Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt."

Transkript

1 Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp som är väsentligen omstritt, särskilt svårt att definiera. Det betyder inte att det är omöjligt att hitta svaret på vad makt är, men att det är svårt. Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Dimensionerna är: makt att makt över individuell-kollektiv makt decentralistisk centralistisk syn på makt Är makt huvudsakligen makt att, det vill säga handlar makt främst om en förmåga att göra saker en förmåga att göra skillnad. Om vi har denna syn på makt blir makt något ganska ofarligt, det är inte en makt som hotar någon. Olika personers/gruppers makt att kan harmoniera med varandra. Om makt är makt över däremot har vi en mer hotfull bild av makt, där makt innebär ojämlikheter osv. Detta är den traditionella synen på makt. Nästa viktiga dimension: Är makt något som främst berör individer eller är makt något som främst tillhör kollektiv? Individsynen är den traditionella, vi har lätt för att se makt som något som individer driver fram osv, makt har att göra med viljestarka individer. Kungar, presidenter, chefer Men den kollektiva synen på makt finns t ex i marxism betoningen av motsättningen mellan arbetare och kapitalister handlar ju om kollektiv. Det är detta som då bedöms som det centrala i samhällsutvecklingen Eller feminismen. Här ses också kollektiv makt som avgörande. Den kollektiva könsmakten som män har gentemot kvinnor. Vi kan också peka på makten som heterosexuella har över HBT-personer. 1

2 Nästa dimension: Är makt decentraliserad eller centraliserad. Har makten ett centrum eller finns den mer överallt? Den gamla synen på makt var mycket centraliserad. All makts källa var Gud som sedan delade ut makt till påven och vidare till kungar av Guds nåde, kungarna delegerade sedan makt till feodalherrar osv. En modern syn på makt är däremot mer decentraliserad. Tänk till exempel på demokrati. Makt ses som underifrån kommande, från folket, makten går sedan in till ett centrum. Denna syn kontrasterar tydligt mot den mer traditionella synen. Man kan här anknyta till Foucaults väldigt decentraliserade syn på makt som tidigare har diskuterats. 2 makt över Jag fokuserar nu på makt över. Denna makt möjliggörs förstås av att vi människor på många sätt är sårbara och har olika livsmöjligheter. Vi är utsatta varelser och utsatthet kan utnyttjas (men behöver inte utnyttjas). En del av utsattheten är att vi lever i en värld med begränsade resurser. En första distinktion att göra är: Makt över utan utnyttjande/ makt över med utnyttjande. Den första maktformen kan till exempel gälla en förälders makt över sitt barn i en fungerande familj. Makt över med utnyttjande, finns ju i oändligt många former. Olika dimensioner av makt över Steven Lukes (diskuteras i Thompson & McHugh s ) är en viktig teoretiker om makt, främst makt över. Han pekar på tre dimensioner i makt över. 1. Direkt makt över. Denna typ av makt fokuserades av Weber. Makt som dominans. Makt är att få någon annat att göra något som denne inte vill. Någon har kallat denna makt för pistolen-mot-pannan-makt. Men våld eller hot om våld behöver inte ingå. 2. Makt över dagordningen. Detta är en makt att avgöra vad det överhuvudtaget är som det skall beslutas om. Makt att föra en viss fråga åt sidan. 3. Manipulation av andras tankar, attityder, behov, önskemål. Den mest förrädiska formen av makt, som kanske inte uppfattas som makt. Sådan här makt kan bli aktuell t ex när vissa värderingar, normer och idéer skall implementeras på ett företag. Denna dimension blir aktuell i Foucaults tänkande. Olika konkreta sätt att upprätthålla makt över, enligt Morgan s : 2

3 Formell auktoritet Kontroll över knappa resurser (främst pengar) Utnyttjande av organisationens struktur och regler (hitta kryphålen i regelverken osv) Kontroll över beslutsprocessen (att besluta över vad som skall vara med på dagordningen osv) Kontroll över information, kunskap Förmåga att hantera osäkerheter (t ex genom att ha lager, att ha rutiner) Kontroll över teknologi Allianser, nätverk Kontroll över mot-organisationer (till exempel genom stark position i facket) Könstillhörighet (män har fortfarande extra fördelar på grund av könsmaktsordningen) Maktens egna dynamik (makt ger mer makt eftersom makt attraherar) Makt och organisationer Stewart Clegg intressant teoretiker härvidlag. Han har sagt att makt och organisationer hänger ihop som andningen och syret. Makt var länge ett rätt ovanligt ämne inom organisationsteorin. Detta kan ha att göra med att kopplingen till företagsledning, och till business schools har varit så stark. Då har makt varit ett för känsligt begrepp att använda det kastar ett problematiskt ljus över företagsledningars verksamhet. Men det finns även gammal forskning om makt och organisationer. En klassiker är Michels och hans idé om oligarkins järnlag. Oligarki=fåtalsvälde. Han menar att all organisering spårar ur och blir brutal maktutövning. Så här tänker han: All organisering kräver administration. All administration utvecklar så småningom ett byråkratiskt system. Ett byråkratiskt system leder till ansamling av makt. Och makt korrumperar. Intresse och konflikt Man kan nämna begreppen intresse och konflikt i samband med makt över. Makt över leder nästan alltid till att människor får olika intressen. Alltså: intresse i meningen att man drar fördelar av olika saker. Folk som är överordnade har intressen att bevara sin makt t ex. Folk som är underordnade har intresse av att situationen förändras. Morgan tar också upp, s 182, hur en och samma anställd kan präglas av olika intressen i en organisation. Bra figur på denna sida som ni bör kolla på. 3

4 Morgan, s 189, tar upp olika typer av konflikter i en organisation: mellan personer, mellan grupper/ koalitioner, och strukturella konflikter. Alla dessa varianter kan finnas i antingen öppen eller dold form dessutom. Den intressantaste konflikten att fokusera kanske är den strukturella konflikten som innebär att det finns oundvikliga konflikter som inte kan upphöra med mindre än att organisationen upphör. Typexempel på sådan konflikt är mellan ledning och anställda i ett privat företag. Anställda har intresse av att få så mycket i lön som möjligt; ledningen har intresse av att få ut så mycket vinst som möjligt. Två intressen krockar. Men ofta döljs den här konflikten t ex genom en företagskultur där det betonas att alla på företaget är en enda stor gemenskap, eller liknande. 2a Auktoritet Auktoritet=godkänd/erkänd makt. Auktoriteten spelar oerhört stor roll i vårt samhälle. Vi kanske inte tänker så ofta på att samtycket spelar så stor roll för att vi skall kunna styras. Tänk till exempel på det tillmötesgående som behövs från vår sida när vi skall deklarera inkomster. Staten skulle inte fungera utan det tillmötesgåendet. Men auktoritet kräver inte hundraprocentigt godkännande, det finns förstås alltid folk som inte kan erkänna makt, rebelliska personer osv. Men en stor majoritet behöver i alla fall erkänna/godkänna makt för att det skall fungera i till exempel en organisation. Olika former av auktoritet: Legal-rationell auktoritet, som bygger på att rationella lagar, regler följs, finns till exempel i byråkratiska system. Traditionell auktoritet, detta är rätt, för så har vi alltid gjort. Monarkin kan sägas ha traditionell auktoritet. Karismatisk auktoritet, auktoritet som bygger på till exempel en ledares karisma. Obamas framgångar kanske kan vara ett exempel. Professionell auktoritet (Etzionis tillägg till Webers diskussion om auktoritet), auktoritet som bygger på yrkeskunskap. Vi litar till exempel på att hjärnkirurgen kan göra rätt bedömningar när operationer skall göras. Tätt kopplat till auktoritet har vi politikbegreppet: 2b Politik Politik kan definieras som: Auktoritativ fördelning av värden med giltighet för hela samhället. (David Easton) Det speciella med politik är alltså att det gäller helheten i samhället. Organisationer (som företag) kan ses som politiska, de utför också auktoritativ fördelning av värden, men det handlar ju inte om hela samhället. Den tidigare nämnde Easton talar om organisationer som para-politiska. De fördelar värden auktoritativt, men det gäller bara för en del av samhället. 4

5 Om organisationer är para-politiska kan vi fråga oss om politiska begrepp som demokrati och diktatur kan överföras till vanliga organisationer. Är det rimligt att kalla ett företag för diktatur om företaget styrs på vanligt företagarsätt? Kanske är det inte så lätt att överföra en diskussion om demokrati till företagsvärlden? Intressant att tänka på hur problematiskt det har varit för kooperativa företag att utvecklas. Dvs företag som i hög grad är demokratiska. Viktigt att tänka på: mer demokrati i företag kan finnas utan att samhället förändras på socialistiskt och/eller revolutionärt sätt. I Tyskland t ex finns det lagar som gör att styrningen av företag måste präglas av mer demokrati än i Sverige. När det gäller att läsa in det politiska organisationer så kan ni ta en titt på sidan 224 i Morgans bok. Där kan man se vad som händer om man tolkar en organisation (t ex ett företag) på politiskt sätt. Vad händer om man ser med de politiska ideologiernas glasögon. Morgan talar om enhetligt (konservativt), pluralistiskt (liberalt) samt radikalt (socialistiskt) perspektiv på organisationer. 5

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

För ett mer feministiskt parti. Handledning

För ett mer feministiskt parti. Handledning För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers

Läs mer

Human resource. Människan och organisationer

Human resource. Människan och organisationer Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a konfirmationsarbete, 2a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Lee G. Bolman & Terrence E. Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap,

Läs mer

Scientific management. Synonymt används taylorism. Central person är Fredrick W Taylor ( ). Amerikan. Ingenjör.

Scientific management. Synonymt används taylorism. Central person är Fredrick W Taylor ( ). Amerikan. Ingenjör. Klassisk organisationsteori. Till organisationsteoretiska klassiker räknas Scientific management (taylorism) Webers byråkratidiskussion Fayols administrationslära Human Relationsrörelsen Alla de här organisationsteorierna

Läs mer

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Auktoritet och lydnad

Auktoritet och lydnad Auktoritet och lydnad Auktoritet och lydnad hör till socialpsykologin som är en inriktning inom psykologin. Auktoritet Ordbeskrivningen för auktoritet enligt Nationalencyklopedin är: att det är en social

Läs mer

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10 Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka

Läs mer

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer. 1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Jonas Ewald Lektor, freds och utvecklingsstudier, Linnéuniversitetet Presentation på seminariet Svenskt bistånd mot nya mål?

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Maktutövning som baseras på bestraffningsmakt, t ex möjlighet att ge en person sämre arbetsuppgifter.

Maktutövning som baseras på bestraffningsmakt, t ex möjlighet att ge en person sämre arbetsuppgifter. Föreläsning, Jonas Jag skall ta upp dessa saker: Ledarskap Styrning Ledarskap En definition av ledarskap: Den sociala process genom vilken en person i en organisation influerar andra personer i organisationen

Läs mer

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012 SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot

Läs mer

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära

Läs mer

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Kärnavfallsrådets seminarium 9 december 2009 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no RIPENSA, NTNU Innehåll Psykologi:

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Förändringsarbete. Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator

Förändringsarbete. Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator Förändringsarbete Bo Ahrenfelt Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator Förändring av andra ordningen en genomgripande förändring T.ex organisationsförändring Förändringsprocessens

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012 ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker.

Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Lena.lindgren@skl.se Två uppdrag för politiker Demokratiaktör 1. Lärande 2. Legitimitet 3. Förståelse för prioriteringar 4. Transparens Serviceaktör

Läs mer

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning Våldsregimer: Mäns strukturella våld Sofia Strid Lektor i statsvetenskap, docent i genusvetenskap Örebro universitet sofia.strid@oru.se Innehåll 1. Våldets kontexter 2. Våldspraktiker 3. Våldskonceptualisering

Läs mer

IT och etisk kompetens

IT och etisk kompetens IT och etisk kompetens Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå sina produktivitetsmål. För att ändra på det får du som uppgift att konstruera

Läs mer

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: 09.00-10.30 Totalt

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse

Läs mer

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 SAMMANFATTNING Nato-opinionen december 2017 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato medan 44 procent anser

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Förvaltningspolitik - introduktion

Förvaltningspolitik - introduktion Förvaltningspolitik - introduktion Bakgrund och begrepp 31.10.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Frågan: Varför är förvaltningen viktig ur ett statsvetenskapligt perspektiv? Förvaltningsanalysen

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

FINNS IDEELLT LEDARSKAP?

FINNS IDEELLT LEDARSKAP? VAD ÄR PROBLEMET? FINNS IDEELLT LEDARSKAP? Ja, det här med ledarskap alltså, det har jag svårt för i det här sammanhanget. Det är nåt man sysslar med inom näringslivet. Problemet såhär ute i landet är

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027)

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027) Skolverket 106 20 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027) s huvudsakliga synpunkter tillstyrker huvuddelen av Skolverkets

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Satsningen för tillit och demokrati:

Satsningen för tillit och demokrati: Satsningen för tillit och demokrati: Frågan är komplex och mycket svårhanterad för kyrkan och för andra. Satsningen Tillit och Demokrati vill därför: Påbörja och stärka ett samtal kring proaktiva strategier

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Så om ni har svårt att förstå dem så behöver problemet inte ligga hos er. Jag vill relatera det postmoderna till det som är modernt och förmodernt.

Så om ni har svårt att förstå dem så behöver problemet inte ligga hos er. Jag vill relatera det postmoderna till det som är modernt och förmodernt. Föreläsning om postmodernism, Jonas (s 106-111 och 295-300 i Thompson & McHugh) Upplägg: 1 Bakgrund 2 På väg mot postmodernism 3 Postmodernism - Baudrillard - Foucault - Bauman (?) 1. En första sak att

Läs mer

Demokratisatsning med ungt inflytande

Demokratisatsning med ungt inflytande Demokratisatsning med ungt inflytande Stadsledningskontoret i samverkan med Kulturförvaltningen Barnkonventionen Artikel 12-14 & 31. (2 & 6). 1989 antog FN barnkonventionen. Sverige ratificerade 1990,

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Organisationskommunikation3

Organisationskommunikation3 Organisationskommunikation3 MKGB20 HT10 Organisationsteorier Tvärvetenskap (psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomi, naturvetenskap Flera nivåer (individ-, organisations- och interorganisatorisk nivå)

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

Vad vill du egentligen? Att skapa mål och mening genom ledarskap

Vad vill du egentligen? Att skapa mål och mening genom ledarskap Vad vill du egentligen? Att skapa mål och mening genom ledarskap Erica Falkenström Äldreomsorgsdagarna 2018 erica@falkenstroms.se Att vara chef i äldreomsorgen Ett djupt meningsfullt arbete Stora personalgrupper

Läs mer

Ledare och ledda. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskapets historia. Management Leadership. Goda ledare Hur märks det?

Ledare och ledda. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskapets historia. Management Leadership. Goda ledare Hur märks det? Ledare och ledda Ledarskapets historia TGTU04 26 okt 2011 Rune Olsson, PIE, IEI, LiU. Tre föreläsningar med Rune 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder din tid. 14 nov Stilar. Modernt

Läs mer

ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET

ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET Antalet anmälningar till Skolinspektionen ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer