733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

Transkript

1 Hemtentamina i Politisk Teori 2 Carl-Johan Sommar, Grupp B

2 Syfte Vi lever idag i en värld som alltmer kretsar kring tankar om självförverkligande, jämlikhet och livskvalitét 1. På tv och i andra medier kan vi dagligen följa människors strävan efter att kunna göra deras röster hörda, post-materialism och dess frigörelse från materialism har blivit en vedertagen tanke kring hur vårt samhälle i 2010-talet fungerar. Tanken bakom detta PM är att jag ska försöka besvara om post-materialismen utgör ett svar på libertarianismens egendomspräglade samhälle? Varvid jag kommer att försöka förklara mina tankar kring egendom och post-materialism genom att använda mig av Nozicks tankar kring libertarianism och analysera dessa utifrån ett marxistiskt perspektiv. Empiri Hur ska egendom fördelas? Nozick 2 menar enligt Kymlicka att en rättvis fördelning uppstår genom fria transaktioner av egendom som legitimt förvärvats. Detta innebär att staten genom beskattning kränker människors egendomsrättigheter, eftersom staten tar någonting som enligt Nozick rättmätigt hör till individen. Således ska staten, hållas minimal och det enda som rättfärdigar statlig skatt är upprätthållandet av ett rättsväsende vars uppgift är att skydda fria transaktioner. Dessa tankar som utgör Nozicks entitlement-teori och som redogör synsättet på rättvis fördelning är grundat i tre huvudprinciper: 1. En överföringsprincip: allt som förvärvats på ett rättvist sätt kan fritt avyttras till andra; 2. En princip om rättvist ursprungligt förvär: en redogörelse för hur människor från början kommit att äga de saker som kan överföras i enlighet med princip (1) 3. En princip om korrigering av orättvisor: hur man skall förfara med tillgångar som förvärvats eller avyttras orättvist. Detta för oss osökt in på Nozicks andra tanke, nämligen den om självägarskap 3. För att människan skall kunna ses som ett mål i sig själv måste hennes absoluta äganderätt respekteras. Kymlicka menar att Nozick anser att staten behandlar vissa människor som en resurs då den ser 1 Inglehart s Kymlicka s Kymlicka s. 113

3 deras begåvning som ett medel att förbättra andras liv. Eftersom vi besitter äganderätten till oss själva och det vi skapar, har staten inte rätt att göra anspråk av de transaktioner som sker i en fri marknad. 4 Förutsättningen för att systemet ska fungera är att resurserna som används har förvärvats legitimt. Vad som är viktigt att betona är att i människans utgångspunkt i samhället är vi alla jämlikar, således ges alla fri och obegränsad rätt till resurser så länge mitt anspråk inte försämrar mina medmänniskors utgångsläge. Det perfektionistiska argumentet för alienering är att privat ägande förhindrar en utveckling av våra viktigaste förmågor 5. Människan är enligt Marx en kreativ, social varelse vars främsta förmåga är att fritt skapa. I ett kapitalistiskt samhälle där arbetaren inte besitter rätten till produktionsmedel, har arbetaren enbart rätt till ett värde som enbart motsvarar en del av det denne producerat. Detta är faktorn för vad marxister kallar för exploatering 6. Enda sättet att förhindra exploateringen 7 är att ta hänsyn för ojämlika förmågor, ett hänsynstagande som innebär att att de som har det bättre ställt i samhället - naturgivna talanger - delar enligt Rawls differensprincip med sig av sina tillgångar i syfte att göra samhället jämlikt. Argumentation / Vad innebär post-materialism för individen? Post-materialism innebär att individers strävan efter konsumtion och materiella ting övergår till ett självförverkligande, att känna att de lyckas med sitt liv. Konsumtionen leder till att vi måste arbeta allt mer för att kunna upprätthålla den materiella konkurrens som uppstår. Istället strävar den post-materialistiska generationen efter mjuka värden, värden som kännetecknar individuella men även jämlika framsteg men som inte alltid kan mätas i materiella ting. Jag vill försökna lika materialismen vid utilitaristisk välfärdshedonism. Välfärdshedonism 8 innebär att vad som är viktigast för oss är att uppfattningen av lycka är det allra viktigaste, att det som är gott för individen skall maximeras. Enligt Kymlicka menar Nozick här på 4 Kymlicka s Kymlicka s Kymlicka s Beckman, Ludvig, m fl. s Kymlicka s. 20

4 att om vi kopplar oss in i en upplevelsemaskin 9, som injicerar droger in i våra kroppar kommer vi att uppleva största möjliga lycka. Men Nozick menar att följden, istället för maskinens nyttomaximering, blir att människan skulle ha det bättre i ett nyktert tillstånd då hon i detta kan fritt göra saker hon betraktar vara värdefullt. Om maskinen utgörs av materialism, och drogen som pumpas in i våra vener är konsumtionens materiella ting. Ger då verkligen konsumtionen oss lycka och tillfredsställelse? Jag anser att svaret blir nej. Istället för lycka påbörjas här en resa i vad som kan efterliknas en ond cirkel, detta illustreras med hjälp utav Cohens exploateringsexempel 10 : 1. Arbetaren skapar produkten, det som har värde. 2. Kapitalisten får del av produktens värde, alltså: 3. Arbetaren får mindre värde än värdet av det han skapar. 4. Kapitalisten får en del av värdet av det arbetaren skapar. Alltså: 5. Arbetaren exploateras av kapitalisten. För att kunna konsumera måste vi arbeta. Arbete exploaterar inte bara dem som skapat värde i det som konsumeras, utan den ensidiga handlingen i vilken arbetet består i ger även upphov till att vår kreativa förmåga avtar. Genom denna osunda relation till kapitalisten alieneras individen och hon blir en slav till konsumismen. Jag vill härigenom anse att vårt strävande efter trygghet och ekonomiskt välstånd har föranlett till att vi tappat vår mänskliga identitet och den kreativa förmåga vi besitter. Enligt Nozick är egendom det primära i människans natur. Vi har förvisso alla lika rätt till resurser men problem uppstår när vissa individer tillskansar sig större andel av resurserna, härvid skapas ett enligt mig trasproletariat. Detta eftersom att trots inte ursprungssituationen ändras så drivs vissa individer in i ett förfinat slaveri, ett egendomens status-quo. Låt oss återkoppla till entitlementteorin 11 ; (1) En överföringsprincip: allt som förvärvats på ett rättvist sätt kan fritt avyttras till andra; (2) En princip om rättvist ursprungligt förvär: en redogörelse för hur människor från början kommit att äga de saker som kan överföras i enlighet med princip (1); (3) En princip om korrigering av orättvisor: hur man skall förfara med tillgångar som förvärvats eller avyttras orättvist. 9 Kymlicka s Kymlicka s Kymlicka s. 102

5 Att allt förvärvats rättvist anser jag vara en förutsättning, häri ligger istället problemställningen i Nozicks andra och tredje princip. Oavsett om resurserna från utgångspunkten tilldelats rättvist, så finns det ingen begränsning i vad som anses vara rättvist. Nozick hänvisar till Lockes egendomstanke som enligt Kymlicka är tillräckliga eller lika bra 12. Det vill säga att vi med egendomsvillkoren skapat ett proletariat som är beroende av våra resurser så förefaller ägandet fortfarande legitimt, då vi erbjudit dessa egendomslösa ett arbete. Nozick rättfärdigar enligt mig skapandet av proletariatet genom att han enbart förespråkar en minimal stat vars primära ansvar är att tillgodose egendomens rättigheter. Här blir individerna fast i en beroendeställning till kapitalisten där det inte finns något incitament för staten att vara arbetarna behjälplig och försöka bryta deras samhälleliga position. Eftersom entitlement-teorin är förenlig med självägarskapet kommer detta argumenteras mot nedan. Tanken bakom självägarskapet är att människan är målet och ska inte ses som en tillgång att förbättra sina medmänniskors liv. Cohen åberopar här Marx teori om primitiv ackumulation 13 ; att ett proletariat skapas eftersom de genom laglig väg fråntagits rätten till yttre resurser. Jag anser att om gemene man inte längre kan äga mark, uppstår en för arbetarna ogynnsam situtation i vilken de blir oförmögna att göra sociala resor. Sedermera kan inget annat sägas om självägarskap än att teorin utnyttjar de som genom entitlement-teorin lämnas egendomslösa. En av tankarna bakom post-materialism innebär bland annat strävan efter jämlikhet och hur kan vi vara jämlika när en samhällelig klass ges chansen att fritt sko sig på de sämst ställda? Slutsats Vi har gått från 1970-talets kollektivism, 1980 till 1990-talets egoism till 2000-talets individualism. Men utgör verkligen post-materialism ett svar på kapitalistiska ideal? Jag har ovan försökt ställa post-materialistiska ideal utifrån ett libertarianistiskt perspektiv mot marxism. Vi leds in i arbete för att kunna konsumera, i och med vår konsumtion uppstår alienering och vi tappar makten över vår förmåga att handla kreativt. Vidare blir individer i ett renodlat kapitalistiskt samhälle inte jämlikar och den konkurrens om egendomar som uppstår skapar ekonomiska klyftor. Således anser jag postmaterialismen utgöra ett svar mot kapitalismen. 12 Kymlicka s Beckman, Ludvig, m fl. s. 232

6 Men marxismen ger oss enbart svar kring teorier om jämlikhet och social framgång. Vi måste dock ha i aktning är att alla individers mål är olika, och att det även finns mål som kan missgynna kollektivets idealbild av ett samhälle. Ser vi istället tankarna utifrån att individens enda strävan i samhället är ekonomisk framgång, kan således marxismen ej göras förenlig med detta ideal. Med marxismen försvinner även försöken att göra varandra till våra jämlikar eftersom individualismen helt kommer att genomsyra vår världsbild. Istället blir libertarianismen en skolboksstudie i hur vi med hjälp utav Nozicks egendomsvillkor sporras att bli vår egen lyckas smed. Vill återigen påkalla självägarskapet och påminna oss om att människan är målet och inte samhällets tillgång. Genom att vi själva är målet, utgör vi vår egna måttstock. Detta i samklang med en stat vars enda uppgift är att förhindra illegitima förvärv tillåts individerna att till fullo eftersträva sina ekonomiska mål. Med ovan anser jag ha funnit post-materialistiska ideal tudelade och paradoxala, vi strävar efter jämlikhet, social välgång och samtidigt ekonomisk lycka. Dessa tankar hör omöjligen ihop då jämlikhet baseras på att vi lever på samma villkor och förutsätter att inga individer missgynnas. Ekonomisk självständighet däremot, kan enbart uppnås genom kapitalism och att vi skor oss på andras bekostnad.

7 Källförteckning: Beckman, L, Carbin, M, Erman, E, m fl, 2009: Texter i samtida politisk teori 2 upplagan, Liber Kymlicka, Will, 1995: Modern politisk filosofi - en introduktion, Nya Doxa Inglehart, Ronald: The silent revolution in Europe: Intergenerational change in Post-industrial societies, The American Political Science Review, November 2006, tillgänglig på läst den 19/9/2013