Förslag till nya och reviderade bidragsformer till föreningar och andra aktörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till nya och reviderade bidragsformer till föreningar och andra aktörer"

Transkript

1 Kultur- och fritidsnämnden Förslag till nya och reviderade bidragsformer till föreningar och andra aktörer Remissförslag

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING sid 3 Bakgrund sid 3 Vad innebär ett remissförslag? sid 3 Upplägg av utredning sid 3 Finansiering sid 4 Fortsatta utredningar sid 6 2. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING sid 7 3. GEMENSAM VÄRDEGRUND sid 8 Värdegrund sid 8 4. ETT INTERSEKTIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT sid FYRA TEMAN FÖR FRAMTIDENS STÖD sid 10 5.A. Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga sid 12 Bidragsform: Kommunalt lokalt aktivitetsstöd sid 12 Bidragsform: Lokalkompensationsbidrag sid 14 Bidragsform: Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar sid 15 Samlade reflektioner för temat sid 16 5.B. Stöd till ungas egen organisering sid 18 Bidragsform: Cash sid 18 Bidragsform: Unga leder unga sid 19 Samlade reflektioner för temat sid 20 5.C. Stöd till publika arrangemang sid 22 Bidragsform: Projektbidrag för publika arrangemang sid 22 Bidragsform: Verksamhetsbidrag för publika arrangemang sid 24 Samlade reflektioner för temat sid 26 5.D. Stöd till folkbildning och lika rättigheter sid 28 Bidragsform: Bidrag till rättighets- och kulturbärande organisationer sid 29 Bidragsform: Utvecklingsbidrag för att främja mångfald och jämlikt deltagande i samhället sid 30 Samlade reflektioner för temat sid ÖVRIGA BIDRAGSFORMER sid 32 Bidragsform: Uppdragsersättningar sid 32 Bidragsform: Framtidens Lund sid 33 Bidragsform: Evenemangsbidrag sid 33 Bidragsform: Bidrag till närområdesprojekt sid 34 2

3 1. INLEDNING Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fördela olika ekonomiska bidrag till föreningar och organisationer som bedriver ungdomsverksamhet och kulturverksamhet, till invandrarföreningar och pensionärsorganisationer, samt till studieförbund. Nämnden har även rätt att ta ut avgifter av såväl föreningar och organisationer som av allmänheten. Kommunfullmäktige fastställer dessa avgifter. Förutom kontantstöd ges även service i form av exempelvis råd vid föreningsbildande, utbildning, hjälp med projektansökningar och nätverksbyggande. Föreningsstödet har inte varit föremål för någon genomgripande översyn de senaste 20 åren. Samhället förändras vilket påverkar medborgarnas sätt att organisera sig och sin verksamhet. Det har därför varit viktigt att göra denna översyn. Utgångsläge för översynen är de uppdrag som finns formulerade. I den kulturpolitiska handlingsplanen för , antagen av kommunstyrelsen, uppdrogs att utreda nya utvidgade och elastiska former för kulturstöd. Utredningen ska särskilt beakta strategiska prioriteringar för stöd, behovet av en ökning av de ekonomiska ramarna för stödet, samt möjligheten till andra former för stöd än de rent ekonomiska I det idrottspolitiska programmet antaget av kommunfullmäktige 2012 anges att kommunens bidragssystem ska ha sin grund i barnkonventionen och de nationella folkhälsomålen. Bidragen ska riktas till de målgrupper som anses viktiga att stödja. Jämlikhet och mångfald ska eftersträvas. Kommunen ska kunna ställa krav på föreningarnas verksamhet och följa upp och utvärdera om föreningarna uppfyller dessa krav. Bidragssystemet ska vara flexibelt och kunna ändras över tid. Vad innebär ett remissförslag? Ett ärende går ut på remiss för att ge möjligheter till berörda och andra intressenter/aktörer att ge sina synpunkter på ett förslag. Remissen innebär inte att kultur- och fritidsnämnden fattat några beslut om att det som förslaget anger ska genomföras. Synpunkter kan tillkomma som är så viktiga att det innebär att förändringar är nödvändiga. Likaså kan omständigheter och ekonomiska förutsättningar påverka den slutliga utformingen av förslaget eller göra att förslaget inte kan förverkligas. Upplägg av utredning Organisation för utredningen Ansvarig för arbetet har varit en styrgrupp bestående av förvaltningsdirektör och berörda verksamhetschefer. Utredningen har varit processinriktad och hållits samman av en projektledare och projektgrupp. Själva utredningsarbetet har skett i fyra utredningsgrupper där ansvariga för grupperna ingått i projektgruppen. För att öka transparensen i utredningen och underlätta kommunikation och ställningstaganden har hela projektgruppen haft kontinuerliga möten med styrgruppen. Information och rapportering har skett kontinuerligt till kultur- och fritidsnämndens presidium, beredning och direkt till nämnden. 3

4 Upplägg och delaktighet under processen Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram en nulägesbeskrivning över de bidrag som nämnden ansvarar för och resursfördelning samt omvärldsbevakning över viktiga faktorer i samhället som kan påverka bidragens utformning. Ambitionen har varit att ha en hög grad av delaktighet i processen. En enkät har gått ut till alla som får bidrag. Tre workshops har genomförts med kultur- och fritidsnämnden och två dialogcaféer med de som fått bidrag år Flera möten har skett med olika intressegrupper som till exempel PIL (Paraplyorganisationen för idrottsföreningar i Lund), spelhobbyföreningen Sverok och unga spelföreningar samt kommunens studentråd. Dessutom har ett antal separata interna och externa utredningar gjorts: Utvärdering av Kulturcash och Framtidens Lund som bidragsformer (Malmö Högskola) Juridisk genomlysning av kultur- och fritidsnämndens bidrag Intersektionell analys av kultur-och fritidsförvaltningens verksamhet för barn och unga (Maja Lundqvist, Anna Klerby och Roxana Ortiz) Kultur- och fritidsvaneundersökning Nulägesbeskrivning av studieförbundens verksamhet i Lund 2013 Utifrån ovan beskrivna delar har därefter en analys gjorts som ligger till grund för de förslag som finns i denna remiss. Finansiering De ekonomiska förutsättningarna för bidragsutredningen är att finansering ska ske inom befintlig ram för respektive bidragsområde. Finns det särskilt goda skäl till att genomföra förändringar och detta inte kan finansieras inom tidigare specifika bidragspott ska förändringarna prövas inom förvaltningens hela bidragspott. Går inte detta ska finansiering prövas inom förvaltningens totala budgetram, det vill säga inte enbart destinerade medel för bidrag. Om detta inte är möjligt ska kultur- och fritidsförvaltningen föreslå att kultur- och fritidsnämnden ansöker hos kommunfullmäktige om medel utöver nämndens ram. I december 2014 beslutade fullmäktige att anslå 1,8 mkr till förstärkning av föreningsbidrag för 2015 och framöver. 4

5 Tabell: Översikt finansiering av bidragsformer Tema Bidragsform Inom befintlig bidragsram, tkr (Ram 2014) Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga Stöd till Ungas egen organisering Stöd till publika arrangemang Stöd till folkbildning och lika rättigheter Saknas i befintlig bidragsram tkr Totalt, tkr Kommunalt lokalt aktivitetsstöd Flexibel del Lokalkompensationsbidrag Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar Unga leder unga Cash Projektbidrag Verksamhetsbidrag Publika idrottsarrangemang Bidrag till rättighets- och kulturbärande organisationer Utökning målgrupper Utvecklingsbidrag för att främja mångfald och jämlikt deltagande i samhället Totalt Övriga bidrag* Bidrag till studieförbund Behandlas inte i utredningen Behandlas inte i utredningen *Bidrag som uppdragsersättningar eller bidrag som är under utredning i samverkan med exempelvis kommunkontoret (se kapitel 6) Förvaltningens remissförslag behöver ett tillskott med 2,3 mkr i förhållande till 2014 års budgetram för att de nya bidragsformerna ska kunna genomföras. Förslaget innehåller inte någon höjning av nivån på ersättningen per deltagartillfälle för lokalt aktivitetsstöd, ett önskemål som framförts framförallt från idrottsföreningarna. I kultur- och fritidsnämndens budget för 2015 och framöver finns 1,8 mkr till förstärkning av bidrag. Det innebär att om förvaltningens förslag ska genomföras fullt ut och om nivån på ersättningen per deltagartillfälle dessutom ska höjas måste en omfördelning ske inom kultur- och fritidsnämndens totala budgetram, alternativt att nämnden hos kommunfullmäktige begär resterande medel utöver befintlig budgetram. Om inte detta sker måste ett förslag till fördelning ske med utgångspunkt i de 1,8 mkr som finns anslagna och ambitionsnivån sänkas. Indexuppräkning av bidrag Bidragens ekonomiska värde över tid är betydelsefullt för föreningslivet. Dagens bidragsresurser utgör arv från tidigare år och prioriteringar vad gäller omfattning och konstruktion. Bidragsresurserna har varit föremål för årliga förändringar beroende av vilka resurser som funnits i kultur- och fritidsnämndens ram. Vissa år har nämnden kunnat bibehålla eller till och med öka resurserna medan det under andra år har funnits anpassningskrav i ekonomiska ramar från kommunfullmäktige så att 5

6 nedskärningar har vidtagits. Nämndens bidragsresurser har dock som huvudregel anpassats efter de ramförändringar som kommunkontorets budgetavdelning räknat fram inför varje år i förhållande till beräknad inflation och tillgängliga skattemedel i hela kommunen. Förvaltningen anser det viktigt att kunna skapa framförhållning när det gäller vilka nivåer kommunen ska kunna öronmärka för respektive bidragstyp. För att resurserna ska kunna värdesäkras krävs att resurserna kan förändras i förhållande till exempelvis konsumentprisindex och efter befolkningsförändringar. Detta måste kunna göras utan att resurser för kultur- och fritidsnämndens andra verksamhetsområden påverkas negativt. I dagens budget för kultur- och fritidsnämnden är det ytterst få områden som är garanterade en uppräkning mellan åren. Fortsatt utredning och analys måste göras av vilka effekter som uppstår för kultur- och fritidsnämndens resursfördelning om resurser för bidrag värdesäkras. Fortsatta utredningar För att de reviderade och nya bidragsformerna ska fungera fullt ut krävs ytterligare fördjupningar inom ett antal områden. Taxor och lokalhyror Kultur- och fritidsförvaltningens nuvarande modell för prissättning av hyror för tider vid idrottshallar, idrottssalar, idrottsplatser och i samlingslokaler med flera lokaler är uppbyggd kring en taxesättning som är indelad i fyra kategorier. Den subventionerade prissättningen i olika kategorier är en del av kommunens stöd till prioriterad föreningsverksamhet för barn och unga. Kommunens subventioner av lokaler utgör ett värde av drygt tkr i indirekta bidrag till föreningsliv och andra brukare. Framtida hyressättning Efter att förutsättningar för nya bidragsregler klargjorts kommer kultur- och fritidsförvaltningens nuvarande modell för prissättning av hyror för uthyrning av kommunens lokaler att utredas för att klargöra kommunens stöd i form av subventionerade lokaler för föreningsverksamhet i kommunen. Hyressättningen har inte varit föremål för en samlad översyn på länge och saknar i sin helhet aktuell prissättning i förhållande till dagens kostnadsläge. I utredningen ska taxesättningen utredas i förhållande till det värde som ges i ersättning i form av lokalkompensationsstöd. Det sammantagna stödet till föreningslivet i form av kontantbidrag och subventionsnivå för lokaler behöver dessutom klargöras för såväl föreningar som för kommunens egen helhetsbild. Lokalstöd för Ungas egen organisering, Publika arrangemang och Folkbildning och lika rättigheter Möjligheten till lokalstöd inom temana Ungas egen organisering, Publika arrangemang samt Folkbildning och lika rättigheter måste utredas. När det gäller Publika arrangemang och upplåtelse av lokaler till kulturföreningar saknas ett strukturerat system för prissättning av lokalhyror även om prissättningen bygger på att en del av lokalhyran subventioneras av kommunen med anledning av att brukarna inte bedöms kunna betala full kostnad för kommunens lokaler. 6

7 Icke-kontant stöd När kultur- och fritidsförvaltningen börjar tillämpa de reviderade och nya bidragsformerna 2016 måste det finnas en funktionell administrativ hantering och en organisation som kan möta de krav som de nya bidragen ställer. Lika viktigt är att ge föreningar och andra aktörer som får bidrag det stöd och den service som de behöver för att förädla och utveckla verksamheten. Detta innebär bland annat att förvaltningen måste öka graden av dialog och uppföljning. En utredning om framtida resursbehov och organisation måste påbörjas Även en utredning av digitaliserad bidragshantering ingår i detta område. Översynen av det icke-kontanta stödet bedöms vare sig medföra behov av utökning av förvaltningens personalresurser eller påverka befintliga resurser för bidrag. Nödvändiga omdisponeringar ska ske inom förvaltningens befintliga budgetram och organisation. Regelverk För samtliga bidragsformer behöver detaljerade bidragsregler utarbetas eller ses över. Det är angeläget att dessa regler görs enkla, lättillgängliga och juridiskt hållbara. Regler måste vara framtagna i samband med att nämnden behandlar förvaltningens förslag till bidragsformer i juni Uppdragsersättningar Befintliga uppdragsersättningar och till uppdrag angränsande verksamhetsbidrag behöver ses över i en separat utredning. I denna utredning ingår också att ta fram en samlad plan för uppföljning och utvärdering av uppdragsersättningarna. Studieförbund En översyn av reglerna för bidrag till studieförbunden har skjutits upp i avvaktan på den statliga Folkbildningsutredningen som lämnade sitt betänkande i oktober Efter remissbehandlingen av betänkandet la regeringen fram en proposition om det statliga bidraget till studieförbunden: Allas kunskap allas bildning (2013/14:172), som antogs av riksdagen i juni Förvaltningen ska gå igenom innehållet i propositionen för att bedöma om bidragsreglerna måste ändras. Om så blir fallet föreslås nämnden fatta särskilt beslut om direktiv för denna utredning. 2. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Om man hårdrar det finns det idag två olika synsätt på föreningslivets eller, mer generellt, civilsamhällets roll i samhället. Det ena synsättet är att verksamheten som bedrivs av föreningar och andra aktörer har ett stort egenvärde för samhället och att dessa bör arbeta utifrån egna mål och intressen med begränsad styrning från kommunerna. Det andra synsättet är mer instrumentellt. Civilsamhället är användbart för att upprätthålla välfärdsproduktion när samhällets resurser minskar och blir alltmer uppdragstagare på det offentligas villkor. Kultur- och fritidsförvaltningen menar att det bör finnas en balans mellan dessa båda synsätt. Kommunen bör samverka med civilsamhället genom ökad närvaro och dialog, bland annat genom att skapa arenor där föreningar, kommunen och andra aktörer kan ta del av varandras erfarenheter från exempelvis arbete med värdegrundsfrågor. Det är också genom stärkt dialog med bidragstagare som den gemensamma kunskapen ökar om hur bidragen används och vilken nytta de gör, snarare än genom 7

8 detaljstyrning genom till exempel policydokument och kontroll av dessa. Verksamhetsberättelser och föreningars ekonomiska redovisning är viktiga uppföljningsinstrument. Rutinerna för uppföljningen av dessa och andra ansökningshandlingar måste ses över för att vara den grund för bedömning som är tänkt. Likaså måste dialogen med utgångspunkt i ansökningshandlingarna fördjupas. 3. GEMENSAM VÄRDEGRUND I föreningslivet och det övriga civilsamhället bedrivs idag ett mycket aktivt värdegrundsarbete. I de olika dialogmöten som genomförts under utredningens gång har det framkommit att lundaföreningarna tycker att värdegrundsarbetet är mycket angeläget. Genom att ta fram en gemensam värdegrund för samtliga bidragsformer vill kultur- och fritidsnämnden synliggöra och stimulera det arbete som bedrivs i föreningar och andra organisationer. I denna värdegrund pekar kultur- och fritidsnämnden ut fem områden som särskilt viktiga att arbeta med. Syftet är att kommun och civilsamhälle arbetar tillsammans i gemensamma läroprocesser. Genom det utbyte av erfarenheter, idéer och goda exempel som då uppstår, främjas utvecklingen av värdegrundsarbetet i hela Lund. Värdegrund Verksamheter som får stöd av kultur- och fritidsnämnden ska vila på en demokratisk grund, bedrivas i enlighet med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och utifrån ekologisk hållbarhet och ett drogförebyggande förhållningssätt. Det innebär att verksamheterna ska genomsyras av följande värderingar. - Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet innebär att alla, oavsett identitet, kulturell och social tillhörighet, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet innebär jämlikhet mellan olika kön. Framför allt handlar detta om att alla människor oavsett kön och könsöverskridande identiteter eller uttryck ska bli bemötta med respekt och ha samma sociala ställning. - Delaktighet och inflytande Med delaktighet och inflytande menas möjligheter för den enskilde individen att ha insyn i och att kunna påverka verksamhetens utformning. Det handlar också om att få vara en del i verksamhetens sociala och kreativa process. I upplevelsen av att vara delaktig ingår att ha möjlighet att göra sin röst hörd och bli lyssnad på; att ha reella möjligheter att påverka processer som föregår beslut, innehållet i beslut och konsekvenser av beslut. Detta förutsätter att det finns en plattform för aktiv dialog om verksamheten. - Inkludering Med inkludering menas ett aktivt arbete för att var och en ska känna sig välkommen och kunna bidra och delta i verksamheten från början. Inkludering innebär ett arbete för både fysisk och social 8

9 tillgänglighet, det vill säga förändring av föreställningar och strukturer som står i vägen för jämlika förhållanden och lika möjligheter att delta i verksamheten. Inkludering är en kontinuerlig förändringsprocess med en tydlig riktning, men utan slutmål. Det kommer alltid dyka upp något som majoriteten upplever som nytt och konstigt eller avvikande, och som i sin tur behöver ges fysisk och mental plats. Alla människor ska få vara med i verksamheten oavsett sätt och takt att lära sig. - Ekologisk hållbarhet Att arbeta med ekologisk hållbarhet handlar om att se hur just den egna verksamheten utifrån sina erfarenheter och förutsättningar kan bidra till lösningar på olika miljöfrågor. I de lokala verksamheterna finns goda möjligheter att diskutera och samla in kunskap som skapar medvetenhet kring miljöfrågor. Denna kunskap och medvetenhet kan sedan bidra till att det växer fram nya kreativa och hållbara sätt att bedriva verksamheterna på, både i stort och i smått. - Drogförebyggande förhållningssätt Användande av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) bidrar både till människors ohälsa och ökad otrygghet i samhället. Det drogförebyggande arbetet i Lunds kommun följer de nationellt satta målen och riktlinjerna för ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol- och tobaksbruk. Det praktiska arbetet bedrivs bäst genom riskförebyggande insatser och främjande av de möjligheter som finns i den egna verksamheten. I de konkreta verksamheterna finns möjligheter för förvaltningen, föreningar och andra aktörer att arbeta tillsammans, diskutera och utveckla målinriktade och samordnade drogförebyggande insatser. Att levandegöra värdegrunden Alla som får bidrag av kultur- och fritidsnämnden ska välja minst ett av ovanstående fem områden att särskilt arbeta med under verksamhetsåret eller projektperioden. Det kan vara ett område som man särskilt brinner för, ett område där man har goda idéer som man gärna vill sprida till andra, eller ett område som man känner ett stort behov av att utveckla inom sin verksamhet. Arbetet kan bedrivas på många olika sätt, exempelvis genom att i sitt utåtriktade arbete genomföra arrangemang med ett visst tema, genom att anpassa verksamhetens inköp eller genom att arbeta med den egna verksamhetens organisering och inre arbete. Redovisningen föreslås ske på en enkel blankett som bifogas verksamhetens projekt- eller årsredovisning. Förslaget till värdegrundsarbete bedöms inte medföra något dubbelarbete för bidragstagarna eftersom det endast krävs en kortfattad redovisning, och att nämndens och exempelvis Riksidrottsförbundets, Sveroks och Sveriges ungdomsorganisationer, LSU:s, värdegrund ligger i linje med varandra. Värdegrundsarbetet bedöms inte heller medföra någon väsentligt ökad administration för varken förvaltningen eller bidragstagarna. Kultur- och fritidsförvaltningen ska på olika sätt bidra till att utveckla värdegrundsbaserade läroprocesser, genom till exempel rådgivning, utbildning, workshops och gränsöverskridande dialogmöten. Genom utbyte av idéer och konkreta exempel på verksamhetsutveckling mellan organisationer och ledare skapas normer och drivkrafter i enlighet med bidragsformernas gemensamma värdegrund. 9

10 4. ETT INTERSEKTIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Våren 2014 genomfördes en intersektionell analys av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet för barn och unga. Begreppet intersektionalitet syftar på hur olika maktförhållanden samverkar för, respektive emot, inkludering. Den grundläggande tanken är att varje person påverkas av, och själv påverkar, flera olika sociala strukturer samtidigt. Poängen med att använda ett intersektionellt förhållningssätt är att försöka fördjupa förståelsen och bredda analysen av ett område. Att skifta mellan olika perspektiv tydliggör begränsande normer som avgör hur tillgänglig fritiden är för till exempel en person som är homosexuell och har en funktionsnedsättning; eller hur tillgänglig ridsporten är för en ung kille med invandrarbakgrund från en familj med låga inkomster. Genom att fokusera på bakomliggande strukturer och normer, kan också ett utpekande av det avvikande och annorlunda undvikas. För att kunna utveckla jämställdhet och jämlikt deltagande behöver förvaltningen inledningsvis utveckla fördomsfria och icke utpekande metoder för insamling av uppgifter som behövs som underlag till intersektionella analyser. Så småningom kan sedan intersektionella analyser bli en del av det systematiska arbetet med utvärdering, uppföljning och framtida prioriteringar. 5. FYRA TEMAN FÖR FRAMTIDENS STÖD A.Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga B. Stöd till ungas egen organisering C. Stöd till publika arrangemang D. Stöd till folkbildning och lika rättigheter Från att tidigare ha haft ett bidragssystem som verkat i ett mer homogent samhälle vill kultur- och fritidsförvaltningen nu skapa ett system som bättre möter de behov och krav som ett mångfasetterat samhälle ställer. Ett samhälle som präglas av mångfald, förändrad befolkningsstruktur och en ung generation som allt oftare väljer andra sätt att aktivera sig på, men också ett samhälle där det är viktigt att stödja det etablerade föreningslivet för att stärka demokratin och värna föreningsmodellen. Det handlar också om att skapa ett bidragssystem som är flexibelt och öppet inför framtiden och som kan förändras i takt med snabba samhällsförändringar. 10

11 Utgångspunkten för temana är ett medborgar- och brukarperspektiv där bidragen utgår från vilken verksamhet som bedrivs, snarare än vilken sorts förening eller annan aktör det är som bedriver verksamheten. Men det är också viktigt att se att den verksamhet som bedrivs av föreningar och olika aktörer inom civilsamhället idag inte är isolerade företeelser som stannar inom kommunens gränser, utan även verkar i ett regionalt, nationellt och ett globalt perspektiv. Såväl det idrottspolitiska programmet som den kulturpolitiska strategin för Lunds kommun talar om idrottens och kulturens attraktionskraft. Det handlar om en attraktionskraft för lundabon, men också för besökaren, turisten, den potentiellt framtida lundabon, samt företag och jobb. A. Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga Detta tema utgår från principen att föreningar bedriver ledarledd verksamhet för barn och unga, där ledaren oftast är vuxen med uppdrag att lära ut och på så sätt få barn och unga att utvecklas inom exempelvis sin idrott, friluftsverksamhet eller kulturverksamhet. Det handlar framförallt om att utöva en aktivitet. B. Stöd till ungas egen organisering Ungas egen organisering handlar om unga som väljer att organisera sig själva i en föreningsform, där det är unga själva som startar, leder och organiserar andra unga inom ett brett spektrum av områden. Föreningsformen är ett alternativ för de unga som vill organisera sig utifrån en mer formell och representativ demokrati. Ett annat alternativ för unga är att inte organisera sig i en föreningsform men ändå bedriva en verksamhet som är öppen för alla. För bägge alternativen handlar det om såväl utövande som upplevelser och graden av delaktighet är hög. C. Stöd till publika arrangemang Här handlar det om att stödja arrangemang eller verksamhet som är av ett publikt allmänintresse i Lund. Särskilt gäller det bidrag till kulturföreningar och andra aktörer som verkar som kulturproducenter eller kulturarrangörer i Lund, men temat innebär också att publika idrottsarrangemang ska kunna få stöd. Huvudsakligen är det vuxna som anordnar verksamhet för publik såväl för och med vuxna, unga och barn. Upplevelser är ett centralt begrepp. D. Stöd till folkbildning och lika rättigheter Denna kategori omfattar stöd till studieförbund för deras verksamhet samt det stöd som utgår till organisatoriskt arbete för mänskliga rättigheter där bland annat invandrar- och pensionärsföreningar ingår. Mänskliga rättigheter anknyter i detta sammanhang till FN:s allmänna förklaring och konventioner om människans rätt att inte i något avseende bli diskriminerad. Huvudsakligen handlar det om vuxna målgrupper som bedöms behöva stöd för sin organisation och för sin verksamhet. 11

12 5 A. STÖD TILL FÖRENINGAR MED VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA Inledning Detta tema omfattar framförallt stöd till idrottsföreningar men även det som ibland går under benämningen övriga föreningar med liknande organisationsform, exempelvis scoutföreningar. En förutsättning för stöd är att föreningarna bedriver en verksamhet som i huvudsak baseras på ledarledd aktivitetstimme. Kommunalt lokalt aktivitetsstöd, LOK-stöd, utgör grunden för stödet i kommunen till föreningar med verksamhet för barn och unga i åldern 7 20 år. Stödet baseras på det antal aktiviteter som föreningen bedrivit enligt bidragsreglerna. Det kvantitativa stödet har fördelar eftersom det är förutsägbart och upplevs som rättvist men stödet har också nackdelar då det är ganska statiskt. Ett sätt att premiera kvalitet och utveckling är att införa en flexibel del som är att betrakta som ett nytt kvalitativt projektstöd med viktiga hörnstenar för värdegrundsarbete, stimulans till arrangemang, lovverksamhet och riktade utvecklingssatsningar. Det bidrag som finns i dag för att ge stöd för sommarkolloverksamhet föreslås föras över till den flexibla delen. Lokalkompensationsbidraget har varit och är viktigt för att jämna ut och förbättra förutsättningarna för de föreningar som bedriver verksamhet i egna lokaler eller som hyr lokaler av annan hyresvärd än kommunen. Förvaltningen föreslår därför att detta lokalstöd bibehålls. Lokalkompensationsbidragets storlek kommer även fortsättningsvis baseras på det antal bidragsberättigade sammankomster som bedrivs i lokalen. Kultur- och fritidsförvaltningen öppnar upp för möjligheten att införa fler nivåer för subvention av lokaler och för att kunna göra enskilda prövningar av nivån för subvention för vissa anläggningar. Det så kallade utvecklingsbidraget infördes år 2011 och bidraget föreslås ändra namn till Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar. Förhoppningen är att det föreningsliv som idag bedriver verksamhet i egna anläggningar på ett bättre sätt förstår syftet med bidraget. Förutom namnbyte föreslås att kraven för egenfinansiering minskar från 50 procent till 40 procent. Genom dessa förslag på förbättringar och med en bättre marknadsföring är förhoppningen att bidraget ska bli mer attraktivt att söka. Bidragsform: Kommunalt lokalt aktivitetsstöd Syfte Syftet med det kommunala lokala aktivitetsstödet är att skapa förutsättningar för föreningslivets samhällsnyttiga arbete samt att stötta det ideella arbete som utförs i föreningarna. Stödets huvudsakliga syfte är att främja föreningarnas verksamhet och därigenom bidra till att barn och ungdomar lär sig att ta ansvar, får kunskap om demokratiska processer och etik och moral i en ledarledd verksamhetsform. 12

13 Målgrupper Stödet ges till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet som uppfyller kriterierna för att vara en bidragsberättigad förening. Föreningar erhåller samma ersättningsnivå för sina redovisade sammankomstdeltagare. Stödet omfattar åldersgruppen 7 20 år. Den bidragsberättigade medlemmen ska ha fyllt 7 år men inte fyllt 21 år under det verksamhetsår som ansökan avser. Utformning Stödet till föreningar med verksamhet för barn och unga ges i form av ett aktivitetsbidrag. Bidraget utgörs av en kvantitativ huvuddel, men med förslag att också införa en flexibel del. Den flexibla delen ska ha kvalitativa mått och föreslås motsvara 10 procent av budgeten för kommunalt lokalt aktivitetsstöd. Ansökningar inom ramen för en flexibel del föreslås ha en fortlöpande hantering men för vissa projekt kan det bli aktuellt med två ansökningstillfällen per år. Oavsett upplägg och modell ska en årlig avstämning i dialogform göras för uppföljning. Kriterier och anvisningar för samtliga projekt ska tas fram av kultur- och fritidsförvaltningen. Inriktningen för projekten kan variera från år till år utifrån vald inriktning och prioritering. I den flexibla delen föreslås det nuvarande bidraget till sommarkolloverksamhet ingå, under beteckningen Stöd till lovverksamhet. Förslag på innehåll, flexibel del Projekt Inriktning, målgrupp Ansökningar och hantering Arrangemangsbidrag Stimulansbidrag till föreningar för Fortlöpande att göra arrangemang av engångskaraktär. Verksamhets- och utvecklingsprojekt Riktade satsningar, inriktning bestäms årligen. Två gånger per år Stöd till lovverksamhet Stöd för demokrati- och värdegrundsarbete Start- och etableringsstöd Lovverksamhetsbidrag sommar utökas till att också omfatta höstlov, vinterlov, sportlov och påsklov. ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) Anti-kränkningsarbete (mobbing, rasism) Hållbarhetssatsningar (säkra transporter, riktade bidrag till resurssvaga målgrupper) Demokratibidrag (exempelvis fler unga i föreningarnas styrelse) Stöd för att starta nya föreningar eller stöd till nya föreningar. Innefattar även stöd, service och coachning. Inför varje lov Två gånger per år En gång per år 13

14 Huvudregler Huvudregeln är att kommunalt lokalt aktivitetsstöd delas ut till föreningar som driver en ledarledd verksamhet som bygger på regelbundenhet och kontinuitet i form av aktiviteter och innehåll. Föreningarna ska även fortsättningsvis bestå av minst 20 medlemmar i bidragsberättigad ålder som är folkbokförda i Lunds kommun. Ett start- och etableringsbidrag införs under flexibel del. Finansiering Den kvantitativa delen av bidraget, kommunalt lokalt aktivitetsstöd, finaniseras genom idrottens ordinarie budget. De aktiviteter som genomförs i kommunala anläggningar som taxa 1 (7-20 år) ska även fortsättningsvis delfinansiera aktivitetsbidraget. Flexibel del finansieras via medel utöver 2014 års budgetram med 850 tkr per år. Medel för sommarkolloverksamhet överförs till flexibel del. Bidragsform: Lokalkompensationsbidrag Syfte Syftet med lokalkompensationsbidraget är att utjämna förutsättningarna mellan de verksamheter som är i egna lokaler eller som hyr av annan part än kommunen och de verksamheter som är i kommunens lokaler. Målgrupper Bidragsberättigade föreningar inom gruppen verksamhet för barn och unga som är i egna lokaler eller som hyr av annan part än kommunen. Utformning I samband med ansökan om kommunalt lokalt aktivitetsstöd uppger föreningen hur många sammankomster föreningen haft i lokaler utanför kommunens lokalbestånd under verksamhetsåret. Storleken på subventionen räknas ut genom att multiplicera aktivitetsbidragets storlek, som är cirka 12 kronor per sammankomstdeltagare, med 18 poäng. Det innebär att varje sammankomst subventioneras med drygt 200 kronor. För de anläggningar där kommunen har en involvering som ägare eller där det exempelvis finns ett fritt markarrende utgår lokalkompensationsbidrag med 8 poäng per sammankomst i stället för 18 poäng. Det innebär att lokalsubventionen för sammankomster i dessa anläggningar är lägre. Huvudregler Lokalkompensationsbidrag ges för aktiviteter i lokal som föreningen äger, årsförhyr eller hyr tillfälligt utanför kultur- och fritidsförvaltningens idrotts- och skollokaler. Det ska vara föreningens huvudsakliga verksamhet som bedrivs i lokalen. Huvuddelen av själva sammankomsten ska vara förlagd till lokalen och föreningen får inte erhålla bidrag eller på annat sätt subventioneras för lokalen från kommunen. Lokalkompensationsbidrag utgår med max 95 % av föreningens lokalkostnader som kan anses uppkomma för ungdomsverksamhetens behov av lokaler. Vid bedömning av kostnaderna ska hänsyn tas till föreningens gjorda investeringar, arbete i form av medlemmarnas egeninsatser, underhåll samt iordningställande av lokalerna för verksamheten. 14

15 Översyn av regler och tillämpning Idag ges lokalkompensationsbidrag för aktiviteter i lokaler som skiljer sig åt när det gäller påverkan av kostnader från kommunen. Tillämpning av nuvarande nivåer för subvention, 18 respektive 8 poäng, kan komma att ändras för vissa objekt efter det att kultur- och fritidsförvaltningens utredning är klar. Idag finns inget tak för hur många externa lokaler som föreningslivet kan söka lokalkompensationsbidrag för. Detta leder till att resursbehovet ökar och minskar möjligheter att ge bidrag för lokalt aktivitetsstöd. Frågan om föreningslivet fritt ska kunna skaffa externa lokaler utan begränsning behandlas i den vidare utredningen. Finansiering Stödet ryms i budgeten för kommunalt lokalt aktivitetsstöd. Bidragsform: Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar Syfte Syftet med bidraget är att utjämna skillnaderna i förutsättningarna mellan de föreningar som erbjuds kommunala lokaler och de som bedriver sin verksamhet i egna lokaler. Stödet ska ge en möjlighet att göra nödvändiga investeringar i den egna anläggningen. Målgrupper Stödet ska främst gå till bidragsberättigade föreningar med stor barn- och ungdomsverksamhet som utövar sin verksamhet i egna lokaler. Utformning Stödet omfattar 1,5 miljoner kronor i nuvarande budgetram. Föreningarna ansöker om bidraget vid ett tillfälle per år. Fördelning av bidragets storlek görs utifrån prioriteringar och fastställda principer. Huvudregler Bidraget kräver en egeninsats av föreningen på minst 40 % av kostnaderna samt en försäkran om att verksamheten ska fortgå under en viss tid framöver. De åtgärder föreningen erhållit pengar för ska redovisas senast den 30 juni året efter det att föreningen blivit beviljad bidraget. Bidrag kan i enskilda fall ges till föreningar som vill utveckla kommunala anläggningar om medlen används för att investera i utrustning där förändringen inte kan anses vara åtgärder som kommunen prioriterar i sitt uppdrag som ägare eller lokalförvaltare för aktuell lokal. Åtgärden ska gynna och ge en högre kvalitet för barn- och ungdomsverksamheten i lokalen. Finansiering Stödet ryms inom idrottens ordinarie budget. 15

16 Samlade reflektioner för temat Kommunalt lokalt aktivitetsstöd I den enkätundersökning som genomfördes hösten 2013 uppgav föreningarna att de kommunala bidragen är föreningarnas huvudsakliga inkomstkälla. Aktivitetsbidraget är, jämte subvention av lokaler, den stödform som har störst ekonomisk betydelse för föreningslivet. Föreningslivet vill behålla den modell som finns i dag för aktivitetsbidraget. Systemet gör det lätt att förutsätta hur mycket pengar föreningen kommer att få i stöd från kommunen. Stödet upplevs också som relativt rättvist. Beräkningar har gjorts för en utökning av åldersgränsen för att erhålla kommunalt lokalt aktivitetsstöd till att också omfatta åldersgruppen år. Om en förändring hade gjorts inom befintlig budgetram och med de bidragsregler som gäller idag hade aktivitetsbidraget per sammankomstdeltagare sjunkit med cirka 30 %. Samtidigt tenderar bevarandet av modellen för aktivitetsbidraget att bli statiskt om det kvantitativa stödet inte samtidigt kompletteras med en flexibel del. I samband med ett dialogmöte med föreningslivet i maj 2014 diskuterades införandet av och hur utformandet av en flexibel del skulle se ut. En klar majoritet av mötesdeltagarna var av den uppfattningen att om en flexibel del införs måste ytterligare medel skjutas till vilket också är kultur- och fritidsförvaltningens förslag. En flexibel del skulle ge föreningar som har idéer möjlighet att ansöka om projektmedel för att genomföra önskvärda satsningar och intentioner. En flexibel del gör det också möjligt för kultur- och fritidsnämnden att prioritera politiskt viktiga områden som man vill stödja. Lokalkompensationsbidrag Lokalkompensationsbidraget är i princip utformat på samma sätt som tidigare. Stödet har dubblerats under 2000-talet genom att den poäng som aktivitetsbidraget multipliceras med har höjts i omgångar från 8 poäng till 18 poäng. Om en ny nivå för subvention skulle införas skulle förmodligen den del som betalas ut till lokalkompensation öka och därigenom nivån för det kommunala lokala aktivitetsbidraget sjunka. Lokalkompensationsbidraget fyller en stor funktion för föreningar som är i egna lokaler eller som hyr av annan part än kommunen. Som en konsekvens av att stödet har ökat i storlek de senaste åren har det skapats förbättrade möjligheter till verksamhetsutveckling för de föreningar som av olika anledningar inte har sin verksamhet i kommunala anläggningar. Den omfördelning som skett är en av förklaringarna till att nivån för lokalt aktivitetsstöd har legat fast på 12 kronor per sammankomstdeltagare under ett antal år. Om och när bidraget till Unga leder unga införs är ett problem att locka över föreningar som idag erhåller lokalkompensationsbidrag. För även om de inte får så mycket i aktivitetsbidrag är det lokalstöd de erhåller för aktiviteterna viktigt för dem. Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar Bidragsformen är relativt ny och kan behöva utvecklas på grund av det relativt låga söktrycket. Kriterierna kan behöva breddas för att föreningarna ska kunna erhålla bidraget. Ett annat alternativ är att på sikt införa två ansökningstillfällen per år alternativt att ha löpande behandling av inkomna ansökningar. Förvaltningens förslag är att höja bidragsdelen till att vara 60 % och medfinansieringen skulle därigenom sänkas till att vara 40 % jämfört med 50 % som fallet är i dag. En maxgräns för hur 16

17 mycket föreningen kan beviljas i bidrag skulle också kunna införas. Framförallt behöver informationen och marknadsföringen av bidraget förbättras så att bidragsformen synliggörs mer. Namnet Utvecklingsbidrag ändras till Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar. 17

18 5 B. STÖD TILL UNGAS EGEN ORGANISERING Inledning Uttrycket Ungas egen organisering som myntades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, dåvarande Ungdomsstyrelsen, syftar på både unga som startar och driver egna föreningar och unga som väljer att engagera sig gemensamt men utan föreningsformen. Många unga samlas för att genomföra ett projekt, ett event för andra unga eller kring sakfrågor eller intresseområden. De unga väljer ofta att engagera sig i direktdemokratiska former. Det vill säga att de inledningsvis inte vill formalisera samarbetet i exempelvis en förening. Traditionella föreningar med styrelser, stadgar och regelbundna tider för aktiviteter passar inte längre alla unga idag. Man vill aktivera sig när man själv vill och har lust, man vill ta eget ansvar och organisera sig på annat sätt. Unga vill också prova många olika saker och byter gärna aktivitet och engagemang efter en tid. Det finns många exempel på aktiviteter som organiseras av unga. För att nämna några exempel: nya dansformer, klättring, skejt, parkour, rollspel, lajv samt LAN-event. Unga samlas även i dag i stor utsträckning kring sitt samhällsengagemang som exempelvis i politiska frågor, hjälparbete eller i frågor som rör miljö, mångfald och jämställdhet. I såväl föreningsformen som i andra former av ungas egen organisering sker ett demokratiskt lärande. I föreningsformen arbetar man utifrån formell och representativ demokrati medan man i de andra formerna ofta arbetar i direktdemokratiska former. Att unga väljer att organisera sig själva i fria former innebär inte heller att de inte senare kommer att starta föreningar eller företag för sitt vidare arbete. Sedan 2010 har kultur- och fritidsförvaltningen delat ut 300 tkr årligen till kreativa unga personer i Lund som inte nödvändigtvis är föreningsorganiserade. Bidragsformen KulturCash har haft ett vidgat kulturbegrepp på grund av att ungas kulturuttryck är brett och många projekt är crossoverprojekt mellan de klassiska konstformerna, idrott och ungas engagemang i samhällsfrågor. Med anledning av detta föreslås en utvidgning av bidragsformen KulturCash som omfattar ungas egen organisering inom såväl kultur, idrott som samhällsengagemang. Denna bidragsform föreslås byta namn. I detta förslag används arbetsnamnet Cash. Idag finns det föreningar för unga vars verksamhet inte riktigt passar in i kriterierna för det kommunala lokala aktivitetsstödet. Vissa av dessa föreningar får bidrag idag men inte i den utsträckning som verksamheten motsvarar, medan andra inte söker och därför inte får något bidrag alls från kommunen. Det rör sig om föreningar för ungas samhällsengagemang exempelvis politiska ungdomsförbund, LAN-föreningar, rollspels- och lajvföreningar. I rapporten Unga med attityd som getts ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har man undersökt bland annat ungdomars föreningsaktivitet, och där konstaterar man att just dator-, roll- och konfliktspelsföreningar är den enda föreningstyp inom vilken aktiviteten har ökat i åldersgruppen år under den senaste tioårsperioden. För att kunna stödja dessa föreningar på ett rättvist sätt föreslås också införandet av en ny bidragsform Unga leder unga. Bidragsform: Cash Syfte Att stärka och utveckla demokratin i samhället och demokratiska värderingar hos unga genom att skapa möjligheter att organisera sig utifrån sina egna idéer, intressen och förutsättningar. 18

19 Målgrupper Målgruppen är unga i åldrarna år som antingen bor eller går i skolan i Lund. Cash ska stödja ungas egen organisering med fokus på de som inte är organiserade i förening. Enligt den nationella ungdomspolitiken och den nya Ungdomspolitiska propositionen Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (Regeringsens proposition 2013/14:191) utgiven av Utbildningsdepartementet definieras ungdomar som personer i åldrarna Detta skiljer sig ifrån tidigare åldersgränsen för KulturCash som låg på år. Då det dessutom aldrig kommit in en ansökan till KulturCash från någon under 13 år föreslås den nya åldersdefinitionen. Utformning Bidraget innefattar ungas egen organisering inom såväl kultur, idrott som samhällsengagemang, med så jämn fördelning som möjligt mellan områdena. Ansökningarna handläggs löpande centralt av Ungdomspolitiken och betalas ut efter kvittoredovisning eller via fakturor som skickas direkt till Ungdomspolitiken och fritidsområdena. Handläggningstiden är max två veckor och beslut tas av en grupp med representanter från Ungdomspolitiken, geografiskt strategiska coacher från fritidsområdena, Ungdomsombud och ungdomar. Huvudregler Bidragsberättigade är: Projekt som genomförs för och av unga i Lunds kommun Projekt som bygger på demokratiska grunder Unga i åldrarna år som antingen bor eller studerar i Lund Finansiering Bidragsformen ska nu innefatta ungas egen organisering även inom idrott och samhällsengagemang, till skillnad från tidigare där fokus har legat på kulturprojekt. Cash finansieras via medel utöver 2014 års budgetram med 150 tkr per år. Bidragsform: Unga leder unga Syfte Att stärka och utveckla demokratin i samhället och demokratiska värderingar hos unga genom att skapa möjligheter att organisera sig i föreningsform utifrån sina egna idéer, intressen och förutsättningar. Målgrupper Bidragsformen Unga leder unga vänder sig till föreningar med säte och verksamhet i Lund där huvuddelen av medlemmarna är folkbokförda i Lund och majoriteten av styrelseledamöterna är i åldern år. Utformning Bidraget utlyses vid två tillfällen per år och fördelas enligt nivåerna i tabellen nedan. 19

20 B A S Fast summa att söka Bidragets kriterier Nivå Startbidrag till nya föreningar Nivå 2 max Material eller liknande för nya föreningar Nivå 3 max Mindre föreningar med upp till 30 medlemmar Nivå 4 max Större förening med 30 eller flera medlemmar Nivå 5 Rörlig del Bedömning kopplas till föreningarnas arrangemang, aktiviteter, utrustning Lokaler Tillgång till lokaler Enligt kommunens regelverk Föreningarna kan söka stöd för bland annat: hyra av lokaler, förbrukningsmaterial, inhyrning av föreläsare och instruktörer, resor och resekostnader i samband med verksamheten, tjänster inom teknik, ljud, ljus, vakt och bevakning. Föreningarna tar fram en plan för sin verksamhet, vid behov ges stöd från coacher. Sedan bedöms de i olika nivåer beroende på ambition, mognad, etableringsfas och verksamhetens omfattning. Huvudregler Bidragsberättigade föreningar: Ska ha sin verksamhet och sitt säte i Lund. Ska bygga på demokratiska grunder. Ska ha minst 3 medlemmar. Ska utgöras av medlemmar i åldern år. Ska ha en styrelse där majoriteten är i åldern år. Behöver inte vara kopplade till en stadsbidragsberättigad riksorganisation. Behöver inte ta ut medlemsavgifter av sina medlemmar. Gynnar inte medlemmarnas ekonomiska syfte. Finansiering Unga leder unga finansieras via medel utöver 2014 års budgetram i storleksordningen 900 tkr per år varav en mindre summa kan överföras från Lokalt aktivitetsstöd genom att ett antal föreningar byter stödform till Unga leder unga. Samlade reflektioner för temat Demokrati och samhällsnytta Det finns en koppling mellan ungas medlemskap i föreningslivet och ungas delaktighet i samhället. Föreningslivet bidrar till att demokratiska processer och delaktighetsprocesser utvecklas. Det är dock viktigt att vara öppen för nya organisationsstrukturer och former så att fler unga ska få möjlighet att forma sina egna liv och få inflytande över samhällsutvecklingen. Nya föreningar eller projekt som skapas utifrån ett gemensamt engagemang kring en samhällsfråga eller en aktivitet har en stor drivkraft som kan mobiliseras till positiva samhällsförändringar. 20

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1.

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Inledning Bakgrund Kommunfullmäktige i Lund har bett Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (5) Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Senaste revidering: 2010-02-10 1. SYFTET MED BIDRAG Syftet med bidrag till föreningar

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Sundsvalls kommun vill genom sitt bidragssystem stödja kommunens föreningsliv så att möjlighet skapas för en omfattande och stimulerande fritid för alla på ett både jämlikt och jämställt

Läs mer

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar

Läs mer

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun KFN13/62 RIKTLINJE Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-04. Antagen datum 2013-09-04 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun

Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun Dnr: 2015/37 1 (5) Regler för kommunala bidrag till ungdomsföreningar i Vänersborgs kommun Fastställt av Barn- och ungdomsnämnden 2012-12-10 136 Reviderad 2014-04-14 58 Överfört och fastställt av Kultur-

Läs mer

Bidragsregler för ideella föreningar i Botkyrka kommun

Bidragsregler för ideella föreningar i Botkyrka kommun Bidragsregler för ideella föreningar i Botkyrka kommun Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Bidragsregler för

Läs mer

SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING BIDRAGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRENINGAR I SVALÖVS KOMMUN

SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING BIDRAGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRENINGAR I SVALÖVS KOMMUN SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 1997:2 1997-12-22, 173 2000-01-31, 6 2002-02-25, 15 2004-01-26, 5 2005-08-29, 157 2008-12-22, 153 2009-12-21, 146 Reviderade av välfärdsutskottet

Läs mer

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun www.pwc.se Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3.

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Svedala Kommuns 3:09 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 3:09 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Riktlinjer och regler för Svedala kommuns stöd till ungdomsföreningar antagna av kommunfullmäktige 2014-09-08, 97 Svedala kommuns syn på föreningsstödet Gäller från 2015-01-01

Läs mer

FÖRENINGSBIDRAG. Handikappverksamhet. Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN

FÖRENINGSBIDRAG. Handikappverksamhet. Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN FÖRENINGSBIDRAG Handikappverksamhet Dokumentet uppdaterat 2015-02-20 SKÖVDE KOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1:1 Rätt till bidrag Organisation i Skövde kommun som bedriver fritidsverksamhet för handikappade

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR

ÅTVIDABERGS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR ÅTVIDABERGS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT STÖD TILL FÖRENINGAR Föreningslivets värde för samhället I ett demokratiskt samhälle är ett aktivt föreningsliv en oumbärlig tillgång. Inom det traditionella

Läs mer

Idrotts- och ungdomsföreningar Kulturföreningar Hembygdsföreningar Naturskyddsföreningar Invandrarföreningar Samlingslokalsföreningar Studieförbund

Idrotts- och ungdomsföreningar Kulturföreningar Hembygdsföreningar Naturskyddsföreningar Invandrarföreningar Samlingslokalsföreningar Studieförbund 1 Bidragsregler 2010 för Idrotts- och ungdomsföreningar Kulturföreningar Hembygdsföreningar Naturskyddsföreningar Invandrarföreningar Samlingslokalsföreningar Studieförbund ALLMÄNT Kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Bidragsregler för idrottsföreningar

Bidragsregler för idrottsföreningar sregler för idrottsföreningar Gäller från 080101 Regler för bidrag till idrottsföreningar och övriga idéorganisationer i Partille kommun Allmänna förutsättningar Kultur- och fritidsnämndens målsättning

Läs mer

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning.

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. 1 (5) Kultur & Fritid Föreningsbidrag Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. Allmänna bestämmelser Kriterier för kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Bidragsreglemente för ideell fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-12-16 126 Innehållsförteckning 1 Målsättning... 3 2 Allmänna villkor... 3 3 Föreningsregister...

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration Fastställt av UAN 2005-12-15 278 Nämndens

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL FÖRENINGAR I MORA KOMMUN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL FÖRENINGAR I MORA KOMMUN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL FÖRENINGAR I MORA KOMMUN 1 Kommunalt bidrag utgår till lokalavdelning i kommunen, ansluten till riksorganisation som erhåller statsbidrag till ungdomsorganisationer

Läs mer

REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I HALLSTAHAMMARS KOMMUN GÄLLANDE FR O M 2010-07-01

REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I HALLSTAHAMMARS KOMMUN GÄLLANDE FR O M 2010-07-01 REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I HALLSTAHAMMARS KOMMUN GÄLLANDE FR O M 2010-07-01 BIDRAGSBERÄTTIGAD FÖRENING Bidrag kan utgå till ideell förening med ungdomsverksamhet som arbetar efter demokratiska

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013 Föreningsträff Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013 Beredningen för Kultur och Fritid i Svedala kommun har fått i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens stöd till föreningar inom

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Föreningsbidrag. För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun. Bildning

Föreningsbidrag. För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun. Bildning Föreningsbidrag För ideella idrotts- och kulturföreningar i Kävlinge kommun Bildning Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Innehållsförteckning Föreningsstöd...

Läs mer

Bidragsregler för fritidsföreningar i Tjörns kommun

Bidragsregler för fritidsföreningar i Tjörns kommun KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bidragsregler för fritidsföreningar i Tjörns kommun Antagna av kultur- och fritidsnämnden 2012-09-03, KFN 2012/45 Tillägg antaget av kultur- och fritidsnämnden 2013-03-18, KFN

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

REGLER FÖR BIDRAG TILL 805-1 IDEELLA FÖRENINGAR INOM NYNÄSHAMNS KOMMUN

REGLER FÖR BIDRAG TILL 805-1 IDEELLA FÖRENINGAR INOM NYNÄSHAMNS KOMMUN REGLER FÖR BIDRAG TILL 805-1 IDEELLA FÖRENINGAR INOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 1993-06-22, 129. Ändrade av kommunfullmäktige 1993-10-26, 186, 1995-10- 26, 288. Reglerna tillämpas fr

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Riktlinjer för Ung Peng-stöd

Riktlinjer för Ung Peng-stöd Tjänsteskrivelse 2012-11-20 KFN 2012.0063 Handläggare: Nina Simonen Kultur- och föreningsnämnden Riktlinjer för Ung Peng-stöd Sammanfattning Ung Peng är ett ekonomiskt stöd från Karlskoga kommun till ungdomar

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Föreningsbidrag. & Regler. Landskrona kommun Fritids- och kulturförvaltningen. Foto: Zebra Media

Föreningsbidrag. & Regler. Landskrona kommun Fritids- och kulturförvaltningen. Foto: Zebra Media Föreningsbidrag & Regler Foto: Zebra Media 2008 Landskrona kommun Fritids- och kulturförvaltningen Ansvarig handläggare i bidragsärenden är: Louise Jönsson Tel: 0418-47 30 13 E-post: louise.jonsson@landskrona.se

Läs mer

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet så här går Det till: Allmänna beskrivningar: Projektstöd: Syftet med Varbergs kommuns kulturstöd: Förstärka kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping

Bidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Innehåll Föreningsbidrag Grundregler för föreningsbidrag...4 Bidragsformer: - Driftsstöd för föreningsdrivna anläggningar...5 - Handikappanpassningsstöd...5

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Fr.o.m. 2014-01-01 Antagna av kommunfullmäktige 2013-12-12 280 Bakgrund Värnamo kommun stödjer

Läs mer

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet Utredning taxor för vuxna i föreningslivet Bakgrund och uppdrag I Huddinge kommun har all föreningsverksamhet inklusive studieförbunden oavsett ålder på deltagarna, 0-taxa för träning, seriespel, interna

Läs mer

Förslag till revidering av regler för föreningsbidrag i Huddinge kommun (HKF 8020)

Förslag till revidering av regler för föreningsbidrag i Huddinge kommun (HKF 8020) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 21 oktober 2013 8 Paragraf Diarienummer KS-2013/798.112 Förslag till revidering av regler för föreningsbidrag i Huddinge kommun (HKF 8020)

Läs mer

Nulägesbeskrivning av stöd och bidrag till föreningar och andra intressenter

Nulägesbeskrivning av stöd och bidrag till föreningar och andra intressenter Nulägesbeskrivning av stöd och bidrag till föreningar och andra intressenter Kultur- och fritidsförvaltningen Lund 2014 03 10 1 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Organisation för översynen... 4 2. Stödformer

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

REMISSVERSION: Översyn av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet

REMISSVERSION: Översyn av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (30) Kultur- och fritidsförvaltningen 2012-02-02 Förvaltningsledningen Stina Edqvist, 016-710 2093 KFN/2012:20 Kultur- och fritidsnämnden REMISSVERSION: Översyn av kultur-

Läs mer

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar Landskrona stad & Föreningsstöd Regler Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona stad Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsföreningar i Oskarshamns kommun

Bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsföreningar i Oskarshamns kommun Bildningsförvaltningen Bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsföreningar i Oskarshamns kommun 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 Allmänna bestämmelser 3 2 Föreningskategorier 4 3 Föreningar fritid 5 3.1

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Bidragsbestämmelser. För ideella föreningar och organisationer inom Kävlinge kommun. Kulturnämnden

Bidragsbestämmelser. För ideella föreningar och organisationer inom Kävlinge kommun. Kulturnämnden Bidragsbestämmelser För ideella föreningar och organisationer inom Kävlinge kommun Kulturnämnden Bestämmelser och tillämpningsföreskrifter för kommunal bidragsgivning till föreningslivet i Kävlinge kommun.

Läs mer

BIDRAGSREGLER 2003 FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR M.FL.

BIDRAGSREGLER 2003 FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR M.FL. FÖRENINGSSERVICE NYA BIDRAGSREGLER 2003 FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR M.FL. Tillämpning av Förändrade regler för stöd till barn och ungdomsorganisationer i Uppsala antagna av KF 25-26 mars 2002 70. ADRESS:

Läs mer

Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17

Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-01-28 KSAU 13 Förslag till Evenemangspolicy för Karlsborgs kommun Dnr28.2015 Arbetsutskottets beslut

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

c/o adress Postgiro/Bankgiro Föreningens hemsida Postadress Organisations nr. Riksorganisationstillhörighet

c/o adress Postgiro/Bankgiro Föreningens hemsida Postadress Organisations nr. Riksorganisationstillhörighet KULTUR & FRITID ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR UNGDOMSVERKSAMHET Ansökan lämnas till Kultur & Fritid, Box 41,221 00 Lund, senast 1 mars. FÖRENINGSUPPGIFTER Föreningens officiella adress Sökande förening Telefon

Läs mer

REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSBIDRAG. Allmänna bestämmelser för kommunala bidrag till ideella föreningar i Mora kommun

REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSBIDRAG. Allmänna bestämmelser för kommunala bidrag till ideella föreningar i Mora kommun REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSBIDRAG Allmänna bestämmelser för kommunala bidrag till ideella föreningar i Mora kommun Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område.

Läs mer

BIDRAGSREGLER 2013. Att starta en förening... 3. Startbidrag 3. Föreningens verksamhet... 3. Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3

BIDRAGSREGLER 2013. Att starta en förening... 3. Startbidrag 3. Föreningens verksamhet... 3. Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3 BIDRAGSREGLER 2013 Att starta en förening... 3 Startbidrag 3 Föreningens verksamhet... 3 Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3 Mentorsbidrag... 4 Vilka kan söka? 4 Hur stort är bidraget? 4 Utbildning...

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Proposition 1 Antagande av nya stadgar

Proposition 1 Antagande av nya stadgar Proposition 1 Antagande av nya stadgar Föreningens nuvarande stadgar antogs av årsmötet vid föreningens grundande i maj 2014. Under det gånga verksamhetsåret har styrelsen sett över stadgarna och arbetat

Läs mer

Bidragsnormer för ungdomsföreningar, övriga ideella föreningar, föreningsägda samlingslokaler och handikappföreningar.

Bidragsnormer för ungdomsföreningar, övriga ideella föreningar, föreningsägda samlingslokaler och handikappföreningar. Bidragsnormer för ungdomsföreningar, övriga ideella föreningar, föreningsägda samlingslokaler och handikappföreningar. Ungdomsföreningar För att bli registrerad och godkänd som ungdomsförening hos nämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx)

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karlsson Daniel Datum 2015-05-04 Diarienummer OSN-2015-0221.15 Omsorgsnämnden Revidering av nämndens riktlinjer för bidrag till föreningar Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

FÖR FÖRENINGAR VERKSAMMA INOM

FÖR FÖRENINGAR VERKSAMMA INOM BIDRAGSNORMER FÖR FÖRENINGAR VERKSAMMA INOM MULLSJÖ KOMMUN Februari 2002 (Smärre rev. 2011) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kommunala bidrag enligt dessa normer, bidragsform A-F), utgår till förening med ungdomsverksamhet

Läs mer

FÖRENINGSBIDRAG. För handikappföreningar och sociala stödoch hjälporganisationer

FÖRENINGSBIDRAG. För handikappföreningar och sociala stödoch hjälporganisationer S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E FÖRENINGSBIDRAG För handikappföreningar och sociala stödoch hjälporganisationer Föreningar i Huddinge kommun kan ansöka om föreningsbidrag, som är

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag från socialnämnden

Riktlinjer för föreningsbidrag från socialnämnden 1 2008-04-23 Riktlinjer för föreningsbidrag från socialnämnden 1. Bidrag från socialnämnden kan utgå till föreningar med följande former av verksamhet: verksamhet för pensionärer verksamheter för funktionshindrade

Läs mer

Föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun

Föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun Bilaga KA 2012.41 Föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun Policy och riktlinjer Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Föreningsbidrag - fritid barn- och ungdomsverksamhet

Föreningsbidrag - fritid barn- och ungdomsverksamhet RIKTLINJE Föreningsbidrag - fritid Dokumentets syfte Dokumentet syftar till att beskriva riktlinjer för ekonomiska bidrag för föreningar som bedriver fritidsverksamhet för barn och ungdomar i Nacka. Dokumentet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag till handikapp- och frivilligorganisationer m.fl.

Riktlinjer för föreningsbidrag till handikapp- och frivilligorganisationer m.fl. 2003-12-15, reviderad 2015-01-15 Riktlinjer för föreningsbidrag till handikapp- och frivilligorganisationer m.fl. 1 Målsättning Föreningslivets funktion Föreningslivet fyller en viktig funktion i samhället.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

ANSÖKAN: SNABBA STÅLAR. Kultur- och turismnämnden

ANSÖKAN: SNABBA STÅLAR. Kultur- och turismnämnden . Kultur- och turismnämnden ANSÖKAN: SNABBA STÅLAR Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register av ansvarig

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kultur och Fritid. Bidragsregler för. föreningar och studieförbund

Kultur och Fritid. Bidragsregler för. föreningar och studieförbund Kultur och Fritid Bidragsregler för föreningar och studieförbund Bidragsregler för föreningar och studieförbund Antagna av Kultur- och fritidsnämnden Grundvillkor - Bidragsberättigade är ideella och demokratiska

Läs mer

Riktlinjer för samarbetsstöd, marknadsföring och övrig profilering

Riktlinjer för samarbetsstöd, marknadsföring och övrig profilering 1(5) Möte med människor Riktlinjer för samarbetsstöd, marknadsföring och övrig profilering KSAU den 12 december 2013, 254 Syfte och mål Allt kommunikationsarbete inom Mullsjö kommun ska präglas av eftertanke,

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Mall för fördelning av omsorgsnämndens föreningsbidrag

Mall för fördelning av omsorgsnämndens föreningsbidrag Mall för fördelning av omsorgsnämndens föreningsbidrag Det som ligger till grund för föreningsbidragen är omsorgsnämndens viljeinriktning att fokus ska ligga på aktiviteter och inte hyresbidrag. Fördelning

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer