Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
|
|
|
- Barbro Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
2 Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om Hart och Fuller (kap. 5 och 7). (1) Vilken eller vilka är Radbruch s huvudpunkter i den aktuella artikeln? (2) Hur ser Radbruch på det fallet att en given rättsregel är extremt omoraliskt, d.v.s. hur lyder den så kallade Radbruch-formeln (se avsnitt III)? (3) Hur formulerar Hart separationstesen? Vilka argument anför han till stöd för denna tes? Vad säger separationstesen inte? (4) Hur förhåller sig separationstesen till rättspositivismen? (5) Diskutera Gustav Radbruchs kritik av separationstesen och Harts försvar av densamma. Vem har rätt Hart eller Radbruch? Skulle du säga att Radbruch företräder ett naturrättsligt tänkesätt? Vad har Hart i tankarna när han säger att Radbruch har missförstått liberalismen? Vilket är Harts yttersta argument till stöd för separationstesen? (6) Vad är rättens inre moral för något? Är det fråga om moral överhuvud taget? Spelar det någon roll om det är fråga om moral eller inte? (7) På vilket sätt använder sig Fuller av idén om rättens inre moral när han diskuterar de problem som naziststyret gav upphov till? Vad har Fuller att säga om rättspositivismens betydelse i det tredje riket? Har han rätt? (8) Företräder Fuller ett naturrättsligt tänkesätt?
3 Seminarium 2. Rättsfallsanalys (NJA 1985 s 788 & NJA 1978 s 452) Läs de aktuella rättsfallen Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: MacCormick (1993) och Spaak, Ch. 3 Methods and Techniques of Legal Reasoning. 1) Föredra målet (kort bakgrund, yrkanden, invändningar, lagrum, knäckfråga i ljuset av den aktuella lagtexten, mycket korta domskäl, domslut). 2) 2) Beskriv de tolkningsargument (tolkningsprinciper) som domstolarna (majoriteten såväl som dissidenterna) använder sig av. Vad är tolkningsresultatet (e contrarioslut, reduktionsslut osv.)? 3) Utvärdera argumentationen.
4 Seminarium 3: Rättspositivism och skandinavisk realism Läs Kelsen (1960) och Olivecrona (1951). Försök sedan besvara frågorna nedan. 1) Vad menar Kelsen när han säger att hans teori är ren (pure)? Varför är teorins renhet (purity) viktig för Kelsen? Kan du komma på några orena teorier om rättens natur? 2) Vad är rätten för något? Beskriv dess struktur. Hur skiljer Kelsen rätten från moralen? 3) Hur förklarar Kelsen ett avtals eller en rättsnorms giltighet? Vad har effektivitet och moral att göra med giltighet? 4) Vad är grundnormen (the basic norm) för något? Vad händer om man inte förutsätter grundnormen? 5) Hur ser Kelsen på förhållandet mellan staten och rätten? 6) Vad anser Kelsen om naturrättsteorier? (7) Vad är (skandinavisk) realism respektive idealism? Hur förhåller sig naturrättsläran (i sina olika skepnader) till det idealistiska synsättet? (8) Kan man säga att rättsrealismen är en sorts rättspositivism? Varför (inte)? (9) Vad är enligt Olivecrona felet med Kelsens teorin? (10) Olivecrona avslutar sin artikel med att säga något om skillnaden mellan moraliska värdeomdömen och empiriska omdömen. Vad vill han egentligen ha sagt med detta?
5 Seminarium 4: Rättsfallsanalys II (NJA 1977 s 403) Läs de aktuella rättsfallen Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: MacCormick (1993) och Spaak, Ch.3 Methods and Techniques of Legal Reasoning. 1) Föredra målet (kort bakgrund, yrkanden, invändningar, lagrum, knäckfråga i ljuset av den aktuella lagtexten, mycket korta domskäl, domslut). 2) Beskriv de tolkningsargument (tolkningsprinciper) som domstolarna (majoriteten såväl som dissidenterna) använder sig av. Vad är tolkningsresultatet (e contrarioslut, reduktionsslut osv.)? 3) Utvärdera argumentationen.
6 Seminarium 5: Analys av det juridiska rättighetsbegreppet Läs Ross (1959) och Wellman (1978). Försök sedan besvara frågorna nedan. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om rättighetsbegreppet (kap. 8). 1) Vilken är anledningen till att liberaler typiskt sett är mera positiva än socialister och konservativa personer till idén att individer har rättigheter? 2) Redogör för Hohfelds grundbegrepp och deras inbördes relationer. Försök föreställa dig en situation där du har kompetens eller immunitet osv. 3) Varför är Wellman missnöjd med Hohfelds och Ross analyser av rättighetsbegreppet? Har han rätt i sin kritik? 4) Vilken roll spelar termen rättighet enligt Ross i juridisk analys? 5) Hur definierar Wellman själv rättighetsbegreppet? Kan hans definition hänföras till någon av de kategorier som Simmonds diskuterar (viljeteorin respektive intresseteorin)? Hamnar den i någon av de tre uppfattningar om rättigheter som Simmonds urskiljer på sidorna ? 6) Förstår du Simmonds diskussion av förhållandet mellan rättigheter och skyldigheter och av viljeteorin och intresseteorin? Vad vill Simmonds visa med hjälp av exemplet med samtycke till kroppsskada? Och vad vinner MacCormick (enligt Simmonds analys) om han har rätt i att rättigheter inte förutsätter skyldigheter, och tvärtom? 7) Vad innebär det att definiera ett (juridiskt) begrepp? Vad är vitsen med att definiera ett (juridiskt) begrepp?
7 Seminarium 6: Politisk filosofi Läs Dworkin (1978) och Hart (1983). Försök sedan besvara följande frågor. Bakgrundslitteratur: Simmonds kapitel om utilitarism (kap. 1). 1) Dworkin hävdar att vi inte har någon generell rätt till frihet? Varför? Och vad menar han förresten med frihet och rättighet? 2) Vad menar Dworkin när han beskriver sitt rättighetsbegrepp som ett antiutilitaristiskt rättighetsbegrepp. Vad är egentligen utilitarism? Vad är preferensutilitarism och hur förhåller sig denna typ av utilitarism till liberalismen? 3) Dworkin hävdar alltså att vi har vissa frihetsrättigheter som t.ex. yttrandefrihet. Beskriv det argument han anför till stöd för denna uppfattning. Är hans analys övertygande? 4) Vilka friheter är enligt Dworkin frihetsrättigheter, och vilka är det inte? 5) Vad anser du om Dworkins distinktion mellan personliga och externa preferenser? 6) Vad anser Hart om Dworkins försök att härleda vissa frihetsrättigheter ur den påstådda rätten till lika omtanke och respekt? Vilka invändningar reser Hart närmare bestämt mot Dworkins analys? Har han rätt? 7) Vad utmärker alltså liberala teorier?
Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära
Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Seminariematerial Allmän rättslära. Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden
Seminariematerial Allmän rättslära Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden 1 Inledning Som vi har sett kan man lite grovt säga att den allmänna rättsläran fokuserar på, (i) frågan om rättens natur,
Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Moralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Kodnr: 26. Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden
Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden 1. Moralen och lagen TR har dömt den åtalade i Mål nr B 12174-12 för grov stöld. Det har i media diskuterats om gärningsmannen även borde ha dömts för att
7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i
Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Juridisk argumentation
Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet
Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.
1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Moralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.
HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012
UPPSALA UNIVERSITET Kodnummer: 1 Juridiska institutionen Rättshistoria och allmän rättslära Höstterminen 2012, A-perioden HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 1 1.1 Inledning Inom rättsfilosofin
6. Samhällsfördragsteorin
6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med
Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning
ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
Moralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.
En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!
Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född
Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
TORBEN SPAAK. Rättspositivism och juridisk argumentation NR 3
TORBEN SPAAK Rättspositivism och juridisk argumentation 2005-06 NR 3 Rättspositivism och juridisk argumentation 563 Rättspositivism och juridisk argumentation TORBEN SPAAK* 1. Inledning Företrädarna för
Kvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Moralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Moralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör
Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi
1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det
Anarchy, State, Utopia
Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,
TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp
TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp Tid: torsdagen 7 mars 2013 8.00-12.00 Plats: MA8, MA9 Examinatorer: Christian Dahlman, Uta Bindreiter, Ellika Sevelin Tillåtna hjälpmedel: Inga Anteckna ditt skrivningsnummer
Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Moralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden
Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson
Subjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Inkomstfördelning: En konfliktfråga.
Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad
Moralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism
Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 mars 2009 T 4387-07 KLAGANDE Soyak International Construction & Investment Inc. Büyükdere Caddesi No. 38 Mecidiyeköy 802 90 Istanbul
Rätt som Integritet - En tillämpning av Dworkins rättsteori på svenska rättsfall Max Hermansson
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rätt som Integritet - En tillämpning av Dworkins rättsteori på svenska rättsfall Max Hermansson Examensarbete i allmän rättslära, 30 hp Examinator: Mauro
6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Moralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering
Moralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 oktober 2007 Ö 4869-06 PARTER 1. CD Ombud: Advokat PB 2. Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ), 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud:
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales inledning: vad bör vı göra? Per Algander & Olle Risberg ibland gör vi tillsammans saker som har dåliga konsekvenser. Miljöförstöring
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 september 2007 T 672-06 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Byråchefen HR MOTPARTER 1. IA 2. LA
ALLMÄN RÄTTSLÄRA. Introduktion,
ALLMÄN RÄTTSLÄRA Introduktion, 150928 Homeros 700bc (1300bc) Grekerna i medelhavet 480 bc Alexander 356-323 bc Rom 200 bc (753, 509, 451, 201, 146) Roms delning 395 (391, 410, 455, 476, 530) Aequitas
Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning
Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:
Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift
Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2
R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande
En formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Etik 22/3-2016 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1. Grundläggande
I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:
Seminarieuppgifter REDOVISNING KONKURRENS I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom 2008-12 skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för målets bakgrund med klagande och motparter
Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor
Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier
Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt
Moralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Pedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013
Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick