Den moraliska känslans gång

Transkript

1 Den moraliska känslans gång Karaktärsdrag Betraktelsen av Direkt/indirekt Lust/smärta Tillfredsställelse/otillfredsställelse Gillande/ogillande Värdering Beröm/klander Kärlek/stolthet Hat/förödmjukelse 1

2 Sociala konventioner* krävs för att karaktärsdragen skall existera och för att moraliska känslor skall utvecklas *Etablerade vanor genom praktik Karaktärsdragen är naturliga tendenser i det mänskliga psyket och väcker moraliska känslor helt naturligt utan konventioner 2

3 idéer Förstånd Sympati intryck Den omvända i förhållande till förståndets Sympati är förvandling av idéer till intryck med hjälp av föreställningsförmågan Jag uppfattar verkningar av vad den andre känner Röst, ansiktsuttryck, gester Jag associerar omedelbart till orsaken (känslan hos den andre) En livlig idé om känslan Inferens Jag får ett intryck i mitt sinne av känslan Medkänsla Reflekterande spegling genom föreställningsförmåga 3

4 INDIREKT Sympatins mekanism igångsätts även när man bara hör talas eller läser om en person och sätter sig in i hans eller hennes belägenhet, och även i samband med fiktiva karaktärer i romaner. FÖREGRIPANDE Sympatiska idéer och intryck kan också utlösas innan något har hänt, t.ex. när man ser de kirurgiska instrumenten läggas fram inför en väns operation. Människor emellan Sympati är en grundläggande mänsklig psykologisk mekanism för förmedling av känslor. Den fungerar därför att alla människor har en likartad psykologisk konstitution: samma känslorepertoar, samma psykiska verkningssätt och operationer. Ingen kan drabbas av en affekt som andra inte är mottagliga för åtminstone i viss utsträckning. Samma typer av objekt producerar lust och smärta hos olika människor. Vi känner till dessa tendenser och betraktar därför vissa objekt som lämpliga orsaker till lust och smärta. Ett nålstyng är en lämplig orsak till smärta, liksom förlusten av en vän. 4

5 Jämför sociala naturliga dygder som givmildhet, välgörenhet, nåd med artificiella dygder som rättvisa och hederlighet De gillas för att de främjar allmänintresset (samhällsintresset, mänsklighetens goda). Varje enskild givmild handling gör nytta omedelbart för en speciell person eller grupp, och det uppfattar vi och uppskattar vi direkt. Men varje enskild rättvis handling gör inte nytta, utan det är det generella rättvisesystemet som är nyttigt på lång sikt. Det generella rättvisesystemet På lång sikt Samhället i stort Ett löst och obestämt objekt som är svårt att få ett grepp om Svårt att föreställa sig mycket avlägsna fördelar på ett livligt sätt Abstrakt begrepp 5

6 Det generella rättvisesystemet På lång sikt Samhället i stort Sympatiska känslor utlöses lättare när objektet är PARTIKULÄRT NÄRLIGGANDE KONKRET Ett löst och obestämt objekt som är svårt att få ett grepp om Svårt att föreställa sig mycket avlägsna fördelar på ett livligt sätt Abstrakt begrepp Moralisk värdering variationer och diskrepanser 6

7 1. Varierande sympatier Våra sympatier kan variera utan motsvarande variation i den moraliska värderingen. Vi sympatiserar mer med vänner än med främlingar, men vi sätter samma värde på en dygdig karaktär oavsett vem som har den. Kan man då säga att värderingar produceras genom sympati? Ett moraliskt omdöme involverar en korrigering av känslorna (eller, om det inte går, av språket). Utifrån en stabil och generell synvinkel Ja, omdöme! Ett generellt omdöme där vi bortser från vårt eget intresse i saken (t.ex. vår speciella relation av närhet till personen vi värderar) 7

8 Vilken reaktion skulle den här personen (handlingen) ha väckt hos mig om jag inte vore nära berörd utan betraktade personen (handlingen) från en allmän och opartisk synpunkt? 2. En diskrepans? Vi värderar ett karaktärsdrag positivt på grund av dess tendens till välgörande handlingar (angenäma eller nyttiga för bäraren eller andra), enligt Hume. Men skulle vi inte värdera en generöst lagd människa positivt även om hon var totalt oförmögen att utföra generösa handlingar? Jo, säger Hume, men det är ingen invändning mot hans system. Virtue in rags is still virtue. Vi värderar den oförmögna människan positivt därför att vi ser att hon är naturligt lämpad för att utföra generösa handlingar. 8

9 Några naturliga dygder och laster I godhetens och välviljans familj: generositet, omtänksamhet, humanitet, tacksamhet Uppkommer som karaktärsdrag genom sympati med personer i den närmaste kretsen (familj, vänner) Pga människans naturliga själviskhet sträcker sig den naturliga omsorgen inte längre Men vid värdering av karaktärer korrigeras våra omdömen utifrån den allmänna opartiska synvinkeln. Grymhet är den mest negativt värderade lasten. Vår sympatiska inlevelse när vi betraktar offer för grymhet leder till hat för förövaren. Stolthet och ödmjukhet kan vara dygd eller last beroende på graden. En överdriven självuppskattning ogillas av varje betraktare och är en last. En välgrundad (men diskret dold) självaktning gillas och är en dygd. 9

10 Hume menar att sympatin interagerar med en annan speciell psykologisk mekanism: jämförelse En person med en uppblåst självuppskattning irriterar oss. Genom sympatisk inlevelse känner vi av personens välbehag, men när vi jämför personens självuppskattning med vår egen smärre uppskattning av oss själva känner vi obehag. Intelligens, vältalighet, humor etc Karaktärsdrag som är angenäma/nyttiga för bäraren/andra Därmed också dygder När det gäller frivillighet finns det ingen skillnad på naturliga förmågor och andra dygder: alla är lika ofrivilliga = resultat av föregående orsaker (Men finns det inte en skillnad i värderingen? Vi kan klandra någon för att vara ogenerös, men knappast för att vara ointelligent eller humorfri.) 10

11 Humes lektion i moralisk anatomi är slut Moralens delar och mekanismer har kartlagts Dygd och last, rättvisa, nytta, lycka, värdighet alla utbroderingar (normativ etik) överlåter han åt konstnärerna 11

12 Kant i tiden! Kant levde och verkade i Königsberg i hela sitt liv. Han kom från enkla förhållanden. Fadern var sadelmakare. Han levde ett inrutat liv. Det sägs att man kunde ställa klockan efter honom, när han gick sina dagliga promenader. Han var en uppskattad person i Königsbergs societetsliv. Filosofin var hans liv men han tänkte egentligen bli astronom. 12

13 De filosofiska grundfrågorna, som varje förnuftig person ställer till sig själv Vad kan jag veta? Vad bör jag göra? Vad kan jag hoppas på? Kants kritiska arbeten Kritik av det rena förnuftet (1781) Kritik av det praktiska förnuftet (1788) Kritik av omdömeskraften (1790) 13

14 Verk i etik Grundläggning av sedernas metafysik (1785) $ $$ Kritik av det praktiska förnuftet (1788) Metaphysik der Sitten (1797) Sedernas metafysik Också relevant: Om den eviga freden (1795) Anthropologie in pragmatischer Hinsicht (1798) Antropologi från pragmatisk synpunkt KANTS ETIK Empirisk Antro- pologi Etiken tillämpad på människan som hon faktiskt är Rationell Sedernas metafysik Fullständig förteckning av alla plikter a priori, härledda ur moralens grundläggande princip Rättslära Dygdlära Ren moralfilosofi Moralens grundläggande princip Det kategoriska imperativet Förnuftiga varelser som sådana 14

15 Grundläggning av sedernas metafysik Ren moralfilosofi Boken har 3 syften: 1) Identifiera 2) Formulera 3) Rättfärdiga moralens grundläggande princip Detta skall ske med utgångspunkt i moralens källor a priori i rent förnuft. Metoder Avdelning 1 och 2: ANALYTISK METOD Identifiera och formulera moralens grundläggande princip genom analys sönderdelning av våra vanliga förnuftsbegrepp om moral. Avdelning 3: SYNTETISK METOD Visa att den grundläggande moralprincipen är absolut giltig genom en syntes, ett resonemang som påvisar att vårt begrepp om denna princip är nödvändigt förbunden, via ett tredje led, med begreppet om viljan hos en förnuftig varelse. 15