Kunskap Argumentation och Vetenskapsteori

Transkript

1 Kunskap Argumentation och Vetenskapsteori

2

3 VAD är kunskap? Vad är sant? Vad kan man veta säkert?

4 KUNSKAP utgående från jaget 1) förhållande(t) att veta ngt l. att hava närmare kännedom om ngt l. att vara bevandrad l. hemmastadd på olika erfarenhetsområden, vetande, kännedom, kunnighet; ofta konkretare, dels om enskilt medvetenhetsinnehåll som innebär ett vetande om ngt, dels om summan av vad man vet om ngt l. på ett l. flera olika erfarenhetsområden; särsk. i fråga om (systematiskt, omfångsrikt) vetande som inhämtats gm studier l. yrkesutövning o. d. (o. som innebär en fördjupad insikt i tingens l. livsföreteelsernas allmänna väsen o. sammanhang). Kunskap är makt (saob)

5 KUNSKAP utgående från naturen 3) (numera bl. i ssgr) kunskapsområde, vetenskap, forskning(sgren), (läro)ämne, fack; jfr KUNSKAPS-ART 2, -GREN m. fl. Till hielpreda i denne kundskap (dvs. att känna allahanda malmsorter) tjena.. v. Linnées systemata naturæ,.. Wallerii och v. Bromela Mineralogier (m. m.). Landtmförordn. 31 (1765). De så kallade vittra kunskaper (be- hövde i Sverge) den förbättring, hvarföre de i många delar hade at tacka Christinas tidehvarf. SCHÖNBERG Bref 2: 131 (1778). Han har till Vitterhet.. äfven hänfört de kunskaper, hvilka tjena Vältalaren och Skalden endast till grund och förberedelse, och således äro för dem en propædeutik såsom Språkläran, Historien, Philophien. LIDBECK Anm jfr ANTIKVITETS-, AUTOGRAF-, BIBEL-, BOK-, BÄRGS-, DJUR-,FEJDE-, FISK-, FOLK-, FORN-, FORNTIDS-, FÖRFATTNINGS-, HEMBYGDS-, HIMMELS-, HÄST-, HÄVDA-, JAKT-, KRISTENDOMS-, LAGLAV-, MYNT-, NATUR-, RUN-, STATS-, VÄXT-, ÖRT-KUNSKAP m. fl.

6 INTRO DE VETENSKAPLIGA MÖJLIGHETERNA

7 Sofisterna f.kr Protagoras Gorgias Allt växlar och förändras Kunskap finns inte Och om den fanns kunde man ändå inte tala eller på annat sätt beskriva den

8 Matrialism Allt är materia Atomisk Matematik Universum Demokritos

9 IDEALISM Platon f.vt på promenad med Aristoteles f.vt Det godas idé kunskapen evig och sann

10 Sofia och Episteme SOFIA DOXA Det allmänt accepterade Den allmänna uppfattningen Den teoretiska visheten NOUS Intelligent slutledning THEORIA Betrakta och analysera KUNSKAP OM KUNSKAP Kriterier för kunskap Vägar till kunskap Vetenskaplig tradition Kategorier av vetand EPISTEME Tillstånd av välgrundad tro Det som inte kan vara annorlunda

11 Episteme Nous och Techne 1. Vetandet (episteme) tillstånd av välgrundad tro (know what) 2. Insikt (nous) uppenbara och nödvändiga sanningar 3. Kunnande (techne) skicklighet i produktion (know how) DOXA Det allmänt accepterade Den allmänna uppfattningen KUNSKAP OM KUNSKAP Kriterier för kunskap Vägar till kunskap Vetenskaplig tradition Kategorier av vetand SOFIA Den teoretiska visheten NOUS Intelligent slutledning THEORIA Betrakta och analysera EPISTEME Tillstånd av välgrundad tro Det som inte kan vara annorlunda

12 Sofia och Fronesis Två intellektuella dygder 1. Teoretisk visdom (sofia) handlar om det som inte är upp till oss hur världen är allt som inte kan vara annorlunda 2. Praktisk visdom (fronesis) Handlar om det som är upp till oss vår påverkan av världen allt som kan vara annorlunda

13 Tre aspekter av fronesis Praktisk visdom är förmågan att handla rätt (eller åtminstone snarare bättre än sämre) 1. Sunda principer man bär på de rätta värdena, generella etiska insikter de korrekta översatserna 2. Urskiljningsförmåga att kunna se när olika relevanta omständigheter föreligger perceptuell förmåga 3. Sammanvägningsförmåga att utifrån principer och det partikulära nå den rätta slutsatsen/handlingen

14 Lockelser på kunskapens väg Till vår animaliska sida finns en tendens till njutning och bort från smärta fyra relationer till lockelser 1. Måttfullhet lockelserna påverkar oss inte 2. Viljestyrka vi kan motstå lockelserna 3. Viljesvaghet (kraftlöshet, obetänksamhet) 4. Måttlöshet

15 Vetenskapsteoretiska frågeställningar Förhållandet mellan teori och praktik Förhållandet mellan teori och verklighet Förhållandet mellan teori och erfarenhet Är objektiv kunskap möjlig? Är objektiv kunskap önskvärd?

16 Vad skiljer mellan inställning, åsikt, sanning och förklaring

17 Inställning - Åsikt Sanning Inställningar baseras på värdeomdömen, är subjektiv Åsikter är verklighetsomdömen som kan vara sanna eller falska baseras på tro, övertygelse, uppfattning förmodan stödjs av auktoriteter

18 Tre kriterier för kunskap Sanning Korrespondensteorin - Det som överensstämmer med den faktiska verkligheten är sant. Det finns en överensstämmelse med det jag tar som sanning (mitt påstående) och det förhållande jag uttalar mig om (det som faktiskt existerar) Uttalandet jag har smärta är INTE sant enligt korrespondensteorin eftersom smärta saknar fysisk verklighet

19 Tre kriterier för kunskap Sanning Koherensteorin sanningen bestäms inte utifrån verkligheten utan utifrån sig själv Något är sant om det sammanhänger med ett system av andra sanningar jfr matematik

20 Tre kriterier för kunskap Sanning Den pragmatiska sanningsteorin En utsaga är sann om den ger mer fruktbara konsekvenser än andra utsagor Problem det som är sant på kort sikt, behöver inte vara det på längre sikt - SVARTA SVANAR

21 Förklaring

22 Vad är en vetenskaplig Förklaring Varje förklaring innehåller två delar Explanandum = ett fenomen, process händelse handling som vi inte förstår eller vill förstå bättre Explanans = Förklaringen - ett mönster en lagbundenhet ett påstående som förklarar Explanandum. Explanans bör vara mindre komplex än Explandandum

23 Förklaring Oberoende av subjektiv värdering Inte tillfällighet, inte Guds hand, inte de medverkandes dumhet Tre förklaringsmodeller Orsaksförklaring (varför hände det - fysiska fenomen) Funktionalistiska fenomen (vad kommer att hända - biologi, sociologi) Ändamålsförklaringar (vad var tänkt att hända - intention i mänskliga handlingar)

24 Orsakssamband enligt Hempel (Hempel ) Men det räcker inte att beskriva sambandet mellan orsak och verkan, man måste också förstå hur sambanden uppstår Orsakssamband är de enda giltiga vetenskapliga förklaringarna Deduktiv-nomologisk förklaringsmodell Bakom varje förklaring finns en teori eller lagbundenhet som bär upp orsaken till det fenomen men vill förklara ( the covering law

25 Funktionalisitska förklaringar Förklarar ett fenomen mede hänvisning till fenomenets verkan (inte dess orsak) Varför feber Orsaksförklaring baserad på fysiologi Funktionalistisk förklaring baserad på varför det är bra för patienten att få feber, när man får en bakterieinfektion bakteriens utveckling försvåras om kroppstemperaturen stiger Funktionalistiska förklaringar också inom sociologi, psykologi

26 Ändamålsförklaringar Beskriver åsyftade följdverkningar Motiv till en viss reaktion Samband mellan handlingen och motivet till handlingen

27 KUNSKAPSINTRESSEN

28 Tre kunskapsintressen (Habermas) Det tekniska kunskapsintresset naturvetenskaplig metod empirisk analytisk Syftar till att kontrollera och förutsäga den fysiska världen Praktiska anvisningar och konkreta förklaringar

29 Tre kunskapsintressen (Habermas) Det praktiska kunskapsintresset humanvetenskapernas metod historisk hermaneutisk vetenskap Språket som miningsbärare Ömsesidig förståelse och inlevelse genom att den språkliga interaktionen vidgar världen

30 Tre kunskapsintressen (Habermas) Det emancipatoriska (frigörande) kunskapsintresset grundval för filosofi, samhällskritik Systematisk handlingsorienterad vetenskap Undersöker sociala lagbundenheter, ideologiska missförhållanden, förtryckande samhälls- och maktstrukturer Ganska långt från positivismens enhetsmetod

31 Ideografisk och nomotetisk Ideografisk kunskap beskriver enskilda händelser och fenomen utifrån deras säregna karaktär (Berlinmurens fall) - humanvetenskap Nomotetisk söker lagbundenheter söker de lagar som förklarar, övergripande samband - naturvetenskap

32 Fakulteter Naturvetenskap matematik, fysik, kemi och biologi - Positivism Humanvetenskap språk litteratur, konsthistoria Fenomenologi och hermaneutik Samhällsvetenskap sociologi, ekonomi, statskunskap kritisk teori (Marx, Freud, Hbermas, Marcuse)

33 KUNSKAP

34 OBJEKTIVT OCH SUBJEKTIVT

35 Objektivt och subjektivt Kan vetenskap vara objektiv bör den vara objektiv Är valet av objekt och metod objektiv Är datainskalingen objektiv Är bearbetningen objektiv

36 Observatörens subjektivitet Francis Bacons ( ) idollära (villfarelser) 1. Stammens fördommar fördomar sammanhängande med människans natur antropomorfism 2. Grottans fördomar vår begränsade horisont 3. Torgets fördomar misstag beroende av språkets mångtydighet 4. Teaterns fördomar vanföreställningar som är kulturellt betingade paradigm

37 Objektivitet Mätbarhet mät det som kan mätas, omvandla det som inte kan mätas till mätbarhet Analys/Syntes analysera på mikronivå Orsak verkan allt i naturen har en orsak, varje fenomen måste studeras isolerat Verifierbarhet allt ska kunna reproduceras

38 Bevisföring Känna till känna igen - kunna se situationen i ett sammanhang Rationalister anser att förnuftet är den främsta kunskapskällan Empirister ser erfarenheten som den främsta källan

39 Bevis Ett bevis består av tre delar 1. Det vi vill bevisa (hypotes teori) 2. Bestyrkandet av sanningshalt (argumentation och logik) 3. Belägg (data kvalitativa och kvantitativa) Övergången från belägg till bevisning kallas slutledning

40 Deduktion Deduktiv slutledning Alla människor är dödliga Sokrates är människa Sokrates är dödlig Om premisserna är sanna är slutledningen sann Absolut sann slutledning Ingen ny kunskap genereras

41 Deduktion Euklides från Alexandria 300 f.kr Med hjälp av axiom kan man sluta sig till teorem. Man kan också utgå från hypoteser eller provisoriska antagenden (Kvasideduktiv metod) Patienter med diabetes ska behandlas med insulin Patienten har diabetes Patienten ska behandlas med insulin

42 Deduktion Ideal axiomatisk Kunskapskälla förnuft Fördel säker kunskap Nackdel ingen grundläggande ny kunskap

43 Induktion Deduktion bygger på sanningen Induktion skapar sanning Börja med observation tillförlitliga observationer av konkreta enskildheter Använd data för att sluta dig till allmänna principer

44 Induktion Ideal observation och experiment Kunskapskälla erfarenhet Fördel ny grundläggande kunskap Nackdel ingen säker kunskap

45 Hypotetisk deduktiv metod Hypotesprövning ställ upp ett antal hypoteser Genom deduktion avgör man konsekvenserna om hypotesen är sann eller falsk hypotesen blir testbar Hypotesen testas empiriskt Endast falsifiering ger säker kunskap (Popper)

46 Abduktion kreativ bevisföring Vi utgår från initiala kunskaper Formulering av en förklarande (kreativ) hypotes Ger hypotesen en bättre förklaring än den vi hade förut Testa empiriskt Formulera en ny hypotes Fortsätt till den bästa förklaring hittats

47 Abduktion Ideal nå fram till bästa förklaringen Kunskapskälla kreativitet (förnuft och erfarenhet Fördel pragmatisk kunskap Nackdel brist på logik

48 Logisk positivism Popper (1945) Vetenskaplig objektivitet = intersubjektivitet forskningsresultat kan återskapas av andra forskare värderingsfrihet, opartiskhet, allsidighet, universalitet

49 Den logiska positivismen Ideal betrakta endast det positiva, det som kan observeras Språk matematik och logik Intersubjektivitet förmedla observationer till andra Verifierbarhet en utsaga ska kunna provas empiriskt Värderingsfrihet värderingar har ingen plats i vetenskapen Enhetsvetenskap vetenskapen har en gemensam grund och en enda metod

50 Hermaneutik Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det? Man försöker inte söka efter en absolut sanning, eftersom det enligt den hermeneutiska kunskapsteorin inte finns någon sådan sanning. Förförståelse De kunskaper en uttolkare redan har, blir bakgrunden till hans/hennes tolkning av ett fenomen. Man måste förstå ett fenomen i den kontext det förekommer i, exempelvis det samhälle och den tid som en viss text skrevs i. En förutsättning för hermeneutisk forskning är insamlandet av material. För att kunna dra slutsatser utan att generalisera måste därför forskningen baseras på stora underlag.

51 Den hermeneutiska cirkeln Den hermeneutiska spiralen", - tolkningen växer fram i en cirkulär rörelse mellan individens förförståelse och möten med nya erfarenheter och idéer, vilket leder till ny förståelse som i sin tur blir förförståelse i kommande tolkningsansatser. När man tolkar en text, är helhetsbilden man får beroende av den mening man finner i textens enskilda delar. För att motivera tolkningen av texten som helhet, måste man hänvisa till tolkningarna av olika avsnitt i texten, som meningar eller kapitel. Meningen uttolkaren tillskriver dessa mindre element är också beroende av den helhetsbild eller större mening som han/hon ger till texten som helhet. Begreppet hermeneutisk cirkel handlar om dessa samband mellan helhet och delar; tolkningar bygger alltid på andra tolkningar.

52 TEKNISK BILDNING

53 Teknikvetenskap problemförståelse och problemlösning Problemlösning Problemförståelse Positivistisk Hermeneutisk Fakta Nytta Sofia Fronesis Kvantitativ Kvalitativ Generell top down Speciell - bottom up Know what Know how

54

55 Teknisk bildning Finns i gränssnittet mellan tekniskt skapande, problemlösande, praktiserande, och bildningens intellektuella karaktär Där tekniska överväganden möter överväganden av annan karaktär moraliska, politiska, ekonomiska sociala

56 Tre grunddimensioner Teknik kunskap - att handla i en teknisk process för att uppnå ett resultat Engagemang har en koppling till viljan att förvekliga och kompetens att överblicka och värdera konsekvenser av handlingen Handlingen driver processen framåt och har koppling till kunskap och engagemang,

57 Kunskaper måste efterfrågas och hanteras i en etablerad kunskapsteoretisk bas, inbegripet etiska och samhälleliga perspektiv Basalt är att kunna bedöma konsekvenser av tekniska handlingar liksom att kunna förhandla kring den tekniska processens system

58 Engagemang praktiken förutsätter en relation mellan individer och processer dr processen har känslomässig och intellektuell betydelse i individens liv Handlingen driver processen framåt och har koppling till kunskap och engagemang,

59 Elementär och kvalificerad praktisk kunskap (Polanyi) Karakterisering av praktiskt kunnande: Polayni (1946) skiljer på två typer av praktiskt kunnande Elementär praktisk (Praktisk kunskap av typ I) kunskap karakteriserad av Kunskapsutövning styrd av strikta regler Förmåga att lösa rutinuppgifter i en förutsägbar och stabil miljö Utbildning förmedla i form av föreskrifter Föreskrifter utfärdade av en central auktoritet som sörjer för utveckling och innovation Individens kunskap består i att inordna sig under reglerna Kvalificerad praktisk kunskap (Praktisk kunskap av typ II) kompetens Kunskapen vilar på regler som är vaga och som måste anpassas till situationen Kunskapen förutsätter nytänkande teknikområdet är svårförutsägbart och instabilt Kunskapen förmedlas genom verkliga exempel som prövar den kunskap som läraren förmedlar Auktorisation och innovation är spridd bland kunskapsutövarna Kunskap och auktorisation vilar på professionellt samvete som förenar innovation med kritik Kunskap vilar på regler som är vaga, svår formulerade och mångtydiga och som måste anpassas till situationen Individens kunskap och autoritet vilar på ett professionellt sanmvete som förenar innovation och kritik

60