Mer kultur till fler!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer kultur till fler!"

Transkript

1 Mer kultur till fler! Bilaga till förslag till Haninge kulturskola Haninge

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Styrdokument och program Internationell nivå Nationell nivå Kommunal nivå Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Haninge kommun Kulturen och EU Kulturens effekter Varför en kulturskola i Haninge kommun? Förverkliga drömmar Anne Bamford- the wow factor Om samverkan med civilsamhället Om begreppet och samverkan inom kulturpolitiken Överenskommelsen ett stöd i samverkan Kulturverksamheter i Haninge Haninge musikskola Lakeside Kulturenheten, Haninge kommun Biblioteksenheten, Haninge kommun Scenskolan Fejm, ABF Södertörn Teater Ormen Teater RoJ Haninge Dansstudio Jordbro United JordbroVärldsorkester Vägen ut Södertörns Brass Studieförbundet vuxenskolan Redovisning av omvärldsanalys Från världen till Haninge Jämförelse mellan de nordiska musik- eller kulturskolorna Resultat av Musik- och Kulturskolerapporten 2011 från SMoK Nyckeltal och statistik Befolkning Barn och unga med funktionsnedsättning hur får vi en kulturskola för alla? Kommungräns ett problem Tillgänglighet i övrigt Referensgrupp och seminarier - delaktighet Bakgrund Resultat av referensgruppens möten Resultat från seminariet Referenser

3 Omslagsbild: Nafisa Habsaq, Sainab Nur Khaire och Salma Habsay, Haningedagen

4 1. Styrdokument och program Kultur är, med bibliotek som undantag, ett frivilligt åtagande där stat, landsting och kommuner identifierat olika typer av värden för människor och samhället och därför har valt att ett offentligt engagemang är viktigt. Uttrycket för det ter sig lite olika men gemensamt är att det återfinns visioner, mål och andra typer av styrande dokument på alla olika nivåer. Dessa skapar tillsammans med ideella aktörer, intresseorganisationer och andra aktörer ramverket för den kulturpolitik som idag bedrivs i vårt samhälle. 1.1 Internationell nivå Vikten av kultur slås fast på global nivå och där bland annat i FN:s konvention om barnets rättigheter, kallad barnkonventionen. Sverige har ratificerat barnkonventionen och har därigenom åtagit sig att genomföra alla dess artiklar. Konventionen består av fyra huvudprinciper, där politiska, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter är viktiga delar Principen om icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter (artikel 2) 2. Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) 3. Principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6) 4. Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12) I artikel 31 anges det även att Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 1.2 Nationell nivå På nationell nivå finns de av riksdagen beslutade kulturpolitiska mål. Syftet med målen är att styra den nationella kulturpolitiken, men även att de ska fungera vägledande för kulturpolitiken i kommuner och landsting. I de nationella kulturpolitiska målen slås det bland annat fast att kulturen ska vara en utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Grunden till de nationella kulturpolitiska målen lades på 1970-talet och dagens mål beslutades år Här nedan återfinns de nationella målen i sin helhet där barns och ungas rätt till kultur uppmärksammas särskilt med en egen målformulering 2. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: - främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,

5 - främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, - främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. För att främja allas möjligheter till kulturupplevelser så behandlas även kulturen som en del i den nationella strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Strategin tar sin utgångspunkt i de nationella mål som finns för funktionshinderspolitiken samt FN:s konvention om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Regeringen menar att kulturens värden ska vara tillgängliga för alla och den övergripande strategin på området är att ett funktionshindersperspektiv ska integreras i verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har, kopplat till den nationella strategin, gjort ett antal åtaganden där de bland annat anger att de kommer samarbeta med centrala organisationer inom handikapprörelsen och kulturorganisationer för att stödja lokala utvecklingsarbeten. 1.3 Kommunal nivå Betydelsen av kultur pekas även ut i SKL:s positionspapper Kultur i det hållbara samhället där vikten av att varje kommun har frihet att föra en självständig kulturpolitik som utgår från lokala och regionala förutsättningar och behov tydliggörs 3. Ett uttryck för det är det arbete som pågår runt om i Sverige inom ramen för samverkansmodellen. Där utarbetar respektive region en regional kulturplan. Förutom kommunerna i respektive region involveras civilsamhällets aktörer i form av föreningar, studieförbund, medborgare och privata aktörer i arbetet med att utforma en regional kulturpolitik som anpassas utifrån lokala och regionala behov 4. På samma sätt fyller kommunala planer och program för kultur en viktig funktion för att tydligöra visioner och mål för den lokala nivån. Det finns idag inte någon statistik över hur många kommuner som har ett kulturpolitiskt program eller motsvarande. 1.4 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Ansvaret för Sveriges musik- och kulturskolor innehas inte av någon nationell myndighet utan är främst en kommunal angelägenhet. Musik- och kulturskolorna har dock sin egen förening i form av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK). SMoK arbetar bland annat med opinionsbildning, faktainsamlande och utvecklingsarbete kopplat till musik- och kulturskolor. Föreningen har utarbetat en plattform där de bland annat beskriver SMoK:s inriktningsmål för musik- och kulturskolan. SMoK:s inriktningsmål för musik- och kulturskolan

6 Musik- och kulturskolorna skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. 1. Musik- och kulturskolorna skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar kan delta i verksamheten. (Se FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artiklarna 4, 13 och 31) 2. Musik- och kulturskolan skall ha utbildade lärare. 3. Musik- och kulturskolan skall ha pedagogik som utgår från barnets egen lust att lära och skapa. 4. Musik- och kulturskolan skall arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. 5. Musik- och kulturskolan skall erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. 6. Musik- och kulturskolan skall se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. 1.5 Haninge kommun I Haninge kommun finns inte något kulturpolitiskt program eller motsvarande. Däremot finns det ett antal styrdokument som på olika sätt har bäring på kulturområdet. I Utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Haninge är det tydligt att kulturen spelar en viktig roll i utvecklandet av ett framtida Haninge. För att Haninge i framtiden ska kunna utvecklas till en modern attraktiv stad ska centrum göras tilltalande för boende, handel, kultur, kommunikation och utbildningsväsende. Mötesplatser för kultur, idrott och större evenemang vid Rudans naturreservat, Poseidons torg och Kulturhuset skapar en lockande stadskärna. Vikten av ett levande civilsamhälle slås fast i dokumentet där bland annat kulturföreningarna Ormteatern och RoJ ingår i beskrivningen av de aktiva kulturföreningar som bidrar till den regionala stadskärnans attraktivitet. Haninge kommuns strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling är ett annat styrdokument som har bäring på kulturområdet. Strategin tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och slår fast att: All kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Det innebär exempelvis att den tidigare nämnda artikel 31 i barnkonventionen som behandlar barns rätt till att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. även beaktas i Haninge genom strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Det görs inte minst inom strategiområde ett Arbete i enlighet med forskning där meningsfull fritid ingår som en del. 1.6 Kulturen och EU 8

7 Grunden till den europeiska kulturpolitiken återfinns i Maastrichtfördraget. Här slås det rättsligt fast att EU har möjlighet att främja, stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet. Nationella och regionala särdrag ska dock respekteras och medlemsstaternas eventuella lagar på området omfattas inte av någon harmonisering 6. Det innebär i praktiken att EU inte lagstiftar på området. År 2007 kom den europeiska kulturagendan som fastställde ett antal mål för den europeiska kulturpolitiken. Målen i agendan utgår från tre prioriteringar: 1. Kulturell mångfald och interkulturell dialog. 2. Stimulans av kreativiteten inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. 3. Kulturen som ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser. Eftersom EU inte har befogenhet att styra kulturpolitiken på nationell nivå så används en så kallad öppen samordningsmetod som bygger på dialog med och mellan medlemsländerna. På så vis är det ändå möjligt att hitta gemensamma mål att sträva mot. År 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur Handlingsplanen utgår från målen inom kulturområdet som fastställs i fördraget och i den europeiska kulturagendan från I EU:s kommande långtidsbudget som sträcker sig mellan föreslås en ökning av anslagen till kultur. Detta ligger i linje med det som uttrycks i EU 2020-strategin där kulturella och kreativa näringar anses främja smart och hållbar tillväxt. Genom ramprogrammet för kultur kan medlemländer ansöka om medfinansiering till projekt. Det befintliga ramprogrammet löper ut under år 2013 och ett nytt ramprogram med namnet Kreativa Europa kommer att gälla mellan år Kulturens effekter Varför en kulturskola i Haninge kommun? 2.1 Förverkliga drömmar En kulturskola i framkanten som visar att den vill och vågar ta hand om barns idéer och intressen och stödjer dem att förverkliga sina drömmar kan på sikt leda till att bli en framgångsfaktor som hela kommunen kan dra nytta av. Värdet av upplevelsen av kultur och att utöva kultur är svår att mäta men det finns många undersökningar som pekar på människors välvilja till att kultur ska finnas som ett naturligt inslag i samhället och delvis vara offentligt finansierat

8 I en studie från Göteborgs universitet från 2012 om kulturens betydelse i samhället och varför människor tycker att kulturinstitutioner är viktiga utmärkte sig några områden. Till exempel hade deltagarna i studien en stor medvetenhet om kulturens betydelse för fysisk och psykisk hälsa och för ett större välmående. Deltagarna ansåg också att kultur bidrar till utbildning och till lärande, att kultur är identitetsskapande för platsen och att kultur bidrar till ekonomiska intäkter. 9 Att som kommun kunna erbjuda ett rikt utbud av fritidsaktiviteter är nödvändigt i konkurrensen i Storstockholmsregionen. Haninge kommun ska attrahera människor att vilja bosätta sig i kommunen men också att välja att stanna kvar. I ett rikt fritidsutbud ingår olika kulturaktiviteter, inte minst riktat mot barn och unga. 2.2 Anne Bamford- the wow factor En person som ingående studerat kulturens inverkan på barn och ungdomar är Anne Bamford. Hon är professor vid University of the Arts i London. På uppdrag av UNESCO har hon undersökt vilka effekter estetiska lärprocesser har på barn och ungdomar. I undersökningen har mer än 40 länder och organisationer världen över deltagit, vilket ger en global överblick över vilken betydelse och påverkan estetisk utbildning har på barn och ungdomar. Det är både de estetiska ämnena i sig och konsten integrerad i andra ämnen som är viktiga. Forskningen visar tydligt att båda delarna är komponenter för att nå framgång och för att kunna se positiva effekter hos barn och ungdomar. Bamford betonar även vikten av att de estetiska utbildningarna håller hör kvalitativ nivå. Hon menar att en av de viktigaste faktorerna för att arbetet ska lyckas är att det finns ett tydligt samarbete mellan skola, föreningar och organisationer samt lärare, utövare och samhället i stort. Anne Bamfords forskning visar att barns självförtroende ökar genom utövande av konstformer som musik, dans och drama samt bildskapande. Ökat självförtroende har i sin tur effekter på barns språkinlärning, då det visar sig att det finns en tydlig länk mellan kulturutövande och skrivinlärning. Barns kritiska tänkande ökar, så även det matematiska och vetenskapliga tänkandet. Barn som utövar skapande aktiviteter blir bättre på att samarbeta och mer positivt inställda till skolan, då de tycker om att vara där. Estetiska utbildningar har även visat sig påverka samarbetsförmåga, respekt, ansvarstagande och tolerans. Det har också visat sig ha en positiv inverkan på utvecklandet av social och kulturell förståelse. En anledning till det kan enligt undersökningen vara att denna typ av utbildning uppmuntrar till interaktion i klassrummet, bättre koncentration i skolan och bättre närvaro i skolan. När det gäller förbättrad närvaro så har detta visat sig särskilt hos pojkar och studenter som ansetts ligga i riskzoner Om samverkan med civilsamhället 3.1 Om begreppet och samverkan inom kulturpolitiken Begreppet civilsamhälle kan förklaras som en sfär i samhället som ligger vid sidan av staten, marknaden och den privata familjsfären. Det är den del i samhället som drivs av frivilligt arbete 9 10 Bamford 10

9 och frivilligt givande. Ibland talas det också om begreppet tredje sektorn, som består av de organisationer som är verksamma i det civila samhället. Det är organisationer som är icke statliga och icke vinstdrivande och som sträcker sig utanför privatlivet. Sådana organisationer har i Sverige ofta organiserats i lokalföreningar som är anslutna till en riksorganisation, där basen utgörs av ett öppet medlemskap och en representativ demokrati. De beskrivs ofta även som folkrörelsemodellen. Inom kulturområdet finns både konstnärsorganisationer och amatörorganisationer representerade, men även studieförbunden och andra ideella organisationsformer har spelat en stor roll på området. Många kulturutövare är anställda inom ideella föreningar och en hel del aktiviteter arrangeras utanför föreningar, vilket gör att en hamnar mellan privat utövande och civilsamhället. Organisationerna inom kulturområdet har sin huvudsakliga fokus på att bedriva verksamhet, medan många av de övriga organisationerna inom den ideella sektorn fokuserar på att vara intresseorganisationer för sina medlemmar. 3.2 Överenskommelsen ett stöd i samverkan I oktober 2008 beslutade regeringen om en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting, idéburna organisationer inom det sociala området och regeringen som bygger på sex principer om samverkan: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Syftet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas roll som självständiga och oberoende opinionsbildare och röstbärare, samt att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Även om överenskommelsen framför allt rör idéburna organisationer inom det sociala området, kan de principer för samverkan som tagits fram översättas och fungera som ett stöd även i samverkan mellan kommunen och föreningar/fria aktörer inom kulturområdet. Principerna och dess beskrivningar kan fungera som ett bra stöd och en gemensam utgångspunkt i arbetet med att skapa en värdefull och kvalitativ verksamhet för så många som möjligt, där hänsyn tas till de kvaliteter och olikheter som verksamheterna har. När det gäller kvalitet beskrivs bland annat att de idéburna organisationernas särskilda kvalitet bör beaktas i utvecklandet av metoder för att mäta och fördjupa kvalitet. En säger vidare att den idéburna organisation som bedriver verksamhet på uppdrag av det offentliga ska följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. När det gäller självständighet och oberoende säger överenskommelsen att de idéburna organisationerna och verksamheterna formulerar sitt uppdrag i samhället utifrån sin värdegrund och är självständiga såsom röstbärare också i sin samverkan med andra aktörer. De kan ha en kritiskt granskande roll som röstbärare och opinionsbildare. Det är viktigt att de kan ha den rollen utan att riskera samverkan eller sitt ekonomiska stöd i förhållande till det offentliga. Inom området dialog talar överenskommelsen framför allt om vikten av tydlig dialog mellan regering och de idéburna organisationerna. Här nämns bland annat att relationen ska präglas av ansvar och ömsesidighet, utgå från bådas förutsättningar och tillvarata bådas perspektiv och kompetens. Vidare beskrivs att dialog mellan regeringen och de idéburna organisationerna syftar 11

10 till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och till att skapa förståelse och förtroende för varandra. Detta öppna och transparanta förhållningssätt kan även översättas och användas i ett samarbete mellan förening/aktör och kommun inom en framtida kulturskola. Inom området långsiktighet anges bland annat att idéburna organisationer bör ges sådana förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. Öppenhet och insyn beskrivs som en viktig del i det ömsesidiga förtroendet mellan den offentliga och den ideella sektorn. Här beskrivs bland annat att för att förtroendet för den ideella sektor likväl som för den offentliga sektorn ska vara så stort som möjligt, krävs tillgänglig information och öppenhet. Begreppet mångfald beskrivs som att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare inom det sociala området med olika värdemässiga eller metodologiska utgångspunkter. Här talar en om att olikheten är att betrakta som en tillgång i sig hos den mångfald av idéburna organisationer som bygger på demokratiska värden. Vidare beskrivs mångfalden av utövare som en tillgång i en demokrati, då det ökar den enskildes möjligheter att ta del av olika lösningar och utbud Kulturverksamheter i Haninge I samband med utredningen av en framtida kulturskola har en kartläggning av Haninge kommuns samlade kulturverksamheter genomförts. Verksamheterna som ingår i kartläggningen är kommunala, ideella och privata. Kartläggningen ger en nulägesbild över de kulturverksamheter som fanns vintern 2012/2013. I dagsläget når kulturverksamheterna ca barn och unga i olika åldrar. Denna uppskattning baseras på de uppgifter som finns tillgängliga från den programverksamhet kulturoch fritidsförvaltningen bedriver samt den verksamhet som andra aktörer bedriver. De siffror som anges för de kommunalt drivna verksamheterna avser barn och unga som deltar i någon form av aktivitet på sin fritid. Aktiviteter som genomförs med koppling till skolan är inte inräknade. Barns och ungas spontana besök i verksamheter som exempelvis på bibliotek eller Lakeside är inte med i beräkningen. Om dessa siffror skulle tas med skulle antalet som nås vara mycket större. Utöver de verksamheter som kartlagts finns även ett antal privata gym som bedriver dansverksamhet. 4.1 Haninge musikskola Typ av verksamhet: Kommunal musikskola. Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen. Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 5-19: 820 Lokaler: Ett femtontal över hela kommunen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp

11 Haninge kommunala musikskola har funnits sedan 1946 och ger i dag undervisning inom gitarr, piano, slagverk, stråkinstrument, blåsinstrument, blockflöjt och dragspel. Dessutom ges undervisning i kör, musikverkstad och brasslek. Haninges grundskolor köper också in så kallade kompanjonlärare från musikskolan, om än i liten omfattning för närvarande. Målet är att ge eleverna en allsidig musikutbildning som innehåller både instrumental och vokal utveckling samt orkester, kör, ensemblespel och kammarmusik i likvärdiga delar. Redan på ett tidigt stadium ska eleverna utöver sin instrumentala undervisning, så långt det är möjligt, delta i olika former av ensemblespel. Efterfrågan på instrument ser ut ungefär som inom kommunala musikskolor i hela landet. Det är kö till gitarr, piano och slagverk och i någon mån fiol, och svagare efterfrågan på blåsinstrument. 4.2 Lakeside Typ av verksamhet: Ungdomens hus med kulturprofil. Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen. Avgift: gratis. Antal deltagare i åldern 16-25: ca 100 Lokaler: Rudans friluftsområde. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Lakeside riktar sig till unga i åldern år. Hit kommer den som vill lyssna på musik, dansa, fika, filma, plugga, spela spel, se på film, fota, måla, skapa m.m. Verksamheten utgår från konceptet "Unga för Unga" där huset har coacher som hjälper unga som vill genomföra arrangemang, utveckla projekt och fördjupa sig i sitt intresse. Ett sommar/vintercafé skapar möjligheter till feriejobb för ungdomarna. Verksamheten strävar efter att utveckla entreprenörskapet hos de som besöker verksamheten. Praktikplatser via Arbetscentrum, AF och gymnasieskolorna erbjuds. Certifikat kan tas inom husets olika verksamhetsområden. Utveckling av koncept, idéer och arrangemang görs i samverkan med husets coacher. 4.3 Kulturenheten, Haninge kommun Typ av verksamhet: Skapande verkstäder för barn och unga, familjelördagar Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen. Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 0-20: Ca 200. Lokaler: Haninge Kulturhus, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Kulturenheten har avgiftsbelagd eftermiddagsverksamhet som bland annat kursen Kreativ verkstad och lovverksamhet samt familjelördagar, där de arbetar med professionella kulturutövare Verksamheten syftar till att stimulera barnets kreativa förmåga inom flera områden och material, gärna i anslutning till utställningar eller teman som finns inom kulturhusets övriga utbud. 13

12 Enheten har också erbjudit Kreativ verkstad för funktionshindrade ungdomar från Jordbrogården i ett samarbete mellan ABF och FRISKUS (fritid i social och kulturell samverkan). 4.4 Biblioteksenheten, Haninge kommun Typ av verksamhet: Läsfrämjande verksamhet, sagostunder och bokprat för yngre barn. Samarbete med förskolor och skolor, lovverksamhet, skrivarverkstad, läxhjälp m.m. Organisationsform: Enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen Avgift: 0-20 kronor Antal deltagare i åldern 0-18: ca 900. Lokaler: Handen, Brandbergen, Jordbro, Västerhaninge, Ornö samt Bokbussen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Biblioteken är en plats öppen för alla, dit många barn och ungdomar kommer på sin fritid för att låna, läsa, plugga, surfa, spela spel, träffa kompisar med mera. Biblioteksenheten ansvarar även för bokbussen. Förutom utlån av böcker bedriver biblioteken programverksamhet för barn och unga samt samarbete med skola och förskola. Utbudet består bland annat av bebisträffar, sagostunder för barn i förskoleåldern, bokklubbar och bokcirklar och temakvällar. Den läsfrämjande verksamheten fyller en viktig funktion i arbetet med att ge barn och unga samma möjligheter i livet. Enheten arrangerar även olika typer av workshops och tematiska träffar där även rörelse och lek kopplas samman med läsning och böckernas innehåll. Biblioteken är även den enda lagstadgade verksamheten som kultur- och fritidsförvaltningen är ålagda att bedriva. 4.5 Scenskolan Fejm, ABF Södertörn Typ av verksamhet: Musikalskola för barn och unga. Organisationsform: Studieförbund. Antal deltagare i åldern 7-15: ca 30 Avgift: kronor. Lokaler: Handenterminalen, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp Scenskolan Fejm inom ABF Södertörn erbjuder alla barn och ungdomar, med eller utan funktionshinder, med intresse för teater, sång och showdans att delta i verksamheten som leder fram till en färdig musikal. Syftet är att stärka gemenskap, självförtroende och att alla ska få en meningsfull fritid. Eleverna får själva möjlighet att påverka innehållet med sina idéer och uttryck. Genom att blanda flera konstformer får eleverna möjlighet att prova fler uttrycksmedel. Scenskolan Fejm är ett svar på behovet av att fler konstnärliga och sceniska uttrycksmöjligheter för barn och ungdomar. Eftersom Stockholm hela tiden växer, är det viktigt att det finns kreativ och skapande verksamhet lokalt för alla barn och unga med och utan funktionshinder. Med tanke på dagens samhälle behöver barn och unga kunna utvecklas mot större självkänsla och självförtroende på sin fritid. Den personliga utvecklingen under barns och ungas fritid är av stor 14

13 vikt. Det är ett annat sätt att kommunicera och träna för samarbete, konfliktlösning och utveckling av allas fantasi som resulterar i färdiga föreställningar. Utöver Scenskolan Fejm har ABF ett stort utbud av kurser som riktar sig till barn och unga. Där är det bland annat är möjligt att lära sig spela ett instrument, dansa, måla, fotografera samt delta i konstverkstad för barn. 4.6 Teater Ormen Typ av verksamhet: Teatergrupper för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: 550 kronor. Antal deltagare i åldern 5-16: Cirka 100 (väntelista på ca 30). Lokaler: Teaterladan, Rudans friluftsområde. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Teaterföreningen Ormen startades i Jordbro i slutet av 1970-talet och hade sin bas i stadsdelen fram till slutet av 1980-talet. Idag är verksamheten förlagd till Teaterladan i Rudans friluftsområde. Föreningens stadgar anger att verksamheten och ändamålet bygger på att en ska vara en mötesplats för kulturens olika uttrycksmedel med teatern som ett nav för verksamheten. Föreningen vill bidra till att sprida en människo- och samhällssyn som bygger på solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Barnteatern är och har alltid varit en viktig del av föreningens verksamhet. Ett antal barnteaterföreställningar har producerats och en har 9 grupper med barn och ungdomar som repeterar och spelar teater. De har även ett sommarläger som når ca 50 barn och unga. 4.7 Teater RoJ Typ av verksamhet: Amatörteateruppsättning med unga deltagare. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 5-19: 38 Lokaler: Gamla Folkets Hus, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp Teater RoJ (står för Romeo och Julia) startades Den huvudsakliga inriktningen är teater och målet för varje år är att sätta upp en större musikteaterföreställning samt ett mindre antal kulturevenemang. Alla medlemmar kan vara med på något sätt, på eller bakom scenen. Det finns möjlighet att engagera sig i snickeri av scenografi, sömnad av kostym eller biljettförsäljning. Teater RoJ har professionella ledare som får arvode. Regissör, kostymör, scenograf, kompositör, körledare, sminkös, ljussättare, producent är poster där en anställer professionella yrkesutövare på heltid, deltid eller timmar. 4.8 Haninge Dansstudio Typ av verksamhet: Dansskola för barn och unga. Organisationsform: Aktiebolag. 15

14 Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 6-18: Cirka 750. Lokal: Hantverkarvägen 24, Handen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp Haninge Dansstudio startades Målet med verksamheten är att unga människor ska hitta intressen på fritiden samt att både elever och instruktörer får ett sammanhang och en gemenskap. Dansstudion erbjuder klasser i ett tiotal olika dansstilar. Förutom Showdance och Streetdance finns Akrodans med inslag av gymnastik, Breakdance, Musikal, Balett, Popping, Afro Dancehall, Zumba med flera. Ålderskategorierna sträcker sig från tre år och uppåt, med den största gruppen i grundskoleåldern. En arbetar kring ett tema varje termin och vid slutet av terminen anordnas uppvisning, där alla grupper/klasser medverkar med varsitt nummer. Scennärvaro är en viktig del av utvecklingen för eleverna. Haninge dansstudio startades som en förening men bedrivs nu som ett aktiebolag. 4.9 Jordbro United Typ av verksamhet: Dansskola för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 5-20: Cirka 325. Lokaler: Jordbro Centrum, Jordbro. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Jordbro United Dans & Show är en ideell förening vars främsta verksamhet utgörs av kurser i dans och show för barn, ungdomar och vuxna i Jordbro med omnejd. Föreningen har som huvudsakligt syfte att kunna erbjuda Jordbroborna och andra en rolig fritidsaktivitet som samtidigt kan utgöra ett bra alternativ till annan fysisk träning. Med verksamheten önskar också Jordbro United Dans & Show väcka ett allmänt intresse för dans. Förhoppningen är att så många som möjligt av kursdeltagarna så småningom ska vilja söka sig till de etablerade dansskolorna. Det är jazzdansen som utgör grunden i de dansstilar som Jordbro United lär ut. Ett allt starkare inslag i dansen har hiphop blivit under de senare åren. Även stilar som är närbesläktade med hiphop, såsom som Locking, Popping och Breakdance har blivit populära. Jordbro United har två avslutningsshower där alla elever deltar. Avslutningsshowerna brukar vara över en helg med två eller tre shower per kväll med teman som exempelvis Världen runt JordbroVärldsorkester Typ av verksamhet: Semiprofessionell orkester med lärlingsverksamhet för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening och ekonomisk förening. Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 11-18: Ca 20. Lokaler: Jordbromalmsskolan, Jordbro. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. 16

15 Jordbro VärldsOrkester är i första hand ett musikaliskt projekt med syfte att bilda en spännande orkester som är etniskt mångrepresenterad och åldersöverskridande. Strukturen är en orkesterkärna i Jordbro med Världsorkestern som består av de mest rutinerade musikerna. Kärnan omges i sin tur av en yttre ring av musiker som medverkar på repetitioner utifrån sin nivå. De får alla tydlig handledning. Jordbro Världsorkester strävar efter att bedriva innovativ verksamhet genom att arbeta med ett brett kulturbegrepp och sammanföra olika perspektiv. En anger att en därför rör sig fritt mellan fälten för; Konstnärligt och pedagogiskt arbete Socialt engagemang i lokalsamhället/områdesutveckling Entreprenörskap inom kreativa näringar Internationella perspektiv och utbyten 4.11 Vägen ut Typ av verksamhet: Musikstudio för barn och unga. Organisationsform: Ideell förening med stöd av studieförbund. Avgift: 50 kronor. Antal deltagare i åldern 12-25: ca 100 st. Lokaler: Jordbro Centrum, Jordbro. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Vägen Ut är en förening som startades 2004 av hiphop-gruppen Panetoz med stöd och uppmuntran från Studieförbundet Vuxenskolan. Medlemmarna i Panetoz fick idén 2003 eftersom det var svårt att hitta en studio att spela in sina låtar i. Syftet är att driva en musikstudio för ungdomar i Jordbro dit ungdomar kan komma och spela in sin musik. Vägen Ut arbetar aktivt för att bryta ner negativa gruppbildningar i Jordbro och andra förorter. Med studions hjälp skall ungdomarna kunna samlas, lära av varandra och utvecklas, arbeta gemensamt och mot gemensamma mål, samt profilera sig som ett ansikte ut i orterna. Detta ska ske genom till exempel inspelningar av gemensamma skivor och uppträdanden på evenemang. Vägen Ut Jordbro Vi Unga samarbetar med fritidsgårdar och andra ungdomsverksamheter i hela Haninge kommun. Huvudmålet är att finnas till hands för de behövande speciellt för de lite äldre ungdomarna år, som i dagsläget saknar positiva mötesplatser i Jordbro Södertörns Brass Typ av verksamhet: Brassband och instrumentutbildning. Organisationsform: Ideell förening. Avgift: kronor per termin. Antal deltagare i åldern 9 20 år: 26. Lokaler: Lidakyrkan, Västerhaninge. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. 17

16 Södertörns brass är ett brassband och har en instrumentering baserat på brassbandets traditionella upplägg. Södertörns brass spelar även i mindre ensembler ur brasset som kvintetter, sextetter, 10 manna brass och andra mindre ensembletyper. Utöver detta bedriver föreningen egen instrumentutbildning där den som vill lära sig att spela ett brassinstrument ges en möjlighet till detta. Denna verksamhet är en viktig del i orkesterns långsiktiga rekrytering av nya musikanter Studieförbundet vuxenskolan Typ av verksamhet: Instrumentundervisning m.m. Organisationsform: Studieförbund Avgift: kronor. Antal deltagare i åldern 15-25: 56. Lokaler: Handen, Brandbergen. Huvudsaklig aktivitetsform grupp/enskilt: Grupp. Studieförbundet vuxenskolan erbjuder instrumentundervisning enskilt eller i grupp. Studieförbundet har även ett antal replokaler som de hyr ut till band. Utöver detta driver de konceptet The Tube som kan beskrivas som en musiksatsning som sträcker sig från replokal till turné. The Tube hjälper bland annat till med: 1. Replokaler, utrustade eller tomma 2. Spelningar på små eller stora scener lokalt, regionalt eller nationellt 3. Stöd till inspelningar och videoprojekt 4. Föreläsningar, utbildningar och clinics 5. Stöd till strängar, trumpinnar, kablar och annat nyttigt 6. Rabatter och erbjudanden på bl. a musikaffärer 7. Speciella satsningar för att få tjejer att börja spela 8. Rock- och hiphopskolor 9. Nätverk och kontakter 10. Studiematerial 5. Redovisning av omvärldsanalys 5.1 Från världen till Haninge Den typ av musik- och kulturskolor som existerar i Sverige finns inte någon annanstans i världen, inte heller i övriga Europa eller ens i Norden även om det där finns likheter med vårt svenska system. I Europa och Nordamerika är barn, unga och deras föräldrar hänvisade till att söka upp olika typer av aktörer, privata institut och andra och betala höga avgifter för att få tillgång till undervisning i kulturämnen, och främst då i musikämnets olika delar. Det rådande synsättet i central- och Östeuropa är vad vi kallar konservatorietraditionen, vilket innebär ett mästare lärjungeförhållande mellan lärare och elev. Detta förhållningssätt är främmande för hur det pedagogiska arbetet bedrivs i de svenska musik- och kulturskolorna. I stället genomsyras verksamheten av ambitionen att så många barn och ungdomar som möjligt ska 18

17 kunna erbjudas tillfälle att, oberoende av bostadsort och socioekonomiska förutsättningar, utveckla sina förmågor. När musikskolorna startade i Sverige på talen var de en naturlig del av kommunernas skolverksamhet. Redan då var de dock ofta mycket mer än så. Titeln musikledare användes flitigt som namn på chefsfunktionen och som sådan skulle många vara dirigent för ortens amatörorkester och samordna musiklivet även utanför skolan. Under senare år har allt fler kulturskolor flyttats från skol- till kultur- och fritidsnämnder. Andra till kultur- och utbildningsnämnder men variationerna är många. Idag når landets musik- och kulturskolor barn och unga. En rapport från Ungdomsstyrelsen 2011, visar att 68 % av Sveriges unga i åldern år någon gång under året har utövat minst en konstform. De som gör det mer ofta och som anser det starkt identitetsskapande är en dryg tredjedel. Detta är i nivå med antal idrottsutövare. Södertälje startade, som första kommun i landet, kulturskola 1989 och samverkan med förskola, grundskola och gymnasieskola var omfattande. Dessutom fanns en ambition att pedagogiken och den professionella föreställningsverksamheten skulle komplettera varandra och samordnas. Många följde efter detta upplägg men det uppstod också andra varianter. Några, som Luleå, knöts nära grundskolan, andra, som Helsingborg och Trollhättan, har blivit en del av en större institution. Idag finns 158 kulturskolor och 121 musikskolor i Sverige och utvecklingen har gått, och går, mot fler och fler kulturskolor (se statistik nedan). I Trosa kommun finns sedan några år, förutom den kommunalt drivna musikskolan, också dansoch teaterverksamhet för barn och unga i regi av studieförbundet NBV. Båda huvudmännen är noga med att pedagogerna respektive cirkelledarna har adekvat utbildning för och hög kompetens inom sina ämnesområden. Nora kommun är ett annat exempel där en bedriver en typ av kulturskoleverksamhet med studieförbund som utförare. Sedan 1998 finns ingen musik- eller kulturskola i den kommunala organisationen. Däremot startades hösten 2008 efter ett gediget förarbete istället en kulturpedagogisk enhet. Syfte var att i förskola till och med grundskolans år 9 bidra med estetiska perspektiv och arbetssätt i barnens/elevernas lärprocesser. Detta i tätt samarbete med för- och grundskolelärare samt rektorer och helt integrerat i övrig verksamhet. Målet för verksamheten var att bidra till elevernas lärande och högre måluppfyllelse enligt skollag och läroplaner. Parallellt utvecklades ett system där sex studieförbund utformade kurser inom olika kulturella uttryck som musik, bild och form, dans och film. Medverkande barn och unga erbjöds kommunalt stöd i form av en värdecheck vilken kunde lösas in hos arrangerande studieförbund. Medan den kulturpedagogiska enheten lades ner 1 april 2012, har det andra systemet fortsatt och har nu namnet Folkbildningens kulturskola där sju studieförbund ingår. I båda exemplen, Trosa och Nora, konstateras att varje huvudman/arrangör arbetar allför mycket för sig själv utan att samarbeta med varandra. Men i båda fallen pågår ett utvecklingsarbete med krav på ökat samarbete. Kulturskolan i Katrineholm samarbetar med kulturföreningen DuD (Drag utan Drog). Den kommunalt drivna kulturskolan erbjuder undervisning i musik och bild medan DuD i studiecirkelform anordnar kurser i dans och teater. Delvis sker gemensam marknadsföring av utbudet i form av en folder men ingen hänvisning till varandras hemsidor. Samarbete kring föreställningar och konserter förekommer också. 19

18 I Stockholms läns 26 kommuner är, av de kommunalt drivna verksamheterna, 6 musikskolor, de övriga kulturskolor. I Nacka, Värmdö, Täby, Österåker finns förutom de kommunalt drivna verksamheterna också andra aktörer som erbjuder undervisning i kulturämnen. På Södertörn är Haninge kommun ensam om att inte erbjuda verksamhet mer än inom musikens område Jämförelse mellan de nordiska musik- eller kulturskolorna Här nedan följer en jämförande tabell vilken visar likheter och skillnader mellan de nordiska länderna. Den största likheten är att verksamheterna når ungefär lika många procent av sin invånare med undantaget Island som når fler. Den största skillnaden är att det enbart är Sverige som saknar lagstiftning på området. 13 Sverige Norge Finland Danmark Färöarna Island Elevantal totalt Procent 2,2 % 2,2 % 2,2 % 2,5 % 3,5 % 4,9 % elever av alla invånare i verksamheten Lärarexamen Nej Nej Ja Nej Nej Nej specifikt för kulturskolan* Lagstiftning Nej Ja Ja Ja Ja Ja Statliga bidrag Nej Nej** Ja Ja, till musik Ja Ja Nationella läroplaner Nej Nej Ja Nej Nej, med ett mindre Ja Musik- eller kulturskolor De flesta kallas kulturskolor 80 % av eleverna är musikelever Alla kallas kulturskolor, många har enbart musik 70 % av eleverna är musikelever Alla konstformer i var sin skolform 50 % av eleverna finns inom musikskolorna, 50 % fördelade på dans, bildkonst, teater, mm. Staten reglerar bara musik, men kulturskolor finns 95 % av eleverna är musikelever undantag Musikskolor Musikskolor Övrigt Kulturskolor Saknar 12 samtal med Johan Eklind, kulturskolechef, Trosa kommun Tomas Hegefors, samordnare, Nora kommun, Lennart Ejeby, kulturskolechef, Katrineholms kommun

19 med färre än 100 elever utgör 30 % av det totala antalet. * Frågan är inte helt enkel att svara på angående något av länderna med undantag Finland. Övriga har oftast konstnärliga utbildningar som inte är pedagogiskt inriktade. Sverige har pedagogutbildningar på ex Danshögskolan, SMI och dramapedagogutbildning på folkhögskolenivå alla bra utbildningar för kulturskolor - men ingen ger formellt en lärarexamen. ** Norsk kulturskoleråd får utvecklingspengar av staten. Inga bidrag finns dock till den lokala verksamheten. fungerande styrdokument 5.3 Resultat av Musik- och Kulturskolerapporten 2011 från SMoK Sedan 1997 har SMoK samlat in och bearbetat uppgifter från Sveriges musik- och kulturskolor och här följer resultaten för åren Av landets musik- och kulturskolor har 87 % svarat på Nulägesrapporten Utvecklingen från musikskola till kulturskola är fortfarande stark, de kommunala anslagen har ökat, medan terminsavgifterna minskat något. Vid jämförelser med tidigare år har dessa uppgifter räknats om till 2011 års penningvärde. Enkäten har gjorts något mer omfattande för år 2011 då ekonomiuppgifterna spjälkats upp mer än tidigare, detta för att se hur mycket resurser som går till respektive verksamhet. Av det kommunala nettoanslaget på mnkr går 167 mnkr till administration (9 %) och 181 mnkr till lokalhyra (10 %). Intäkter i form av terminsavgifter, instrumenthyra med mera och intäkter till Uppdragsverksamhet har ökat till 380 mnkr. Det kommunala anslaget per invånare är 193 kronor för 2011, en ökning med 16 kronor från Antalet kulturskolor fortsätter att öka och är nu 158. Musikskolorna minskar i motsvarande grad och finns i 121 kommuner. 11 kommuner saknar såväl musik- som kulturskola. Nämndtillhörighetens utveckling är att det blir fler musik/kulturskolor som ligger under kulturnämnd (från 72 till 89) och att nämndområdet som rör skola minskat från 130 till 121. Den genomsnittliga terminsavgiften har minskat med 11 kronor från 2010 till 665 kronor. Dels har några skolor minskat sina avgifter och det finns exempel på kommuner som tagit bort terminsavgiften helt, såsom Älvkarleby. En effekt när vi jämför med tidigare år och räknar upp till 2011 års penningvärde är att de som inte höjer sina terminsavgifter istället sänker dem något. Högst med kronor ligger några kommuner i Stockholms län. Antalet elever i Ämneskurs har ökat från elever 2010 till elever Fördelningen mellan flickor och pojkar är oförändrat, sammanfattningsvis deltar 63 % flickor och 37 % pojkar. Dansen har minskat och finns nu i 125 kommuner, lika många kommuner som erbjuder drama/teater, ett ämne som går försiktigt framåt. Understruken = 2011, Fet stil = 2010, kursiv =

20 Antal Antal musikskolor Antal kulturskolor Kommuner som saknar musik/kulturskola Huvudman är kommun studieförbund ideell förening ekonomisk förening Verksamhet Totala antalet elever exkl. projekt som nås av musik- och kulturskolornas verksamhet är varav ämneskurs ( frivillig verksamhet ) varav övriga Därutöver elever i Projekt Verksamhet ämneskurs 2011, per ämne könsfördelat Flickor Flickor % Pojkar Pojkar % Musik = Dans = Drama/Teater = Bild = Media = Annat ämne = SUMMA = Nämndtillhörighet Utbildning Kultur Utbildning och kultur Utbud i kommunerna Musik Annan Ingen Dans Drama/teater Bild Media Annan Budget totalt milj milj milj Kommunalt anslag milj milj milj Övriga intäkter (uppdrag, avgifter mm ) 380 milj 342 milj 339 milj Kommunala anslag exkl administration och lokalhyra milj 22

21 Terminsavgiften varierar från 0 till 1700 kr Genomsnitt i landet är 665 kr 653 kr (637 kr) 0 kr: Älvkarleby, Karlstad, Luleå och Sundsvall. Högst ligger Lidingö 1700 kr, Täby 1700 kr, Vaxholm 1650kr, Danderyd 1630 kr. 11 kommuner saknar musik/kulturskolor. Dessa kommuner är Arjeplog, Bollebygd, Grums, Karlsborg, Laxå, Munkfors, Nora, Sorsele, Surahammar, Torsås och Överkalix. Musik- och kulturskolornas (MoK) verksamhet ser olika ut bland annat beroende på att de inte styrs av några nationella dokument. Det är också vanligt att det på kommunal nivå saknas politiska styrdokument. Ett annat faktum som bidrar till otydlighet kring verksamheternas status, är att den inte är definierad som en skolform. Därav följer att det sedan hösten 2010 saknas utbildning på högskolenivå för lärare till de svenska musik- och kulturskolorna. Definitionsmässigt finns MoK i en gråzon mellan skol- och fritidsverksamhet och därmed hamnat mellan utbildnings- och kulturdepartementen på nationell nivå. I kommunerna är synsätten också väldigt olika på vilken betydelse MoK skall ha i samhället. På många håll har MoK fått ansvar för grund- och gymnasieskolans läroplansbundna utbildning respektive innehåll i de estetiska programmens olika inriktningar. På andra håll utförs delar av ovanstående på uppdrag och mot ekonomisk ersättning. Ytterligare varianter kan vara samarbetsprojekt med skola, föreningsliv eller andra aktörer i form av temaarbeten, föreställningar och konserter. På många håll i landet pågår, liksom i Haninge, utvecklingsarbeten syftande till att göra det möjligt för fler barn och unga att kunna utöva sin kulturella allemansrätt. SMoK och SKL har 2011 inlett dialog på nationell och politisk nivå kring kulturskolefrågorna. Rent konkret startar nu utvecklingsprojektet Kulturskola 2030, inom vilket fem konferenser anordnas på olika håll i landet under våren Arbetet syftar till att på djupet undersöka hur en framtida kulturskola skulle kunna utformas ur flera perspektiv. 5.4 Nyckeltal och statistik I en jämförelse med de kommuner som ingår i nyckeltalssamarbetet Södertörns nyckeltal utmärker sig Haninge kommun. I jämförelsen har alla de kommuner som ingår i Södertörn en kulturskola. I Haninge finns enbart en musikskola. Detta påverkar sannolikt resultatet, där Haninge har en lägre nettokostnad för sin verksamhet än övriga kommuner. Av den andel av unga i åldern 7-19 som deltar i musikskolan i Haninge var år procent flickor och 36 pojkar. Musikskolan når 6,2 procent av de unga i åldern 7-19 år. 23

22 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö år 2010 år 2011 Nettokostnaden för musik- och kulturskolan i åldergruppen 7-19 år Källa: Södertörns nyckeltal. Nettokostnaden för musik- och kulturskolan i åldergruppen 7-19 år är högre i Nynäshamn, Salem och Södertälje än övriga Södertörnskommunerna. Nynäshamn har ett brett utbud även för vuxna. Salem har genomfört en satsning år 2009 för att reducera kön till kulturskolan och genomfört en renovering av lokalerna år Intressant är att Botkyrka har en låg nettokostnad samtidigt som de har en hög andel elever i skolan. Andelen flickor i kulturskolan är större än andelen pojkar för samtliga kommuner som redovisat dessa uppgifter. Källa: Södertörns nyckeltal. 24

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Skapande skola 2014-2015, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Skapande skola 2014-2015, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Skapande skola 2014-2015, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Kultur i ögonhöjd För, med och av barn och unga.

Kultur i ögonhöjd För, med och av barn och unga. Kultur i ögonhöjd För, med och av barn och unga. Program för barn- och ungdomskultur i Stockholms stad. Kulturförvaltningen Barn och ungdomar som får utveckla alla sina språk, som blir lyssnade på och

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kulturskolan. Kursprogram. teater. sång musik. dans

Kulturskolan. Kursprogram. teater. sång musik. dans Kulturskolan teater sång musik Kursprogram dans Ett helt hus och alla lärare väntar på dig! Vi är glada att hälsa dig välkommen till Ängelholms Kulturskola. Vi har öppenhet, omtanke och handlingskraft

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer