Kursinformation och momentschema 1

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05 Politisk teori 1, VT-14 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en serie föreläsningar som behandlar politiskt tänkande från antiken fram till modern tid. I föreläsningarna får studenterna möta viktiga politiska idétraditioner och tänkare, som bidragit till att forma det vi idag intresserar oss för inom politisk teori. Här introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och rättvisa. Det främsta syftet med föreläsningarna är att bjuda in studenterna till att själva gå i närkamp med politisk-teoretiska texter och idéer. Ett minst lika viktigt pedagogiskt elementet i kursen manifesteras i seminarierna och genom att studenterna författar en egen kortare vetenskapliga text, en promemoria. Seminarierna organiseras runt ett antal frågor kring vilka studenterna får fundera och argumentera individuellt. Syftet med seminarierna är att erbjuda studenterna ett forum där de ska lära sig och träna sig i att förstå, tolka, utvärdera och argumentera kring de olika politiska idéer som presenteras i kurslitteraturen. Inför det avslutande seminariet ska studenterna arbeta med en skriftlig individuell uppgift som sedan prestenteras muntligt vid seminariet och lämnas in till seminarieläraren. Kursen består av fyra innehållsliga moment. De två första momenten behandlar det politiska tänkandets natur och dess idéhistoria. Grundläggande politisk-teoretiska frågor behandlas i dessa två moment, och studenterna får bekanta sig med några av de mest tongivande tänkarna och tankarna i de politiska idéernas historia framförallt genom att läsa originaltexter. De två följande momenten behandlar samtida politiskt tänkande, och studenterna får här bekanta sig med dagsaktuell politiskteoretisk forskning och debatt. Litteraturen skall inhämtas i takt med föreläsningarna. Studenterna bör observera att kursen kräver koncentrerad inläsning redan från början. Det rekommenderas även att studenterna bildar mindre studiegrupper där de diskuterar litteraturen och seminariefrågorna, även om de sedan ska besvaras enskilt. 1 Delar av denna kursinformation är med benäget tillstånd lånade från det av Jörgen Hermansson och Johan Tralau författade informationsmaterialet för kursen Statskunskap A, politisk teori, vid Uppsala universitet. 1

2 Lärandemål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna demonstrera kunskaper om grundläggande begrepp och tankemönster inom ämnesområdet politisk teori, såväl vad gäller äldre som nyare litteratur, redogöra för hur sådana begrepp, tankar och idéer uppkommer och kommuniceras i olika samhälleliga, politiska och kunskapsteoretiska kontexter, skriftligt reflektera över och kritiskt förhålla sig till politiska begrepp, idéer och tankemönster samt att muntligt i en seminariesituation redogöra för sina tankegångar och förhålla sig till andra studenters motsvarande prestation, argumentera för och mot samt jämföra och kontrastera olika politiska begrepp, idéer och tankemönster samt inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv. Examination och betygskriterier Kursen examineras genom en skriftlig individuell promemoria samt en salstentamen. Inför varje seminarium ska studenterna läsa samtlig relevant kurslitteratur och förbereda ett skriftligt underlag som de kan utgå ifrån under seminariediskussionen. Till det sista seminariet ska studenterna författa en längre individuell uppgift som sedan prestenteras muntligt vid seminariet och lämnas in till seminarieläraren för bedömning. Deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Kursen avslutas med en salstentamen där kursens samtliga moment examineras. Tillsammans utgör promemoria, seminariedeltagande samt tentamen underlag för betygsbedömningen. Studenterna kan erhålla betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget G krävs fullgjorda seminarier, det vill säga att studenten aktivt deltagit vid samtliga seminarier och lämnat in en godkänd promemoria, samt Godkänt resultat på salstentamen. För betyget VG krävs fullgjorda seminarier samt Väl Godkänt resultat på salstentamen. 2

3 Betygskriterier Betygsnivå Väl godkänd Godkänd Underkänd Kriterier För betyget VG krävs uppvisad gedigen över genomsnittet begreppslig kunskap inom alla de områden som anges under lärandemålen. Uppvisad muntlig och skriftlig förståelse skall vidare förmedlas genom att dessa kunskaper analytiskt och självständigt kan tillämpas på samhällsfrågor i allmänhet genom kritiskt reflekterad begreppsförståelse. Kunskaperna skall därutöver presenteras i saklig och tydlig språkdräkt. För betyget Godkänd krävs acceptabel genomsnittlig begreppslig kunskap inom alla de områden som anges under lärandemålen. Kunskaperna skall presenteras i saklig, korrekt och tydlig språkdräkt. Betyget Underkänd ges när fördjupade kunskaper inte har uppnåtts inom alla de områden som anges under lärandemålen. Lärare Jörgen Ödalen, kursansvarig. E-post: jorgen.odalen@liu.se Ester Andréasson, seminarielärare. E-post: ester.andreasson@liu.se Jörgen Hermansson, gästföreläsare från Uppsala universitet. 3

4 Momentschema Nedan följer kursens momentschema. Observera att specifik tid och plats anges i TimeEdit. Föreläsningar Del I. Det politiska tänkandets klassiska rötter Föreläsning 1. Vad är, och hur bedriver man politisk teori? (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, introduktion; Tralau, del 1; Platon, 327a-354c, 368a-464e. Föreläsning 2. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur I. Platon. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 1; Platon, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b. Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 2; i Tretton texter: Aristoteles. Del II. Den moderna utvecklingen inom det politiska tänkandet Föreläsning 4. Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke, Rousseau. (JH) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 3-4; i Tretton texter: Locke, Rousseau. Föreläsning 5. Marx, socialismens rötter och utveckling. (JH) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 5; i Tretton texter: Marx & Engels. Del III. Samtidens politiska tänkande Föreläsning 6. Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 6-7; i Tretton texter: Mill, Rawls. Föreläsning 7. Liberalism, demokrati och mångfald. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 8; i Tretton texter: Schumpeter, Habermas. Del IV. Utmaningar av universalism och fundamentism Föreläsning 8. Konservatism. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 9; i Tretton texter: Burke. 4

5 Föreläsning 9. Feminism. (JÖ) Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 10; i Tretton texter: Wollstonecraft, Pateman. Seminarier Seminarium 1. Diskussionsseminarium: Att analysera argument och rättfärdiga normativa principer. (EA) Litteratur: Tralau, del 1-2; Platon, 327a-354c, 368a-464e, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels, Mill. Seminarium 2. PM-seminarium: Att tillämpa politisk teori (EA) Litteratur: Tralau, del 1-2; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels, Mill, Rawls, Pateman. Seminarieinstruktioner Syftet med seminarierna är att: 1. vara ett stöd för studentens kunskapsinhämtning. Studenten tar själv ansvaret för att till varje föreläsning och seminarium ha inhämtat relevanta textavsnitt. 2. ge en möjlighet att genom diskussioner och kritiska analyser försöka problematisera kunskapsstoffet. 3. ge underlag för betygsättning. Betygsättningen grundas på promemoriorna och på studentens aktiva deltagande i diskussionen vid seminarierna. Var inte rädd för att pröva era tankar vid seminarierna och i era promemorior. Det är tillåtet att resonera fel. Det vi kräver av er är att ni anstränger er och försöker få till en god argumentation. Och det är genom att alla bidrar som vi i slutändan också kan lyckas få till hållbara resonemang. Den övergripande idén med de seminarierna är att ni som studenter skall utveckla er förmåga till analytiskt tänkande. Seminarierna skall bringa klarhet i vad det innebär att vara analytisk. Till varje seminarium skall studenterna förbereda nedanstående frågor gärna tillsammans med andra studenter genom förseminarier. Samtliga frågor ska förberedas, helst genom att studenterna har med sig ett skriftligt underlag att utgå ifrån. Till det sista PM-seminariet gäller dessutom att studenten ska välja ut en av frågorna att besvara i en kort individuellt författad promemoria som vid seminariet lämnas in till seminarieläraren. På det första seminariet riktas uppmärksamheten mot argumentationsanalys och hur man försvarar normativa principer. När vi politiska teoretiker har identifierat en ståndpunkt, ett ställningstagande, 5

6 har vi samtidigt ålagt oss uppgiften att urskilja och pröva dess bakomliggande argument. Detta är inte självklart; för en politisk sociolog eller psykolog skulle det snarast handla om att undersöka dess orsaker. Men för en politisk teoretiker är föreställningen om att ståndpunkter bör vara kopplade till argument en grundläggande analysmodell. En slutsats är inte trovärdig om den inte följer av trovärdiga premisser. Vi ställer också frågan hur man kan rättfärdiga normativa principer. Vi uppmärksammar några olika sätt att underbygga principer för politiskt handlande. Vilken är den bakomliggande värdepremissen? Och vad slags empiriska föreställningar förutsätts vara giltiga? Det andra seminariet kretsar kring tillämpningar inom den politiska teorin och diskussionen kommer att utgå från studenternas egenhändigt författade promemorior. Med utgångspunkt i några klassiska exempel försöker vi identifiera olika syften med att tillämpa normativa principer i faktiska eller hypotetiska situationer. Observera att seminarierna är obligatoriska. Särskilda skäl krävs för att frånvaro ska accepteras, och frånvaro måste kompenseras med en kompletteringsuppgift. Innehållet i kompletteringsuppgiften avgörs av seminarieläraren. 6

7 Seminarieuppgifter Seminarium 1. Diskussionsseminarium: Att analysera argument och rättfärdiga normativa principer. Litteratur: Roberts & Sutch, del I-II; Tralau, del 1-2; Platon, 327a-354c, 368a-464e, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels. Detta är ett diskussionsseminarium. Ni ska förbereda svar på samtliga frågor, gärna genom att författa och ta med er ett eget skriftligt underlag att utgå ifrån under diskussionen. Fråga 1. I Statens första bok försöker Sokrates motbevisa Trasymachos påstående att det inte egentligen finns rätt och fel i politiska och moraliska frågor. I ett avsnitt visar Sokrates en motsägelse i Trasymachos argument om att det är rätt att göra det som gynnar den starke. Hur ser motsägelsen i Trasymachos argument ut? Ser du något sätt för Trasymachos att ta sig ur denna motsägelse? Fråga 2. Sokrates hävdar att staten behöver en myt, en vacker lögn som medborgarna skall tro på. Vad slags argument kan anföras för en sådan uppfattning? Hur förhåller sig detta till den kunskapssyn som ligger till grund för grottliknelsen. Fråga 3. Kontraktsteoretikerna Hobbes och Rousseau (även Locke) utvecklade snarlika teorier om vad som ger oss medborgare skäl att underställa oss en ordning. Försök att ge precision åt både likheter och skillnader i deras sätt att argumentera. Hur beskriver de situationen som föregår att kontrakten upprättas? Vad förändras i och med att kontrakten upprättas? Är det verkliga kontrakt som det handlar om? Vad spelar det för roll om medborgarna uttryckligen har ingått kontraktet, om de istället har sagt ja på något underförstått sätt, eller om man bara tänker sig att det vore rationellt för medborgarna att ingå kontraktet? Fråga 4. Socialistiska och marxistiska teorier karaktäriseras av en särskild syn på människan som föränderlig och bestämd av de omständigheter i vilka hon befinner sig. Vilka slags argument kan man anföra för detta slags syn på människan? Hur viktig är denna syn på människan för den socialistiska ideologin? Vilka likheter och skillnader finns mellan den socialistiska människosynen och den syn på människan vi finner hos kontraktsteoretikerna? Seminarium 2. PM-seminarium: Att tillämpa politisk teori Litteratur: Roberts & Sutch, del II-IV; Tralau, del 1-2; i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels, Mill, Wollstonecraft, Rawls, Pateman. Ni skall enskilt, utifrån den litteratur som anges ovan, svara kortfattat på en av de nedanstående frågorna i en PM om minst två och max tre sidor. På seminariet skall era PM utgöra underlag för diskussion. Ni ska förbereda er för att diskutera samtliga frågor, men ni väljer alltså ut en av dem att besvara i ett PM. PM:et ska lämnas in till läraren vid seminarietillfället. 7

8 Fråga 1. Anta att ni ställer er bakom skadeprincipen som den formulerades av Mill. Hur kan man med hänvisning till skadeprincipen argumentera för att försäljning och användning av narkotika bör vara helt tillåten? Hur kan man likaledes utifrån skadeprincipen argumentera för att narkotikaförbudet bör kvarstå? Vi kan alltså tillämpa en normativ princip (skadeprincipen) för att säga något om ett politiskt problem (narkotikalagstiftning). Vi kan också tillämpa en normativ princip för att säga något om principens innebörd eller rimlighet. Vad säger, menar ni, tillämpningen ovan om skadeprincipens rimlighet? Fråga 2. Alla kontraktsteorier rymmer i en eller annan bemärkelse en föreställning om att vi människor är jämlika (åtminstone på någon punkt). Rousseaus teori om allmänviljan gav inspiration till de franska revolutionärerna, men han drabbades också tidigt av kritik, t.ex. från feministiskt håll (se Wollstonecraft och Pateman). Är det så att hans teori vid sidan av jämlikhetstanken rymmer sexistiska inslag? Argumentera så väl ni kan för ståndpunkten utifrån Rousseaus egna principer. Fundera också över hur olika kontraktsteorier beaktar idén om jämställdhet mellan män och kvinnor. Fråga 3. En grundläggande komponent i Rawls teori om rättvisa är idén om en okunnighetens slöja. Vilket syfte tjänar denna tankekonstruktion? Rawls metafor indikerar att man skulle kunna tänka sig en tjockare slöja men kanske också en slöja som är mer genomskinlig. Hur skulle en annan slöja påverka vilka rättviseprinciper som konstrueras och rättfärdigas? Vad är motsvarigheten till slöjan hos klassiska kontraktsteoretiker som Hobbes och Rousseau? Fråga 4. Under våren och sommaren 2011 utbröt omfattande protester i muslimska länder i Nordafrika och Mellanöstern, och flera av regimerna har svarat med kraftigt våld för att försöka slå ned upproren. Hur, alltså under vilka omständigheter, kan man utifrån Hobbes teori om laglydnad argumentera för att det faktiskt var rättfärdigt att försöka stävja protesterna? 8