Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad innebär en uppskjutandeproblematik?"

Transkript

1 Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan Fritiof Nilsson Piraten är känd för sin humor och kanske medgav hans tid och hans konstnärskap ett visst mått av uppskjutande. För många människor är dock tendensen till ständiga uppskjutanden ett stort problem. För en del ett så stort problem att man behöver hjälp. Alla fördröjningar och uppskjutanden kan naturligtvis inte hänföras till en uppskjutandeproblematik. Du kan till exempel av fullt rationella skäl besluta dig för att inte ta ett beslut just nu, vilket i och för sig är ett beslut, och du kan besluta dig för att ett problem inte skall prioriteras särskilt högt. I en del fall kan ditt beslut stå i motsättning till någon annans prioritering, till exempel din partner. Som vi ser på det hela, så finns det fyra huvudinslag i en uppskjutandeproblematik: (1) du tar ett beslut om att genomföra någonting, (2) du beslutar sedan att trots ditt tidigare beslut skjuta upp genomförandet, (3) det finns nackdelar och kostnader förenade med uppskjutandet, (4) ohälsosamma negativa känslor föregår och följer på uppskjutandet. Negativa ohälsosamma känslor i samband med uppskjutande Känslorna som kommer innan uppskjutandet är vanligtvis ångest, frustration och ilska. Själva uppskjutandet leder kortsiktigt till att du slipper dessa obehagliga negativa känslor. Efter uppskjutandet så kommer vanligtvis känslor som skuld, skam och depression på grund av självnedvärdering, som dock sällan leder till att vi slutar med uppskjutande. Uppskjutande innebär alltså en inre konflikt där vi agerar mot våra uppsatta medvetna mål.

2 Vad är det som orsakar uppskjutande? Vanligtvis när människor skjuter upp saker (och det gör vi alla till och från) så handlar det om ett undvikande av obehagliga negativa känslor. Det här är inte alltid uppenbart för oss på grund av att uppskjutandet i sig är ett effektivt sätt att undvika negativa ohälsosamma känslor. Du kan kontrollera detta genom att fråga dig själv vilka känslor du tror att du skulle uppleva om du inte sköt upp genomförandet. Det vanligaste är att vi skjuter vi upp saker som vi upplever som ångestprovocerande, otrevliga, tråkiga, svåra, obehagliga eller sådant som provocerar vår ilska. Ett annat sätt att kontrollera detta är att du noggrant antecknar vilka saker du skjuter upp eller undviker. Förmodligen så skjuter du inte upp det du tycker är lätt eller som du verkligen vill göra. Så vilka saker är det du skjuter upp? I den här artikeln skall vi diskutera och titta närmare på olika typer av uppskjutandeproblematik, men först lite generellt om uppskjutande. Kortsiktig lättnad Hur är det med att skjuta upp läsandet inför en tentamen eller ett åtagande på arbetet? Ofta brukar sådana saker orsaka oss ångest eller stress. Genom att undvika dem får du omedelbart mindre ångest. Problemet är att denna lättnad bara är tillfällig och snabbt övergående. Priset är att du sen måste hasta igenom uppgiften eller att du på grund av tidsbrist inte förmår att genomföra den så bra. Andra exempel på saker vi ofta skjuter upp är att betala räkningar, skatter, hemarbete och liknande. Genom att undvika att göra dessa saker slipper vi inte endast frustration, utan vi sysselsätter oss också med annat som är mer trevligt och intressant. Men jag arbetar bättre under press! Den psykologiska termen för detta resonemang är rationalisering och den mer allmänna är struntprat. Vad det sannolikt handlar om är ditt dåliga samvete för att du skjuter upp saker och så försöker du förklara för dig själv och andra att ditt uppskjutandebeteende faktiskt är rationellt. Problemet med detta är i själva verket att det inte är rationellt över huvud taget. Förmodligen arbetar du inte bättre under stress eller press. Snarare arbetar du bara om det finns tillräcklig press, för att du skall övervinna ditt motstånd inför arbetsuppgiften som orsakas av din önskan att slippa obehagliga känslor. Med andra ord, det finns en ångest för att genomföra uppgiften och en ångest för att inte genomföra den. Ångesten över att inte genomföra blir allt starkare ju närmare leveransdatum du kommer och så plötsligt är ångesten över att inte göra uppgiften större än ångesten över att göra den, så slutligen gör du uppgiften.

3 Faktum kvarstår du skulle förmodligen göra ett bättre jobb om du slapp stressa igenom genomförandet av uppgiften. Hur skall jag stoppa mitt uppskjutande? En av de viktigaste sakerna du kan göra för att stoppa ditt uppskjutande är att lära dig hantera dina känslor. Om du inte skulle känna obehag eller ilska över att behöva genomföra en uppgift, så skulle du förmodligen inte skjuta upp den. Det innebär inte att du inte skulle känna några känslor, utan bara att dina känslor skulle vara negativa, men hälsosamma. Om du till exempel har en viktig uppgift att genomföra, så skulle du känna dig bekymrad men inte ångestfull. För att lära dig mer om hanterandet av känslor kan du läsa artikeln om känslomässigt ansvar. Finns det några verktyg eller tekniker som kan hjälpa mig? Här nedan finns en del verktyg som kan hjälpa dig: Vinster/kostnader: Skriv ner en lista över alla kostnader eller oönskade negativa konsekvenser som kommer av ditt uppskjutande. Skriv på samma sätt ner alla vinster eller positiva konsekvenser som skulle följa om du tog dig samman och utförde det du vanligtvis skjuter upp. Du kommer förmodligen att inse att de positiva vinsterna också är mer långvariga. I det korta perspektivet, så kan det kännas bättre att skjuta upp, därför att du undviker ett omedelbart obehag. Men som du ser av övningen, så får du betala ett än värre obehag på längre sikt. Filosofin bakom uppskjutande är densamma som vid många andra undvikandebeteenden och som vid missbruk köp nu, betala senare. Genom att skriva ner vinster och förluster och genom att påminna dig själv om dem varje gång du känner dig frestad att skjuta upp, så kan du utvecklas till en person som söker ett mer långvarigt välbefinnande istället för en som söker kortvariga belöningar genom undvikande att tillfälligt obehag. Du kan använda de formulär som finns i slutet av denna artikel. Femminutersmetoden: Bestäm dig för att ge uppgiften du skjutit upp fem minuter Under dessa fem minuter så gör du något som för arbetet framåt. Därefter bestämmer du dig för att ge uppgiften ytterligare fem minuter och sedan i fem minuter till. Fortsätt tills att du är nöjd eller är tills du är färdig. Om du bestämmer dig för att du nu är nöjd, att du ska sluta, ge dig själv fem minuter för att besluta dig

4 för vad du kan göra för att underlätta igångsättandet nästa gång. I och med detta tillvägagångssätt förbinder du dig att enbart arbeta en kortare period, vilket kan vara ett bra sätt att bryta din passivitet eller din oföretagsamhet. Gör det värsta först: Om du har många saker att göra, så välj ut den som du minst av allt vill utföra och se till att få den genomförd. Resten kommer att vara en nedförsbacke. Fråga andra som inte skjuter upp hur de gör. De flesta kommer att svara att de använder sig av denna strategi. Omprioritering: När du känner dig frestad att ägna dig åt en mindre viktig aktivitet, till exempel att titta på TV eller att läsa tidningen, istället för en uppgift som det ligger i ditt intresse att få genomförd, gör det första beroende av det andra, dvs. först det högprioriterade (eller delar av detta) och sedan den lågprioriterade. Observera att denna metod bara används om du har problem med att skjuta upp prioriterade projekt, Den utgör inte en form av belöning för att du varit duktig. Ta det i tunna skivor: När du skjuter upp, så kan det bero på att uppgiften känns så omfattande och överväldigande, som om du tvingades att sätta i dig en hel vitlökskorv på en gång. För att göra det mer aptitligt, skiva den i små tunna skivor och ta sedan en skiva i taget och ät den på en gång. Du kan till exempel dela upp ditt deklarationsarbete på flera kvällar. Planera för konsekvenser: När du har avslutat en otrevlig eller obehaglig uppgift, så ge dig själv en belöning, en positiv konsekvens. Det kan handla om ett enkelt nöje som att läsa en bra bok, äta en god efterrätt, titta på ditt favoritprogram på TV. Du kan också planera in negativa konsekvenser efter att du skjutit upp något. Det kan till exempel handla om att tvinga dig själv att genomföra något annat du skjutit upp, som till exempel att städa toaletten, betala räkningar. Det kan också innebära att du inte tillåter dig de nöjen som nämndes ovan. Mental videouppspelning: Du kan öva att göra otrevliga saker genom att spela upp en mental film i ditt huvud, där du ser dig själv genomföra den uppgift du skjutit upp, även om det är något obehagligt och sedan kan du föreställa dig hur det kommer att kännas när den väl är utförd. Du kan även spela upp situationer där du brukar skjuta upp och föreställa dig att du genomför dem istället för att undvika dem. Stimuluskontroll: Se till att du har en särskild plats där du utför de svåra uppgifterna (gör dem bara där). Efter en tids praktiserande så kommer bara det faktum att du går

5 till din speciella plats att hjälpa dig att få saker gjorda. Gör alltså inte hemarbete i soffan, i sängen eller någon annanstans, utan håll dig strikt till din utvalda plats. Specifika former av uppskjutande 1. Uppskjutande på grund av rädsla för misslyckande Den här formen av uppskjutande påminner och överlappar till en del det uppskjutande som springer ur rädslan för att inte göra saker och ting perfekt. Här handlar det om en rädsla för misslyckande, vilket i och för sig är just det som perfektionisten skulle kalla ett icke-perfekt genomförande. Hur vet man då om man skjuter upp på grund av rädsla för misslyckande? Nedanstående beskrivningar kan ge dig en ledtråd: Du har strikta krav om att du absolut inte får misslyckas eller göra dåligt ifrån dig. Du har en tendens att likställa ditt värde som person med dina prestationer. Om du alltså misslyckas eller inte lyckas så bra med uppgiften, så tenderar du att betrakta dig själv som mindre värd eller misslyckad. När du tänker på uppgiften så har du en tendens att överdriva oddsen för att du kommer att misslyckas eller göra mindre bra ifrån dig. Du påbörjar inte uppgifter förrän du är helt säker på att du inte kommer att misslyckas. När du väl påbörjat en uppgift, så är du väldigt upptagen av att skatta din prestation. Så fort det tar emot eller du får problem, så drar du slutsatsen att du kommer att misslyckas med uppgiften och lägger den därför åt sidan. För att hantera denna typ av uppskjutande kan du göra följande: Utmana och fortsätt utmana dina rigida krav om att du absolut inte får misslyckas med e uppgifter som det ligger i ditt intresse att genomföra. Bestrid alltså ditt krävande om att du absolut inte får misslyckas och utveckla och stärk mer rationella och hjälpande alternativ till dina ångestframkallande föreställningar. Du kan till exempel säga till dig själv att det är önskvärt att inte misslyckas, men att det inte finns någon universell lag som förbjuder dig att göra så. Försök också se att det faktiskt är bättre att du genomför uppgiften, även om du misslyckas eller inte gör den helt perfekt, än att inte göra den alls. Framför allt agera enligt det mer hälsosamma alternativet!

6 Påpeka för dig själv, om och om, att ditt värde logisk sett inte kan definieras utifrån dina prestationer. Om du misslyckas eller gör mindre bra ifrån dig, så säg till dig själv att det var olyckligt att det blev så, men att det inte betyder att du är misslyckad som person eller mindre värd som människa. Det enda det betyder är att du är en ofullkomlig människa som har kapacitet att lyckas och att misslyckas. Framför allt agera enligt det mer hälsosamma alternativet! Försök att se mer realistiskt på risken för misslyckande. Är det verkligen säkert att du kommer att misslyckas? Om en god vän till dig hade samma förutsättningar som du att utföra uppgiften, skulle du då helt säkert avråda denne från att försöka? Om detta inte är fallet, varför inte använda dig av samma analys och sätta igång med uppgiften? Utmana och bestrid idén om att du måste vara helt övertygad om framgång innan du sätter igång med uppgiften. Det finns inga sådana garantier och att kräva detta kommer bara att leda till en sak uppskjutande. Det existerar bara sannolikhet, inte garanterad säkerhet i vår värld. Försök att acceptera detta faktum. När du väl har påbörjat genomförandet av en uppgift, träna dig i att vara koncentrerad på vad du gör, istället på hur du gör. I det förra fallet kommer du att ha bättre utsikter att genomföra uppgiften, i det senare ökar risken för att din rädsla för misslyckande kommer att förstärkas och att du ger upp så fort det uppstår problem. 2. Uppskjutande på grund av bekräftelsebehov Om du ständigt och jämt skjuter upp saker och ting, så kan det bero på att du är rädd för att du skall utsättas för ogillande från andra som är viktiga för dig. Det kan vid en första anblick se ut som att uppskjutandet handlar om rädsla för misslyckande, men det verkliga skälet är din rädsla för ogillande eller avvisande från människor som du anser vara viktiga i ditt liv. Hur kan du då veta om ditt uppskjutande beror på rädsla för misslyckande eller för avvisande eller ogillande? Du har en föreställning som säger att du måste få gillande och bekräftelse från människor som du anser är viktiga för dig. En snarlik, men inte identisk föreställning säger att du absolut måste undvika ogillande eller avvisande från viktiga personer. Skillnaden mellan dessa föreställningar blir uppenbar i dina reaktioner när du får en neutral reaktion från personer du betraktar som viktiga. Om du tror att du måste få bekräftelse från sådana, så kommer du att uppröra dig på ett eller annat sätt när du får ett neutralt gensvar och inte en positiv, som du enligt din föreställning tror att du måste få och absolut behöver. Om du istället tror att du inte får bli ogillad av sådana

7 som du betraktar som viktiga, så kommer du inte att bli känslomässigt upprörd när de ger dig ett neutralt gensvar, därför att detta inte innehåller ogillande. Du har svårt att se ett neutralt gensvar från för dig viktiga personer som neutralt. Du har en tendens att tolka detta gensvar som ett ogillande. Dessutom, när du möts av ogillande har du också en tendens att överdriva graden av ogillande och hur länge ett sådant ogillande kommer att vara i tid. När andra för dig viktiga personer ogillar något du gör (ett beteende), så tolkar du det som att det handlar om ett ogillande av dig som person. Du baserar ditt värde som person på hur personer som du betraktar som viktiga ser på dig. Du är överkänslig inför andras humör och försöker anpassa ditt beteende så att de skall gilla dig (eller inte visar ogillande). Du tror att andras ogillande (eller brist på gillande) är ditt eget fel. Du är beredd att offra dina egna intressen för att vinna andras gillande (för att slippa deras eventuella ogillande). Närhelst du tänker på att genomföra den uppgift du skjuter upp, så fantiserar du om att de som du betraktar som viktiga skall upptäcka fel med det du gör och att de på grund av dessa kommer att visa dig ogillande. För att hantera denna typ av uppskjutande kan du göra följande: Utmana och bestrid dina föreställningar som säger att du absolut måste få bekräftelse och gillande av sådana som du betraktar som viktiga för dig. Du kan med fördel använda dig av ABC-analysen. Inse, att fast det kan vara önskvärt och trevligt att få erkännande, bekräftelse och gillande, så kan du faktiskt överleva och prestera riktigt bra utan detta. Inse också att människor som du betraktar som viktiga för dig förmodligen är intresserade av dig och det du gör, men kanske inte riktigt i den utsträckning som du tror. De kanske till och från förhåller sig neutrala till det du gör och hur du gör det. Ofta är de förmodligen upptagna av sig själva och det de sysslar med, snarare än vad du gör. När de visar ogillande, inse då att detta ogillande är betydligt mer övergående än du tror att det är, precis som ditt eget ogillande av andra är. När för dig viktiga personer visar ogillande inför dina beteenden, så innebär inte detta att de ogillar dig som person. Även om de skulle göra det, så är det förmodligen inte för evigt, utan tidsbegränsat.

8 Om du baserar ditt eget värde som person på någonting, så se då till att du grundar det på sådant som inte förändrar sig hela tiden, till exempel att du är vid liv, att du är människa, att du är ofullkomlig och unik och inte på vad andra eventuellt tycker om dig. Var medveten om att andras sinnesstämning. Försök att inte anpassa dig till vad du tror kommer att gillas av andra. Ta risken att bli ogillad och acceptera dig själv om du skulle bli det. Under det att du utvecklar denna attityd, visa de du håller för viktiga exempel på ditt arbete och acceptera dig själv vad de än må kritisera. Om de du tycker är viktiga för dig ogillar dig (eller inte visar gillande) så kan detta bero på vad du har gjort eller inte har gjort. Om ogillandet beror på något du gjort, så är det viktigaste att du tar ansvar för det du gjort, men nedvärdera inte dig själv för det du gjort. Det innebär att du kan säga till dig själv att du är författaren till ditt beteende som ledde till att andra kom att ogilla dig, men att det inte innebär att du är en dålig eller misslyckad person för att du gjorde som du gjorde. Istället kan du tänka att du är författaren till dina beteenden, men att detta bara visar att du är en ofullkomlig person som har agerat på ett olyckligt sätt i det specifika fallet. Det bevisar inte att du är en dålig eller värdelös person. Om nu någon för dig viktig person ogillar dig för det du gjort (eller för det du inte gjort), så kan det kanske säga mer om den personens synsätt och attityder än det gör om ditt beteende. För att kunna avgöra hur det är med den saken, så kan du föreställa dig hur en jury på 12 personer skulle ha sett på ditt beteende. Om majoriteten i juryn inte skulle ha ogillat ditt beteende, så är det sannolikt att det ogillande du fått, mer har att göra med personen som visat dig ogillande än med ditt beteende. Kom ihåg detta när du strävar efter att komma tillrätta med ditt uppskjutande. Överge eller offra inte dina intressen för att få gillande av de du anser vara viktiga. Om du fortsätter att göra detta kommer du att undergräva dina försök att få en mer hälsosam, flexibel, icke-krävande livsfilosofi gentemot gillande och bekräftelse. Ett av de hinder som kan dyka upp i denna din strävan att komma bort från den osunda självuppoffringen är tanken på att ditt nya beteende skulle vara ett uttryck för själviskhet. Det är då bra om du kan se skillnaden mellan själviskhet och sunt självintresse. Själviskhet innebär att du alltid sätter dina egna intressen före andras och att du inte bryr dig om andras känslor, åsikter eller intressen. Ett sunt självintresse, vilket du kan läsa mer om i avsnittet Sunt självintresse, innebär att man kan agera i eget intresse samtidigt som man tar hänsyn till andra intressen och personliga

9 rättigheter. I motsats till detta innebär en osund självuppoffring att du alltid sätter andras intressen och behov före dina egna, oavsett vilka intressen du själv har. 3. Obehagsbaserat uppskjutande Obehagsbaserat uppskjutande uppstår när du undviker att handla utifrån dina intressen därför att du vill bevara någon form att välbefinnande och när du vill undvika det obehag som du tror kommer att drabba dig om du startar genomförandet av en specifik uppgift. Den ingrediens som fungerar som motor i denna form av uppskjutande är i verkligheten de grundläggande irrationella föreställningar du har om obehag och välbefinnande. Detta innebär att när du står inför en uppgift och befinner dig i ett tillstånd av välbefinnande och känner tendensen att vilja skjuta upp genomförandet, så beror denna undvikandetendens inte på ditt tillstånd av välbefinnande, utan snarare på dina irrationella krav om att få behålla välbefinnandet. Grundföreställningen som aktiveras är Jag måste få fortsätta vara i detta tillstånd av välbefinnande och jag står inte ut med att behöva uppleva obehag genom att påbörja genomförandet av uppgiften. Dessutom, om du efter att ha beslutat dig för att påbörja arbetet med uppgiften och strax därefter upplever känslor av obehag och fortfarande har kvar dina irrationella föreställningar om att du inte borde behöva uppleva obehag ( Jag står inte ut med detta obehag och jag måste se till att bli av med det så fort som möjligt ), så är risken stor att du kommer att avsluta arbetet och skjuta på genomförandet. Om du tror att du kommer att få uppleva obehag när du startar arbetet med uppgiften, så kommer dina irrationella föreställningar om att du inte står ut med obehag och att du därför inte borde behöva uppleva det, att leda till uppskjutande. Om du alltså vill övervinna denna typ av uppskjutandeproblematik, så är det viktigt att du först identifierar, utmanar, bestrider och förändrar dina irrationella föreställningar om obehag och välbefinnande. Att utveckla mer funktionella och rationella föreställningar om detta hjälper dig att öka din tolerans för obehag och frustration. Att enbart förändra dina grundläggande föreställningar kommer inte att hjälpa dig att övervinna ditt uppskjutandeproblem. Det är av största vikt att du också agerar utifrån dessa nya och mer hälsosamma föreställningarna. Om du till exempel har följande föreställning: Om jag påbörjar arbetet med min uppgift och märker att jag känner av ett obehag, så kan jag faktiskt stå ut med det. Jag föredrar att inte känna obehag, men det finns inget som säger att jag måste slippa det. Det är dessutom värt att genomföra uppgiften även om jag upplever känslor av obehag.

10 Vad mer kan jag göra? För det första, träna, träna och åter träna. Du har förmodligen hållit på med ditt uppskjutande i flera år, så det kan ta tid, viss ansträngning och träning för att komma över denna ovana. Du kan också läsa REBT/KBT-litteratur om uppskjutandeproblematik. Dr Albert Ellis bok Overcoming Procrastination, rekommenderas varmt.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Svenska Skidförbundets längdverksamhet

Svenska Skidförbundets längdverksamhet Svenska Skidförbundets längdverksamhet 1(6) Svenska Skidförbundets längdverksamhet Vi vill! Du aktive skidåkare tjej eller kille, junior eller senior. Du som vill satsa och satsar hårt, du som vill försöka

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

BASKET FÖR UNGA SPELARE

BASKET FÖR UNGA SPELARE 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Din skattade profil inför 2012

Din skattade profil inför 2012 Jag som orienterare Din skattade profil inför 2012 Motivationsmål Målsättning inför 2012 Tekniska mål Mentala mål Din skattade profil efter 2012 Motivationsmål Uppnådda mål 2012 Tekniska mål Mentala mål

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum Agenda Att vara ny Lär känna dig själv Om stress Uppskjutaren/ Perfektionisten Studieplanering/

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Vad är självkänsla och självförtroende?

Vad är självkänsla och självförtroende? SJÄLVKÄNSLA & SJÄLVFÖRTROENDE PÅ JOBBET VAD ÄR SJÄLVKÄNSLA? ATT PRESTERA? GLADPRESTERARE ELLER TVÅNGSPRESTERARE? DET ÄR FRÅGAN? Vad är självkänsla och självförtroende? En självsäker person med en till

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva Carina Bäckström & Ola Olefeldt Agenda Att vara ny Lär känna dig själv Uppskjutare/ överpluggare Balans i livet Studieplanering/ studieteknik Lästeknik

Läs mer

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att 14 oktober talade vi om Ulricehamn Vågar du utmana dina tankar? 27 januari 2016 Hur vi människor funkar, om hjärnan och lärande Kommunikation, kroppsspråk och impulskontroll Trygghet och att styra sina

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Inom Dale Carnegie använder vi ofta ordet entusiasm. Entusiasm är ofta den

Läs mer

Terése Johansson Vibyskolan VT-09 Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende

Terése Johansson Vibyskolan VT-09 Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende För att du som individ ska kunna må bra och tycka om andra behöver du först och främst tycka om dig själv och förstå och uppskatta ditt egenvärde. Du,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Nina Jansdotter. tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI. vinn över rädslan att lyckas

Nina Jansdotter. tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI. vinn över rädslan att lyckas Nina Jansdotter tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI vinn över rädslan att lyckas Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag och Nina Jansdotter

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen. Känslor Rationell Emotiv Beteendeterapi (REBT) menar att våra känslor oftast uppstår som en konsekvens av den värdering vi gör av våra slutsatser och om olika problematiska situationer och händelser. När

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten ACoA:s Mötesordning för telefonmöten Kursiv stil = instruktion till mötesledaren. Ska inte läsas högt. Fet stil ska läsas högt. Ring inte tidigare än 5 minuter innan mötet startar, för då kan tekniska

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Guide och Handledning

Guide och Handledning Guide och Handledning - för trafikantombudens arbete inom pensionärsföreningarna NTF Skånes Trafikäldreråd December 2006 Möten med varandra behöver vi realisera så ofta det är möjligt. Inom NTF Skåne och

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer

Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"

Uppgift 24A - Reflektion över boken Vem snodde osten? Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?" Här har vi plockat ut sex citat som vi tycker är extra viktiga. Om du inte förändras riskerar du att utplånas Att bara stå och stampa på ett och

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Perfektionism. Vad är det för fel med att söka perfektion?

Perfektionism. Vad är det för fel med att söka perfektion? Perfektionism För att jag skall kunna känna lycka och känna mig värdefull så måste jag uppnå framgång i allt jag gör som är viktigt för mig och inte begå några misstag. Att vara människa är att vara ofullkomlig.

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

6 Foto: Anette Andersson

6 Foto: Anette Andersson 6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska

Läs mer

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans. Mötesordning Välkommen till detta ACA möte, jag heter och är ett vuxet barn. ACA vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer är en sammanslutning av män och kvinnor med det gemensamt

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK

MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK 39 2 MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK J ag var på besök hos mina föräldrar i Florida, vi satt vid middagsbordet och mittemot mig satt min mor. Hon undrade:»trivs du med att ha håret så där långt?«jag

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer