1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort:

Transkript

1 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning av empiriska resultat. Vi koncentrerar oss på det senare. - oberoende av vad det är för typ av text kan man säga att den har som syfte att kommunicera och eventuellt övertyga sina läsare om någonting man kommit fram till. * i kommunikationen ingår, att läsaren måste få klar insyn på vad man egentligen gjort, bl a material och metod (både datainsamling och analys), och det hur de olika metodologiska valen eventuellt påverkat de resultat man fått * en forskningsprocess går alltid ut på att både samla in information och att göra sig av med den! Dvs, man presenterar inte allting, utan det som man ser som väsentligt för att man ska kunna besvara sin forskningsfråga. # det här innebär, att all data ska tolkas från att ha varit endast råmaterial till en vetenskaplig undersökning förvandlas data genom en tolkning till vetenskapliga resultat # man tolkar inte hur som helst, utan håller sitt forskningsproblem i minnet och utgår från det. - läsaren bör även övertygas om att det man har att komma med faktiskt har ett nyhetsvärde också. Man bidrar till kännedomen om samhället. * dvs, det som man har att komma med borde inte vara alltför trivialt * det måste finnas någonting i undersökningen som gör den intressant. Man talar mycket om samhällelig relevans (t ex Michael Burawoy) - trots att de olika vetenskapsteoretiska skolorna i många avseenden avviker från varandra (t ex hermeneutisk eller förstående sociologi och positivismen), är de eniga om att en öppen vetenskaplig diskussion utgör en väsentlig del av den vetenskapliga processen. Rapporteringen är en väsentlig förutsättning för diskussionen. - sist men inte minst skriver man för att själv bättre förstå det som man har gjort, varför, och vad det har för mer allmän betydelse. - Alltså: man skriver för att...: * visa vad man gjort * visa hur man tolkar sina data * underställa sina resultat för sakkunnig kritik (och själv ge det) * själv bättre förstå sin egen forskning Visa vad man gjort: - En fråga gäller hur utförligt som man ska visa arbetet i verkstaden * dvs. hur man kom fram till viss problemformulering; varför man valde viss typ av material; och * hur man samlade in materialet; vad man gjorde med det sedan. - Å ena sidan kan man tycka, att ju utförligare man gör det, desto bättre genomsynlighet. En generell regel är ju, att en annan forskare borde med hjälp av beskrivningen kunna vara i stånd att göra en likadan undersökning * men å andra sidan gäller även här det att man skiljer mellan det väsentliga och det som inte har så stor betydelse - Inget entydigt svar, men i allmänhet behöver det presenteras utförligare som är nytt * En problemställning som är ny nya begrepp, nya förklaringsmodeller... * Material, datainsamlingsmetoder, analysmetoder som är nya - OBS: Forskaren är aktivt med om att skapa data! * Det går inte alltid att skilja mellan resultat och metod : tolkningen av data, presentationen och den mening man tillmäter sina resultat beror på hur man tillverkat dem

2 Visa hur man tolkar sina data - Forskning betyder inte bara att man samlar in data. De ska presenteras på ett överskådligt sätt. Man ger dem en tolkning. Man utvärderar sina data, man överväger olika möjliga tolkningar. Det hela sker genom att man presenterar sin forskning i skrift * man gör ju det även muntligt (vid konferenser osv inte alltid med fullt utskriven text), men för att en utförlig diskussion och feedback skulle vara möjliga, behövs ändå en skriftlig text. Muntlig presentation och diskussion kan ses snarare som ett sätt att förbereda en skriftlig (förbättrad) version - De flesta samhällsfenomenen kan endast studeras indirekt t ex genom statistik, frågeundersökningar, fallstudier => data ska förvandlas till resultat - Man operationaliserar sina begrepp och gör anspråk på validitet. Detta innebär alltid en tolkning: materialet påstås representera någonting annat än sig självt. Jf mina föreläsningar på metodkursen - Materialet kan tänkas representera ( fakta eller text )... * En faktiskt existerande egenskap, ett beteende som blir synliga genom en analys av materialet - faktperspektivet * En möjlig större samling annat men likadant material textperspektivet (Alasuutari 1994) Figur: Faktperspektivet FORSKAREN MATERIALET VERKLIGHETEN - alltså: forskaren kan vara ute efter att genom sitt material utforska en del av verkligheten. Dvs: materialet är ett medel, genom vilkets hjälp man får information om det som ligger bakom : människans tankar, beteende osv. * man är ute efter fakta, och då ter sig materialet som en antingen bra eller dålig representation av verkligheten. # dvs 1) de verkliga (yttre) förhållandena eller 2) hur respondenten / materialets upphovsman uppfattar dem # i båda fallen kan man fråga sig, om materialet stämmer ihop med den faktiska situationen är det t ex möjligt, att respondenten ljög, mindes fel, inte vågade öppna sig osv? - en annan möjlighet är, att vi betraktar vårt material som intressant som sådant. Dvs, det som respondenten sade, det som fanns skrivet i vårt källmaterial osv är intressant i sig, för att det 3)

3 berättar oss någonting om hur människor talar och skriver om vissa teman dvs intervjumaterialet kan betraktas som ett exempel på de diskurser som finns i kultur och samhälle: Figur: textperspektivet FORSKAREN MATERIALET = VERKLIGHETEN - Exempel: Kanarieöarna (från en föreläsning av Alasuutari ca. 1996): En människa talar om för oss, att det är tråkigt där, för att det finns så många turister. Vi kan behandla hennes uttalande på olika sätt. Ur ett faktperspektiv kan vi ta det som ett bevis på, att... 1) det är tråkigt på Kanarieöarna, för att det finns så många turister; om det finns många som säger så, kan vi tycka att vi har belägg för ett sådant påstående; 2) vare sig det nu i verkligheten förhåller sig så eller inte, tycker i alla fall hon att det är tråkigt där pga de många turisterna. Dvs, vi har fått veta om en människas subjektiva åsikt. Om vi har intervjuat många människor, kan vi yttra oss om hur allmänt ett sådant synsätt är. (Och om vi tror att hon ljuger, har vi ingen användning för påståendet.) Ur textperspektivet kunde vi emedan från påståendet dra slutsatsen, att... 3) helt oberoende av om det är tråkigt där OCH av huruvida vår respondent själv egentligen tycker så eller inte, har vi fått veta att hon i en viss situation har påstått så. Vi har kanske fått veta om, hur man enligt vissa kulturella normer i någon viss situation tycker sig böra tala om Kanarieöarna (t ex med en akademiskt utbildad sociolog). För att underställa sina resultat för sakkunnig kritik. Vetenskapen består till stor del av diskussion. Man ska kommunicera sina resultat åt andra, man ska ge feedback, man ska kritisera, man ska ta del av andras arbeten för att själv komma framåt * på sätt och vis kan man säga att det vetenskapliga arbete som inte blivit tillgängligt för andra forskare/andra intresserade, inte existerar. * OBS: i det mån som man anknyter till tidigare forskning är man också själv med om att ge feedback åt andra! För att man på ett bättre sätt kunde förstå sin egen forskning. Att skriva betyder inte bara, att man redogör för vad man redan vet. Skrivandet självt är en skapande verksamhet. Handlar mycket om att välja vad man vill behandla och vad man lämnar åt sidan

4 * påminner igen om vad jag sade i metodkursen i höstas: en vetenskaplig teori återger inte verkligheten i sin helhet, utan förenklar den, försöker visa det väsentliga (dvs ur forskningsproblemets ståndpunkt) * data som sådana (tabeller, siffror, intervjutexter osv) har sällan någon betydelse för läsaren. Forskarens uppgift är att visa vad de har för budskap vilken är den struktur, regelbundenhet, mönster, företeelse som de är ett uttryck för? # VIKTIGT: bland alla människor är forskaren själv den, som har mest kännedom av den empiriska företeelse som hon just forskat i; därför vill läsaren höra hennes tolkning för sina resultat = slutsatserna. Tolkningen är viktigare än resultatens alla finesser * under skrivprocessen har forskaren tillfälle att på ett bättre sätt formulera och tänka igenom sina slutsatser och hur man kommit fram till dem. VIKTIGT. Mycket av tankeverksamheten sker omedvetet, det gäller att sas rekonstruera de egna tankegångarna. - men alla som studerar sociologi ska ju inte bli forskare? 1) men de kommer ändå att syssla med att samla, analysera och utvärdera information, att försöka ställa nya frågor och besvara dem, samt att presentera sina slutsatser på ett övertygande sätt... Vetenskapens praktik är inte så förfärligt annorlunda de uppgifter som ställs av det praktiska livet. Kompetens som samhällsforskare ger en allmän kompetens för arbete med människor och organisationer (som förstås måste kompletteras med de mer specifika kompetenser som ens arbetsuppgifter kräver + de helt allmänmänskliga kvaliteterna (att ta hänsyn till andra, smidighet i socialt umgänge mm) som man behöver överallt (även som forskare, oftast!)) 2) en stor del av arbetsuppgifterna i de andra typiska sysselsättningarna för sociologer handlar om att producera rapporter, utvärderingar, analytiska texter av olika slag. }=> vad man än ämnar sysselsätta sig med, kommer man med stor sannolikhet att ha behov av att kunna skriva i sas vetenskaplig stil * OBS: kursnamnet sociologiskt skrivande är lämpligt i det avseendet, att det inom sociologin skrivs på ett sätt som försöker vara vetenskapligt exakt men samtidigt också förståeligt för människor utanför sociologfacket. Inte möjligt att förenas varje gång, men vetenskaplighet i meningen svårbegriplighet är alltså inget självändamål. Sociologiskt skrivande omfattar alltså sas flera stilregister, inte bara det strikt vetenskapliga. Här påminner sociologin om humanistiska vetenskaper. 3) genom att skriva utvecklar man samtidigt många andra viktiga egenskaper som en akademiskt utbildad person förutsätts ha: * att arbeta självständigt med långsiktiga mål * att ställa meningsfulla frågor * att granska informationen kritiskt * att granska sitt eget arbete kritiskt * att kunna formulera sina slutsatser och åsikter * att samla in och koncentrera information från olika håll på ett problemcentrerat sätt }=> på många sätt innebär speciellt gradun, att en hittills ofta fragmenterad uppsättning kunskap av olika slag (metod, teori, empiriska uppgifter) som man förvärvat under de akademiska studierna kommer till användning för att man med dess hjälp ska nå ett bestämt mål; kunskapen integreras på ett nytt sätt, samband mellan olika kunskapsområden uppdagas.

5 2. Vad skriver man? - finns olika typer av texter. Skiljes av 1) ändamålet: presenterar de ett färdigt arbete eller är de en del av förberedelserna till det? 2) handlar de om eget empiriskt arbete eller om det som andra har gjort? Vad man behandlar Typ av text Teoretisk uppsats (t ex kandidatuppsats) Idépapper för kandidatuppsats Forskningsplan (t ex för gradun; för en stipendieansökning) Resultatredovisning, mellanrapport (t ex för magisterseminariet) Färdig forskningsrapport (t ex avhandling pro gradu) Temat X X X X X Centrala teorier och begrepp X X X X Befintlig empirisk forskning X X X Forskningsproblemet X X X X X Motivering av problemet X X X X Metod och material X X X Empiriska resultat X X Diskussion och tolkning av res. X? X Tidtabell X Budget? Personlig motivation??? Källförteckning X X X X X - OBS: en sådan textgenre som bokreferatet fattas här i tabellen. Det kan i detta sammanhang främst uppfattas som förberedande arbete för de textdelar som handlar om centrala teorier och begrepp samt tidigare forskning. Ett referat skrivs så att säga på bokens (och dess författares) egna villkor (till skillnad från hur en bok används för en uppsats, där både läsandet och skrivandet styrs av uppsatsens syfte och frågeställning). I tillägg till beskrivning skall referatet dock även innehålla egna tankar och vidare diskussion, men denna aspekt får inte bli huvudsaken. - OBS2: tabellen anger inte annat än skissartat den exakta ordningsföljden i vilken de olika delarna ska finnas i texten (ännu mindre i vilken ordning de ska skrivas!). T ex motiveringen kan vara tidigare i texten - Skilde mellan tema och forskningsproblem. Vari ligger skillnaden? - ett tema kan tänkas vara ett område som man vill forska i. T ex alternativ medicin i Finland, ungdomsbrottsligheten bland ryska invandrare i Finland, heroinanvändarnas subkulturer. * dvs ett begränsat materialområde som man vill göra forskning i. - ett forskningsproblem är någonting man vill få svar på. T ex om den alternativa medicinen håller på att professionaliseras, hurdant samband ungdomsbrottsligheten har med andra typer av svårigheter att integrera sig i det finländska samhället, om subkulturens inverkan på heroinanvändarnas möjligheter för rehabilitering

6 * dessa frågeställningar är förstås sprungna ur mer allmänna teorier som handlar om professionalisering, samhällelig integration och avvikelse, samt beroende. * en genomgång av tidigare forskning hjälper en att identifiera fruktbara frågeställningar samt luckor i existerande kunskap } => dvs temat förenas med en bestämd synvinkel, en teoretisk referensram som leder valet av begrepp och metoder. Forskningsproblemet blir sas punkten där temat och den teoretiska synvinkeln korsar varandra på ett sätt som de inte gjort tidigare - problemet ska också motiveras: varför borde det vara någon annan än en själv som intresserar sig för det. OBS: räcker INTE med att man berättar om sin personliga motivation. - det är framför allt forskningsproblemet som avgör, vad man ska skriva om, vad som hör och vad som inte hör till sammanhanget. => valet av metod och material ska motiveras genom att hänvisa till forskningsproblemet. På samma sätt ska metoder av datainsamling och analys beskrivas i det mån som, och på ett sådant sätt att beskrivningen hjälper läsaren att förstå hurdant materialet är och att bedöma huruvida det är i stånd att belysa forskningsproblemet => det empiriska materialet ska presenteras på ett sätt som tillåter det besvara frågor som härleds ur forskningsproblemet. - En diskussion och tolkning av resultaten innebär å sin tur att man återanknyter till de mer allmänna frågeställningar som tjänade som grund till hur man formulerade forskningsproblemet. Igen: varför borde det vara någon annan än oss själva som intresserar sig för våra resultat? * OBS: i ett arbete som inte omfattar egen empirisk undersökning (inom sociologutbildningen t ex en kandidatavhandling) är det genom en behandling av teorier och begrepp samt tidigare forskning som man vill lösa forskningsproblemet. Det är diskussionen som sas utgör resultatet * I en forskningsplan är det valet och motiveringen av forskningsmetoder, material och hela forskningsstrategin som är resultatet Uppdrag: printa ut Åhusets skrivguide! ( Uppdrag: ta en kopia på en källförteckning i någon uppsats du själv skrivit och ta den med dig nästa gång!