1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt:"

Transkript

1 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning av empiriska resultat. - oberoende av vad det är för typ av text kan man säga att den har som syfte att kommunicera och eventuellt övertyga sina läsare om någonting man kommit fram till. * i kommunikationen ingår, att läsaren måste få klar insyn på vad man egentligen gjort, bl a material och metod (både datainsamling och analys), och det hur de olika metodologiska valen eventuellt påverkat de resultat man fått * en forskningsprocess går alltid ut på att både samla in information och att göra sig av med den! Dvs, man presenterar inte allting, utan det som man ser som väsentligt för att man ska kunna besvara sin forskningsfråga. # det här innebär, att all data ska tolkas från att ha varit endast råmaterial till en vetenskaplig undersökning förvandlas data genom en tolkning till vetenskapliga resultat # man tolkar inte hur som helst, utan håller sitt forskningsproblem i minnet och utgår från det. - läsaren bör även övertygas om att det man har att komma med faktiskt har ett nyhetsvärde också. Man bidrar till kännedomen om samhället. * dvs, det som man har att komma med borde inte vara alltför trivialt * det måste finnas någonting i undersökningen som gör den intressant. Man talar mycket om samhällelig relevans (t ex Michael Burawoy) - trots att de olika vetenskapsteoretiska skolorna i många avseenden avviker från varandra (t ex hermeneutisk eller förstående sociologi och positivismen), är de eniga om att en öppen vetenskaplig diskussion utgör en väsentlig del av den vetenskapliga processen. Rapporteringen är en väsentlig förutsättning för diskussionen. - sist men inte minst skriver man för att själv bättre förstå det som man har gjort, varför, och vad det har för mer allmän betydelse. - Alltså: man skriver för att...: * visa vad man gjort * visa vad som är nytt * visa hur man tolkar sina data * visa, att det är intressant * underställa sina resultat för sakkunnig kritik (och själv ge det) * själv bättre förstå sin egen forskning Visa vad man gjort: - En fråga gäller hur utförligt som man ska visa arbetet i verkstaden * dvs. hur man kom fram till viss problemformulering; varför man valde viss typ av material; och * hur man samlade in materialet; vad man gjorde med det sedan. - Å ena sidan kan man tycka, att ju utförligare man gör det, desto bättre genomsynlighet. En generell regel är ju, att en annan forskare borde med hjälp av beskrivningen kunna vara i stånd att göra en likadan undersökning * men å andra sidan gäller även här det att man skiljer mellan det väsentliga och det som inte har så stor betydelse Visa vad som är nytt: - Inget entydigt svar, men i allmänhet behöver det presenteras utförligare som är nytt * En problemställning som är ny nya begrepp, nya förklaringsmodeller...

2 * Material, datainsamlingsmetoder, analysmetoder som är nya: # Man har fått kunskap om ett empiriskt sammanhang som man inte tidigare känt till. # Man har ställt nya frågor till ett material och därmed kommit fram till nya tolkningar. - OBS: Forskaren är aktivt med om att skapa data! * Det går inte alltid att skilja mellan resultat och metod : tolkningen av data, presentationen och den mening man tillmäter sina resultat beror på hur man tillverkat dem Visa hur man tolkar sina data - Forskning betyder inte bara att man samlar in data. De ska presenteras på ett överskådligt sätt. Man ger dem en tolkning. Man utvärderar sina data, man överväger olika möjliga tolkningar. Det hela sker genom att man presenterar sin forskning i skrift * man gör ju det även muntligt (vid konferenser osv inte alltid med fullt utskriven text), men för att en utförlig diskussion och feedback skulle vara möjliga, behövs ändå en skriftlig text. Muntlig presentation och diskussion kan ses snarare som ett sätt att förbereda en skriftlig (förbättrad) version - De flesta samhällsfenomenen kan endast studeras indirekt t ex genom statistik, frågeundersökningar, fallstudier => data ska förvandlas till resultat - Man operationaliserar sina begrepp och gör anspråk på validitet. Detta innebär alltid en tolkning: materialet påstås representera någonting annat än sig självt. Jf mina föreläsningar på metodkursen - Materialet kan tänkas representera ( fakta eller text )... * En faktiskt existerande egenskap, ett beteende som blir synliga genom en analys av materialet - faktperspektivet * En möjlig större samling annat men likadant material textperspektivet (Alasuutari 1994) # jf. hans exempel om Kanarieöarna! - Visa att det är intressant * OBS: intressant för vem? Andra forskare, de som sysslar med det berörda fenomenet, allmänheten? *Samhällelig relevans: tema och resultat som potentiellt kan beröra många eller där ett samhällsansvar förutsätts # t ex åsikter om pensionsåldern, skolmobbning * Teoretisk relevans: tema som omges av aktuell sociologisk diskussion; eviga teman ; resultat som är oväntade men som man är i stånd att förklara * Metodologiskt intresse - Underställa sina resultat för sakkunnig kritik * Vetenskapen består till stor del av diskussion. Man ska kommunicera sina resultat åt andra, man ska ge feedback, man ska kritisera, man ska ta del av andras arbeten för att själv komma framåt * på sätt och vis kan man säga att det vetenskapliga arbete som inte blivit tillgängligt för andra forskare/andra intresserade, inte existerar. * OBS: i det mån som man anknyter till tidigare forskning är man också själv med om att ge feedback åt andra! - För att man på ett bättre sätt kunde förstå sin egen forskning

3 * Att skriva betyder inte bara, att man redogör för vad man redan vet. Skrivandet självt är en skapande verksamhet. Handlar mycket om att välja vad man vill behandla och vad man lämnar åt sidan * påminner igen om vad jag sade i metodkursen i höstas: en vetenskaplig teori återger inte verkligheten i sin helhet, utan förenklar den, försöker visa det väsentliga (dvs ur forskningsproblemets ståndpunkt) * data som sådana (tabeller, siffror, intervjutexter osv) har sällan någon betydelse för läsaren. Forskarens uppgift är att visa vad de har för budskap vilken är den struktur, regelbundenhet, mönster, företeelse som de är ett uttryck för? # VIKTIGT: bland alla människor är forskaren själv den, som har mest kännedom av den empiriska företeelse som hon just forskat i; därför vill läsaren höra hennes tolkning för sina resultat = slutsatserna. Tolkningen är viktigare än datas alla finesser * under skrivprocessen har forskaren tillfälle att på ett bättre sätt formulera och tänka igenom sina slutsatser och hur man kommit fram till dem. VIKTIGT. Mycket av tankeverksamheten sker omedvetet, det gäller att sas rekonstruera de egna tankegångarna. - men alla som studerar sociologi ska ju inte bli forskare? 1) men de kommer ändå att syssla med att samla, analysera och utvärdera information, att försöka ställa nya frågor och besvara dem, samt att presentera sina slutsatser på ett övertygande sätt... Vetenskapens praktik är inte så förfärligt annorlunda de uppgifter som ställs av det praktiska livet. Kompetens som samhällsforskare ger en allmän kompetens för arbete med människor och organisationer (som förstås måste kompletteras med de mer specifika kompetenser som ens arbetsuppgifter kräver + de helt allmänmänskliga kvaliteterna (att ta hänsyn till andra, smidighet i socialt umgänge mm) som man behöver överallt (även som forskare, oftast!)) 2) en stor del av arbetsuppgifterna i de andra typiska sysselsättningarna för sociologer handlar om att producera rapporter, utvärderingar, analytiska texter av olika slag. }=> vad man än ämnar sysselsätta sig med, kommer man med stor sannolikhet att ha behov av att kunna skriva i sas vetenskaplig stil * OBS: kursnamnet sociologiskt skrivande är lämpligt i det avseendet, att det inom sociologin skrivs på ett sätt som försöker vara vetenskapligt exakt men samtidigt också förståeligt för människor utanför sociologfacket. Inte möjligt att förenas varje gång, men vetenskaplighet i meningen svårbegriplighet är alltså inget självändamål. Sociologiskt skrivande omfattar alltså sas flera stilregister, inte bara det strikt vetenskapliga. Här påminner sociologin om humanistiska vetenskaper. 3) genom att skriva utvecklar man samtidigt många andra viktiga egenskaper som en akademiskt utbildad person förutsätts ha: * att arbeta självständigt med långsiktiga mål * att ställa meningsfulla frågor * att granska informationen kritiskt * att granska sitt eget arbete kritiskt * att kunna formulera sina slutsatser och åsikter * att samla in och koncentrera information från olika håll på ett problemcentrerat sätt }=> på många sätt innebär speciellt gradun, att en hittills ofta fragmenterad uppsättning kunskap av olika slag (metod, teori, empiriska uppgifter) som man förvärvat under de akademiska studierna kommer till användning för att man med dess hjälp ska nå ett bestämt mål; kunskapen integreras på ett nytt sätt, samband mellan olika kunskapsområden uppdagas.

4 2. Vad skriver man? - finns olika typer av texter. Skiljes av 1) ändamålet: presenterar de ett färdigt arbete eller är de en del av förberedelserna till det? 2) handlar de om eget empiriskt arbete eller om det som andra har gjort? Vad man behandlar Typ av text Teoretisk uppsats (t ex kandidatuppsats) Idépapper för kandidatuppsats Forskningsplan (t ex för gradun; för en stipendieansökning) Resultatredovisning, mellanrapport (t ex för magisterseminariet) Färdig forskningsrapport (t ex avhandling pro gradu) Temat X X X X X Centrala teorier och begrepp X X X X Befintlig empirisk forskning X X X Forskningsproblemet X X X X X Motivering av problemet X X X X Metod och material X X X Empiriska resultat X X Diskussion och tolkning av res. X? X Tidtabell X Budget? Personlig motivation??? Källförteckning X X X X X - OBS: en sådan textgenre som bokreferatet fattas här i tabellen. Det kan i detta sammanhang främst uppfattas som förberedande arbete för de textdelar som handlar om centrala teorier och begrepp samt tidigare forskning. Ett referat skrivs så att säga på bokens (och dess författares) egna villkor (till skillnad från hur en bok används för en uppsats, där både läsandet och skrivandet styrs av uppsatsens syfte och frågeställning). I tillägg till beskrivning skall referatet dock även innehålla egna tankar och vidare diskussion, men denna aspekt får inte bli huvudsaken. - OBS2: tabellen anger inte annat än skissartat den exakta ordningsföljden i vilken de olika delarna ska finnas i texten (ännu mindre i vilken ordning de ska skrivas!). T ex motiveringen kan vara tidigare i texten - Skilde mellan tema och forskningsproblem. Vari ligger skillnaden? - ett tema kan tänkas vara ett område som man vill forska i. T ex alternativ medicin i Finland, ungdomsbrottsligheten bland ryska invandrare i Finland, heroinanvändarnas subkulturer. * dvs ett begränsat materialområde som man vill göra forskning i. - ett forskningsproblem är någonting man vill få svar på. T ex om den alternativa medicinen håller på att professionaliseras, hurdant samband ungdomsbrottsligheten har med andra typer av svårigheter att integrera sig i det finländska samhället, om subkulturens inverkan på heroinanvändarnas möjligheter för rehabilitering

5 * dessa frågeställningar är förstås sprungna ur mer allmänna teorier som handlar om professionalisering, samhällelig integration och avvikelse, samt beroende. * en genomgång av tidigare forskning hjälper en att identifiera fruktbara frågeställningar samt luckor i existerande kunskap } => dvs temat förenas med en bestämd synvinkel, en teoretisk referensram som leder valet av begrepp och metoder. Forskningsproblemet blir sas punkten där temat och den teoretiska synvinkeln korsar varandra på ett sätt som de inte gjort tidigare - problemet ska också motiveras: varför borde det vara någon annan än en själv som intresserar sig för det. OBS: räcker INTE med att man berättar om sin personliga motivation. - det är framför allt forskningsproblemet som avgör, vad man ska skriva om, vad som hör och vad som inte hör till sammanhanget. => valet av metod och material ska motiveras genom att hänvisa till forskningsproblemet. På samma sätt ska metoder av datainsamling och analys beskrivas i det mån som, och på ett sådant sätt att beskrivningen hjälper läsaren att förstå hurdant materialet är och att bedöma huruvida det är i stånd att belysa forskningsproblemet => det empiriska materialet ska presenteras på ett sätt som tillåter det besvara frågor som härleds ur forskningsproblemet. - En diskussion och tolkning av resultaten innebär å sin tur att man återanknyter till de mer allmänna frågeställningar som tjänade som grund till hur man formulerade forskningsproblemet. Igen: varför borde det vara någon annan än oss själva som intresserar sig för våra resultat? * OBS: i ett arbete som inte omfattar egen empirisk undersökning (inom sociologutbildningen t ex en kandidatavhandling) är det genom en behandling av teorier och begrepp samt tidigare forskning som man vill lösa forskningsproblemet. Det är diskussionen som sas utgör resultatet * I en forskningsplan är det valet och motiveringen av forskningsmetoder, material och hela forskningsstrategin som är resultatet - Kursdagboken en speciell typ av text: * typiskt 1-2 ss/föreläsning/möte * innehåller en kort genomgång av det som behandlades + personliga reflektioner (+ eventuella uppgifter) (+ eventuellt om litteraturen som lästs vad man inte förstått, vad man har avvikande åsikter om, jämförelser med det som berättats under föreläsningarna) Uppdrag: printa ut Åhusets skrivguide! (https://www.abo.fi/media/19028/skrivguideisociologiwebben.pdf) Uppdrag: ta en kopia på en källförteckning i någon uppsats du själv skrivit och ta den med dig nästa gång!

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort:

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man - att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man behöver skriva kort. Tankegången blir ofta mer precis och

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser Vad är en kandidatuppsats? Enligt det nya examenssystemet ska alla studeranden skriva en kandidatuppsats på 10 sp i huvudämnet som godkänns

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

- sammanfattningar kan vara av två typer: 1) av en färdig text; 2) av någonting som inte är

- sammanfattningar kan vara av två typer: 1) av en färdig text; 2) av någonting som inte är 7. Olika typer av sammanfattning: resumé/abstract och idépapper - samma förmåga krävs när man skriver en sammanfattning av sitt eget arbete. * en vetenskaplig artikel brukar innehålla en sammanfattning

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2016 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH69, Företagsekonomi: Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Financial and Management Accounting Undergraduate

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS)

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS) Institution för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 http://www.socw.umu.se/utbildning/program/socionomprogrammet-umea/ Sid 1 (5) Kursplan Socialt arbete VI, 151-180 högskolepoäng

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Vad är ett examensarbete?

Vad är ett examensarbete? Vad är ett examensarbete? Språkteknologiprogrammet Vårterminen 2008 Examensarbete fördjupning i ämnet tillämpning av förvärvade kunskaper bedriva självständigt arbete muntlig och skriftlig presentation

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH19, Företagsekonomi: Examensarbete i strategic management på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Strategic Management Undergraduate Level,

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Examinator Henrika Jormfeldt

Examinator Henrika Jormfeldt Högskolan Halmstad Akademin för Hälsa och välfärd SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRI STUDIEHANDLEDNING Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot psykiatrisk vård, 15 hp Kvartsfart

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad

Arbetsvetarprogrammet. - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Grundnivå, 180 högskolepoäng Programme for Analysis and Evaluation of Work and labour Markets,

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Sociologisk analys III, VT 2016, Kvalitativ del (3 hp)

Sociologisk analys III, VT 2016, Kvalitativ del (3 hp) Sociologisk analys III, VT 2016, Kvalitativ del (3 hp) Detta kursmoment syftar till att ge en bredare förståelse av olika sätt att samla in och analysera kvalitativ empiri t ex livshistorier, fokusgrupper,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT15 Kandidatarbete om 15 hp i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav för att få

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

EXAMENSBESKRIVNING. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies

EXAMENSBESKRIVNING. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies EXAMENSBESKRIVNING Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap Degree of Bachelor of Science with a major in European Studies 1. Fastställande Filosofie kandidatexamen med huvudområdet europakunskap

Läs mer

KN - Seminarium. (Anvisningar för skrivande)

KN - Seminarium. (Anvisningar för skrivande) KN - Seminarium (Anvisningar för skrivande) Referenser: Rob Barnes. Sucessful Study for Degrees. Routledge 1995. Jerker Björkqvist. Anvisningar för skrivande av diplomarbete. Skrivguide. Åbo Akademi, Laboratoriet

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013 PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013 Kursens upplägg Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt i samhällsvetenskapligt

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier. PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, VT 2013 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift. 2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier. PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2012 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt

Läs mer

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Vetenskaplig metod och teknisk rapport Vetenskaplig metod och teknisk rapport 1 Examensmålen i Högskoleförordningen visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa brett kunnande inom det valda

Läs mer

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning

Läs mer

VAL-utbildningen våren Studieguide

VAL-utbildningen våren Studieguide VAL-utbildningen våren 2014 Studieguide 2014-01-14 Skola och undervisning läroplan, skolämne, ämnesdidaktik, 15 hp Umeå universitet Pedagogiska institutionen samt institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning

Läs mer

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se

Läs mer

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

KURSPLAN Dnr. 161/333-99

KURSPLAN Dnr. 161/333-99 KURSPLAN Dnr. 161/333-99 SO8022 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg, 20 poäng Nivå 21-40 Kurs nr 2 i sociala omsorgsprogrammet Fastställd av institutionsstyrelsen 1999-02-17 Övergripande syfte

Läs mer