skulle det, enligt genusforskarna Eva Amundsdotter och Minna Gillberg, ta år för Sverige att få en arbetsmarknad med en jämn könsfördelning. 5 Stora löneskillnader i vissa yrkesgrupper: män tjänar 18 procent mer än kvinnor. 6 År 2012 var medellönen för samtliga kvinnor i landet kronor. Motsvarande summa för män var kronor. Lönegapet mellan kvinnor och män är mindre bland arbetare där skiljer det 14 procent mellan könen, jämfört med 27 procent för tjänstemännen. 10

11 Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det konkretiseras genom fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 7 Det handlar med andra ord om ekonomisk, social och politisk jämställdhet. För att förtydliga vad det här innebär för organisationer och dess verksamheter kan politiken delas upp i två delar: Den första delen berör organisationen och medarbetarna och handlar om att motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Det rör sig exempelvis om kvinnor och mäns arbetsförhållanden, könsfördelning på olika befattningar, löneskillnader samt frågor om rekrytering. Det här jämställdhetsarbetet regleras i diskrimineringslagen, vilken ställer krav på handlingsplaner och aktiva åtgärder för att öka jämställdheten på arbetsplatsen Den andra delen handlar om verksamheten och om kvalitetssäkring av en likvärdig och jämställd medborgarservice för kvinnor och män, flickor och pojkar. Här kommer strategin jämställdhetsintegrering in. Offentliga organisationers ansvar för en likvärdig och jämställd medborgarservice återfinns i regeringsformen, kommunallagen, i ratificerade konventioner om mänskliga rättigheter (framförallt Kvinnokonventionen) och styrdokument för respektive kommun och förvaltning. Till detta kommer politiskt och moraliskt förpliktigande skrivningar som exempelvis regeringens beslut om jämställdhetsintegrering och Pekingplattformen. 8 Kvantitativ jämställdhet: innebär t.ex. en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom samhällets alla områden; i utbildningar, yrken och på maktpositioner. Den kvantitativa dimensionen går att räkna. Kvalitativ jämställdhet: innebär att kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper, och värderingar tas tillvara och får påverka utvecklingen inom samhällets alla områden. Det handlar om villkor och möjligheter och behöver därför analyseras för att tydliggöras. Läs mer på: 11

12 Jämställdhetsintegrering - strategi för att nå målet om jämställdhet Regeringen beslutade 1994, med stöd i Pekingplattformen och gemensamma beslut inom EU, att jämställdhetsintegrering ska vara strategin för att uppnå ett jämställt samhälle. Tidigare hade frågor om jämställdhet drivits i skymundan och haft svårt att få genomslag. Strategin innebär stället att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och användas av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Förslag och beslut måste därför analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga vilka konsekvenser de får för kvinnor och män. I det arbetet ingår både kvalitativa och kvantitativa aspekter allt från att räkna hur många kvinnor och män som sitter på olika positioner i samhället, till att undersöka kvinnors och mäns reella villkor och möjligheter att leva sina liv och påverka samhället. Sedan mitten av 90-talet har en mängd metoder använts för att jämställdhetsintegrera verksamheter. Gemensamt har varit att de syftat till att påverka de strukturer och processer som leder till ojämställdhet. 9 12

13 Del 2. Med genusglasögonen på: Kulturfö rvaltningens verksamheter fö r barn öch unga 13

14 Kunskap avgörande för kvalitetssäkrad jämställd verksamhet När vi gör som vi brukar återskapar vi ojämställdheten, har samhällsvetaren Gertrud Åström en gång sagt. Formuleringen beskriver så väl vad jämställdhetsarbete handlar om att våga göra nytt. För att lyckas med det behövs dock kunskap om såväl teorier och metoder som om den egna verksamheten. Jämställdhet är ett växande kunskapsområde. Jämte genusforskningen ökar forskningsinsatserna som studerar hur olika projekt för jämställdhet och de många metoderna för jämställdhetsintegrering fungerar i praktiken. Det går såklart inte att idag säga exakt vilka insatser och beslut som i slutändan kommer att ha haft störst effekt, men mycket vet vi trots allt. Jämställdhet handlar om kön och om relationen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Därför måste kön synas och de olika grupperna få ta plats i verksamheten: genom styrdokument, målgruppsundersökningar, mål och prioriteringar. Om underlag som berör kön kontinuerligt samlas in och analyseras så går det att snabbt att fånga upp eventuella behov av förändringar. Grunden för jämställdhetsintegrering är därför: Kunskap om genus, jämställdhet och strategin jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrerade mål och aktiviteter Könsuppdelad individbaserad statistik Jämställdhetsintegrerad budget, med möjlighet att följa resursfördelning utifrån kön Bekönade dokument Löpande jämställdhetsanalyser och uppföljningar EQO 2009 Arbetet med jämställdhet påminner om hur arbetet med andra verksamhetsutvecklande eller kvalitetssäkrande åtgärder går till. Det behövs en tydlig struktur, mätbara mål och aktiviteter som på ett uppföljningsbart sätt syftar till att nå dit. Det behövs kunskap om hur det ser ut i verksamheten idag och vad som ska förändras. Det borde vara ganska enkelt att bygga ett strategiskt förändringsarbete för jämställdhet. Anledningen till att det emellanåt istället blir en ganska snårig eller rent utav motsägelsefull process handlar om flera saker. Exempelvis om att: Betydelsen av jämställdhet är oklar, men vi tror samtidigt att vi talar om samma sak. Vi tror att vi redan är jämställda ojämställdheten finns någon annanstans, i ett annat land eller i en annan organsation. Vi är så vana vid ojämställdheten att den inte syns. På grund av att vi redan tror att det är jämställt så undersöks inte den egna verksamheten ordentligt. Vi utgår från att allt är som det ska vara men tar inte reda på om det stämmer. Förändringsarbetet stöter på motstånd eftersom det utmanar rådande maktförhållanden och såväl kvinnor som män kan känna sig påhoppade och ifrågasatta. Jämställdhet berör oss alla personligen förändring kan komma att utmana även vår syn på oss själva. Jämställdhet är ett stort kunskapsområde. Ett bra förändringsarbete behöver koppla den här kunskapen till verksamheten, vilket inte alltid sker. 14

15 Inte sällan drivs arbetet för jämställdhet isolerat från övrig verksamhet, kanske genom enstaka projekt som inte ger några bestående avtryck. Även när kartläggningar genomförts och kunskap om hur det ser ut inhämtats har arbetet ofta stannat där. De som driver frågorna har inte haft mandat att förändra och påverkan har därför uteblivit. För att lägga grunden till och ge arbetet med jämställdhet inom Kulturförvaltningens verksamheter för barn och unga en ordentlig skjuts (och möjliggöra hållbarhet) behöver därför kunskap om jämställdhet kopplas till kunskap om hur det ser ut i förvaltningens verksamheter. Med hjälp av den bild som finns idag av målgrupperna flickor och pojkar och deras villkor kan luckorna och behoven av insatser identifieras. Den kommande beskrivningen av Kulturförvaltningen är uppdelad i tre utgångspunkter vilka alla är viktiga för att belysa utgångsläget för ett kommande arbete med jämställdhet. Det handlar om: Utgångspunkt 1: Vad ska göras? Lokala riktlinjer och verksamhetsspecifika mål Utgångspunkt 2: Hur ser det ut? Flickor och pojkars villkor måste synas Utgångspunkt 3: Kunskap om jämställdhet Bilden nedan beskriver vilka delar som påverkar och berörs av jämställdhetsintegrering. 15

16 Från internationell nivå till jämställd medborgarservice På internationell nivå: rättighetskonventioner, strategier och beslut inom FN och EU har betydelse för Sveriges insatser för jämställdhet. På nationell nivå: formuleras krav på insatser och önskvärda inriktningar genom Regeringsformen, Diskrimineringslagen, Kommunallagen och olika speciallagar, exempelvis Hälso-och sjukvårdslagen, Skollagen, Socialtjänstlagen. SKL, regering och riksdag, EU och FN rekommenderar kommuner att säkra lika villkor och en jämställd medborgarservice genom jämställdhetsintegrering. På regional nivå: finns formuleringar om lika villkor, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet ofta med i någon form i de regionala utvecklingsplanerna och visionerna för utveckling. På kommunal nivå: omvandlas lagar, rekommendationer och inriktning för regional utveckling. Här konkretiseras jämställdhetsinsatser genom strategier och beslut som berör internt och externt arbete inom kommunens verksamheter. På nämnds-/ förvaltningsnivå: här tas lagstiftningens krav om likabehandling, kommunövergripande strategier och beslut in i verksamhetsplaner och mål för internt och externt arbete med jämställdhet. Förvaltningsavdelningarnas verksamheter: ska sedan leverera den likvärdiga medborgarservicen, vilken jämställdhetsintegreras genom könsuppdelad statistik, bekönade dokument, jämställdhetsanalyser och uppföljning samt särskilda insatser för jämställdhet. På individnivå: kvinnor och män, flickor och pojkar får del av en likvärdig, jämställd medborgarservice och får sina rättigheter tillgodosedda. 16

17 Utgångspunkt 1: Vad ska göras? Lokala riktlinjer och verksamhetsspecifika mål Likt framgick i del 1 av den här rapporten så berörs jämställdhetsarbetet inom kommunala verksamheter av såväl internationella konventioner och beslut om insatser och strategier på området, som av nationell lagstiftning och inriktning för att förändra ojämställdhet. På lokal nivå finns, förutom gällande lagstiftning, kommunens riktlinjer och prioriteringar för jämställdhet såväl ur ett arbetsgivarperspektiv som externt gentemot medborgarna. Vid en nulägesanalys av förutsättningarna för arbete med jämställdhet inom en enskild förvaltning är det intressant att undersöka vilka signaler som kommunledning och politiker sänder ut gällande jämställdhet och om dessa formuleras genom riktlinjer, planer eller beslut om insatser och uppföljning på området. Satt i relation till hur i det här fallet Kulturnämnden förhåller sig till jämställdhet i olika skrivningar, mål, prioriteringar och aktiviteter ges en bild av vilken formell position jämställdhetsfrågorna har i dagsläget. Det är värt att notera att jämställdet kan vara en fråga som får plats och fokus inom en förvaltning även om den inte gjort några avtryck i verksamhetsplanen. Samtidigt är det inte möjligt att integrera jämställdhet om frågorna inte hamnar i de för verksamheterna centrala styrdokumenten. Vad ska göras lokalt? Riktlinjer för Halmstad kommun Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Formuleringen i visionen om Halmstad är tydlig med vad som gäller. Utgångspunkten för kommunens verksamhet ska bygga på demokratiska värden, på att alla halmstadbor ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet i de demokratiska processerna. Kommunen ska dessutom vara långsiktigt hållbar. Ungefär så här brukar visioner och värdegrunder formuleras; människors lika värde är grundbulten för vilken kommun som helst. Men vad betyder lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor, män, flickor och pojkar i Halmstad? Återfinns formuleringarna i styrdokument och riktlinjer? Utöver för kommunen gällande lagstiftning, de jämställdhetspolitiska målen och beslutet om jämställdhetsintegrering så finns dels nämndens reglemente. Här gör 1 tydligt att kommunfullmäktiges styrande riktlinjer och planer gäller nämnden, liksom vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant lagstiftning därmed kommunallagens krav om att behandla alla medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat, och diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder och förbud mot diskriminering

18 Halmstad kommun har även, vilket beskrivs nedan, undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR och tagit fram riktlinjer för service och bemötande och för arbetet med jämställdhet. CEMR den europeiska deklarationen för jämställdhet CEMR-deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Syftet är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har ställt sig bakom deklarationen och rekommenderar kommuner, landsting och regioner att underteckna den. 11 Enligt CEMR, som är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, så undertecknade Halmstad kommun deklarationen I SKL:s skrift Strategiskt jämställdhetsarbete lärdomar från en utbildningssatsning (publicerad i april 2013), beskriver jämställdhetsstrategen Nakisa Khorramshahi hur implementeringen av deklarationen och systematisering av arbetet med jämställdhet pågår i kommunen. Utöver detta har inte undertecknandet satt några synliga spår genom handlingsplaner som berör förvaltningarnas arbete eller integrering i de riktlinjer för jämställdhetsarbete (se nedan) som redan finns inom kommunen. Riktlinjer för service och bemötande Riktlinjerna antogs i Kommunfullmäktige 2012 och uttrycker det förhållningssätt som medarbetare ska ha i mötet med dem som de är till för. Riktlinjerna handlar om att alla kunder ska uppleva att förhållningssättet utgår från deras behov och att det kännetecknas av enkelhet, effektivitet och tydlighet. Här nämns inte likvärdig service för kvinnor, män, flickor och pojkar, inte heller jämställdhet. Däremot att förhållningssättet ska utgå från kundernas behov. För att avgöra dessa behövs ett jämställdhetsperspektiv på eventuella skilda behov beroende på kön. Riktlinjer för Halmstad kommuns arbete med jämställdhet Riktlinjerna 12 antogs i Kommunfullmäktige 2004 och gör tydligt att arbetet för jämställdhet ska ske ur ett arbetsgivarperspektiv och externt i medborgarservicen. Det framgår också att verksamhetsstyrningen ska jämställdhetsintegreras och särskilda projekt bedrivas. Genom fyra punkter förtydligas hur arbetet ska ske och vilka visioner som är målet för insatserna. Det handlar om att kommunen ska upplevas präglad av jämställdhet och ömsesidig respekt och att kvinnor och män som möter kommunens verksamhet, eller är medarbetare inom dessa, skall känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Som arbetasgivare ska kommunen, utifrån det personalpolitiska programmet, bedriva ett aktivt arbete för lika arbetsvillkor för kvinnor och män. Osakliga löneskillnader ska utjämnas och jämn könsfördelning eftersträvas 1.Kommunen skall arbeta för ökad jämställdhet för medborgarna i Halmstad Det ställer krav på nämndernas arbete att: - inventera behov av åtgärder för ökad jämställdhet; som grund skall könsuppdelad statistik redovisas - nämnder skall avsätta resurser (personal och pengar) för projekt för ökad jämställdhet - samverkan skall ske i frågor av nämndsövergripande natur 2. Jämställdhetaspekter skall integreras i all verksamhet 18

19 Det kräver av nämndernas arbete att: - anställda skall ha kunskaper om integrering av jämställdhetsaspekter både allmänt och specifikt i den verksamhet de bedriver - nämnderna skall identifiera aktiviteter i sin verksamhet där könsdiskriminering kan förekomma - då behov har konstaterats skall åtgärdsplaner via nämnden beslutas, genomföras, utvärderas samt rapporteras - ett ständigt förbättringsarbete skall bedrivas i syfte att nå fastställda jämställdhetsmål 3. Jämställdhet skall prägla kommunens roll som arbetsgivare Det ställer krav på nämnderna att (notera att nuvarande formulering inte är justerad utifrån den nya diskrimineringslagens krav från 2009): - utifrån lagen om jämställdhet och kraven i det personalpolitiska programmet utarbeta, genomföra, utvärdera och rapportera årliga jämställdhetsplaner. 4. Arbetet med jämställdhet skall vara integrerat i verksamhetsstyringen Arbete för ökad jämställdhet är en av de verksamheter som kommunen bedriver. Det skall ingå som en naturlig, integrerad del i styrning av verksamheten genom planering, genomförande, utvärdering och rapportering. Reflektioner Riktlinjerna är tydliga med vilka steg som behövs för att jämställdhetsintegrera medborgarservicen och verka för jämställdhet internt. De har dock inte uppdaterats sedan Diskrimineringslagen trädde i kraft 2009, vilket innebär att referenserna till jämställdhetslagen och upprättandet av årliga jämställdhetsplaner inte längre stämmer. Jämställdhetslagen upptogs 2009 i diskrimineringslagen och plankravet gäller numer bara vart tredje år, även om Halmstad kommuns riktlinjer och rekommendationer mycket väl kan vara att planer bör upprättas varje år. Inte heller har undertecknandet av CEMR-deklarationen 2012, som bland annat ställer krav på handlingsplaner för arbetet med jämställdhet, hitintills satt några synliga spår i kommunen. En förmodan är att arbetet med implementeringen av deklarationen kan komma att innebära att de nuvarande riktlinjerna ändras eller uppdateras. Genom intervjuerna framgick att det inte var självklart för informanterna vem som kan bistå med vägledning i arbetet inom kommunen. Det stöd som eventuellt finns för förvaltningarnas jämställdhetsarbete från centralt håll har inte gått att synliggöra genom den här undersökningen. Samtidigt uttrycker informanterna genom såväl intervjuer som enkäten att det finns en kunskap om kommunens inriktning för jämställdhetsarbetet. Inte minst i samband med den årliga chefsdagen om jämställdhet har denna inhämtats. 19

20 Vad ska göras i Kulturnämnden? Mål, prioriteringar och aktiviteter rörande barn, unga och jämställdhet För att undersöka hur aktuella mål och aktiviteter i verksamheterna riktade till barn och unga formuleras och om dessa innehåller formuleringar om kön eller jämställdhet, har olika dokument gåtts igenom. Det handlar om verksamhetsplanerna för och , Verksamhetsberättelsen från 2012, nämndshandlingar från 2013, Konststrategin, Biblioteksplanen, Rapport om fritidsverksamheten och den nya inriktningen för fritidsverksamheten. Utgångspunkten för den här undersökningen är beslutet att under 2013 inom målområde Uppleva och göra Kartlägga kultur- och fritidsverksamheten för barn och unga i Kulturförvaltningen utifrån ett genusperspektiv. Detta för att ta ett första steg i arbetet med jämställdhet inom förvaltningen och skapa underlag för diskussioner och strategier för kommande arbete med frågorna. 13 I verksamhetsplanen för tydliggörs att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar inom förvaltningens verksamheter (konkretiserat mål) och ett mätetal gällande detta handlar om antalet insatser för medvetet genustänkande. Framöver ska även en kartläggning av situationen avseende kränkningar i Kulturförvaltningens verksamheter för barn och unga göras (inom målområde Trygghet, säkerhet och folkhälsa). Utöver i de här målområdena så dyker formuleringar om jämställdhet upp i verksamhetsplanerna och Kulturnämndens delårsbokslut från september Under prioriteringar punkt 6.1 Ett strategiskt jämställdhetsarbete framhålls att hänsyn ska tas till flickors och pojkars önskemål och inflytande om fritidsverksamheter utifrån resultatet i LUPP-enkäten. Här redovisas en kvantitativ aspekt av jämställdhet genom siffror över könsfördelningen bland besökarna till fritidsavdelningens arrangemang (42 % tjejer och 58 % killar) och fritidsaktiviteter (53 % tjejer och 47 % killar). Det fastslås även att I övrigt behövs det en ökad medvetenhet om strategiskt jämställdhetsarbete inom förvaltningen

21 Insatser för jämställdhet och för flickors och pojkars lika förutsättningar inom kultur- och fritidsverksamheterna förstärks i års verksamhetsplan. Detta märks genom att formuleringar tillkommit om att metoder för medborgarinriktat jämställdhetsarbete ska användas, liksom insatser för ett medvetet genustänkande inom kultur- och fritidsverksamheterna. Barn och ungdomsfrågor har ett tydligt fokus för förvaltningens prioriteringar och insatser under åren fram till Kulturnämnden ser ungdomspolitiken som ett viktigt strategiskt område för kommunens utveckling en syn som ligger i linje med den nya ungdomspolitiken som regeringen arbetar fram under Därför, menar Kulturnämnden, växer också behovet att framöver se över hur en ny kommunal ungdomspolitik utifrån perspektivet ungdomars fria tid ska få ett tydligt fokus inom verksamheterna. Nya mötesplatskoncept för barn och unga ska utvecklas och en ny inriktning för fritidsverksamheten utarbetades under Förändringen, som pågått sedan 2011, innebär i huvudsak att istället för att fokusera verksamheterna till fasta lokaler, så som fritidsgårdarna, så ska personalen inom fritidsverksamheten möta ungdomarna på fler platser runt om i hela kommunen. Reflektioner Jämställdhet, lika förutsättningar och genusperspektiv/ genustänkande är begrepp som dyker upp i verksamhetsplaner och relaterade dokument. Men även om formuleringarna förekommer i högre utsträckning i års verksamhetsplan jämfört med föregående periods ( ), så är jämställdhet inte integrerat som perspektiv. Dokumenten är inte bekönade, med andra ord: flickor, pojkar, kvinnor och män är inte tydliga målgrupper. Jämställdhet och kön dyker upp i spridda skurar men går inte att följa genom mål, inriktningar och strategier i helhet. Det gör att det i något enstaka fall exempelvis talas om flickor och pojkar, samtidigt som mätetalen handlar om barn och unga. Ett annat exempel är Konststrategin (2010) som slår fast att beaktande av ett genus- och mångfaldsperspektiv vid nyinköp av offentlig konst behövs, men i övrigt inte nämner kvinnor och män när uppgifter om exempelvis antal verk i kommunens konstsamling redovisas. I förslag till riktlinjer för biblioteksverksamheten/ Biblioteksplan , finns liknande exempel. Pojkar och flickor nämns som målgrupper under utmaningar för folk- och skolbiblioteken och specifikt för folkbiblioteken. Men när det gäller uppföljning och vad nämnderna förväntas redovisa (exempelvis andelen Halmstadbor som besöker folkbiblioteken eller aktivt ägnar sig åt läsning) så efterfrågas inte kön. Det visar att kön inte är integrerat i biblioteksverksamheten, men inte heller tydligt efterfrågat i nämndernas redovisning. Kristina Blomquist, förvaltningschef för Kulturförvaltningen, reflekterar över jämställdhetsfrågornas position inom kommunen och Kulturförvaltningen. Jämställdhet finns med, men inte så tydligt. Det handlar om enstaka frågor som dyker upp men det är inget strategiskt perspektiv [för kulturnämnden]. Jämställdhet, menar Kristina, handlar om lika möjligheter oberoende av kön. Samtidigt är det inte helt enkelt att omsätta i praktiken. Frågorna handlar ju mycket om makt och att alls prata om det här visar att det finns en ojämlikhet. Jämställdhetsfrågor har inte varit särskilt prioriterade inom kommunen. Det har funnits ett inåtriktat arbete och man har gjort jämställdhetsplaner, men inte mycket mer än så. Politiskt har det blivit tydligare de senaste åren och jämställdhet har lyfts fram som prioriteringar och mål. Det har funnits enskilda politiker som har drivit igenom frågorna helt enkelt. 21

22 Genom enkäten uttrycker majoriteten av respondenterna att de har såväl ett övergripande som direkt ansvar för jämställdhet i verksamheten. Samtidigt är det få som känner sig helt trygga i vad jämställdhet betyder för det egna uppdraget (ca 14 %) och en majoritet menar att ansvaret för jämställdhet inte kan anses vara tydligt definierat. Enkätresultatet speglar det som läsningen av verksamhetsdokumenten också visat: att jämställdhet inte är ett genomgående, definierat perspektiv varken inom Kulturförvaltningen eller i direktiven från kommunledning och politiken. Samtidigt tycks frågorna få allt större utrymme, de understryks som betydelsefulla och dyker upp på olika håll i planer och underlag som rör Kulturförvaltningens verksamheter. 22

23 Utgångspunkt 2: Hur ser det ut? Flickor och pojkars villkor måste synas Vi återvänder till frågorna som ställdes inledningsvis i den här rapporten om vilka barn och unga egentligen är. Vad vet vi om hur flickor och pojkar idag konsumerar och producerar kultur? Vilka är del av Kulturförvaltningens verksamheter? Vad tycker de om utbudet av aktiviteter och vilka förutsättningar har de att delta på lika villkor oberoende av vem de är? Vilka grupper har Kulturförvaltningen svårt att nå och vad beror det på? Med andra ord; vilka är barn och unga och vad går det att säga om villkoren för flickor och pojkar idag, mot bakgrund av det underlag som framkommit vid den här undersökningen? Vilka är barn och unga? Kulturförvaltningens biblioteks-, fritids- och kulturavdelningar har i olika omfattning verksamheter som är direkt riktade till och formade av barn och unga. Det handlar om allt från Kulturavdelningens ungdomsverksamhet på Nolltrefem, med en mängd kulturaktiviteter initierade av ungdomarna själva, till Biblioteksavdelningens satsningar på exempelvis olika programaktiviteter, läse- och skrivarcirklar riktade till barn, unga och deras föräldrar. Det handlar även om Fritidsavdelningens verksamheter som med den nya inriktningen breddas till att, utöver fritidsgårdarnas aktiviteter, tydligt inkludera skiftande mötesplatser runt om i kommunen. Utöver detta så märks kultursatsningar för barn och unga inom ramen för konststrategin och genom stöd till arrangemang och föreningars olika verksamheter. Även i Biblioteksplan för så finns ett tydligt fokus på barn och unga. Kulturförvaltningens verksamheter ska främja ett inkluderande samhälle som stärker gemenskap, tillit, tolerans och sammanhållning mellan människor. Det framgår i verksamhetsplanerna att förvaltningens arbete med delaktighet ska vara grund för all verksamhet, men särskilt i arbetet med barn och unga. I analysen av målgrupperna konstateras att vissa målgrupper i dagsläget inte nås av nämndens verksamheter. Men även att verksamheterna framöver särskilt behöver uppmärksamma ungas fria tid. Det innebär bland annat att i större utsträckning arbeta med ungas delaktighet och med kulturverksamhet för, med och av unga. Ungas fria tid är också listad som en av de tre största utmaningarna som verksamheten har att hantera framöver. Lars Nordvall, chef för Fritidsavdelningen, beskriver hur fritidsgårdarna för några år sedan inledde arbetet med att bredda målgruppen bland fritidsgårdarnas besökare. Av tradition hade de lockat och varit till för pojkar med sociala problem. Könsfördelningen såg ut därefter med ca 80 % pojkar och 20 % flickor. I könsfördelningen bland personalen syntes samma tendens. Idag är andelen flickor och pojkar som deltar i aktiviteterna och antalet kvinnor och män bland personalen i stort sett jämnt fördelad. Könsfördelningen är ett resultat av att det under ett antal år har satsats på verksamheter riktade till tjejer, exempelvis dans och styling. Utjämningen har fått in flickor i verksamheten och gett dem en arena att utföra sina aktiviteter på. Samtidigt, menar Lars Nordvall, är verksamheten inte jämställd för att antalet besökare som deltar i aktiviteterna är det. Han beskriver hur den nya inriktningen för fritidsverksamheten är ett resultat av att de önskade ett annat perspektiv på verksamheten: Vi har tidigare haft ett förebyggande perspektiv för att se till att dåliga saker inte upprepas, men har gått mot ett tydligare främjandeperspektiv för att förstärka det som är positivt 23

24 hos ungdomarna, förstärka deras drömmar och intressen. Dessutom är empowerment centralt idag, inte minst genom den nya ungdomspolitiken, för att unga ska kunna ta makt över sin fria tid. Det handlar ju om att ge flickor och pojkar samma villkor och möjlighet att skapa sin fria tid. Men för att det ska vara möjligt behövs medvetandegörande för att se jämställdhet i verksamheten. Idag finns det en uppfattning om att det är jämställt om vi har lika många flickor som pojkar. Det Lars beskriver är med andra ord insatser för kvantitativ jämställdhet, vilka varit viktiga för att nå en jämn könsrepresentation. Verksamhetens olika aktiviteter är dock tydligt könssegregerade och tjejer och killar gör i hög utsträckning olika saker. Syns flickor och pojkar i statistiken? I regeringens remisspromemoria om den nya ungdomspolitiken (2013) understryks att: Det är påtagligt att insatser måste utgå från individuella behov för att alla ungdomar ska kunna ha makt att forma sina liv. Det är därför viktigt att samhället utformas så att alla ungdomar kan bli delaktiga och inkluderas utifrån deras olika förutsättningar, önskemål och behov. Det handlar både om att ändra attityder och utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla. 15 Enligt regeringens definition är ungdomar personer mellan 13 och 25 år. Barn är personer under 18 år. Utifrån såväl den nationella ungdomspolitiken som barnkonventionen hamnar båda gruppernas, barn och unga, rätt att ha makt över sina egna liv i fokus. Men även att de insatser som sker ska utgå från målgruppernas individuella behov. Såväl barn som unga är i olika omfattning målgrupper för Kulturförvaltningens verksamheter. För att förstå individuella behov, förutsättningar och önskemål så behövs en förståelse för betydelsen av kön. Målgruppen barn och unga behöver därför bekönas för att flickors och pojkars villkor ska bli synliga. Ett grundläggande sätt för att möjliggöra detta är genom könsuppdelad statistik. Statistiska centralbyrån (SCB) beskriver att kvinnor och män ska vara synliga i statistiken och att detta därför förutsätter att den är uppdelad efter kön. Riksdagen har beslutat att jämställdhetsstatistiken är officiell statistik. Målet är att all statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken, som dessutom ska presenteras på ett för användarna lättillgängligt sätt. I Förordning (2001:100) om den officiella statistiken finns en paragraf i avsnittet Tillgänglighet 14 som säger att Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. 16 I verksamhetsplanen för ska de nyckeltal som följs av kommunfullmäktige och berör den interna verksamheten, till största del redovisas uppdelat på kön. Utöver detta är det för de nyckeltal som följs av verksamheten bara antal deltagare i fritidsverksamheten (2012: 493 flickor och 597 pojkar) och i dess aktiviteter (2012: 49 % flickor, 51 % pojkar) som redovisas uppdelat på kön. I Verksamhetsplanen nämns inga nyckeltal som berör kön i Nolltrefems verksamhet. Däremot gick det, efter förfrågan till Ulrika Rehnfors, att få fram könsuppdelad statistik från Nolltrefems bokningssystem FRI. Den baseras på antal tjejer och killar som är utövande eller arrangerande inom Nolltrefem (och säger alltså inget om de unga som kommer och går eller är publik). Av de totalt 1061 antal registrerade ungdomarna var (t.o.m. oktober 2013) antalet tjejer är 463 stycken och antalet killar 598. Av de som fått del av Idépengen 2013 var 9 killar och 12 tjejer. Siffror som ger en bild av vilka som använder sig av Nolltrefems resurser och med fördel framöver även borde kunna få synas i Verksamhetsplaner och berättelser. 24

25 Hur skildras flickor och pojkar i bild och text? Genom tryckt informations- och programmaterial och via webben har Kulturförvaltningen möjlighet att beskriva sina verksamheter och vem de riktar sig till. Utöver att visa både flickor och pojkar i text och bild är det såklart viktigt även hur de skildras. Även om de bilder som lyfts fram är direkt hämtade från olika aktiviteter och skildrar hur könsfördelningen inom dessa faktiskt sett ut, är det viktigt att fundera på om bilderna behöver breddas. Om något av könen är underrepresenterat, trots att aktiviteterna vänder sig till båda, kan bild och text förstärka att alla är välkomna genom att lyfta fram det underrepresenterade könet. Inte sällan tenderar text att vara könsneutral, samtidigt som bilder befäster stereotyper om kön. Det är därför viktigt att undvika att befästa en stereotyp bild av kön och av verksamheten, som exempelvis att flickor främst hänger och att pojkar är aktiva. I förlängningen handlar bilderna av kön även om att visa flickor och pojkar att det finns en mängd val att göra i livet vilka inte behöver begränsas av könstillhörighet. Hur såg det då ut vid läsning av material om Kulturförvaltningens verksamheter för barn och unga, via trycksaker och webben? De vanligaste bilderna skildrar genomförda aktiviteter. Nolltrefems verksamhetsinformation illustrerar aktiviteter och programpunkter vid vilka det framstår som att både flickor och pojkar deltar. Fritidsgårdarnas verksamheter illustreras med foton från aktiviteter vilka ofta innehåller både flickor och pojkar. I informationsbladet Fett med möjligheter finns två bilder från fritidsverksamheten som tillsammans dock ger en stereotyp bild av kön; pojkarna är engagerade i en sportaktivitet och flickorna hänger. Biblioteksverksamhetens många aktiviteter illustreras dock mycket sällan med pojkar eller män. Biblioteksbesökaren och målgruppen för aktiviteterna framstår som huvudsakligen flickor, mammor eller mor- farmödrar. Reflektioner Det är ingen tvekan om att barn och unga framstår som en viktig grupp för förvaltningens verksamheter. Men för att förstå vilka möjligheter och utmaningar som arbetet med barn och ungdomars fria tid och delaktighet kommer att innebära framöver måste gruppen barn och unga omformuleras för att synliggöra flickor och pojkar. En konsekvens av att målgrupperna barn, unga, besökare, kommuninvånare, halmstadbor med flera inte inkluderar kön, är att inte heller mål, prioriteringar, mätetal och aktiviteter går att följa ur ett jämställdhetsperspektiv. När verksamhetsplanens målgrupper är könsneutrala resulterar det vanligtvis också i att inte heller könsuppdelad statistik efterfrågas. Ytterligare en konsekvens av att flickor och pojkar inte nämns frekvent är att bilder från verksamheten emellanåt inte heller visar båda grupperna. Flickor och pojkar behöver efterfrågas och synliggöras på ett konsekvent och strukturerat sätt för att inte falla bort eller skildras på ett stereotypt sätt Samtidigt finns det säkert betydligt fler uppgifter om kön inom de olika verksamheterna redan idag, än vad som redovisas i de förvaltningsövergripande dokumenten. Enkätundersökningen visar att 61,5 % anser att det finns könsuppdelad statistik, men det framgår inte om denna är intern eller berör målgrupperna externt. Exemplet med Nolltrefem visar dock tydligt att det med sannolikhet skulle gå att inhämta ytterligare underlag om målgrupperna ur ett könsperspektiv. 25

26 Vilka villkor har flickor och pojkar? Alla ska ha rätt till kultur oberoende av familjeförhållanden och var man växer upp. Det innebär att alla oavsett ålder, kön, eventuell funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet, etnisk, socioekonomisk eller religiös bakgrund ska kunna ta del av och utforska kultur i olika former. Kultur och kulturutövande når dock inte alla idag. Fortfarande finns ojämlikheter. När-var-hur om ungas kultur, Ungdomsstyrelsen 2011 Att unga ska ha ett bra liv kan innebära många olika saker: bland annat en bra levnadsstandard, att må bra, kunna påverka sitt eget liv och ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper har. Regeringens mål med ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha verklig tillgång till inflytande och verklig tillgång till välfärd. 17 Barnkonventionen är dessutom tydlig med att barn är individer med egna rättigheter och människovärde. I utredningen När-var-hur om ungas kultur (2011) konstateras att den offentliga medelstilldelningen i mindre utsträckning används till tjejers fritids- och kulturaktiviteter än till killars. Men även att det offentliga inte finansierar de former av kultur som unga helst ägnar sig åt. Inom idrotten får killar en större del av stödet än tjejer eftersom en större del av killarna ägnar sig åt föreningsidrottande. Inom kulturområdet konstateras att killar förmodligen får en större del av stödet då killar utövar de verksamheter som sammantaget får störst del av det offentliga stödet. Även Ungdomsstyrelsens studie Fokus 13, som presenterades i slutet av november 2013, belyser jämställdhet bland unga i åldern år. Den visar tydligt att pojkars idrottande, kulturutövande och organisering får mer statligt stöd än flickors. Såväl flickor som pojkar värdesätter sin fria tid och är aktiva inom en mängd olika områden. Pojkar upplever dock i högre utsträckning än flickor att de har mer fritid och känner oftare än flickor att de får ett bra bemötande när de deltar i kultur- och fritidsverksamheter. I åldersgruppen år angav 42 % av flickorna att de har för lite fritid, jämfört med 28 % av pojkarna. 17 % av flickorna i samma åldersgrupp menade att de avstår från att besöka fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta, jämfört med 12 % av pojkarna. 18 Med anledning av studiens resultat konstaterar Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Ungdomsstyrelsen, att: Vill vi ha ett jämställt Sverige måste vi börja i den verklighet som Sveriges unga lever i. Vilken verklighet, med vilka villkor lever då de flickor och pojkar som tar del av Kulturförvaltningens verksamheter i? Det är såklart ingen fråga som helt låter sig besvaras. Samtidigt är Kulturförvaltningens verksamheter givetvis inga isolerade företeelser, utan kontakt med och påverkan från det omgivande samhället. Tvärtom! De strukturer som bidrar till ojämställdhet och ojämn fördelning av samhällets resurser i stort påverkar även de beslut och val som görs inom Kulturförvaltningen (liksom inom vilken annan organisation). Dessutom återfinns alla de normer, värderingar och maktstrukturer som formar flickors och pojkars identiteter och relation till varandra även här, i Kulturförvaltningens verksamheter. För att så långt det är möjligt motverka skilda villkor för flickor och pojkar behöver Kulturförvaltningen se och förstå hur verksamheterna som drivs aktivt kan medverka till att bryta ojämställda villkor. 26

27 Flickors och pojkars villkor i Halmstad vad visar LUPP? Hur ser det då ut inom verksamheterna riktade till barn och unga? Vilka villkor har flickor och pojkar? Vad kan utläsas redan idag? Vad behöver undersökas närmre? Resultatet från LUPP-undersökningen i Halmstad kommun 2012 ger en bild av hur ungdomar i kommunen mår och hur de ser på sin fria tid. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna mår bra, är nöjda med sin fria tid och med utbudet av aktiviteter, även om nöjdheten minskat något sedan I 2012 års enkät uttrycker dessutom fler ungdomar att de vill vara med och påverka frågor som rör kommunen (denna grupp är dock mindre än de som inte är intresserade av att påverka). För eleverna i år 8 är aktiviteter, mötesplatser och idrottsmöjligheter tydliga områden som de vill kunna påverka mer. De skillnader som framkommer gällande flickors och pojkars situation handlar om att: Känslan av otrygghet har ökat hos alla, men mest för flickor. Fler pojkar än flickor upplever trygghet på ungdomens hus eller fritidsgårdar. Mobbning är fortsatt ett problem. I årskurs 8 uppger 15 % att de har utsatts under det senaste halvåret, motsvarande siffra för år 2 i gymnasiet är 7 %. Inom båda årskurserna är det flest flickor som utsatts för mobbning. Pojkar är oftare utsatta i klassrummet och på skolgården än flickor, men mindre utsatta på nätet än flickor. LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkät framtagen av Ungdomsstyrelsen som fokuserar frågor om fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Nästan 2000 ungdomar i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet besvarade enkäten i Halmstad kommun. Av dessa var i årskurs 8 49 % flickor och 51 % pojkar. I år 2 var 47 % flickor och 53 % pojkar. 1 % i båda stadierna angav en annan könstillhörighet. Flickor uttrycker i högre grad att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är ett problem än pojkar. Fler flickor än pojkar har besvär av huvudvärk, stress, magont, sömnproblem etc. Flickor upplever i högre grad att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill göra, jämfört med pojkar. De vanligaste fritidssysselsättningarna för både flickor och pojkar är idrott och motion. Utöver det är flickor upptagna med att sjunga, spela, skapa, spela teater, följt av att läsa/använda läsplatta och skriva och blogga. Den minst vanliga sysselsättningen för flickor är att vara på ungdomens hus eller fritidsgård, eller att gå på konsert, teater, bio eller utställning. Även för pojkarna hamnar att sjunga, spela, skapa, spela teater, följt av att läsa/använda läsplatta högt. Dock är det till antalet inte lika många pojkar som flickor som utför de här aktiviteterna. Pojkarnas vanligaste fritidsverksamhet, efter redan nämnda aktiviteter, är i hög utsträckning utspridd mellan sportevenemang, att vara ute i naturen/fiska/jaga eller sy/slöjd/hantverk. Något fler pojkar än flickor går på konsert, teater, bio eller utställning, även om denna sysselsättning hamnar lägst även för killarna. Andelen av både flickor och pojkar som besöker biblioteken har ökat något sedan Det är dock fler flickor än pojkar bland besökarna. Färre ungdomar i båda grupperna går på ungdomens hus och fritidsgårdar jämfört med

28 Reflektioner: för lite underlag för att bedöma villkoren De skillnader som framträder i LUPP mellan flickors och pojkars upplevelse av sin fria tid påminner i stort om hur det ser ut i Sverige i övrigt. En skillnad mellan LUPP och Ungdomsstyrelsens studie Fokus 13 är att flickor i Halmstad upplever att de har för lite fri tid för att hinna med allt de vill göra. Ett resultat som ser omvänt ut i Fokus 13. När det gäller flickors och pojkars upplevelse av kränkningar, mobbing eller inflytande på Kulturförvaltningens verksamheter så finns det idag ingen samlad bild. Färre ungdomar besöker fritidsgårdar och ungdomens hus än 2009, något som i rapport om fritidsverksamheten framhålls bland annat bero på att några fritidsgårdar har lagts ner. Genom intervjuerna och enkätundersökningen framkommer att det å ena sidan finns kunskap hos personal om flickors och pojkars villkor inom Kulturförvaltningens verksamheter. Men att det är en kunskap som inte sätts in i ett jämställdhetsperspektiv, eller som det är otydligt hur den bör användas. De förs också ett resonemang inom verksamheterna om vilka grupper som inte nås och vilka insatser som bör göras för att ändra på det. Det tydligaste exemplet gällande detta är just fritidsverksamheten, där den sneda könsfördelningen lett till insatser som gjort att flickor och pojkar nu är ungefär lika många i antal. Å andra sidan visar enkätundersökningen att fler respondenter upplever sig ha ingen eller mycket lite kännedom om hur flickor och pojkar tar del av och upplever verksamheten än de som har en ganska bra eller bra kännedom (samma siffror för båda grupperna). 28

29 Förvaltningens arbete med delaktighet ska vara grund för all verksamhet men särskilt i arbetet med barn och unga. För såväl fritidsverksamheten som Nolltrefem utgår aktiviteterna från barnens och ungdomarnas egna förslag och idéer. Det ger gruppen med regelbundna besökare ett stort inflytande på verksamheten. Fritidsverksamheten har idag en jämnare könsfördelning bland medlemmarna, men av de regelbundna besökarna är en majoritet pojkar. Något som, enligt Lars Nordvall, gör att det inte är otänkbart att pojkars förslag hamnar i fokus för verksamheten. För Nolltrefems del finns bara uppgifter rörande antal tjejer och killar som är utövande eller arrangerande inom Nolltrefem. Av de totalt 1061 antal registrerade ungdomarna var (t.o.m. oktober 2013) antalet tjejer 463 stycken och antalet killar 598. Något fler killar alltså, men hur detta påverkar aktiviteter och arrangemang går inte att utläsa i den här undersökningen Inte heller villkor för delaktighet inom Kulturförvaltningens verksamheter för barn och unga går det idag att säga tillräckligt om. Det kan antas att i de fall pojkar är regelbundna besökare så tenderar deras önskemål att hamna högst på dagordningen genom att delaktighet och ungdomarnas egna förslag prioriteras. Men hur resurser fördelas mellan flickor och pojkars aktiviteter behöver undersökas närmre. Frågorna att undersöka vidare är många! Hur ser villkoren för delaktighet ut? Kan flickor och pojkar göra sina förslag hörda, behöver de uppmärksammas eller uppmuntras komma med idéer på olika sätt? Varför är inte flickor lika regelbundna besökare vid exempelvis fritidsgårdarna, som pojkar? Hur ser det ut på Nolltrefem? Vilka besöker och deltar i arrangemang och aktiviteter på biblioteken? I övriga kulturarrangemang riktade till barn och unga? Vilka konsekvenser för könsstereotypa val av aktiviteter på kort och lång sikt för barn och unga? Hur kan Kulturförvaltningens personal, i mötet med barn och unga och i planeringen av verksamheterna, bidra till att luckra upp stereotypa val och visa barn och unga en större bredd av möjligheter? Diskutera! Under Målområde Uppleva och göra framgår att Inom Kultur och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. Vad betyder egentligen samma förutsättningar? Hur kan flickors och pojkars förutsättningar mätas? 29

30 Utgångspunkt 3: Kunskap om jämställdhet Jämställdhetsintegrering förutsätter kunskap både om den verksamhet som berörs av arbetet och om betydelsen av jämställdhet, politik och teorier på området. Med hjälp av kunskap går det att bygga en struktur för jämställdhetsarbetet och att ständigt se till att, med de så kallade genusglasögonen på, analysera och reflektera kring beslut och aktiviteter. Målet är att med hjälp av ett jämställdhetstänk ständigt ha frågan: Hur påverkar detta kvinnor och män, flickor och pojkar som grupper? i åtanke. Genomgången av dokumenten visar att det behövs kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering för att frågorna ska få genomslag i förvaltningens verksamhet. Det är också tydligt att det behövs en gemensam definition av vad jämställdhet betyder för förvaltningen. Genom såväl intervjuerna som i enkäten framkom ett behov av och stort intresse för att lära mer om jämställdhet. Detta för att framöver kunna planera ett strategiskt arbete med frågorna. Önskemålen om kunskap ser ut som följer: 30

31 Del 3. Möjligheter till kommande jämställdhetsarbete 31

32 Stora möjligheter för arbete med jämställdhet! Foto: Eran Sandler 2008 Förändringsarbete för jämställdhet lämnar få oberörda. Det är utmanande och spännande och ger ofta stora aha-upplevelser. När verksamheten, de dagliga rutinerna, tänkandet och ens egna föreställningar synliggörs blir det ofta tydligt både hur mycket som fungerar utmärkt och att verksamhetens målgruper är i fokus på ett bra sätt. Men samtidigt synliggörs också hur vi alla, mer eller mindre, tenderar att förhålla oss till vårt arbete, varandra och tillvaron i stort med autopiloten på. Vi tolkar människor vi möter och situationer vi ställs inför utifrån tidigare erfarenheter och föreställningar om hur det borde vara. Just den där autopiloten behöver ifrågasättas för att lyckas i arbetet för jämställdhet. Jämställdhet är ett viktigt globalt mål för att möjliggöra mänskliga rättigheter för alla. Det är också en central kvalitétsfråga för att tillvarata samhällets resurser och invånarnas kapacitet på ett bättre sätt. Men ingen av oss har upplevt hur det är att leva i ett fullt ut jämställt samhälle. Allt vi nu gör för att förändra ojämställdhet är nytt. Det är därför som det är så viktigt att ge förändringsarbetet struktur, att sätta in det i en modell som berör hela verksamheten. Kom ihåg! Arbete med jämställdhet: som inte syftar till att påverka och förändra beslutsprocesser och strukturer är inte det samma som jämställdhetsintegrering. Projekt tenderar exempelvis att drivas isolerat utan att förändra en verksamhet. Enskilda insatser kan ha stor betydelse, men om de inte påverkar verksamheten har inte integrering skett. Aktiva åtgärder: är det arbete som arbetsgivare enligt diskrimineringslagen ska bedriva för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Läs mer på Jämställdhetsintegrerade verksamhetsmål kan se ut på olika sätt. Det kan vara: Mål som bidrar till att jämställdhet nås Bekönade mål, exempelvis genom att flickor och pojkar nämns Förändrade verksamhetsmål ur ett jämställdhetsperspektiv Läs mer på 32

33 Checklista för jämställdhetsarbete Grunden för jämställdhetsintegrering är, likt framgått tidigare i den här rapporten: Kunskap om genus, jämställdhet och strategin jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrerade mål och aktiviteter Könsuppdelad individbaserad statistik Jämställdhetsintegrerad budget, med möjlighet att följa resursfördelning utifrån kön Bekönade dokument Löpande jämställdhetsanalyser och uppföljningar Punkterna ovan måste dock in i ett sammanhang och jämställdhetsintegrering kan ske på en mängd olika sätt, med olika målsättningar och metoder. Checklistan innehåller punkter som är viktiga att fundera över oavsett hur arbetet bedrivs. Formulera en gemensam definition av vad jämställdhet betyder och vad det innebär för er förvaltning. Se till att definitionen finns med på lämpliga ställen, i verksamhetsplaner, policydokument, strategi eller liknande. Passa även på att skapa en argumentationsbank med svar på varför och hur ni arbetar med jämställdhet. Ett jämställdhetsperspektiv visar att: Försäkra er om att ledningen har en gemensam syn på frågorna, har tillräcklig kunskap i ämnet och håller samma linje. Detta ger legitimitet och är en förutsättning för förändring. Utarbeta en modell för hur ni ska arbeta strategiskt med jämställdhet. Modellen visar hur integrering av jämställdhet sker i kärnverksamheten, med vilka metoder och hur arbetet följs upp. Kom ihåg könsuppdelad statistik, bekönade målgrupper och återkommande jämställdhetsanalyser av underlaget. Gör också tydligt hur chefer och medarbetare berörs av arbetet och vilket ansvar de har för jämställdhetsintegrering. Identifiera behov och möjligheter till särskilda satsningar eller projekt, för att ge jämställdhetsfrågorna ytterligare fokus och skynda på förändring. Se alltid till att de enskilda, tidsbegränsade satsningarna har en tydlig koppling till och ingår i modellen för det kontinuerliga arbetet med jämställdhetsintegrering. Delaktighet. Förankra jämställdhetsarbetet i organisationen. Alla som berörs av förändringen måste känna till vad den innebär, varför den genomförs och hur deras arbetsinsats berörs. Bra kommunikation såväl internt som externt. Ledningen har ansvar för att försäkra sig om att informationen når ut till de anställda. Kunskapen behöver finnas brett i förvaltningen, bland chefer och medarbetare. Om någon/ några personer har ett särskilt ansvar för jämställdhet är det viktigt att de också ges mandat, tid och resurser för arbetet. Även att ledningen deltar i arbetet för att ge det legitimitet. Jämställdhet berör hela organisationen Kön alltid spelar roll om än olika mycket Sanningar om kvinnor och män ofta inte stämmer Organisationer rymmer en könsordning makt och ansvar fördelas orättvist mellan könen Alla har ett ansvar för jämställdheten. 33

34 Politiker behöver givetvis också kunskap om jämställdhet. Kommunikation om betydelsen av och prioritering av insatser och mål för jämställdhetsarbetet behöver ske mellan nämnden och förvaltningen. En gemensam hållning och syn på frågorna är helt avgörande för ett långsiktigt hållbart förändringsarbete. Löpande dokumentation och utvärdering av arbetet med jämställdhet. Uppnåddes målen? Vad fungerade bra, mindre bra? Vilka lärdomar är viktiga att ha med sig inför fortsatt jämställdhetsarbete? Jämställdhetsanalys med 4R metoden Med hjälp av 4R-metoden kan ni kartlägga och analysera er verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Tanken är att ta reda på hur verksamheten styrs och på vilket sätt den behöver förändras för att kvinnors och mäns behov ska tillgodoses. Frågan som besvaras är Vem får vad och på vilka villkor? Utifrån kunskapen om detta går det att ta steget vidare för att möjliggöra förbättring. Kom bara ihåg att om målgruppen är ojämn så kan även resultatet av 4R-analysen bli det. Resursfördelning och antal är beroende av hur målgruppen ser ut. 4R-metoden ger: Kunskap om antalet kvinnor och män på olika nivåer och positioner inom organisationen Kunskap om hur resurser fördelas mellan kvinnor och män Förståelse för vilka könsmönster som präglar organisationen och vad de får för effekter En åtgärdsplan Steg 1: Representation vem får vad? Hur ser representationen ut inom organisationen, på olika nivåer och positioner? Vem får vilka arbetsuppgifter? Vem fattar beslut? Vem består målgruppen (brukare/ kund) av? Steg 2: Resurser hur mycket? Hur fördelas pengarna? Vem får mest utrymme och tid? Vilka frågeställningar prioriteras? Vem får ta del av viktig information? Steg 3: Realia på vilka villkor? De första stegen besvarar vem som får vad och hur mycket. I det tredje steget ska uppgifterna analyseras för att visa vilka effekter som skillnaderna får för kvinnor och män. Men även för att lyfta fram normer och värderingar. Vilka könsmönster ser vi? Vems behov tillgodoses? Vad tas för givet om kön? Vad görs avvikande eller annorlunda? Utgår verksamheten från kundens/ brukarens könstillhörighet? Vem gynnas av hur verksamheten fungerar idag? 34

35 Steg 4: Realisera formulera nya mål och åtgärder Det fjärde R:et handlar om visioner för en jämställd verksamhet, om att formulera mål och åtgärder för att nå dit. Formulera en vision för hur en jämställd verksamhet ska drivas och fungera. Analysera vad som behöver förändras och hur ni gör för att nå dit (ta fram en åtgärdsplan). Bestäm hur ni följer upp era åtgärder, mäter resultatet och drar slutsatser inför fortsättningen. Informanternas uppfattning om nästa steg En av de viktigaste slutsatserna i den här undersökningen av förutsättningarna till arbete med jämställdhet är att det finns vilja och intresse för ett kommande arbete - inte bara i verksamheterna för barn och unga utan i hela förvaltningen. Ett jämställdhetsarbete uppfattas dessutom ge ett mycket positivt eller positivt bidrag till förvaltningen. Enkäten och intervjuerna ger en entydig bild av detta. Det gör också att det finns de bästa förutsättningar för ett lyckat förändringsarbete. De tankar om fortsättningen som framkom genom intervjuerna berörde en rad olika frågor: Vad skulle ett strategiskt jämställdhetsarbete innebära för Kulturförvaltningen? Kristina Blomquist: Det skulle innebära hur mycket som helst. Hur tänker vi när vi köper in media till exempel? När vi beslutar om och genomför arrangemang? Inom konstverksamheten har vi uttalat en ambition att köpa in mer offentlig konst av kvinnor, inom fritidsverksamheten har vi arbetat för att få fler flickor till verksamheten. Men vi behöver mer kunskap om jämställdhet. Hela verksamheten behöver inkluderas, vi alla behöver få på oss genusglasögonen. Vi behöver få syn på vilka vi når och hur vi erbjuder våra verksamheter. 35

36 Hur kan jämställdhet synliggöras? Lena Engström, chef för Kulturavdelningen, beskriver varför jämställdhet är aktuellt för Kulturförvaltningen just nu och vilka tankar som finns om fortsättningen: Det handlar nog om någon slags mognad. Det är många perspektiv som är viktiga samtidigt, klass och genus inte minst. Det är faktiskt pinsamt att vi jobbat så lite med jämställdhet. Men under den senaste tiden, när vi hållit på med aktiviteter inför 2014, har jag också funderat på att vi kanske skulle kunna markera genusperspektivet inom hela förvaltningen under ett år och lyfta detta som ett särskilt fokus i olika aktiviteter. Kulturen är ett jätteviktigt redskap för att öppna ögonen för samhället. Den kan användas upplevelsemässigt för att gestalta olika frågeställningar och reflektera över vad det är som skildras. Lenas syn på vad som behövs för ett kommande arbete med jämställdhet går i linje med övriga informanters. Det handlar om kompetensutveckling i hela förvaltningen, om att bygga en struktur för att få syn på hur arbetet kan bedrivas och resultatet mätas. Det behövs en modell helt enkelt. Jag tror också att det är viktigt att hela förvaltningen arbetar med det här, vi söker ju ofta gemensamma frågor. Hur ser engagemanget för jämställdhet ut idag? Lars Nordvall uttrycker tydligt att: Jämställdhet finns som fråga inom kommunen och politiken, men den tas ofta inte riktigt på allvar. Det är ofta bara något som måste göras. Jämställdhet ses inte som en möjlighet utan snarare som en pålaga. För att ändra på det behöver vi hitta former för arbetet, metoder för att få in jämställdhet i den ordinarie verksamheten. Vi behöver utbilda all personal i jämställdhet, vi behöver utbilda alla chefer och politiker. Idag finns det enskilda ledamöter i nämnden som är engagerade i olika frågor, även hbtq och utanförskap. Men det behövs ett intresse och en helhet i jämställdhetsfrågorna. Idag har vi inte en gemensam formulering av vad jämställdhet betyder för vår förvaltning. På frågor om jämställdhet är alla korrekta idag, men vi har inte kunskap om vad det egentligen står för. Vad kan vara nästa steg? Lena Ekman, ordförande för Kulturnämnden, tycker att riktlinjerna för jämställdhet är närvarande i politiken och menar att samtliga förvaltningar behöver arbeta med frågor som berör jämställdhet. Men även att det är väsentligt att cheferna tycker att jämställdhetsfrågor är viktiga. Önskar personalen utbildningar på det här området ska de naturligtvis få det. Man kan också vidga begreppet till att gälla hbtq-frågor och mångfaldsfrågor. Lars Nordvall: Jag kommer aldrig att kunna allt, ska inte göra det heller. Men jag behöver själv utbilda mig för att förstå vad jämställdhet verkligen betyder, jag behöver verktyg för att kunna föra samtal med min personal om frågorna. Under resans gång behövs ett bollplank, chefskollegorna är ett sådant, men det vore bra att också ha ett bollplank utifrån. Alla i hela förvaltningen, chefer, politiker, personal, behöver utbildas. Vi som ledningsgrupp behöver kunskapen för att kunna lyfta frågorna till att ingå i ett politiskt dokument, finnas med i verksamhetsplanen. Frågorna behöver synliggöras. Kristina Blomquist riktar in sig på betydelsen att undersöka var i förvaltningen som intresse att ta nästa steg i arbetet finns: Efter att vi har fått rapporten behöver vi se vad som är ett bra nästa steg för kompetensutveckling, inte minst. Vi behöver se om det på några ställen i förvaltningen finns ett intresse hos personal för att dra igång ett arbete som vi kan använda som pilot, inspiration och lärande inför det fortsatta arbetet. Vi behöver också ha avrapportering om vårt arbete med politikerna. Alla håller ju med om att jämställdhet är viktigt, tills vi kommer in på konkreta saker om 36

37 hur vi ska arbeta. Då är det svårare att enas om vad som ska göras och vad som får kosta pengar. För att arbeta med jämställdhet behöver vi göra omprioriteringar. Det handlar om vad man ska satsa på framöver i kommunen. Reflektioner: Enkäten och intervjuerna visar att jämställdhet idag är en fråga som, med några undantag, uppfattas få för lite utrymme inom Kulturförvaltningen. Samtidigt är det tydligt att det finns en nyfikenhet på och önskan att arbeta med jämställdhet framöver. Det uttrycks en önskan om att skapa en modell och struktur för arbetet och att höja kunskapen om jämställdhet brett inom verksamheten. I enkäten syns att 46 % anser att det redan har drivits arbete med jämställdhet. Det är dock oklart vad som avses; någon anger jämställdhetsplanen som ett sådant arbete, någon skriver att det främst varit fråga om tillfälliga, ostrukturerade insatser. De erfarenheter och slutsatser som redan finns från genomförda insatser för jämställdhet inom förvaltningen behöver lyftas fram. Vad har fungerat bra och mindre bra i de olika satsningar som redan genomförts? Hur skulle olika punktinsatser inom de skilda verksamheterna kunna knytas samman i en modell för att tydligt sikta mot gemensamma mål? Hur kan all den kunskap som personal redan har om målgruppernas villkor och behov synliggöras och komma till användning? Cirka 92 % anser att det skulle ge ett mycket positivt eller positivt bidrag till verksamheten att arbeta med jämställdhet framöver. Det är en fantastiskt bra siffra! Insatser som efterfrågas genom intervjuerna och enkäten är: Ta fram en modell för ett strategiskt arbete med jämställdhet Utbildning för chefer, personal och politiker Verktyg för arbete med och samtal om jämställdhet med personalen Ett bollplank utifrån att lyfta frågorna med Specifika satsningar, exempelvis genom att under ett år fokusera jämställdhet inom hela förvaltningen En eller flera pilotsatsningar inom förvaltningen för att skapa exempel på fortsatt jämställdhetsarbete Sammantaget framstår intresset för och viljan att arbeta långsiktigt och strukturerat med jämställdhet inom Kulturförvaltningens samtliga verksamheter som stort. Möjligheterna för att ett kommande jämställdhetsarbete blir både spännande och positivt är med andra ord stora! Diskutera! Kultur i alla dess former ger fantastiska redskap för att synliggöra, ifrågasätta och skapa nya bilder av samhället historiskt, idag och i framtiden. Hur kan Kulturförvaltningen initiera och driva ett brett samtal om jämställdet och möjligheter till förändring? Tillsammans med målgrupperna flickor, pojkar, kvinnor och män? I frågor som rör Halmstad, regionen, Sverige och världen? 37

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors

Läs mer

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Jämställdhetsanalys med 4R Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-10-12 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart

Läs mer