VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren

Transkript

1 VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren

2 U

3

4 Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap om världen Idealism Platon W I Thomas If men define situations as real, they are real in their consequences Fenomenologi, Hermeneutik Hrussel Freud Datainsamling Tolkning av bakomliggande idévärld

5 STRUKTUR - INDIVID

6 VAD ÄR MATERIA OCH VAD ÄR IDÉ I INGENJÖRSPROFESSIONEN?

7 VETENSKAPSTRADITIONER Naturvetenskap Teknikvetenskap Humanvetenskap Samhällsvetenskap Ingenjörsvetenskap Kvantitativ Värderingsfri Människan är en felkälla Verkligheten konkret Empirisk analytisk Kvalitativ Tolkande Subjektiv Detalj helhet Hermeneutisk metod Socialt, politiskt produktions sammanhang Kvalitativ kvantitativ Objektiv subjektiv Handlingsberedskap?

8 FORSKNINGSPROCESSEN MYCKET GENERELLT

9 INGENJÖRSKONST ÄR INTE VETENSKAP

10 VETENSKAPLIGA PROBLEM OCH PRAKTISKA Vetenskapliga problem Förenkling Avgränsning Teori Generella metoder Distans Objektivitet Allmängiltiga resultat Kvantitativa metoder Professionella problem Komplexitet Förtrogenhet Konkret Kontextberoende Traditions- Rutin- Erfarenhetsbundet Kvalitativa metoder

11 NÄR BEHÖVS FORSKNING (PROFFESSIONRELATERAT) Ny kunskap (grundforskning) Teori- metodutveckling Omprövning av rutiner och traditioner Långsamma och lågfrekventa förlopp Evaluering av alternativa lösningar Systemeffekter Överbryggning av professioner och ämnesområden Framtidsspaning Metaanalyser Historiska förlopp

12 SPRÅKLIG, KULTURELL, OCH BEGREPPSMÄSSIG GEMENSKAP

13 FÖRFÖRSTÅELSE 1 Förförståelsen baseras på en språklig, kulturell och begreppsmässig gemenskap. Påverkar val av forskningsområde, frågeställning och resultatanalys Vad förväntar sig examinatorerna/anslagsgivarna/kollegorna, av mig, på denna kurs/ /

14 INGENJÖRSVETENSKAPLIGA KUNSKAPSOMRÅDEN

15 INGENJÖRS- /TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPSOMRÅDEN Teknologi Artefakter Produkter Redskap och verktyg Automater, robotar, datorer Ingenjörskonst Arbetesmetodik Projektstyrning Organisation Produktion Funktionskrav Systemkrav Interaktion Vad är problemet Hur kan man använda tekniken

16 INGENJÖRSVETENSKAPLIGA KUNSKAPSOMRÅDEN

17 TEORIER OCH MODELLER Teorier är ett system av inbördes relaterade begrepp som hjälper oss att beskriva, förklara och förstå det komplexa via det förenklade Modeller kan vara fysiska (del))gestaltningar av teorier

18 EN BRA TEORI Korrespondens beskriver, förklarar och skapar förståelse Koherens Hänger ihop logiskt, motsäger inte sig själv, ej tvetydig, Pragmatisk kan användas i praktiken Korrekt, Fullständig, Generell, Enkel

19 DET PRAKTISKA HANTVERKET

20 STÄMMER HYPOTESEN/KAN VI KONSTRUERA EN HYPOTES UR DATA DEN SVÅRA BITEN Vi återkommer strax till slutledningen

21 NY VETENSKAPLIGT KUNSKAP? Kollegial granskning, publicering, citering

22 STÄMMER HYPOTESEN/KAN VI KONSTRUERA EN HYPOTES UR DATA DEN SVÅRA BITEN

23 SLUTLEDNING

24 DEDUKTION Deduktiv slutledning Alla människor är dödliga Sokrates är människa Sokrates är dödlig Om premisserna är sanna är slutledningen sann Absolut sann slutledning Ingen ny kunskap genereras

25 DEDUKTION Euklides från Alexandria 300 f.kr Med hjälp av axiom kan man sluta sig till teorem. Man kan också utgå från hypoteser eller provisoriska antagenden (Kvasideduktiv metod) Patienter med diabetes ska behandlas med insulin Patienten har diabetes Patienten ska behandlas med insulin

26 DEDUKTION Det är lätt att göra logiska fel Ingen katt har två svansar En katt har en svans mer än ingen katt Alltså har en katt tre svansar Åtta av tio som äter läkemedel är sjuka. Därför blir man sjuk av att äta läkemedel. Många som äter sallad är tjocka! Sallad skapar alltså fetma! Många som har gulfärgade fingrar drabbas av lungcancer. Alltså orsakar gula fingrar lungcancer.

27 DEDUKTION Ideal axiomatisk Kunskapskälla förnuft Fördel säker kunskap Nackdel ingen grundläggande ny kunskap

28 INDUKTION Deduktion bygger på sanningen Induktion skapar sanning Börja med observation tillförlitliga observationer av konkreta enskildheter Använd data för att sluta dig till allmänna principer

29 INDUKTION Ideal observation och experiment Kunskapskälla erfarenhet Fördel ny grundläggande kunskap Nackdel ingen säker kunskap

30 HYPOTETISK DEDUKTIV METOD Hypotesprövning ställ upp ett antal hypoteser Genom deduktion avgör man konsekvenserna om hypotesen är sann eller falsk hypotesen blir testbar Hypotesen testas empiriskt Endast falsifiering ger säker kunskap (Popper)

31 INDUKTION EN FÖRRÄDISK METOD

32 ABDUKTION KREATIV BEVISFÖRING Vi utgår från initiala kunskaper Formulering av en förklarande (kreativ) hypotes Ger hypotesen en bättre förklaring än den vi hade förut Testa empiriskt Formulera en ny hypotes Fortsätt till den bästa förklaring hittats

33 ABDUKTION Ideal nå fram till bästa förklaringen Kunskapskälla kreativitet (förnuft och erfarenhet Fördel pragmatisk kunskap Nackdel brist på logik

34 STÄMMER HYPOTESEN/KAN VI KONSTRUERA EN HYPOTES UR DATA DEN SVÅRA BITEN

35 LOGISK POSITIVISM Popper (1945) Vetenskaplig objektivitet = intersubjektivitet forskningsresultat kan återskapas av andra forskare värderingsfrihet, opartiskhet, allsidighet, universalitet

36 DEN LOGISKA POSITIVISMEN Ideal betrakta endast det positiva, det som kan observeras Språk matematik och logik Intersubjektivitet förmedla observationer till andra Verifierbarhet en utsaga ska kunna provas empiriskt Värderingsfrihet värderingar har ingen plats i vetenskapen Enhetsvetenskap vetenskapen har en gemensam grund och en enda metod

37

38 FENOMENOLOGI Fenomenologi läran om fenomen och väsen. Inom fenomenologin studeras särskilt förhållandet mellan varseblivningen och objekten för varseblivningen, samt söker förklara eller beskriva idéer och väsen för oss, så som de ter sig för oss. (Se Immanuel Kant "Das Ding für Uns" - "tinget för oss" respektive "Das Ding an Sich" - "tinget i sig".) Fenomenologin studerar därför inte primärt kausala samband mellan objekt. Poängteras bör att man inom fenomenologisk filosofi inte hävdar att ren kunskap om "tinget i sig" kan nås, eftersom all kunskap medlas via erfarenheten av den, det vill säga "tinget för oss." Brukligt är att skilja mellan den moderna fenomenologin med början hos Edmund Husserl, och de tidiga fenomenologerna. Den mest namnkunniga av dessa var Friedrich Hegel (publicerade Andens fenomenologi 1807). Ordet fenomenologi går att följa till 1700-talsmatematikern Johann Heinrich Lambert som använde det om en vetenskap om sken (science of appearances). Fenomenologin som den har utvecklats idag utgår främst från Husserl. Ett flertal av hans idéer har plockats upp, och fenomenologin är idag spretig; det finns realistiska, konstitutiva, existentialistiska och hermeneutiska fenomenologer. Gemensamt för dem är (1) antireduktionismen, eller om man så vill antinaturalismen. De (2) motsätter sig spekulativt tänkande och upptagenhet vid språket. Det är alltså till tingen själva de vill gå. De är också intresserade av (3) processen, riktningen i medvetandet; vi är medvetande om något. Och de är (4) deskriptiva.

39 STRUKTURALISM - AKANTMODELL

40 KRITISK TEORI Givetvis finns en mängd andra vägar till kunskap. Kritisk teori exempelvis är i grunden en marxistisk kunskapsväg. Man tar tydligt avstånd från positivismen vilken betraktas som en instrumentell, borgerlig och teknokratisk väg inställ på makt och effektivitet.

41 VAD ÄR MATERIA OCH VAD ÄR IDÉ I INGENJÖRSPROFESSIONEN?