Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Transkript

1 Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något om den kvalitativa forskningsprocessen Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Medan kvantitativ metod inriktar sig på kvantiteter (mängder) så inriktar sig kvalitativ metod på sådant som inte kan mätas, sådant man inte kan sätta siffror på. Kvalitet=egenskap. Obs! Det vetenskapliga ordet kvalitativ skiljer sig här från vardagsordet kvalitativ. I vardagsspråket syftar kvalitativ på något med hög kvalitet, till exempel bil med hög kvalitet så är det inte i vetenskapliga sammanhang. Kvalitativ syftar på någon egenskap, vilken som helst. Det handlar inte nödvändigtvis om något med hög kvalitet. Man tror ofta att kvalitativ metod bara finns inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen. Men ett slags kvalitativ analys behövs också i naturvetenskapliga sammanhang. Tänk till exempel på Linnés indelning i arter. Det är en typisk kvalitativ indelning. Ett annat exempel från naturvetenskapen är när man skapar diagnoser för olika sjukdomar. Då fastställer man på kvalitativt sätt vilka egenskaper som en viss sjukdom har. Men ändå kan man nog säga att kvalitativ metod främst är något som har med samhällsvetenskap och humanistiska ämnen att göra. Kvalitativ metod har funnits med från början i samhällsvetenskapliga ämnen, men det är först från och med tal som vi har fått en riktigt stark kvalitativ forskning. Men fortfarande är det omstritt hur pålitliga kvalitativa metoder är. Kvalitativa metoder är mycket viktiga inom arbetslivsforskningen. En klassisk syn på kvalitativa versus kvantitativa metoder är att Kvalitativa metoder är inriktade på att förstå (verstehen) Medan kvantitativa är inriktade på att förklara (erklären) I kvantitativa metoder är det distans mellan forskaren och det som det forskas om. I kvalitativa metoder handlar det om inlevelse/förståelse i det som man forskar om.

2 Detta leder till olika idealbilder av forskaren: en närmast maskinlik forskare som är helt neutral och kylig framträder inom den kvantitativa metoden. I den kvalitativa metoden är idealbilden en empatisk människa med egna subjektiva värderingar. Man kan vidare skilja på kvalitativa och kvantitativa metoder genom att tala om kvalitativ metod som en intensiv forskningsdesign medan kvantitativ metod är en extensiv forskningsdesign. Med kvantitativ metod kan man titta brett (extensivt) och ytligt på något, med kvalitativa metoder kan man forska om något på ett smalare, men djupare, och mer intensivt sätt. Det intensiva, djupborrandet i något, leder ofta till väldigt levande studier. Det blir roligt att läsa. Det blir nästan som skönlitteratur om forskaren är en bra skribent. Titta till exempel på avhandlingar i etnologi det finns många studier där som nästan är som skönlitterära berättelser. Ett mer näraliggande exempel på levande berättelse inom kvalitativ studie, och inom arbetsvetenskap. Titta på Helena Lundbergs prisbelönade c-uppsats Ryska robotar. Finns på nätet. Här tog jag upp punkter gällande fördelar, nackdelar med kvalitativ metod. Men copyright Tuula Bergqvist, så jag återger inte här. Men naturligtvis är det ändå inte skönlitteratur det handlar om. Det finns saker i kvalitativa studier som inte finns i skönlitteratur. Det finns metodavsnitt osv där man berättar hur man har gått tillväga för att få fram resultat det hittar man inte i skönlitteratur. Begreppen validitet och reliabilitet bör ni lära er. Validitet=giltighet Reliabilitet=tillförlitlighet Dessa två begrepp kan oftast vara problematiska i kvalitativa studier eftersom man arbetar med svårfångade saker. Men det man kan göra för att maximera validitet och reliabilitet är att öppna upp forskningsprocessen så mycket som möjligt. Det gäller att i metodavsnittet visa upp precis hur man har gått tillväga visa alla svagheter inte minst. Vad gick fel när intervjun skulle göras osv? Allt skall upp på bordet! På det sättet kan andra bedöma om felsteg har gjorts som minskar validitet och reliabilitet. Ett sätt att stärka validitet och reliabilitet inom kvalitativ metod är använda sig av triangulering dvs kombination av metoder. Det handlar om att angripa något från flera håll. T ex genom att använda både intervjuer och observationer.

3 Om man är inne på skillnader/likheter mellan kvalitativ/kvantitativ metod så dyker frågan om generalisering upp. Många hävdar att kvalitativa metoder inte utgör grund för generalisering utan bara för exemplifiering. Men det är en knepig fråga. Kanske kan man göra något slags generalisering på en djupgående, icke-empirisk nivå med hjälp av kvalitativ metod? Tänk på Freuds psykoanalys. Freud drog väldigt stora slutsatser om människans psyke utifrån ett relativt begränsat antal fall. Hans tillvägagångssätt kan kallas kvalitativt. Men kom han inte fram till en hel del generellt riktiga saker? Livsformsanalys är ett annat exempel på ett slags generalisering utifrån kvalitativ metod. Hur som helst frågan om generalisering inom kvalitativ metod är inte så enkel att avgöra Exempel på kvalitativa metoder Antag att vi skall göra en undersökning på arbetsplatsen Jättestora jästfabriken AB. Vilka olika kvalitativa metoder har vi att välja på. Jo: Intervju det finns flera olika sorter, och vi skall diskutera detta senare. Observation här kan vi först dela upp i dold observation och öppen observation. Dold observation (typ Wallraffande ) är etiskt tveksam och förekommer inte så ofta. Öppen är den vanliga formen, och innebär att folk på arbetsplatsen vet om att forskning bedrivs där. Den öppna observationen kan delas upp i deltagande observation där forskaren deltar som en vanlig anställd i det arbete som görs, samtidigt som noteringar, dagböcker skrivs om vad som sker. Samt icke-deltagande observation där forskaren observerar vad som händer på ett mer passivt sätt. Fokusgrupper är ett annat alternativ. Man samlar anställda till att diskutera olika teman i grupp. Det blir ett slags seminarium. Forskaren fungerar då som samtalsledare, moderator. Och forskaren noterar förstås vad som sägs. Det kan bli en annan dynamik i dessa samtal än i intervjusituationen. Kvalitativ innehållsanalys av texter man kan granska dokument från företaget. Man kan analysera andra texter, t ex tidningstexter där företaget tas upp. Aktionsforskning man kan förena sin forskning med eget förändringsarbete på företaget. T ex kombinera sitt arbete som forskare med att jobba fackligt på jästfabriken. Målet är att ens kunskap skall bidra till konkreta förbättringar för de anställda. Mycket krävande metod. Fallstudie förmodligen den mest krävande kvalitativa metoden. Innebär att man försöker fånga så många aspekter som möjligt av jästfabriken. Och använder många metoder samtidigt

4 t ex intervjuer, observationer, kvalitativ innehållsanalys av texter. En fallstudie är så nära man kommer en total kartläggning. Något om den kvalitativa forskningsprocessen Induktion, deduktion, abduktion tre begrepp som ni bör kunna. Och alla kan vara aktuella i kvalitativ forskning, men främst induktion och abduktion. Induktion innebär att begrepp och teori dras fram ur forskningsobjektet. Ett problem med induktionen är att vi sällan är totalt nollställda när vi forskar om något, vi har något slags begrepp med oss genom vår förförståelse. Deduktion innebär att vi börjar med begrepp och teori och testar det mot forskningsobjektet. Ett problem med detta är att vi ofta hittar oväntade intressanta saker som vi inte tänkte på från början. Vad skall vi göra med detta nya? Abduktion innebär ett pendlande fram och tillbaka mellan begrepp/teori och forskningsobjektet. Till sist något om urval, t ex i samband med intervjuer: Man kan göra Teoretiskt urval man väljer intervjuperson för att man vill ha någon som kan illustrera teori t ex letar man efter någon som lever självständighetens livsform. Strategiskt urval man väljer personer efter vissa kärnvariabler som t ex kön, ålder, inkomst, yrke Snöbollsurval man låter den ena personens kontakter hjälpa en vidare till nästa intervjuperson. Ibland måste rent praktiska faktorer få spela en roll. Urval baserat på extremer man kontrasterar extremfall mot varandra. T ex den dåligast betalda och den bäst betalda personen på jästfabriken. Urval baserat på optimala betingelser man hittar intervjupersoner som har erfarenheter som är riktigt intressanta, och generellt viktiga. Det kan t ex handla om en intervjuperson på jästfabriken som har varit med sedan starten, och varit med om alla framgångar och motgångar och därför har väldigt mycket att berätta. Bekvämlighetsurval jag glömde att ta upp detta. Det mest simpla urvalet. Att ta de intervjupersoner som det är lättast att få tag i. T ex stoppa folk som passerar på gatan. Kan verka simpelt, men kan vara poängfyllt om man skall fråga om något väldigt allmängiltigt, vädret eller liv och död.

5