Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)
|
|
- Jan Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken var Jonas Linde & Joakim Ekman: Demokratiseringsprocesser. Teoretiska ansatser och empiriska studier. Materialet delades ut vid provtillfället. LITTERATURPROVET Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.) eller på svenska Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB. 1. Definiera följande begrepp: a. Demokratiseringsvåg enligt Samuel Huntington (2 p) Den amerikanska Samuel Huntington har i boken The Third Wave (1991) visat hur man utifrån ett historiskt perspektiv kan betrakta demokratins framväxt i världen i tre vågrörelser. Dessa rörelser kallar Huntington demokratiseringsvågor, och han definierar dem som en grupp transitionsprocesser från icke-demokratiska till demokratiska regimer som inträffar inom en avgränsad tidsperiod och som påtagligt överstiger antalet transitionsprocesser i motsatt riktning (s. 51). Redan genom att beskriva innehållet i detta citat eller på ett annat sätt visa att man förstått rätt Huntingtons idé fick man 1 poäng. Ytterligare 0,5 p kunde man få genom att vidare utveckla svaret på ett allmänt plan, t.ex. nämna att en demokratiseringsvåg också vanligtvis innefattar liberalisering och/eller begränsad demokratisering och att de två första vågorna följts av motvågor. För att få ytterligare 0,5 p krävdes att de tre demokratiseringsvågorna (första , andra och tredje 1974 framåt) nämndes åtminstone kort. (s ) b. Totalitarism (2 p)
2 Termen totalitarism, eller totalitarianism, myntades enligt Linde & Ekman på och 1930-talen som en del av den italienska fascistiska ideologin. Under 1950-talet återkom begreppet totalitarism som ett centralt begrepp inom statsvetenskapen och användes då för att beskriva såväl kommunistiska som fascistiska regimer. Genom att konstatera det här fick man 0,5 p. Karakteristiska drag för totalitära regimer är den dominerande, statsbärande ideologin, enpartisystemet, propagandan, terrorn, förtrycket och det djupfrysta ekonomiska livet. Genom att nämna de karakteristiska dragen fick man 1 p. Ytterligare 0,5 p. kunde man få genom att utveckla beskrivningen av totalitarism, t.ex. genom att referera till Friedrich och Brzezinskis deskriptiva teori om den totalitära regimen. (s ) c. Konsensusdemokrati Konsensusdemokrati syftar på demokratiska system där man strävar efter maktdelning mellan ett flertal politiska aktörer eller samhällsgrupper för att maximera förhandling, kompromiss och deliberation (1 p). De har ställts mot majoritetsdemokrati som innebär att den politiska makten koncentreras i händerna på det största partiet i parlamentet (0,5 p). För att få ytterligare 0,5 p krävdes att definitionen utvecklades, t.ex. genom att referera till sammanställningen av karaktärsdragen för konsensusdemokrati enligt Pippa Norris. (s ) 2. Vad avses med moderniseringsteori inom demokratiforskningen och hur har perspektivet kritiserats? (6 p) Den statsvetenskapliga forskningen som fokuserade på demokrati och demokratisering var under och 70-talen till stor del sysselsatt med att försöka finna och förklara faktorer som var nödvändiga för demokratins överlevnad och stabilitet. Den viktigaste forskningsfrågan gällde i vilken grad det existerar specifika faktorer som måste finnas på plats för att ett demokratiskt styrelseskick överhuvudtaget ska kunna etableras, och i förlängningen också överleva och stabiliseras. Grundtanken var att det är de grundläggande strukturerna i ett samhälle som bestämmer om demokrati är möjligt eller inte. Perspektivet har kommit att kallas strukturperspektivet, moderniseringsteori eller funktionalistisk teori. För den här beskrivningen kunde man få 2 p. Av de poängen fick man 1 p om man kunde placera moderninseringsteorins guldålder i ett tidsperspektiv och 1 p för att ta upp strukturernas betydelse i sammanhanget De strukturella frågorna som Linde & Ekman tar upp i sammanhanget är den socioekonomiska utvecklingsnivån och den politiska kulturen. En utförlig beskrivning av dessa två perspektiv gav sammanlagt 4 p: 2 p för beskrivningen av det socioekonomiska perspektivet och 2 p för beskrivningen av den politiska kulturen. Eftersom det också frågas efter hur moderniseringsperspektivet kritiserats krävdes att också kritiken togs upp i beskrivningen av den
3 socioekonomiska utvecklingsnivån och den politiska kulturen i annat fall kunde fulla poäng inte uppnås. (Linde & Ekman 73-92) 3. Vilka metoder har använts för att främja demokrati i internationell kontext? (6 p) Att främja en demokratisk utveckling i enskilda länder handlar enligt Linde & Ekman om demokratibistånd i olika staters och internationella organisationers regi, men även den roll som transnationella civilsamhällsaktörer och transnationella företag kan spela i demokratiseringsprocesser. Aktörerna som ägnar sig åt att försöka påverka demokratiseringsprocesser i olika länder kan därmed vara stater och internationella organisationer, men även icke-statliga aktörer såsom civilsamhällsgrupper och företag. När Linde & Ekman diskuterar analysen av demokratifrämjande åtgärder refererar de till Silander som anser att man i sammanhanget bör beakta följande aspekter: aktörerna, intresset som driver aktörerna, metoderna (som kan vara politiska, ekonomiska eller militära till sin natur), kanaler (uppifrån och ner eller nerifrån och upp), relationer (i termer av krav och stöd) och påverkan (som kan vara större eller mindre, positiv eller negativ). Man kunde få 1 p genom att nämna vilka aktörer som deltar i demokratifrämjande. 2 p kunde man få genom att diskutera de olika aspekterna som är viktiga i analysen av demokratifrämjande åtgärder. Ekman och Linde diskuterar också separat stater, internationella organisationer och institutioner samt icke-statliga aktörer som demokratifrämjare. Man kunde få 1 p genom att beskriva utförligare hur stater agerar för att främja demokrati, 1 p för hur internationella organisationer främjar demokrati och 1 p för beskrivningen om hur icke-statliga aktörer främjar demokrati. (Linde & Ekman ) MATERIALBASERAT PROV 4. Vad menar John Rawls när han talar om en slöja av okunnighet? I detta svar behöver du inte referera till inträdesboken. Johan Rawls presenterar i stycket från En teori on rättvisa, som materialet bestod av, en rättviseuppfattning, där den vägledande tanken är att det är rättviseprinciperna för samhällets grundstruktur som den ursprungliga överenskommelsen detta till skillnad från Lockes, Rousseaus och Kants idé om samhällsfördraget som med det ursprungliga fördraget syftar på ett avtal om anslutning till ett särskilt samhälle eller val av något särskilt styrelseskick. Sitt sätt att se på rättviseprinciperna kallar Rawls för rättvisa som skälighet. I rättvisa som skälighet motsvarar den jämlika ursprungspositionen naturtillståndet i den traditionella teorin on samhällsfördraget. Det är en hypotetisk situation inte något som är tänkt som ett faktiskt historiskt tillstånd. Till de väsentligaste dragen i denna situation hör att ingen känner till sin plats i samhället, sin klasstillhörighet eller sociala status, ingen vet heller om han haft tur vid fördelning av naturgivna
4 talanger och förmågor. Det är det här som Rawls syftar på med en slöja av okunnighet. När rättviseprinciperna väljs ska därmed varken naturens nycker eller de sociala ojämlikheterna ge någon person fördelar eller nackdelar. Genom att konstatera detta kunde man få 4 poäng. Viktigt var att definiera begreppet en slöja av okunnighet. Därtill förutsattes att man redogör för de principer som ska väljas bakom denna slöja det vill säga slöjans funktion. Viktigt var också att den jämlika ursprungspositionen som uppstår av att rättviseprinciperna väljs bakom en slöja av okunnighet är en hypotetisk situation Vidare 2 p kunde man få genom att konstatera att personerna i begynnelsesituationen bakom slöjan av okunnighet enligt Rawls antagande skulle välja två olika principer: den första kräver jämlikhet vid tilldelning av grundläggande rättigheter och skyldigheter, medan den andra säger att sociala och ekonomiska ojämlikheter i fråga om välstånd och auktoritet är rättvisa endast om de ger kompenserade förmåner åt alla, och i synnerhet åt samhällets minst gynnade medlemmar. 5. I hurdana samhällen kan Rawls rättviseteori enligt din uppfattning tillämpas? (6) Svaret kunde byggas upp på många olika sätt. Det som var relevant att nämna var att Rawls rättviseprinciper inte är avsedda att tillämpas för till exempel konkreta institutioner, utan att det handlar om rättviseprinciper för samhällets grundstruktur. Klart är att Rawls behandlar principer som är centrala för demokratiska samhällen: det är rationella individer som han tar som utgångspunkt i sitt tänkande. De är rationella och driver sina egna intressen och har också möjligheter att göra det. Rawls idéer om rättvisa skulle därmed knappast användas i diktaturer. I länder som övergår till demokrati kan de däremot fungera som grund för diskussion när demokratiska institutioner skapas. Lika bra var argumentet om att Rawls teori bättre lämpar sig för samhällen där demokratin är etablerad. För denna diskussion kunde man få sammanlagt 4 p. Då väntades att det i svaren refererades till konkreta exempel i Linde & Ekmans bok. 2 poäng kunde man ytterligare få om man diskuterade Rawls argument om ekonomi, det vill säga att han tog som utgångspunkt att alla medlemmar i begynnelsesituationen väljer en princip där sociala och ekonomiska ojämlikheter i fråga om välstånd och auktoritet är rättvisa endast om de ger kompenserade förmåner åt alla, i synnerhet samhällets minst gynnade medlemmar. I det här sammanhanget var det intressant att diskutera kopplingen mellan ekonomi och demokrati, både på ett allmänt plan (ekonomiska strukturer) och relaterat till staters humanitära, demokratifrämjande åtgärder som en del av biståndspolitiken. 6. Vilka utmaningar ställer globaliseringen på Rawls rättviseteori? (6 p) Demokratiteorier har av tradition varit fokuserade på statliga strukturer eller beslutsfattande i ännu mindre enheter. Jämförelser mellan länder har därmed gjorts mycket. I och med att nationalstaternas roll minskat i och med globaliseringen har många klassiska teorier relaterade till demokrati ställts inför nya utmaningar. Det här gäller också Rawls teori om rättvisa.
5 För att få 6 poäng krävdes att man i svaret diskuterade minst tre utmaningar. För varje fråga som togs upp kunde man få max 2 poäng. Att den ojämlika, globala verkligheten är långt från Rawls rättviseteori och därför svår att uppnå var något som togs upp i svaren och som man fick poäng för. I det här sammanhanget krävdes det att man åtminstone kort nämnde att Rawls teori är hypotetisk. Att det i den internationella politiken ofta är länder som är aktörer, inte individer som Rawls teori behandlar var ett annat tema som man kunde få max 2 p för. Att det på grund av religiös och kulturell pluralism kan vara svårt att få alla i världen att godkänna Rawls utgångspunkt där rationella individer står i centrum var en annan diskussion som man kunde få max 2 poäng för. Resursfördelningen i världen togs också upp i svaren. Det är alldeles relevant att nämna att det på globalt plan kan vara rent omöjligt att skapa ett sådant ekonomiskt system där precis alla skulle gynnas vilket är Rawls mål i teorin. Att diskutera ett argument om att Rawls teori kan fungera som ett bra instrument när man funderar på hur rättvisa kan främjas globalt gav också 2 p. Hans tankar kan till exempel användas av medborgarorganisationer som har demokrati och ökad jämlikhet på sin agenda.
Hemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merHemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merAbrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merIndivider som jämlikar
Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor
Läs merDemokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merHur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.
Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merStatsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp Political Science Ba (A), Policy and Entrepreneurship, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merGeneration utanför. En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna
Generation utanför En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna Mina kommentarer: Bra inledning! Den sätter på ett enkelt
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merOmställningens politik
Omställningens politik SOS - Ställ om Sverige Förord Detta dokument är en uppmaning till politisk handling. Vi har tagit steget att börja formulera och praktisera det vi kallar omställningens politik eftersom
Läs merJonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Läs merSTVA12, Statsvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten STVA12, Statsvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga
Läs merKONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM
Lunds universitet Filosofiska institutionen KONTRAKTUALISM OCH KONSTRUKTIVISM Om ursprungspositionens funktion i John Rawls rättviseteori Kristoffer Svenson Uppsats FPR 503, 41-60p VT 2005 Handledare:
Läs merURVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)
Läs merPolitisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merGUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING
GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att
Läs merStatsvetenskap GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)
Läs merFakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits
Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs mersöker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).
MKGA02: Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tentamen Ansvarig lärare: Johan Lindell Total poäng: 18 Gräns för G: 10 Gräns för VG: 14 Instruktioner: Du får skriva flera svar på samma blad.
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merMetoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merMomentguide: Nationalekonomiska teorier
Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat
Läs merKursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN
Läs mer
Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PC1245 Kursnamn: Personlighet, hälsa och socialpsykologi Provmoment: Skriftlig tentamen 1a och skriftlig tentamen 1b (metod) Ansvarig lärare: Cecilia J Bergstad Tentamensdatum: 17 december
Läs merKarlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng
Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan
Läs merLinköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället
Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor
Läs merOBS! All undervisning och litteratur är på engelska. Inlämningsuppgifter kan dock lämnas in på svenska.
Beskrivning av valbara specialkurser inom Statsvetenskap II OBS! Alla kurser ges inte varje termin. Information om vilka kurser som erbjuds ges vid introduktionen. GENDER EQUALITY POLICY IN SWEDEN AND
Läs merEkonomi för en hållbar utveckling
Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est
Läs merVerksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs merVad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider
Läs merMEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
Läs merInformationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merDemokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merKursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)
1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits Kurskod: SK001G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merSamhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål
Samhällskunskap 3: provfrågor och kunskaps mål 1) Vad kan begreppet globalisering betyda? Kan redogöra vad begreppet globalisering kan betyda utifrån olika perspektiv på ett: Översiktligt (i stora drag)
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs mer2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN
2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt
Läs merVår moral och framtida generationer
Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merRegionaliseringen, medborgarskapet och demokratin
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet Tomas Mitander Presentation vid: E-mail: tomas.mitander@kau.se Telephone: +46(0)54 700 19 80 Date:
Läs merDemokratisk Transition
Internationella Samhällsstudier Demokratisk Transition Fallen Slovenien och Lettland Nils Karlsson Kandidatuppsats, 15 hp Högskolan i Kalmar Vårterminen 2008 Handledare: Sebastian Stålfors Humanvetenskapliga
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.
Läs merUNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Läs merSamhällskunskap Demokrati
Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs mer