HISTORIA - HISTORIESYN

Transkript

1 HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet. Om detta ar historikema overens, men de ser anda det forgangna pa olika satt. Hur ska historien tolkas? Ar det enskilda personer och handelser som ar avgorande for utvecklingen eller finns det regelbundna monster/strukturer som styr historiens gang? En mycket omdiskuterad fraga ar t ex Adolf Hitlers roll i historien. Var det Hitler eller ekonomiska och politiska krafter i Tyskland sam styrde utvecklingen? En annan fraga ar: varfor brot den franska revolutionen ut 1789? Var det upplysningsfilosofin och dess ideinflytande, eller var det ekonomiska och sociala faktorer som fick revolutionen att bryta ut? Historiker har givit olika svar pa fragoma utifran vilken historiesyn de har haft. Vad finns det for olika historiesyner? Tja, ytterst gar det nog att havda att varje historiker (eller for den delen varje person som funderar over historiska fragor) har sin personliga historiesyn. Men det kan anda vara lampligt att definiera nagra mer allmant forekommande historiesyner. Har foljer nagra sadana. Idealistisk historiesyn Enligt den idealistiska historiemodellen ar det ideema och individen som paverkar historien. Med idealism menades ursprungligen att allting i grunden var ickemateriellt. Om man beskriver ett historiskt forlopp efter denna modell far enstaka personer och deras ideer stor betydelse. En historiker med idealistisk historiesyn beskriver t ex orsakema till andra varldskriget genorn att koncentrera sig pa Hitler sorn person och den nazistiska ideologin. Ett annat exempel ar att det svenska valfardssarnhallets framvaxt blir ett resultat av enstaka politiker (Hjalrnar Branting, Per Albin Hansson) och deras ideologier. Idealism som historiemodell var vanligast i aldre historieskrivning och dominerade langt in pa 1800-talet. Sedan dess har idealismens betydelse minskat men den ar fortfarande aktuell. Materialistisk historiesyn Enligt den materialistiska historiesynen ar det samhalleliga och ekonomiska faktorer som huvudsakligen paverkar historiens forlopp. Individer har i sjalva verket mycket liten mojlighet att paverka nagot: det ar materiella faktorer som driver dem att fatta sina beslut och handla pa ett visst satt. Den som forst formulerade en materialistisk historiesyn var Karl Marx ( ). Enligt honom ar det sattet som manniskor forvarvar sina livsfomodenheter pa som ar avgorande. Marx framstallde darmed historien som en rad olika produktionssatt: det antika slavsarnhallet, det feodala systemet, det kapitalistiska -, det socialistiska -, och det kommunistiska systemet. Overgangen mellan tva produktionssatt blev valdsam - revolution! Darefter tog en ny samhallsgrupp makten. Har ar det ekonomiska forhallanden och klasskamp som for historien framat. Marx vamade visserligen for att anvanda denna modell alltfor bokstavligt, men hans inflytande pa historieskrivningen har varit, och ar, stort, aven bland historiker som inte ar marxister. Materialismen har praglat den modema historieskrivningen. Om man utgar fran det materialistiska betraktelsesattet blir forklaringen till andra varldskriget i forsta hand knuten till ekonomiska och andra materiella faktorer. Arbetslosheten efter forsta varldskriget ger upphov till missnojespartier och demokratiers fall. Genusvetenskaplig historiesyn Genusvetenskap är ett relativt nytt ämne, som utvecklades i Norden och internationellt under och 80- talen och institutionaliserades som universitetsämne under och 2000-talen. Här studeras kön, sexualitet, makt och hur eventuellt olika sociala strukturer påverkat människan. Att ge en händelse eller utveckling ett "genusperspektiv handlar ofta om att synliggöra normer och ifrågasätta. Genusvetenskaplig historieforskning har fokuserat på att studera kvinnornas situation genom tiderna. Speciellt för att kvinnor sällan funnits med i historiebeskrivningarna. Att forska utifrån kvinnors villkor, har visat sig att fått fram nya och andra perspektiv av historien och därmed också kommit att krocka med den mer traditionella historiesynen. Ka Ila: http ://asovuxengym nasi um.stockhol m.se/h istorieteori-historia-b + Kerstin Högberg - Genusvetenskap

2

3

4

5

6

7

8