Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A."

Transkript

1 Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

2 Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria är feminism och den ojämlikhet som råder i dagens västerländska samhälle. Anledningarna till jag valt detta ämne är flertaliga. En av anledningarna är att jag tycker att vi i kursen Politisk Teori II har diskuterat och analyserat feminism för lite. Det är en fråga som berör hälften av jordens befolkning och är därför mycket relevant. Ytterligare en anledning till att jag valt att argumentera i frågan om kvinnors jämställdhet och ställning i samhället är för att det är en fråga som jag personligen är engagerad i och intresserad av. Hur kommer det sig att halva jordens befolkning har levt i förtryck och underkastelse jämt emot ett annat kön av samma ras i flera hundratals år? Det valda ämnet kommer jag att diskutera och undersöka i förhållande till liberal jämlikhet och social rättvisa, det vill säga bland annat; John Rawls samhällskontrakt och hans konstruerade ursprungsposition, men även med hjälp av andra politiska filosofer. Bakgrund: Den litteratur jag har använt mig av för att diskutera och analysera mitt valda ämnesområde är ett antal Texter i samtida politisk teori av bland annat Catherine A MacKinnon, Adrianne Rich och John Rawls (Liber AB, Upplaga 2:2, 2012). Will Kymlickas bok: Contemporary Poltical Philosohy - An Introduction (Oxford University Press Inc. Andra upplagan, 2002). Förutom litteraturen, har jag använt mig av den kunskap som jag förvärvat genom föreläsningarna vi har haft möjlighet att närvara på under kursen Politisk teori II. Anledningen till att jag valt ut just de här texterna är för att de dels har gett mig en större inblick i hur feminism och kvinnoförtryck har sett ut över historien samt hur ojämställdheten breder ut sig i världen. Det har dessutom gett mig en förståelse i hur man kan diskutera och formulera politisk-filosofiska frågor samt hur man kan argumentera för och emot de med hjälp av andra politisk-filosofers argument och normativa skäl. Litteraturen av Will Kymlocka har gett mig en större förståelse i hur feminism skiljer sig från många andra politisk-filosofiska frågor eftersom varje teori oftast har undersökt och ideologiskt granskat feminism utifrån sin egen teori. Därför finns det flera olika grenar av feminism, ja det finns ju faktiskt lika många versioner av feminism som det finns normativa teorier. För att kunna göra en bra och grundlig argumentation för varför feminismen bör vara en självklarhet i dagens samhälle, har jag därför valt att avgränsa mig till vissa delar av feminism. De avgränsningar jag har valt är de som härstammar från Will Kymlickas bok och är: sexuell jämlikhet och sexuell diskriminering, det offentliga och det privata inom feminism samt den känslan av omsorg inom kvinnojämförelser. 2

3 Frågeställning Frågeställningen jag har valt är: hur skall vi skapa ett jämställt samhälle mellan män och kvinnor? Syfte: Syftet med hemtentamen är bland annat att jag bland annat ska utveckla min förståelse för aktuella samhällsfrågor i ljuset av olika politisk-filosofiska positioner. Hemtentamen ger mig även möjligheten at fördjupa mina teoretiska kunskaper för nutida politisk-filosofiska frågor. Frågeställningen jag har valt är minst sagt aktuell i dagens samhälle och eftersom feminism kan finnas i nästan alla normativa teorier så berör den flera olika ställningstaganden. Argumentation: Den frågeställning som jag valt att besvara och argumentera för är: hur skall vi skapa ett jämställt samhälle mellan män och kvinnor? Jag börjar med att förklara Rawls argument om rättvisa. Rawls förklarar i sin text En teori om rättvisa 1 att på samma sätt som teorier skall förkastas och förändras om de inte är sanna eller riktiga, så bör lagar och institutioner förkastas och ändras om de inte är rättvisa. Det spelar ingen roll hur effektiva och välformulerade de är, varje person äger en okränkbar rättvisa som ingen del av samhället kan försumma. Rawls nämner också ett argument som är slående för feminism och jämställdhet (citerat); Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att andra får dela på något av större värde. Den låter inte ett fåtal personers påtvingade uppoffringar uppvägas av att fördelarna sammanlagt blir större till flertalet. Rättvisan är något som hör till det jämlika medborgarskapet, skriver Rawls, men hur kommer det sig då att medborgarskapet i sig inte är jämlikt? Enligt en undersökning gjord av Europaportalens korrespondent i Bryssel så tjänar i genomsnitt kvinnor i EU 17 % mindre än män, samtidigt som andelen universitetsutbildade inom unionen är 60 % kvinnor 2. Eftersom vi svart på vitt kan se att kvinnor har det sämre ställt ekonomiskt och därmed välfärdsmässigt inom bland annat EU, så handlar det inte längre bara om en fråga kring att lagar och institutioner bör vara rättvisa, utan även om det jämlika medborgarskapet. Eller snarare, frånvaron av det jämlika medborgarskapet. För att koppla frånvaron av det jämlika medborgarskapet till texter av mer (medvetet) feministisk karaktär så 1 John Rawls, ur En teori om rättvisa, översättning Annika Persson, Daidalos, Europaportalen; Ojämlikhet trots utbildning 3

4 väljer jag att framhäva Cathrine A. MacKinnons text Sex och Våld: Ett perspektiv 3. MacKinnon menar på att dagens lagar och institutioner är skrivna utifrån det manliga perspektivet. En våldtäkt i juridiska termer klassificeras som ett sexualbrott och inte ett våldsbrott, men för vem är det egentligen ett sexualbrott? Det som betecknas som sexualbrott handlar inte om sex för den drabbade, utan om våld. Som MacKinnon nämner i sin text så ligger faran i att lagen och de politiska institutionerna hos det manliga perspektivet. Detta innebär i sig att lagen inte är rättvis. Precis som Rawls nämner i sin text om rättvisa så bör medborgarskapet vara jämlikt och det i sig innebär att alla medborgare har samma skyldigheter och rättigheter. Men när en kvinna inte anses ha blivit våldtagen eller sexuellt trakasserad för att det endast var en flirt 4, så är inte rättigheterna jämlika för att i samhället. Hälften av jordens befolkning består av kvinnor och detta innebär, i grova drag, att hälften av jordens befolkning lever under ett annat köns makt utan att ha gett en del av sin makt frivilligt. Ett starkt argument till att feminism och tanken om jämställdhet borde vara en självklarhet i varje persons tänkande, precis som att de flesta i dagens samhälle, både direkt och indirekt, arbetar för att bekämpa rasism och nazism är Rawls bärande idé om rättviseteorin. Rättviseteorin grundar sig på rättviseprinciperna. Rättviseprinciperna bör, enligt Rawls, vara samhällets grundstruktur och stadgas på fria och rationella personer som lever i ett jämlikt samhälle och vill alla få sina önskemål och intressen uppfyllda. Rättviseprinciperna, menar Rawls, ska reglera överenskommelser och fastställa vilket socialt samarbete som medborgarna kan delta i samt vilket styrelseskick som gäller. Rawls tänker sig en imaginär ursprungspositions, där rättvisan är jämlikt fördelad bland medborgarna och att det är här rättviseprinciperna skapas. De fundamentala delarna i ursprungspositionen är att ingen känner till sin plats i samhället, sin klasstillhörighet eller sin sociala status (till dessa kriterier skulle jag vilja tillägga sitt kön, då det också påverkar en persons levnadssituation avsevärt), ingen vet hur intelligent, stark etc. individerna är. Rawls sammanfattar beskrivningen av ursprungspositionen med att rättviseprinciperna väljs bakom en slöja av okunnighet. Rättviseprinciperna som skulle skapas är av följande karaktär; 1. Den första principen: Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har liknande system av för alla lika stora friheter. 2. Den andra principen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter (det vill säga, även de som finns mellan män och kvinnor) ska ordnas så att de både är a) till störst möjliga nytta för de sämst ställda i samhället, b) knutna till yrken och bestraffningar som står lika öppna för alla under förhållanden som ger alla lika möjligheter. 3 Catherine A. MacKinnon, Sex och Våld: Ett perspektiv, ur Rape and Society: Readings on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of Westview Press, Catherine A. MacKinnon, Sex och Våld: Ett perspektiv, ur Rape and Society: Readings on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of Westview Press,

5 Eftersom den första principen går före den andra i rangordning, innebär det att ingen kan kränkas på sina grundläggande och jämlika friheter. Rawls menar inte att dessa principer är slutgiltiga och att medborgarna i ursprungspositionen kan komma att revidera dem. Rawls mer allmängiltiga förklaringar är att medborgarna kommer välja de principer som följer maximi-strategi och alltså välja de principer som maximerar utfallet för den sämst ställda, Rawls definierar detta som differensprincipen. John Rawls skriver dessutom om kompensationsprincipen, där de minst gynnande i samhället kompenseras för sin ogynnsamma ställning i samhället genom vissa medel. Det här skulle jag vilja externt kritisera dels utifrån Catherine A MacKinnons samt dels utifrån Will Kymlickas argument. För att minska ojämställdheten mellan män och kvinnor bör vi inte kompensera genom att göra det lättare för kvinnor än män i vissa situationer. Här finns det risk för jämställdhetsfientliga röster att påpeka varför (vad de anser vara) ett svagare kön skall på kompensation och hjälp på vägen. Precis som Kymlicka skriver så är frågan om kvinnans underordning inte en fråga om ologisk särskiljning beroende på det specifika könet. Det är snarare en fråga om den manliga dominansen 5. För att möta dominans och orättvisa krävs det inte bara kompensationer utav olika slag. För att möta dominans behövs makt 6, och denna makt som samhället bör ge kvinnor måste göras på ett legitimt sätt. Som Rawls skriver i sin text, så bör kompensationen endast ske under en viss del av livet. 7 Detta skapar inte ett hållbart, jämlikt samhälle. En lösning till hur samhället bör förändras på det mest rättmätiga och hållbara sättet har jag tagit inspiration från feministen Susan Moller Okins. Okins menar att för att skapa en fullständigt jämställt samhälle kanske den enda lösningen är att dagens kultur (med manlig dominans och lagar skrivna av män) helt enkelt dö ut 8. Detta skulle skapa ett samhälle där människor står i Rawls ursprungsposition och har möjligheten att skapa rättvisa och jämlika lagar. Eftersom det i praktiken är omöjligt att låta ett samhälle att dö ut, finns det praktiska lösningar som att skapa reformer och försöka förändra den djup rotade mansdominerande tanken i samhället. Sverige har genom århundraden blivit mer jämställt så vi rör oss inte i helt fel riktning men det gäller att fortsätta kämpa för att skapa ett samhälle där feminism och jämställdhet mellan män och kvinnor är en självklarhet. Sammanfattning: Skälet till att vi i dagens samhälle bör använda oss av tanken kring rättviseprinciperna, ursprungspositionen och differensprincipen är att det skulle skapas lagar och institutioner som jämställer män och kvinnor, eftersom ingen vet vilken position i samhället hen skulle få. Det 5 Will Kymlicka; Contemporary Politcal Philosophy An Introduction. Oxford University Press Inc Andra upplagan. 6 Catherine A. MacKinnon, Sex och Våld: Ett perspektiv, ur Rape and Society: Readings on the Problem of Sexual Assault av Patricia Searles. Reprinted by permission of Westview Press, John Rawls; En teori om rättvisa, översättning Annika Persson, Daidalos Föreläsning från kursen i Politisk Teori II på Linköpings Universitet. 5

6 finns ingen vetenskaplig förklaring till varför vi har en ojämnställd värld i dag, där kvinnor lever underordnade män. Det, som jag anser vara, ett av de få legitima och hållbara argumenten till att skapa ett jämställt samhälle är genom att göra om de politiska institutioner och lagar som finns i dag. 6

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Feministisk politisk filosofi Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Daniel Sjöman Politisk Teori

Daniel Sjöman Politisk Teori :Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.) STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken

Läs mer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer Laura Carlson 2016 Radikal rättsfeminism En av de feministiska rättsteorier under tredje vågen.

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV VÄRDEGRUND, JÄMSTÄLLDHET OCH GENUSVETENSKAP HT03 Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt utifrån

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012 ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap, IEI Politisk teori 1 Vt. 2011 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Jämställdhet. på arbetsplatsen. Läs också Jämställdhet i organisationen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i organisationen.

Jämställdhet. på arbetsplatsen. Läs också Jämställdhet i organisationen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i organisationen. på arbetsplatsen Läs också i organisationen i samhället i organisationen i samhället Läs också i samhället på arbetsplatsen Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet på arbetsplatsen

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2 Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer

Läs mer

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga!

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI 22 jan -10 Till stud. Statsvetenskap 1 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

J Ä M S T Ä L L D H E T

J Ä M S T Ä L L D H E T I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi 1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015 KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015 VALKRETS 2 Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda 4 ombud ska väljas i kretsen Presentation av de 8 kandidater som kandiderar i valkrets 3

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Jämställdhet. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället.

Jämställdhet. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället. Detta vill IF Metall på arbetsplatsen, i organisationen och i samhället. 2 Aha! Detta vill IF Metall Alla har ansvar för jämställdheten IF Metall arbetar för jämställda arbetsplatser 3 IF Metall arbetar

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Politisk Teori 2 - Promemoria

Politisk Teori 2 - Promemoria Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser

Läs mer