Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV

Transkript

1 VÄRDEGRUND, JÄMSTÄLLDHET OCH GENUSVETENSKAP HT03 Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt utifrån begreppet 'rättvisa', samt ge en kännedom om de begreppsliga analysverktyg som används filosofiska och feminstiska diskussioner om politik. Litteratur och läsanvisningar Maria Wendt Höjer & Cecilia Åse, Politikens paradoxer (2001), hela boken Boken ger en översikt över feministiska problemställningar och teoribildningar inom det politiska (statsvetenskapliga) området. Boken försöker sätta fingret på ett förhållande i dagens politik som ter sig motsägelsefullt eller paradoxalt: samtidigt som kvinnor har mindre makt just p.g.a. sitt kön eller genus (det sociala könet) så hävdar man att könet är irrelevant för hur man ska förstå och bedriva politik. På detta sätt osynliggörs könets betydelse för politiken. Här förs förslag fram på hur man kan analysera politik för att bryta kvinnors underordning. John Rawls (m. fl.) Idéer om rättvisa (2002), sid. 9-83, 85-92, , 'Jämställdhet' och 'rättvisa' hänger intimt samman. Åtminstone ett fel, det kanske viktigaste, med ojämställdhet är att det är orättvist. I denna bok presenteras tre idéer om rättvisa som har haft avgörande inflytande på filosofisk och politisk debatt de senaste åren. John Rawls menar att rättvisa handlar om fördelningen av de grundläggande rättigheter och nyttigheter alla behöver för att kunna leva de liv de själva finner för gott. Enligt Rawls ska dessa fördelas så att de sämst ställda i samhället får det så bra som möjligt. Ekonomen och moralfilosofen Amartya Sen menar att det inte är nyttigheterna som sådana, utan vad man kan göra med dem som spelar roll. Därför argumenterar han för att rättvisa är att se till att alla har vissa grundläggande förmågor. Michael Walzer argumenterar för att vad som är rättvist beror på hur vi i samhället anser att vissa saker ska fördelas: vård efter behov, straff efter bevisat brott, ämbeten efter meriter o.s.v. Boken tillhandahåller därmed utgångspunkt för fruktbara diskussioner om jämställdhet och rättvisa. Martha Nussbaum, Kvinnors liv och social rättvisa (2002), sid. 9-85, I denna bok försvarar filosofen Martha Nussbaum universella värden och rättigheter, d.v.s. värden och rättigheter som är giltiga för alla kulturer i alla tider. I första kapitlet försvaras en sådan universalism utifrån idén om mänskliga förmågor. Nussbaum menar att det viktiga när vi ska avgöra en persons livskvalitet är att se till vad personen i praktiken kan vara eller göra (d.v.s. personens förmågor). Hon avfärdar 'utilitarismen' (som hävdar att det viktiga är hur nöjd man är), eftersom förtryckta människor kan uppfostras att vara nöjda med sin situation (denna kritik återfinns i avsnitt 3, kapitel 1 och kapitel 2 för den intresserade). Hon avfärdar också Rawls (som lägger stor vikt vid fördelningen av resurser), eftersom olika människor kräver olika mycket resurser för att kunna göra vissa saker (denna kritik återfinns i avsnitt 3, kapitel 1 för den intresserade). Istället försvarar Nussbaum att alla ska ha vissa grundläggande förmågor att göra och vara de saker som krävs för ett människovärdigt liv. Bokens tredje kapitel, som behandlar jämställdhet och religion, återkommer senare i kursen (i moment 2.2).

2 Instuderingsfrågor Politikens paradoxer 1. På vilket sätt framgår det i vardagsspråk, idéhistoria och politisk debatt att mannen är 'normen' och kvinnan 'avvikelsen' (sid. 8-13)? 2. Dahls definition av 'makt' laborerar med de helt abstrakta parterna A och B (sid. 11). Dahls tanke är att hans definition ska vara användbar för att analysera alla slags maktrelationer. Författarna säger att kön osynliggörs i denna definition. Fundera över huruvida man kan eller inte kan använda Dahls definition för att upptäcka och kritisera också maktförhållanden mellan könen. 3. Med hjälp av biologiska och psykologiska modeller har kvinnans underordning i samhället berättigats (sid ). Feminister har på olika sätt försökt förklara hur denna ordning skapas och upprätthålls. Hur har de olika förklaringarna sett ut (sid )? 4. Vad går den feministiska kritiken av liberalen Rawls samt marxistisk teori ut på (tänk på likheterna i kritiken!) (sid )? 5. En återkommande tanke i boken är att 'kön', idéer om 'man' och 'kvinna', på något sätt är skapade av oss - av vårat sätt att tala och tänka om kön (sid , 32-34, passim). Vissa har från detta dragit slutsatsen att kön inte finns och att vi borde sluta tala om kön. Fundera kring huruvida det faktum att något är socialt konstruerat (skapat av oss) innebär att det inte finns eller att vi inte borde bry oss om det (jämför exempelvis med idéer om 'pengar' och 'nationsgränser'). 6. I politiken har kvinnan och familjen traditionellt bortdefinierats som något privat och därmed inte hörandes till politiken (s 37-40). Feminister har hävdat att detta upprätthåller underordningen av kvinnor genom att göra kvinnors problem privata och därmed att osynliggöra dem i politiken (s 37-40). Det har förts en diskussion om synliggörandet och kampen mot underordningen bör ske i samarbete med eller utanför staten (s 44-48). Ta ställning i denna diskussion. 7. Finns det något särskilt med 'moderskapet' som bör tillvaratas i politiken (sid , 57-58)? Om ja, varför? Om nej, varför inte? 8. Att kräva att varje grupp i befolkningen ska ha sin proportionella avspegling i riksdagen förefaller praktiskt omöjligt. Varför skulle inte jämställdhetsfrågor kunna hanteras genom åsiktsrepresentation? Varför är det så viktigt att just kvinnor ska företrädas som grupp och dessutom företrädas av kvinnor (sid )? 9. Redogör för de olika vetenskapliga metoder som utvecklats av feminister för att åtgärda försummandet av kvinnliga förhållanden och perspektiv i vetenskapen (sid ). 10. Fundera kring huruvida en del naturvetenskaplig forskning, t.ex. fysik och kemi, som inte sysslar med 'det specifikt mänskliga' berörs av den feministiska kritiken av vetenskap.

3 Idéer om rättvisa 1. Rättvisediskussioner i allmänhet handlar om vilka skillnader i människors omständigheter som är försvarbara (sid. 10, 24). Rättvisefrågor aktualiseras när det finns intressemotsättningar och/eller knapphet, d.v.s. när alla inte kan få det de vill (sid ). Rawls försvarar två 'rättviseprinciper' (sid , 24-25, 57-58). Dessa ska gälla för samhällets grundläggande verksamheter eller institutioner, d.v.s. de institutioner som bestämmer medborgarnas rättigheter, skyldigheter och som reglerar tilldelningen av nyttigheter. Vad säger dessa principer? 2. I försvaret av rättviseprinciperna laborerar Rawls med en slags samhällsfördragsteori. Tanken är att samhällets medlemmar upprättar ett fördrag om vilka (rättvise-)principer som skall styra samhällets grundläggande institutioner och att detta görs i en speciell situation: 'ursprungssituationen'. a) Hur är personerna i ursprungssituationen beskaffade (sid. 11, 28-30, 55) och varför menar Rawls att de kommer fram till de båda rättviseteorierna (sid , 30, 56, fotnot 2 till Rättvis fördelning )? b) Varför ser ursprungssituationen ut som den gör (ledtråd: 'rättvisa som rent spel', sid ) och var är syftet med den (sid. 19, se också sid i boken)? 3. Nyttoetiken, eller 'utilitarismen', säger att samhället bör organiseras så att den totala nyttan blir så stor som möjligt. Nytta förstås som att tillgodose intressen eller tillfredsställa preferenser (önskemål). Eftersom utilitarismen varit den dominerande moralfilosofiska uppfattningen under och 1900-talen och den strider mot Rawls rättviseteori är Rawls angelägen om att kritisera den. Vad går Rawls kritik av utilitarismen ut på (sid , (slavexemplet), 54-56)? 4. I Rättvis fördelning diskuterar Rawls i allmänna ordalag hur ett demokratiskt samhälles grundläggande institutioner ska organiseras för att uppfylla de två rättviseprinciperna (sid ). Han diskuterar också varför hans rättviseprinciper medför att de som har haft turen att födas med större talanger har en skyldighet att låta frukterna av deras naturliga fördelar komma de sämst ställda till fördel (sid ). Fundera över vilka följder Rawls idéer skulle kunna ha för skolsystemet. 5. Amartya Sen förkastar de i ekonomisk teori populära idéerna att vi är rationella egoister (d.v.s. individer som enbart handlar för att få så mycket som möjligt av det man önskar för egen del) och att samhället blir till det bästa om alla är rationella egoister (sid ). Istället menar Sen att också ekonomiska marknader kan bedömas moraliskt. Hur ska man enligt Sen göra denna moraliska bedömning av marknader (s 87-90)? Varför är det faktum att ideala marknader är 'pareto-optimala' (d.v.s. ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre) inte tillräckligt för att försvara marknader? 6. Det har hävdats att yrkesinriktade utbildningar på gymnasiet ökar möjligheterna att få jobb (se debattartikel i Dagens Nyheter). Ändå har man satsat på att göra all gymnasieutbildning förberedande för fortsatta studier, ibland utifrån någon idé om lika möjligheter. Skulle detta utifrån Rawls kunna anses vara orättvist eller rättvist? 7. Enligt Walzer bör fördelningen av en viss 'nyttighet' (t.ex. utbildning eller vård) bestämmas av dess sociala innebörd, d.v.s. de gemensamma föreställningar människor har om nyttigheten i ett samhälle (sid , (framför allt , punkt 4)).

4 Vissa (mindre) grupper har ofta monopol (sid. 161) på vissa nyttigheter och ofta är vissa nyttigheter dominanta (d.v.s. man kan använda dem för att skaffa andra nyttigheter vars sociala innebörd egentligen påbjuder andra fördelningsprinciper (sid )). Varför bör vi enligt Walzer avskaffa dominanta nyttigheter snarare än monopol på nyttigheter (sid )? 8. Walzer tar upp tre grundläggande 'fördelningsprinciper': fritt byte, förtjänst och behov. Vad går de ut på och när kan de te sig rimliga i vårt samhälle (sid )? Fundera också över vilken/vilka princip/principer som verkar mest rimliga att tillämpa på utbildning. Är det någon skillnad på grundskola, gymnasie- och högre utbildning härvidlag? Varför? 9. Olika nyttigheter har olika innebörd i olika samhällen eller kulturer: t.ex. läskunskap kan i ett samhälle betraktas som ett ärftligt privilegium, medan det i ett annat samhälle ses som en rättighet för alla. Enligt Walzer bör då läskunskap fördelas enligt dessa olika principer. Detta innebär att Walzer förespråkar en slags 'kulturrelativism' vad gäller rättvisa. Hur illustrerar och försvarar Walzer denna relativism (s , )? Hur kan den kritiseras (s , )? 10. Vilken roll spelar den 'politiska demokratin' i Walzers rättviseteori (s , )? Kvinnors liv och social rättvisa 1. På vilka sätt diskrimineras kvinnor i tredje världen och vilka belägg finns för detta (s , 47-52). Hur visar sig detta i Vasantis och Jayammas levnadsöden (s 35-44)? 2. Nussbaum är kritisk till en viss sorts primitiv 'kulturrelativism' som hävdar att det i tredje världen i allmänhet och Indien i synnerhet inte finns utrymme för någon jämställdhetskritik, eftersom 'jämställdhet inte ingår i deras kultur'. Hur ser Nussbaums kritik ut (sid )? 3. Nussbaum tar upp tre hedervärda (sid. 65) motargument mot universella värden och rättigheter (för kvinnor) (sid ). Vilka är de? Vad går de ut på? Hur bemöts argumenten av Nussbaum? 4. En central moralisk princip i många universalisters tänkande är att människor inte enbart ska behandlas som medel för andras ändamål, utan ska respekteras som individer med egna mål och projekt. Nussbaum kallar detta för principen om varje person som mål (sid. 24, 82). Hon argumenterar utifrån denna princip för att en miniminivå vissa grundläggande mänskliga förmågor bör garanteras alla. a) Nussbaum menar att alla borde kunna enas om denna nivå för varje individ. Varför (sid )? b) Hur ser listan med mänskliga förmågor ut (sid )? Vilka tre typer kan de delas in i (sid )? Fundera över om du skulle vilja ta bort eller lägga till något på listan. 5. Det är en viktig skillnad mellan att ha möjligheten att utöva förmågor och att faktiskt utöva dem (fungera). Nussbaum menar att samhället i möjligaste mån bör se till att vi har möjligheten (att vi har förmågan), men inte tvinga oss att faktiskt utöva dem. Varför (sid , 126)? Ibland kan dock vissa inskränkningar i friheten vara berättigade för att skydda vissa förmågor (sid ). När och varför?

5 6. Varför betonar Nussbaum barns lek som en viktig förmåga de bör beredas tillfälle att utöva (sid )? Vad kan denna idé få för konsekvenser för undervisningen? 7. Hur försvarar Nussbaum 'mänskliga rättigheter' utifrån sina idéer om 'mänskliga förmågor' (sid )? 8. Hur kan man förstå Vasantis och Jayammas livssituationer utifrån Nussbaums idéer om mänsklig förmåga (sid )? Fundera också på om utvecklandet av några av de mänskliga förmågor Nussbaum diskuterar undervärderas i dagens utbildning i Sverige. Redovisningsfrågor R3. Försök utifrån Nusbaums idé om rättvisa försvara en jämställd undervisning. Hur ångt kan man utifrån Nussbaum gå i kravet på jämställdhet? Hur långt skulle Rawls och Walzer gå? Skulle de vara oeniga med Nussbaum och i så fall på vilket sätt? R4. Finns det någon grundläggande biologisk skillnad mellan könen? Om svaret är ja, innebär en sådan att pojkar och flickor bör ha olika slags undervisning? Om svaret är nej, består jämställdhet då i könsneutralitet (d.v.s. att vi utgår från att det inte finns någon skillnad mellan pojkar och flickor och behandlar dem precis lika)? När har vi närmare bestämt uppnått jämställdhet? Försök kort formulera din vision av en jämställd skola. Gruppdiskussionsfrågor C. Det händer att man stöter på följande inställning bland ungdomar (och andra) när jämställdhetsfrågor diskuteras: Jag vill vara kvinnlig (som Britney Spears) / manlig (som 50 cent). Vad är det för fel med det? Är det något ojämställdhet och (därmed?) något fel med det? Detta kan ses som en exemplifiering av ett allmänt problem som tas upp i kurslitteraturen. Om alla är nöjda med sin situation, kan den ändå vara orättvis och/eller ojämställd? I så fall, på vilket sätt? D. Hur bör en rättvis lärare fungera i praktiken i ett klassrum? Tiden i klassrummet är ju inte obegränsad. Vissa prioriteringar måste göras ibland. Detta gäller också skolan i stort. Man kan hävda att man bör satsa mer tid på flitiga elever, på intresserade elever eller på elever som kommer från svårare förhållanden eller underordnade grupper. Vad vore rättvist? Kan skolan motverka orättvisor i samhället genom att särskilt stödja vissa individer och grupper? Finns en risk att vanliga elever eller pojkar får mindre uppmärksamhet än de borde i en strävan att försöka vara rättvis och jämställd?