Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen
|
|
- Ann-Marie Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen Målsättning: Jag skall föröka belysa hur ett traditionellt kunskapsbegrepp förhåller sig till vetenskap och vetenskaplig teoretisering. med några exempel belysa gemensamma komponenter mellan kunskap och vetenskap. försöka visa att en den traditionella (filosofiska) kunskapsteorin och vetenskapen delvis båda är motiverande av en strävan efter säker kunskap. Jämförelsen mellan det traditionella kunskapsbegreppet och vetenskap/vetenskaplig metodologi ger en antydan om hur frågan vad är vetenskap? kan besvaras.
2 Vad är kunskap? En traditionell uppledning mellan olika former av kunskap. 1. Deklarativ kunskap (propositionell kunskap). Beskrivande kunskap som kan uttryckas i påstående form. Att veta att..p Ex. Pelle vet att Hitler begick självmord Deklarativ kunskap är relaterad till sk. faktakunskap 2. Kunskap via bekantskap (Bertrand Russell). Alternativ formulering: kunskap via upplevelse. Kunskap som nödvändigtvis inte behöver (kunna) uttryckas deklarativt. Ex. att veta hur det är att vara en fladdermus. Man kan argumentera för att varje deklarativ beskrivning nödvändigtvis utelämnar något väsentlig komponent om det som man förväntas ha kunskap om. Ex 2. Att veta hur färgen röd ter sig för en observatör. Ex 3. Att veta hur det är att vara gravid. En möjlig konflikt mellan deklarativ kunskap och kunskap via upplevelse. Läkaren och den gravida kvinnan som inte kan enas om vem av dem som har mest kunskap om graviditet.
3 3. Procedurell kunskap. Alternativa formuleringar: tyst kunskap eller praktisk kunskap (praxis). Att veta hur man gör x Några paradigmatiska exempel på 3: Cykla, simma, skriva, läsa, tala grammatiskt korrekt osv. Procedurell kunskap är relaterad till nyckelbegrepp som förståelse och färdigheter. Procedurell kunskap är ofta mycket svår att verbalisera i deklarativ form. Tänk på följande exempel: Att i påståendeform försöka förklara för någon hur man gör när man håller balansen på en cykel. Ex. 2. Att veta hur man gör när man skriver en uppsats eller doktorsavhandling. Relationerna mellan 1-3 är mycket komplicerade. T.ex. även om avhandlingsskrivande till stora delar involverar procedurell kunskap så kommer samtliga viktiga forskningsresultat i den skrivna avhandlingen att uttryckas som deklarativ kunskap. Detta kan vara fallet trots att avhandlingen kanske handlar om just procedurell kunskap.
4 Deklarativ kunskap Att veta att något är fallet (i kontrast mot att blott tro eller ha en uppfattning om att något specifikt är fallet) En traditionell karakteristik (eller analys) som återfinns redan hos Platon. Om något skall kvalificera som kunskap så måste minst tre villkor vara uppfyllda. Kunskap = välgrundad, sann uppfattning 1. Man måste tro att P (t.ex. att det regnar). Alternativt ha en uppfattning eller trosföreställning om P. 2. Jag måste vara berättigad (eller rättfärdigad) i min tro att P. 3. P måste vara sant. Några exempel: - jag tror att det regnar. På frågan hur vet du det? svarar jag jag bara tror det. Endast villkor 1 är uppfyllt men det finns inget berättigande. - Jag tror att Runar och kronprinsessan träffas under romantiska former i smyg. Hur vet jag det Jag hörde det av en välinformerad källa.
5 Jag har uppfyllt två villkor: jag har en välgrundad uppfattning. Men uppgiften om Runar och kronprinsessan visade sig vara falsk vid närmare granskning. Slutsats. Jag trodde att jag visste hur det låg till men jag hade fel jag hade alltså ingen kunskap. En viktig skillnad mellan att blott: - tro att p - att veta P Former av berättigande - att observera att P - att kontrollera uppgiften med andra observationer - Undanröja felkällor Alla tänkbara svar på frågan: hur vet du det?. En trosföreställning eller ett påstående kan vara mer eller mindre berättigat eller välgrundat.
6 Påståendet måste också vara sant för att kunna kvalificera som kunskap annars trodde jag endast att jag visste P. (jag håller något för sant som visade sig vara falskt. Sanning = def Att om sakerna säga så som det är Falskhet = def att om sakerna säga så som det inte är (Aristoteles) Gettierfall Gettier har försökt visa att det finns fall som man kan påvisa där alla villkor är uppfyllda men att vi inte skulle gå med på att dessa exemplifierar kunskap. S.k. Gettierexempel. Jag läser i en vederhäftig morgontidning att ett JAS-plan har störtat under en provflygning i sthlm.
7 Till saken hör att journalisten som skrev artikeln i ett anfall av sinnesförvirring har hittat på hela händelseförloppet. Till saken hör också att (vilket varken jag eller journalisten visste någonting om) att det faktiskt har störtat ett JAS-plan i sthlm under en provflygning precis så som det beskrivs i artikeln (dvs, det är sant). Problem: Alla villkor verkar uppfyllda (sann, berättigad tro) trots bär det emot att uppfatta saken som ett uttryck för kunskap. Ex2: Runar och kronprinsessan. Det verkar mer naturligt att säga att man trodde att man visste, men att man hade fel. Gettier visar på den traditionella analysens begränsningar. Men mer precist vad?
8 Möjligtvis: att det faktum som gör påståendet sant bör vara relaterat till trosföreställningen och berättigandet. Vad kan man veta? Problemet med den mänskliga kunskapens omfattning och begränsningar. Descartes (1641) Det metodiska tvivlet: vad är det möjligt att tvivla på? jag har haft felaktiga uppfattningar så många gånger Metoden: tvivla på allt som går att tvivla på. En sats som Descartes argumenterade för att han inte kunde meningsfullt betvivla: Jag tänker. Descartes ger uttryck för en kunskapsteoretisk fundamentalism. Projektet: Kunskapen bör ges en säker och stabil grund.
9 Tänk på att följande exempel är konstruerade för att adressera frågan om vad som är möjligt att ha kunskap om i princip (inte i första hand vilka frågor som roar oss..). Ex. Kan vi veta att vi inte drömmer just nu? Chuang-Tzu: Jag drömde att jag var en fjäril. -Kan vi veta om vår upplevelsevärld är en systematiskt illusion eller ej The Matrix. Hjärnor i näringslösning. -Hur vet vi att världen inte kom till för en sekund sedan komplett med minnen och allt (dvs, alla fakta som tycks göra det rimligt att anta t.ex. en evolutionshistoria är illusoriska) Kan vi överhuvudtaget ha kunskap om dessa företeelser? Slutsatser: vissa frågor tycks inte kunna besvaras i termer av säker kunskap.
10 Två kunskapstraditioner 1. empirism (betonar erfarenhetens roll i samband med kunskap) Ex. satsen: Det regnar - Tigern är ett rovdjur - Solsystemet har 9 planeter (Jorden har 1 måne) Hög grad av säkerhet 2. Rationalism. Betonar förnuftet och logikens roll i samband med kunskap. a priori kunskap (före erfarenheten) ex1: Alla ungkarlar är ogifta. Ex2: 2+2=4
11 Modern vetenskap har integrerat element från både empirism och rationalism. Båda traditioner är delvis motiverade av en strävan efter säker kunskap. Empiristernas kritik av rationalisternas kunskapsideal: - a priori kunskap är (billig) trivial eftersom den inte säger något intressant om världen (som vi inte redan visste). Rationalisternas kritik av empiristernas kunskapsideal: Kunskapsanspråk a posteriori är i princip felbar. Det är i svårt att en gång för alla etablera den empiriska kunskapens giltighet (sanning) eftersom det man på nuvarande grunder håller för sant kan visa sig vara falskt i framtiden.
12 Empirism och rationalism: vetenskaplig metodologi Några verktyg: Rationalism: Deduktion (Logik läran om korrekta resonemang) Modus ponens: - Alla människor är dödliga - Sokrates är en människa. Slutsats: Sokrates är dödlig Det ovan angivna exemplifierar ett giltigt resonemang. Om premisserna är sanna (hypotetiskt) så är också slutsatsen sann. Deduktion har sanningsbevarande egenskaper.
13 Ex 2. - Några filosofer är lärare - Filip är filosof.. Slutsats: Filip är lärare (felaktig slutledning) Ex Alla bankrånare är rika - Filip är rik.. Filip är bankrånare (felaktig slutledning) Modus tollens Alla filosofer är lärare Filip är inte lärare Slutsats: Filip är inte filosof Observera att sanningen hos påståendena bland premisserna är oberoende av slutledningarnas korrekthet.
14 Ex. - alla planeter består av ost - jorden är en planet.. slutsats: Jorden består av ost Om premisserna är sanna så garanterar en korrekt härledning en sann slutsats. Huruvida premisserna är sanna eller falska kan inte avgöras med logikens hjälp! Induktion: sanning hos generella påståenden Ex. 1. en observerad svan är vit 2. observerad svan är vit 3. observerad svan är vit n observerad svan är vit. Slutsats: generell lag alla svanar är vita
15 Premiss: Alla svanar jag har observerat är vita Slutsats: Alla svanar är vita Notera att slutsatsen är inkorrekt på rent logiska grunder. Hur många observationer vi än gör så har vi ingen logisk garanti för att vår slutsats verkligen är korrekt. Summering av induktion: 1. Det går inte att etablera en allmän lags giltighet enligt schemat det gäller för alla x att de har egenskapen E, hur många bekräftande observationer som än görs. 2. Men kan däremot falsifiera en generell lag genom en enda observerad motinstans. (t.ex. en observerad svart svan) Det råder en asymmetri mellan sanning och falskhet i samband med induktiva slutledningar. Tänk på tillit: Svårt att etablera men lätt att bli av med.
16 Den hypotetisk-deduktiva metoden: en inflytelserik modell som integrerar induktion och deduktion. Skapande fas: formulera en generell hypotes Deduktiv fas: avgöra vilka slutsatser om enskilda fall som följer från hypotesen. Empirisk fas: observera de enskilda fallen och se om det observerade överensstämmer med hypotesens konsekvenser. Utfall Alternativ 1: alla observerade fall stämmer med hypotesen Slutsats: hypotesen kan vara sann Alternativ 2. Något observerat fall stämmer inte med hypotesen. Slutsats: hypotesen är falsk.
17 Exempel: Francesco Redi (Florens 1688) Rådande föreställning: maskar alstras spontant i ruttet kött. Redi misstänkte att flugor som ofta var i kontakt med köttet var relaterat till maskarnas närvaro. Jag blev övertygad när jag lade märke till att innan köttet blev fullt av maskar, svärmade det flugor kring det av just samma slag som senare föddes i det. Tro som inte bekräftas av försök är fåfäng. Därför lade jag en (död) orm, lite fisk och en skiva kalvkött i tre stora kolvar med vid hals. Dessa tillslöt och förseglade jag. Sedan fyllde jag samma antal kolvar på samma sätt men lämnade dem öppna. Flugor sågs ideligen passera in och ut i de öppna kolvarna. Köttet och fisken i dem blev bemängda med maskar. I de slutna kolvarna fanns inga maskar, trots att innehållet nu var ruttet. Sålunda kan köttet av döda djur inte alstra maskar utan att ägg från de levande läggs inuti det. Eftersom luften hade utestängts från de slutna kolvarna gjorde jag ett nytt försök för
18 att utesluta alla tvivel. Jag lade kött och fisk i en bägare som täcktes med gasväv. För att ytterligare skydda den mot flugor placerade jag den i en gastäckt bur. Jag såg aldrig några maskar i köttet trots att det fanns många på buren och flugor hela tiden landade på den yttre gasväven och placerade sina maskar där. Summering Teori = def (generell definition): en uppsättning deklarativa satser (en enskilda och generella företeelser) Vilseledande uppdelning: 1. Naturvetenskap 2. Humanvetenskap Man kan bedriva humanvetenskaplig forskning med många av de metoder som används inom naturvetenskaperna.
19 En mer upplysande uppdelning: 1. Positivistisk vetenskapsteori (ej detsamma som logisk positivism) - Fokus på empiri och kvantifiering över observerbara företeelser. 2. Hermeneutisk vetenskapsteori - Tolkning och förståelse av människans livsvärld. Observera att båda traditioner betonar att kunskapen behöver berättigas (med reservationen att berättigandet ser ut på olika sätt). Minimal (vid) definition av vetenskap som välgrundade antaganden. Hur säkra dessa antaganden är står i proportion till hur välgrundade de är. - logisk (garanterat säker) sanning säger ingenting innehållsmässigt om hur världen är beskaffad.
20 - Empirisk kunskap är i princip felbar (eller reviderbar) men ger oss i bästa fall upplysningar om hur världen kan vara beskaffad. En metafor: Målsättnigen att grunda den vetenskapliga kunskapen är analogt med att driva ner pålar i ett träsk. Ju längre ner de drivs ner ju säkrare men de kan inte drivas ned till ett fundament som garanterar säkerheten hos våra teoretiska konstruktioner på en högre nivå. Priset som betalas för informativ empirisk kunskap är att det inte finns någon giltig garanti för kunskapens säkerhet den empiriska kunskapens är i princip felbar.
Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merEpistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt
Läs merVetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken
Läs merSolen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.
Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merSeminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:
Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merViktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:
FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans
Läs merDelkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merFöreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merKUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.
FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merFöreläsning 3. Positivistiska teorier 1
Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:
Läs merTentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)
Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merQuine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.
Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?
DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik
Läs merINTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012
INTERNATIONELLA GYMNASIET Vetande Om villkoren och gränserna för vårt vetande Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 Vetenskapliga teorier är fiktioner, sa Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merDelkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)
Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merKRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition
KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte
Läs mer(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD
(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merKunskap och vetenskap
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Kunskap och vetenskap Definition av kunskap Typer och former av kunskap Vetenskaplig forskning Förklaringar 1 Det klassiska
Läs merHD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data
HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data En central vetenskaplig metod? Vetenskap har (minst) fyra olika komponenter: Att ställa upp hypoteser. Att verifiera hypoteser med logik. Att värdera
Läs merUtformning av resultatdiskussion
Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merPostprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Läs merIdentifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:
Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs merVETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren
VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs mer8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012
Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt
Läs merSanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast
Läs merFormell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs merLogik. Dr. Johan Hagelbäck.
Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion
Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs merPerception och kunskap
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten
Läs merEtt grundläggande teoretiskt problem : ett debattinlägg med anledning av Mats P. Malmers inlägg i Fornvännen 1980 Herschend, Frands Fornvännen
Ett grundläggande teoretiskt problem : ett debattinlägg med anledning av Mats P. Malmers inlägg i Fornvännen 1980 Herschend, Frands Fornvännen 1982(77),s. 148-151 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1982_148
Läs merGenerellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:
FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att
Läs merKunskap och skäl. 1 Kunskapsbegreppet
Kunskap och skäl av Sören Häggqvist (preliminär version, citera ej!) 1 Kunskapsbegreppet Vad är kunskap? Det finns ett svar på den frågan som ibland kallas för "den klassiska kunskapsdefinitionen", eftersom
Läs merTentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet
Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 121012 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 19,5 eller 17 eller 21
Läs merVetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier
Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merTentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet
Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merLogik och modaliteter
Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.
Läs merVetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt
världen i rationella termer i stället för mytiska den gängse förklaringsmodellen Vara objektiv i alla situationer 1 - - - 2 - -? Empirism (Aristoteles) använder induktion Empirism-atomistisk Klassisk medicinsk
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merVetenskapsteori. Vetenskapsteori Innehållet för dagen. Innehållet i morgon. Forskning själva processen för att nå kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till självständigt arbete Läkarprogrammet T10 Dag 1 Per Lytsy läkare/forskare Institutionen folkhälso- och vårdvetenskap Arbetsrehab, Arbets- och miljömedicin, UAS Innehållet
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs mer