Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori"

Hanna Sundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap, IEI Politisk teori 1 Vt Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne Del I Klassisk politisk teori 1 feb KY21 Kursintroduktion Vad är politisk teori? Hur läser man klassiska texter? Litt: Wolff Introduction KY21 Platon: Kunskapsteori och politisk teori i Staten, Statsmannen och Lagarna Litt: Platon; Österberg (kompendium); Hjorth (kompendium) 2 feb 8-10 KY21 Aristoteles: Politiken Litt: Aristoteles (kompendium). Politisk filosofi och teologi: Thomas av Aquino Litt: Thomas av Aquino (kompendium) Del II Modern politisk teori 7 feb KY21 Machiavelli: Fursteabsolutism och realpolitik Litt: Machiavelli (kompendium) Hobbes: Människa och medborgare Litt: Hobbes Introduction, kap KY21 Samhällskontrakt, politiska skyldigheter & frihet: Hobbes Litt: Hobbes; Wolff kap. 1 & 2 8 feb 8-10 KY21 Samhällskontrakt, politiska skyldigheter & frihet: Rousseau Litt: Wolff kap feb 8-10 KY21 Samhällskontrakt, politiska skyldigheter & frihet: Locke Litt: Wolff kap 1, 2 & 5 Frihetsbegreppet i liberal tradition: Mill Litt: Wolff kap 4 & feb 8-10 KY25 Hegel: Förnuftet i historien KY25 Marx: Det kommunistiska manifestet Litt: Marx & Engels. 16 feb 8-12 TEM21 Seminarium Platons Staten (se instruktioner!) 1

2 Del III Vår tids politiska teori 21 feb 8-10 KY25 Demokratin och dess kritiker Litt: Wolff kap KY25 Den politiska teorins död och återkomst Rawls teori om rättvisa Litt: Wolff kap. 5 & feb 8-12 KY41 Seminarium Hobbes Leviathan (se instruktioner!) 23 feb 8-10 KY25 Walzer och Nozick: kommunitarism och libertarianism Litt. Wolff kap. 6. Seminarier Observera att närvaro vid seminarium är obligatorisk samt att tiderna nedan är exakta tider. Grupperna betecknas som (1)-(4). Gruppindelning sker i början av kursen. Seminarium I: Platon Tid Lokal 16 feb (1) TEM21 (2) (3) (4) Seminarium II: Hobbes Tid Lokal 22 feb (5) KY41 (6) (7) (8) Instuderingsfrågor och läsanvisningar för seminarier Seminarium I: Platon Vid detta seminarium skall vi reflektera över Platons text, dess syfte och innehåll, och vad vi kan lära av Platon. Till stöd för diskussionen finns följande frågor som ni bör vara beredda att behandla under seminariet: 1. Statens första bok anses av många vara äldre än resten av verket. Den utgör en inledning till den framställning som sedan följer. Samtalet kulminerar i meningsutbytet mellan Sokrates och Thrasymachos. Vilket är det viktiga budskapet? På vilket sätt är samtalet viktigt för resten av Staten? 2. Statens åttonde bok beskriver en dystopi. Där behandlas olika dåliga statsskick och en olycklig samhällsförändring. Vad kännetecknar de olika dåliga statsskicken? Varför är de dåliga? Hur kommer det sig 2

3 att de avlöser varandra på detta sätt? Vilket är Platons budskap i denna del av Staten om vi jämför med resten av verket? 3. Med hjälp av liknelser och berättelser beskriver Platon kontrasten mellan den ideala styrelseformen och en bristfällig verklighet. Kända är berättelserna om människorna i grottan (Bok VII), kaptenen och fartyget (Bok VI) och det stora djuret (Bok VI). Reflektera över innebörden av dessa berättelser. Försök att förstå berättelserna genom att jämföra dem med andra textställen i Staten. 4. Femte boken av Staten innehåller ett tidigt och väl utvecklat exempel på vad som idag kallas genusperspektiv. Beskrivningen av kvinnors ställning i Platons stat har både förbryllat och imponerat. Diskutera med stöd av Österbergs artikel Platons ståndpunkt. Var Platon feminist? 5. Hur har Platons tänkande förändrats när det gäller olika statsskick mellan verken Staten och Statsmannen. Vad betyder förändringen? Seminarium II: Hobbes 1. Jämför Staten och Leviathan när det gäller själva grunderna för den politiska teorin, t.ex. människosyn, kunskapssyn, styrelseskick, eller tankar om gott politiskt ledarskap. 2. Är Hobbes beskrivning i kapitel 13 av naturtillståndet realistisk? Jämför gärna med motsvarande tankegångar hos Rousseau eller Locke (Wolff). 3. I kapitel 21 skriver Hobbes om politisk frihet och definierar det s.k. negativa frihetsbegreppet. Diskutera Hobbes syn och jämför med andra tänkare, t.ex. J.S. Mill och Locke (Wolff). 4. Beskriv innebörden av följande begrepp i Leviathan: Den naturliga rätten (Right of Nature), Naturlig lag (Law of Nature) båda i kapitel 14, och Civil lag (Civill Law) i kapitel 26. Hur är begreppen relaterade till varandra i Hobbes tänkande? 5. Kapitel 9 i Leviathan innehåller en kort illustrerad beskrivning av olika kunskapsområden. En central distinktion gör Hobbes mellan naturhistoria (Naturall History) och politisk historia (Civill History). Vilken är den avgörande skillnaden mellan dessa kunskapsområden? Vad betyder det att betrakta politisk historia på detta sätt? Examination Tentamen 25 feb Tentamen 1 25 mars 8-12 Tentamen 2 För betyget Godkänd på kursen krävs aktivt deltagande vid seminarier, samt godkänt resultat vid skriftlig tentamen. För betyget Väl godkänd krävs aktivt deltagande på seminariet, samt betyget väl godkänd på tentamen. Tentamen består av tre frågor varav två frågor skall besvaras: A. Den första frågan är obligatorisk och måste besvaras av alla. Den baseras på Wolff An Introduction to Political Philosophy och Marx & Engels Det kommunistiska manifestet. Din text skall anknyta till litteraturen. Det är en fördel om du förutom en korrekt redogörelse för ämnet även förmår driva någon tes eller inta en ståndpunkt, naturligtvis underbyggd med argument. Vilken av rubrikerna du får i uppgift att behandla avslöjas först vid tentamenstillfället. 3

4 Du kommer att få behandla ett av följande ämnen över maximalt 3 sidor handskriven text med tydlig stil: 1. Politiska förpliktelser (obligations) är centrala inom de flesta riktningar i modern politisk filosofi. Anarkismen avviker på denna punkt. Inga lagar! Inga domare!, utropar Kropotkin. Utveckla och diskutera den anarkistiska positionen. 2. Jeremy Bentham rättfärdigar statsmakten på utilitaristisk grund. Redogör för Benthams argument och varför vi, enligt honom, är skyldiga att följa lagarna. 3. J.S. Mill har utformat principerna för en liberal representativ demokrati i motsats till en direkt demokrati av den typ som exempelvis Rousseau förespråkade. Redogör för Mills synsätt angående den representativa demokratins fördelar. 4. Vad innebär J.S. Mills s.k. Liberty Principle eller Harm Principle. Försök att tillämpa principen på något område. 5. Hur försvarar utilitarister som Mill och Bentham förekomsten av politiska rättigheter? Ge även exempel på kritik mot eller alternativ till den utilitaristiska rättighetsteorin. 6. Beskriv och förklara innebörden av Rawls två rättviseprinciper och något om hur han går tillväga för komma fram till dem. Jämför även dessa med Nozicks och Walzers teorier om rättvisa. 7. Den liberala feminismen eftersträvar lika rättigheter för kvinnor och män. Jämför den synpunkt med alternativa jämlikhetsfilosofier, såsom t.ex. s.k. affirmative action. 8. Diskutera Marx & Engels resonemang om olika typer av socialism och dess relevans för modern socialism i en demokrati. Diskutera även vilka likheter med Hegels teori som finns. 9. Jämför Marx & Engels med Locke avseende privat äganderätt. Vilka likheter och vilka skillnader finns mellan de båda? 10. Beskriv och jämför den kontraktsteori som återfinns hos Rousseau respektive Lockes. Vilka utgångspunkter finns? Hur går resonemangen? Vart leder kontraktet? B. Den andra frågan gäller Platons Staten och den tredje frågan Hobbes Leviathan. Du ska besvara en av dessa frågor över maximalt 3 sidor handskriven text med tydlig stil. Frågorna är baserade på seminariefrågorna men kan vara bearbetade och/eller utvecklade. Det är en fördel om du förutom en korrekt redogörelse för ämnet även förmår driva någon tes eller inta en ståndpunkt, naturligtvis underbyggd med argument. Litteratur Hobbes, Thomas, Leviathan: Or the Matter, Forme and Power of a Commonwealth Ecclesiasticall and Civil (1651). Flera engelska utgåvor finns, t.ex. (Oxford: Penguin). Boken finns även i svensk översättning (Göteborg: Daidalos, 2004). Marx, K.& Engels, F. (1986), Det kommunistiska manifestet. Stockholm: Arbetarkultur. Finns på engelska på följande länk: Platon (2003), Staten. Stockholm: Atlantis förlag. Den nya svenska översättningen från 2003 rekommenderas. I handeln finns även en översättning från 1920-talet, utgiven på Nya Doxa samt flera översättningar till andra språk. På engelska heter verket The Republic. Wolff, J. (1996 eller 2006), An Introduction to Political Philosophy. Oxford: Oxford University Press. Kompendium (inhandlas på bokhandeln i Kårallen) 4

5 Referenslitteratur (tenteras ej) Nordin, S. (2006), Det politiska tänkandets historia. Lund: Studentlitteratur. (Annan kortfattad introduktion i ämnet kan nyttjas istället det finns ett flertal kortare introduktioner tillgängliga.) Forsskål, Petter, (1759), Tankar om borgerliga friheten. Lärare Marcus Agnafors, , marcus.agnafors@liu.se Finns oftast på sitt kontor i Key-huset, KVA, plan 4. 5

Relevanta dokument

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga!

LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI 22 jan -10 Till stud. Statsvetenskap 1 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum