KVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201."

Transkript

1 & ETIK , kl C201. Göran Björk och e=ska frågor av fenomens kvaliteter

2 EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR a\ undersöka ER KVANTITETER hos fenomen DET LAGBUNDNA, nomote=skt & EMPIRISM DET UNIKA I DET ENSKILDA, idiografiska beskriva förklara förklara & förstå - > förändra förstå HERMENEUTIK ER = verbalt beskrivna egenskaper som det unika i det enskilda KVANTITETER = numeriskt u\ryckta egenskaper som det lag- eller kausalbundna...det finns inga kvalita=va eller kvan=ta=va metoder... Åsberg...det är frågan om vilken form av kunskap vi producerar... Åsberg Rodney Rodney Göran Björk, 2013

3 EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR PROBLEM SYFTE FORSKNINGS- FRÅGA/OR UNDER- SÖKNINGENS FRÅGOR DATA- eller INFORMATIONS- INSAMLING SVAR = RESULTAT undersökningens genomförs med hjälp av sådan undersökningsfrågor som fångar in de kvaliteter som besvarar forskningsfrågorna OLIKA FORSKNINGS- eller KUNSKAPSANSATSER KAN GÅ OLIKA TILLVÄGA (metod) FÖR ATT FÅNGA IN OCH BESKRIVA ER / EGENSKAPER HOS FENOMENET / TEMAT SOM UNDERSÖKS Göran Björk, 2013

4 EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR PROBLEM SYFTE DATA- eller FORSKNINGS- FRÅGA/OR UNDER- SÖKNINGENS FRÅGOR INFORMATIONS- INSAMLING & ANALYS SVAR = RESULTAT - undersökningen ger svar på forskningsfrågan/orna - då svaret från undersökningen diskuteras i förhållande =ll =digare forskning / teorier på området nås resultatet - syfet med forskningsuppgifen (avhandlingen) är a\ nå ny kunskap om det fenomen/ämne som problema=serats Göran Björk, 2013

5 & ETIK och etiska frågor av fenomens kvaliteter fr. latinets qualitas = egenskap, beskaffenhet, sort kvalitet i en undersökning = hur väl undersökningen och resultat uppfyller vetenskapens krav på kunskap m.a.o. undersökningens kvalitet = sökandet efter kunskap handlar om återge fenomenet så att fenomenets verkliga beskaffenhet / egenskap återspeglas i undersökningsresultatet enligt kunskapsansatsens kriterier kvalitet kan uttryckas i: - verbala beskrivningar av fenomenets egenskaper - mängd förekomst av fenomenets egenskaper 2 Göran Björk, 2013

6 & ETIK och e=ska frågor av fenomens kvaliteter ETIK - teoretisk reflektion - över gott & ont, rätt & fel i mänskligt handlande (samhällelig verksamhet) - grundat på överväganden av värden/värderingar & normer, lagar & regler - samt motiveringar för dessa värden/värderingar & normer, lagar & regler TEORI - system av antaganden som avser att förklara ett fenomen - system av principer som gäller verksamhet, förståelse MORAL - människors praktiska handlande och därmed förbundna värden/värderingar och normer HANDLANDE att förverkliga verksamhet genom (personlig) aktivitet 3 Göran Björk, 2013

7 I HELHETEN perspek=v- medvetenhet intern logik e=skt värde I RESULTATET innebördsrikedom struktur teori=llsko\ VALIDITETSKRITERIER diskurskriterie heuris=skt värde empirisk förankring konsistens pragma=skt kriterie 4 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

8 I HELHETEN PERSPEKTIV- MEDVETENHET förförståelsemedvetenhet & - redovisning (det personliga och förändringsdynamiken i förförståelsen) redovisa forskningsläget (a\ vara inläst och teorimedveten) tolkningsgrundande synsä\ del & helhet (teoritrohet och - medvetenhet) hänsyn =ll kunskapsansats (av betydelse för förståelse för hur resultatet konstruerats) 5 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

9 I HELHETEN INTERN LOGIK framträder i t.ex. bedömning av avhandlingar (formella =llämpningskriterier) samstämighet mellan: forskningsfrågor datainsamling analysteknik (förutsä\er förmåga a\ följa undersökningens inre logik så a\ delar och helhet & helhet och delar beaktas) hänsyn =ll kunskapsansats (av betydelse för gestaltning av och arbetet med inre logik) 6 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

10 I HELHETEN ETISKT VÄRDE intresset för ny kunskap vägs mot skydd av individer e=ska värden kan reducera andra kvaliteter poten=ell konflikt mellan validitet och e=k (speciellt för humanis=sk- samhällsvetenskaplig forskning) Larssons lista: a. inte för=ga något b. inte lägga =ll något c. slutsatser ur material d. konsekvens i benämning e. opar=sk mot andra & sig själv f. trogen studiens syfe tolkningar och konklusioner drabbar involverade frågan om hur omsorgsfullt analysen är gjord (t.ex. enskilda lärare eller rektorer utpekas) sanningsenlighet i förförståelse, process, resultat inget fusk (plagiatgranskning är del av arbete för a\ motverka fusk) 7 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

11 I RESULTATET INNEBÖRDSRIKEDOM nya innebörder kräver innebördsrikedom fylliga eller mä\ade beskrivningar (nyanser) fånga fenomenets unika egenskaper (idiografiskt) förutsä\ningslöst möte med empirin förtrogenhet med verkligheten (äkthet i resultat) 8 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

12 I RESULTATET STRUKTUR överskådlighet (strukturerat material rådata) reducerad komplexitet (enkelhet genom hierarki) pregnant tolkning (inga otydligheter) fenomen åtskiljs genom skillander i egenskaper eller genom a\ nå fenomenets essens innehållsanalys nära fenomenvaria=on 9 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

13 I RESULTATET TEORITILLSKOTT teoribidrag vik=gt (från =digare teori =ll teoriförändring) forskning utan teori närmast kartläggningar teoriperspek=vet genererar det allmänna kunskaps=llsko\ är relaterat =ll teori teori relaterar =ll =digare forskning (fordrar god inläsning) undersökningsresultatet inkluderar teoriprövning TEORI system av antaganden som avser att förklara ett fenomen system av principer som gäller verksamhet, förståelse (ordboksdefinition) 10 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

14 VALIDITETSKRITERIER DISKURSKRITERIET argument mot andra argument prövar kvaliteten klarar granskning av annan vetenskapare (medbedömning) klarar granskning av annan vetenskapare (medbedömning) HEURISTISKT VÄRDE systema=serat upptäckande av något ny\ framställning och kommunika=on centralt kunskaps=llsko\ (ny\ sä\ a\ se på verkligheten) nya kategorier för tanken (begrepp, mekanismer, metaforer) kategori & gestalt gör generalisering möjlig 11 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

15 VALIDITETSKRITERIER EMPIRISK FÖRANKRING empirisk vetenskap förutsä\er empirisk värld rela=on mellan tolkning och verklighet närvaro och förtrogenhet triangulering flera källor för a\ stöda beskrivning (observatörstriangulering eller datatriangulering) systema=sk insamling & analys & rapportering (specifik för kunskapsansatsen) KONSISTENS spelet (innehållet i) mellan del och helhet op=mal enhet mellan tolkning och data (helhet & delar) PRAGMATISKT KRITERIE forskningens värde för prak=ken (=llämpad forskning) Habermas kunskapsintressen fenomenografins uppfa\ningar om fenomenet didak=k 12 Göran Björk, 2013, e:er Staffan Larsson

16 SJU ASPEKTER PÅ ETIK I INTERVJUER TEMATISERING a\ förbä\ra den undersökta mänskliga situa=onen PLANERING undersökningspersonernas samtycke =ll undersökningen säkra konfiden=aliteten överväga konsekvenserna för intervjupersonerna INTERVJU klar över hur konfiden=aliteten bevaras klar över konsekvenserna med stress under intervjun klar över konsekvenser som förändringar i självuppfa\ning UTSKRIFT konfiden=aliteten skall säkras TRANSKRIBERING vad utgör en =llförlitlig utskrif av u\alandena ANALYS hur djupt och kri=skt kan intervjuerna analyseras kan den intervjuade ha inflytande över hur u\alanden tolkas VERIFIERING ansvar a\ verifiera (bekräfa) den kunskap som rapporteras RAPPORTERING konfiden=aliteten ska beaktas konsekvenser för de intervjuade (grupp & ins=tu=on) övervägas 13 Göran Björk, 2013, e:er Steinar Kvale

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Kvalitativ design Carita Håkansson

Kvalitativ design Carita Håkansson Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva

Läs mer

Linköping University Post Print. Om kvalitet i kvalitativa studier.

Linköping University Post Print. Om kvalitet i kvalitativa studier. Linköping University Post Print Om kvalitet i kvalitativa studier. Staffan Larsson N.B.: When citing this work, cite the original article. Original Publication: Staffan Larsson, Om kvalitet i kvalitativa

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Den kvalitativa forskningsintervjun

Den kvalitativa forskningsintervjun Den kvalitativa forskningsintervjun Lämpliga ämnen några förslag till intervjuguide Glädjeämnen och påfrestningar i arbetslivet möjligheter till personlig utveckling och självförverkligande, men också

Läs mer

Vuxendidak*k. Per Andersson Linköpings universitet ViS- konferensen 13 april 2015

Vuxendidak*k. Per Andersson Linköpings universitet ViS- konferensen 13 april 2015 Vuxendidak*k Per Andersson Linköpings universitet ViS- konferensen 13 april 2015 Staffan Larsson (2013) Vuxendidak*k: Fjorton tankelinjer i forskning om vuxnas lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Se hkp://www.nok.se/akademisk/titlar/pedagogik/lararutbildning/vuxendidak*k/

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar Föreläsning 1: Introduk4on 4ll norma4v e4k Föreläsning 2: Teknik och e4k,

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen.

Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen. Skriva uppsats Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen. Hur ska en uppsats se ut? Beror på ämnet och ins;tu;onen A1 skriva uppsats Först förarbetet

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

Samtalsteknik: Mo#verande samtal Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtalsmetodik i teori och praktik SPP200 Inger Berndtsson 2010-02-09 Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys Samtal och intervju Det finns en stor variation av forskningsintervjuer, en del är

Läs mer

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikundervisning på vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe Teknikdidak8sk forskning En defini8on Forskning som behandlar: hur man lär sig förmågor

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap Presentation och tankar kring ett pågående projekt Martin Kristiansson Karlstads universitet martin.kristiansson@kau.se Upplägg

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Metod i kandidatarbetet M3

Metod i kandidatarbetet M3 Metod i kandidatarbetet M3 Per Svensson Teknikens ekonomi och organisa

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin eva.melin@sll.se Social delaktighet i teori och praktik Om social delaktighet för barn i förskolans verksamhet Eva Melin { Doktorsavhandling

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Agenda Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Teoretiska metoder Inspektionsmetoder Teoribaserade Olika typer av walkthroughs Uppgiftsanalysmetoder

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

OM001G Individuell skriftlig tentamen

OM001G Individuell skriftlig tentamen OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet

Läs mer

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09) VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling, Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht 2007 Observation Minna Räsänen mira@nada.kth.se Antropologi, systemutveckling, Skolan för datavetenskap och kommunikation MDI-gruppen Giltighet och värde Kvalitativa

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman

Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman 2013 Vad är vetenskaplig kunskap? Den kunskap som framställs i forskning. Kriterium för vetenskaplighet: aa kunna verifiera (belägga, bekräda) sina påståenden.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Tema: Interna'onalisering

Tema: Interna'onalisering Tema: Interna'onalisering Introduk/on /ll interna/onaliseringstemat Varför interna'onalisering som tema Vad gör vi inom temat interna'onalisering? Hur genomför vi projektarbetet? Var är det möjligt a8

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Kvalitativ design Carita Håkansson

Kvalitativ design Carita Håkansson Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Studiehandledning. Metod, design och analys (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Kurskod: PEA410

Studiehandledning. Metod, design och analys (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Kurskod: PEA410 2017-09-20 Studiehandledning Metod, design och analys (7,5 hp) Kurskod: PEA410 Höst 2017 Kursansvariga: Katarina Sipos & Marianne Teräs Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress:

Läs mer

Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 2016

Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 2016 Stockholms universitet Filosofiska ins4tu4onen Tidigare studenter, 216 1 Innehåll Sammanfa7ning Om undersökningen Bakgrund och sy>e Genomförande Resultat Om respondenterna Studier och sysselsä7ning Ny7a

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur

Läs mer

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2311 Kurs 11: Kvalitativ metod i psykologi, 15 högskolepoäng Qualitative Methods in Psychology, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/720 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Education, Bachelor's Programme, 180 credits Programkod: S1PED 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om

Läs mer

Det poetiska glappet. - Att få fatt på det estetiska. licentiand i bildämnets didaktik/estetiska lärprocesser

Det poetiska glappet. - Att få fatt på det estetiska. licentiand i bildämnets didaktik/estetiska lärprocesser Det poetiska glappet - Att få fatt på det estetiska - Torben Freytag, lärare i bild och svenska, licentiand i bildämnets didaktik/estetiska lärprocesser 1. Bakgrund Min studie handlar om elevers uppfattningar

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Student Personnummer

Student Personnummer Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Öppna frågans argument

Öppna frågans argument Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA Intervjuer Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA03 2011-09-09 Idag När är intervjuer bra att ha, och hur kan man använda dem? Förbereda intervjuer Göra intervjuer Transkribera intervjuer Forskningsetik

Läs mer

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande

Läs mer

ATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER

ATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER ATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER Vem är jag? Naturbrukslärare à Lärare i biologi och naturkunskap Disputerade 2015 i naturvetenskapernas didaktik Delad tjänst mellan

Läs mer