INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012

Transkript

1 INTERNATIONELLA GYMNASIET Vetande Om villkoren och gränserna för vårt vetande Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 Vetenskapliga teorier är fiktioner, sa Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda något sådant? Kan man över huvud taget ta detta påstående på allvar och inte bara som ett skämt eller effektsökeri? Och när man säger att det inte finns någon sanning, eller att det faktiskt finns det, vad menar man egentligen då, vad menar vi med sanning? Allt detta kommer vi att undersöka här.

2 Innehåll Introduktion Kunskap 2 Vetenskap Skepticism Empirism och rationalism Sanning

3 Introduktion Låten Jorden är rund av Olle Ljungström Jag står på en strand, en strand fylld av läppar, och äter luft, som kryddats med sand. Jag slår ut korken, och dricker ur flaskan, Jesus i sprit, rätt ut i blodet. Om jorden var rund, om jorden var rund men allt tyder på, allt tyder på, att den är platt. Jag vaknar på morron, och vet att nån tittar, nån som vet, hur det egentligen ska va, Jag tittar på klockan, som tittar tillbaka, vi håller tiden, och Jesus i sprit. Om jorden var rund, om jorden var rund men allt tyder på, allt tyder på att den är platt. 3 Ur novellen Ät nu mitt barn av Clarice Lispector Världen ser platt ut men det vet jag att den inte är. Vet du varför den ser platt ut? För när man tittar är himlen alltid uppe, den är aldrig under, den är aldrig bredvid. Jag vet att den är rund för det har jag hört, men den skulle bara se rund ut om himlen ibland var under en när man tittade efter. Jag vet att den är rund, men för mig är den platt, men Ronaldo vet bara att världen är rund, han tycker inte att den ser platt ut ( ) För jag har varit i många länder och jag har sett att i USA är himlen också uppe och därför tyckte jag att världen verkade alldeles rak. Men Ronaldo har aldrig varit utomlands och kanske tror han att det bara är i Brasilien som himlen är uppe, att den inte är platt på andra platser, att den bara är platt i Brasilien, att den rundar till sig på andra platser.

4 Diskussion introduktion Är jorden rund? Måste man vara berusad eller vara ett barn för att tycka att jorden verkar platt? 4 På vilka grunder anser vi oss veta att jorden är rund? Har du sett det med egna ögon? Hur mycket av det du anser dig veta baserar sig på dina direkta erfarenheter, och hur mycket har du bara lärt dig i skolan och vad du hört av experter? Hur kan du veta att du kan lita på vad andra har kommit fram till? Vet du hur dessa andra kommit fram till sina resultat och teorier? Hur kan du veta att deras tillvägagångssätt är tillförlitliga? Hur kan vi över huvud taget veta något? Vet du det? Så när allt kommer omkring, vet du verkligen att jorden är rund?

5 Övning Avgör om satserna 1-4 stämmer eller inte. Förklara hur du kom fram till ditt svar/eller hur du skulle kunna göra det. 1 (a) De flesta klockorna i det här klassrummet har rund form. (b) Cirkeln har rund form. (c) Jorden har rund form. 5 2 (a) Det regnar ute nu. (b) Antingen regnar det, eller så regnar det inte. (c) Det kommer att regna imorgon. 3 (a) Alla killar här i klassen är ogifta. (b) Alla ungkarlar är ogifta. (c) Sverige är det land i Europa som har flest antal singelhushåll. 4 (a) Lisa är längre än läraren. (b) Om Per är längre än Lisa, kan inte Lisa vara längre än Per. (c) Långa män får ofta högre lön. Diskussion övning Vad är gemensamt för alla a, b respektive c-satserna? De följer nämligen ett mönster, efter hur man kommer fram till om de stämmer eller inte.

6 Kunskapskällor För att avgöra om a-satserna stämmer eller inte, måste man se efter. Svaret på b-satserna kräver inte att man ser efter på samma sätt, för man tänker så att säga fram svaret. Svaret på c-satserna kan kontrolleras med hjälp av andras forskningsresultat, eller kräver att det görs en omfattande undersökning på forskningsnivå. 6 Det du alltså gjorde för att avgöra om satserna stämde eller inte i föregående övning, var att använda dig av någon av följande tre kunskapskällor - ❶Sinneserfarenheter ❷Tänkande ❸Vittnesbörd Förklaring Sinneserfarenheter = erfarenheter som vi får via våra sinnen: syn, hörsel, smak, lukt, känsel, balans, temperaturkänslighet, kroppsförnimmelse, placering och rörelse. Tänkande = omedelbar förnuftsmässig insikt, logik, matematik, definitioner. Vittnesbörd = andras uppgifter; vad andra har erfarit via sina sinnen eller kommit fram till via tänkande. Diskussion kunskapskällor Finns det fler kunskapskällor? Kan till exempel följande räknas som kunskapskällor: känsla, intuition, kroppen, drömmar? Kan man tala om en inbyggd kunskap i kroppen, som vet exakt hur allt ska skötas för att vi ska fungera? Finns det sanndrömmar? Kan man bara ha en känsla för att något är på ett visst sätt?

7 Har du egna erfarenheter av detta? Är intuition något i sig självt, eller något som man kan härleda till sinneserfarenheter och fördomar? Repetitionsövning 7 Avgör om följande satser är sanna och förklara hur du kan komma fram till det =4 2. I din klass är det 3o elever. 3. Det bor nästan 9 miljoner människor i Sverige. Svar Sats 1: Du räknar ut det i huvudet. Sats 2: Du måste se efter: titta på en klasslista eller räkna alla i klassen när alla är närvarande. Sats 3: Du måste kontrollera med statistisk fakta. Det är alltså fråga om tre olika kunskapskällor: sinneserfarenheter, tänkande och vittnesbörd, som vi har pratat om. En mer grundläggande fråga är dock: Vad är kunskap? Diskussion kunskap Vad är skillnaderna mellan de snarlika begreppen: kunskap, information, sanning och vetenskap? Precisera och definiera! Kan till exempel kunskap vara falsk? Är all kunskap vetenskap? Är vetenskap kunskap? Finns det olika sorters kunskap? Ge exempel. Kunskap

8 Ett sätt att skilja på kunskap och information är genom följande definitioner: Information Uppgifter som ännu inte har kontrollerats. 8 Kunskap ❶Fakta som man på goda grunder är övertygad om är sanna. ELLER/OCH ❷Att har förstått och införlivat kunskapen i sitt tankesystem; kunna tillämpa och relatera till annat. I skolan sysslar vi mest med teoretisk kunskap, och det kanske är lätt att glömma bort att det bara är en av alla sorters kunskaper som man kan ha. Här är några exempel på fler kategorier: Olika sorters kunskap Praktisk kunskap sy, snickra, byta glödlampa, etc. Kunskap som färdighet simma, cykla, spela fotboll, etc. Tyst kunskap att veta hur någonting är utan att kunna ange skäl Teoretisk kunskap att veta hur någonting är på goda grunder Övning kunskap Vad är nedanstående exempel på för sorts kunskap? Hur kan man avgöra deras sanningsvärde? 1. Daniel vet hur man bakar bullar. 2. Lina vet att teoriprovet nästa vecka kommer att gå bra. 3. Hanna kan dansa street-dance. 4. Martin vet att han är nervös inför en skrivning. 6. Robert vet att Västerås ligger vid Vättern.

9 7. Fredrik vet att Sokrates dömdes till döden. Källkritik Beroende på vad man vill undersöka i vetenskapliga arbeten, använder man de olika kunskapskällorna i olika utsträckning. Men en källa som man alltid måste använda sig av är vittnesbörd. Man bygger vidare på andras forskning, eller förhåller sig till den på ett eller annat vis. I ditt gymnasiearbete måste du sannolikt använda andras erfarenheter och tänkande som kunskapskällla. 9 Diskussion källkritik Hur källkritisk är du? Vad ställer du för krav på dina kunskapskällor? Hur kan du veta om en kunskapskälla är pålitlig eller inte? Krav på vittnesbörd De krav som man bör ställa på sina kunskapskällor är att: ❶Källorna ska vara äkta auktoriteter och experter. ❷Upplysningar ska kunna spåras tillbaka till sina ursprungliga källor. ❸Observationer ska vara beskrivna så att de kan upprepas. Diskussion källkritik Nätet förmedlar en mängd information. Kan vi förädla den till kunskap? Diskutera följande citat ur Källkritik för Internet (Göran Leth, Torsten Thurén, Styrelsen för psykologiskt försvar, 2000). Internet är ett synnerligen kraftfullt instrument när det gäller att skaffa information. På internet råder jämlikhet så till vida att alla åsikter kommer fram lika villkor, etablerade och udda, pacifistiska och krigiska, humanitära och rasistiska. Det är en felaktig föreställning att det går snabbt och enkelt att skaffa information via nätet. Tvärtom det fordras både noggrannhet och eftertänksamhet om Internet skall kunna användas till något annat än att inhämta den mest elementära informationen.

10 Det är också en illusion att tro att det går att informera sig utan att ha förkunskaper; kraven på sådana är i själva verket snarare större än mindre på Internet jämfört med konventionella medier. Den som söker information på Internet är utlämnad åt sig själv och sitt omdöme. Ingen auktoritet kan avgöra vad som är trovärdigt och vad som är otillförlitligt. 10 Repetition Det vi hittills har talat om är kunskap; hur vi får kunskap och den mer grundläggande frågan vad kunskap är. Du bör nu kunna svara på följande frågor: Vilka olika kunskapskällor har vi? Vad är skillnaden mellan kunskap och information? Vad finns det för olika sorters kunskap? Vilka krav bör man ställa på vittnesbörd som kunskapskälla? Vetenskap Vi ska nu gå vidare med att skärskåda vad vetenskapen är. Vetenskaperna är verksamheter som försöker utvidga vårt kunskapsfält. Men hur går man till väga vad är innebörden av att arbeta vetenskapligt?

11 Empiriska metoder Det är svårt att svara generellt på frågan, om vad ett vetenskapligt arbetssätt innebär, eftersom det finns så många olika typer av vetenskaper. En mittfåra går dock mellan naturvetenskaplig och humanistisk forskning, och vad som skiljer dem åt är framför allt vilken kunskapskälla man i huvudsak väljer att använda. 11 Empiri betyder erfarenhet, och empiriska vetenskaper är naturvetenskaper, så som fysik, kemi, biologi, geologi och medicin. De bygger huvudsakligen sin forskning på erfarenheter, det vill säga undersökningar, av verkligheten. Uppgift empiriska metoder Observationer Titta på ett avsnitt av Vetenskapens värld. Var uppmärksam på: Vad är det som undersöks? Hur går man till väga? Vilka begrepp och termer utgår man från? Uppföljning av uppgift empiriska metoder Empiriska vetenskaper använder inte rena sinneserfarenheter. Forskaren ställer sig inte bara ute en hel dag, lite var som helst, och hoppas på att det dyker upp något intressant. En forskare söker efter något speciellt, har motiverade förväntningar, och tar hjälp av teorier och begrepp för att strukturera erfarenheterna. Forskaren använder sig av speciella instrument och utför en bestämd observationsprocedur som redovisas, för att andra ska kunna upprepa undersökningen och pröva resultaten. En forskare hämtar alltså erfarenheter på ett styrt och målinriktat sätt och under kontrollerade former. På det här sättet gör man undersökningarna

12 enhetliga och upprepningsbara. Detta kallas för att man gör observationer, till skillnad från rena, direkta och tillfälliga erfarenheter. Experiment Ofta gör man någon form av ingrepp på verkligheten, eller på modeller av verkligheten. 12 Exempel Om man vill undersöka sambandet mellan kaffedrickande och koncentrationsförmåga, låter man en testgrupp dricka flera koppar kaffe, och en annan testgrupp inget kaffe alls, innan de utsätts för koncentrationskrävande uppgifter. Exempel Men om man vill testa stabiliteten i hus som ska byggas i jordbävningsdrabbade områden, är det lättare att bygga mindre modeller av husen, som man utsätter för simulerade jordbävningsliknande skakningar i ett laboratorium. Induktion En studie är ganska ointressant, om man betraktar resultatet av undersökningen, som något som bara rör just de individer som undersökts. Man vill ofta kunna säga något mer generellt än så. Exempel: Om kaffeexperimentet skulle ge resultatet, att de individer som druckit kaffe, skulle klara de koncentrationskrävande uppgifterna bättre, än de som inte gjort drack, drar forskaren gärna den generella slutsatsen, att kaffe ökar koncentrationsförmågan, hellre än att på just dessa personer hade kaffedrickandet en positiv effekt på koncentrationsförmågan. Man drar alltså en generell slutsats utifrån ett begränsat antal iakttagelser. Reflektion empiriska metoder Vad undersöker du i ditt gymnasiearbete? Vilka metoder använder du? Hur kommer du fram till dina slutsatser? Vilka kunskapskällor använder du? Vilka begrepp och teorier utgår du ifrån?

13 Repetition empiriska metoder Vid det här laget bör du ha ett hum om vad det innebär att arbeta vetenskapligt inom empirisk forskning. Du ska känna till vad observationer, experiment och induktion är. 13 Vetenskap innebär som sagt, att man systematiskt och med speciella metoder samlar in och ordnar kunskap. Att man bygger på fakta som kan kontrolleras av flera genom experiment eller observationer och drar generella slutsatser, så kallad induktion, utifrån dem. Diskussion empiriska metoder Tycker du att de empiriska vetenskapernas metoder är tillförlitliga tror du att dessa ger oss säker kunskap? Kan du komma på några brister hos dem något som man kan ifrågasätta? Kritik empiriska metoder Klyftan mellan empiri och teori Vetenskapliga teorier utmärker sig genom att vara allmänna. Men i och med detta överskrider de med nödvändighet det som de har konkreta, erfarenhetsmässiga belägg för. Det finns alltså ett gap mellan empiri (erfarenhetsmaterialet) och teori (slutsatserna). Teorin är alltid mer vidlyftig än den grundval den är baserad på. Brist på entydighet Empirisk data talar inte entydigt om hur teorin ska se ut. Det finns alltid flera möjliga teorier som kommer att passa lika bra ihop med de empiriska data man funnit. Förväntningarna styr vad man ser Alla förberedelser kan påverka ens förmåga att se saker på ett objektivt sätt, och rentav ge upphov till illusioner. Iakttagelserna blir allt för färgade av förväntningarna. En runforskare kan lite för lätt se runskrift i ett stenblock fast det bara är naturliga mönster på stenytan. Verifikation och falsifikation Det kan alltså vara svårt att hävda, att man en gång för alla har bevisat en vetenskaplig teori. Tidigare hade man som krav att en vetenskaplig teori måste kunna bevisas empiriskt. Det kallas för verifikation.

14 En vanlig uppfattning idag är att det är lättare att motbevisa en teori än att bevisa att den är sann. Man kanske inte kan bevisa teorier, men man kan åtminstone underkasta dem stränga prövningar, och tills man hittar ett motbevis håller man dem för sanna. Detta kallas för falsifikation. Teorier som kan få vilken erfarenhet som helst att passa ihop med ens påståenden kallas för gummiteorier. Ingen erfarenhet kan omkullkasta dem, helt enkelt för att de är för elastiska. De kan inte falsifieras. Därför är de heller inte vetenskapliga. Teorier inom teologi, psykoanalys och astrologi är ofta elastiska på detta sätt. I ditt horoskop står så tolkningsbara utsägelser om din närmaste framtid, att du kommer att uppleva att dessa infrias oavsett vad som händer. 14 Bristen på entydighet Låt oss stanna ett slag på kritiken om bristen på entydighet. Om vi till exempel ställer oss frågan - Varför dras föremål mot jorden? har det funnits flera teorier som svar på detta: Enligt Aristoteles ( f.Kr.) Hemlängtansteorin Eftersom allting kommer från jorden, så längtar det också tillbaka. Allt som växer kommer från jorden. Samma sak gäller människor och djur, eftersom vi lever av det som växer. Vatten och mineraler kommer också från jorden och längtar också hem. Enligt Newton ( ) Tyngdlagen En massa dras till en annan massa, som är proportionellt mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem. Urvalskriterier Ett sätt att komma till rätta med bristen på entydighet är att välja ut den mest lämpliga teorin utifrån ett antal urvalskriterier. Enkelhet Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en enkel teori framför en mer komplicerad. Ska förstås både kvantitativt och kvalitativt. Tankeekonomi:

15 Man ska skära ned sina antaganden till ett nödvändigt minimum. Pragmatism: Det är lättare att förstå och arbeta med enkla teorier. Man väljer den enklaste teorin av hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen. Konsekvens De grundläggande logiska grundprinciperna står överst på checklistan. Om en teori rymmer en motsägelse är den inte konsekvent, och det krävs mycket för att man ska ta en till synes inkonsekvent teori på allvar. Konservatism Man följer en försiktighetsprincip av vana och bekvämlighet, av praktiska skäl (det är bökigt och dyrt att byta teori), och av säkerhet; en äldre teori har normalt sett utsatts för mer omfattande kontroll. Det anses därför som ett plus att en teori är väletablerad. Så länge som en ny teori inte ger en klart bättre förklaring än den gamla, är det irrationellt att ansluta sig till den. 15 Djup Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en djupare förklaring, som inte bara hänvisar till en korrelation mellan observerbara storheter, men också pekar ut en underliggande mekanism. Omfång Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som förklarar flest fenomen, så länge den inte tummar på kravet på säkerhet. Integration Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som bäst överensstämmer med övriga teorier. En isolerad teori ses på med skepsis. Man strävar efter koherens att teorier ömsesidigt understödjer varandra. Fruktbarhet En teori som banar väg för ny forskning (ger upphov till nya intressanta frågeställningar, ägnar sig väl för empirisk kontroll, visar sig vara av stor praktisk nytta) är att föredra framför en teori som försvårar framsteg (svårt att undersöka empiriskt, beräknas). Övning urvalskriterier Utifrån urvalskriterierna: ska vi välja Aristoteles eller Newtons teori, om varför föremål dras mot jorden? Motivera med hjälp av urvalskriterierna! Övning verifikation Kan dessa hypoteser verifieras? 1. Någonstans i universum finns det intelligenta varelser som liknar oss. 2. Gud hör bön. 3. Risken för solkurva (kräkning genom solvärme) av järnvägsrälsen är störst i

16 juli. 4. Det är säkrare att flyga än att åka bil. 5. Den trevligaste svenska staden att bo i är Uppsala. 6. Det existerar en av sinnena oberoende verklighet. Övning falsifikation 16 Föreställ dig att du går till en sierska. Vilken hypotes är mest vetenskaplig utifrån falsifikationskriteriet? 1. Du har tur, en vacker dag får du en stor, oväntad summa pengar. 2. En person i din närhet kommer snart att bereda dig stor glädje. 3. Du kommer att vinna kr på måltipset den 5 juni i år. Övning hjälphypoteser I vetenskapshistorien finns det gott om exempel på forskare som med olika tilläggsantaganden försökt skydda sin teori från falsifiering. Den kan ju trots allt vara riktig, har många resonerat, och lagt till en ad hoc-hypotes (en hjälphypotes vars syfte är att rädda hypotesen) för att förklara det som inte stämmer. Det kan också röra sig om en äkta hjälphypotes som till slut går att testa och verifiera och därmed räddas hela teorin. Tag reda på hur det gick med följande berömda fall: Newtons teori om gravitationen har en enorm prestige i vetenskapshistorien. Med den kunde han förklara både planeternas rörelser och äpplets fall från trädet. Men i vissa avseenden stämde inte teorin. Några astronomer upptäckte i början av 1800-talet att planeten Uranus inte rörde sig enligt Newtons lagar. Detta kunde kanske falsifierat hela teorin, men i stället räddade man den genom en hjälphypotes vilken? Repetitionsfrågor 1. Vilka tre kunskapskällor har vi talat om? 2. Vetenskaper som främst använder sinneserfarenheter som kunskapskälla kallas vad? 3. När man använder sinneserfarenheter som kunskapskälla hur arbetar man då (tre saker)? 4. Vilka svagheter har observationer, experiment och induktion?

17 5. Dessa svagheter har gjort att det är svårt att uppnå verifikation, och i stället strävar man efter falsifikation. Vad innebär dessa begrepp? Kan du ge ett exempel på ett påstående som är omöjligt respektive möjligt att falsifiera? 6. Vilka urvalskriterier använder forskare för att välja ut den mest troliga teorin? Skepticism 17 Vetenskapskritiken har pekat på några brister i de empiriska vetenskapernas metoder. Men en mer grundläggande kritik mot de empiriska vetenskaperna är den, som rör våra sinnesförmågors brister och begränsningar. Övning Platons grottliknelse Föreställ dig att du sitter i en grotta. Det är en djup grotta och du står längst in. Du står vänd mot grottans inre vägg, med ryggen mot ingången. Eftersom du befinner dig så djupt in i grottan är det kolmörkt där du är. Dessutom är du fastkedjad från topp till tå. Du kan inte röra dig inte ens huvudet. Varken du själv eller de som står bredvid dig har du någonsin uppfattat. Så här har du stått hela ditt liv. Som tur är har det inte bara varit mörker och tomrymd. Bakom dig reser sig nämligen en manshög mur, och bakom denna mur brinner en eld, och människor med olika föremål på sina huvuden, passerar hela tiden förbi. Av skenet från elden kastas skuggor från föremålen mot grottväggen du står vänd mot, och människorösterna genljuder som ekon från väggen. Så det du ser är skuggor och det du hör är ekon. Eftersom du aldrig har upplevt något annat, så är du övertygad om att detta är allt som finns att detta är verkligheten. Diskussion Platons grottliknelse Vad säger den här associationsövningen dig? Hur kan man koppla den till frågan om kunskap och vetande? Tolkning Platons grottliknelse Det som Platons grottliknelse säger mig är, att så som vi upplever verkligheten inte nödvändigtvis överensstämmer exakt med hur verkligheten faktiskt är beskaffad. Var och en av oss är fångade i vår egen kropp, med dess begränsade sinnesförmågor. Sinnesförmågorna är den enda kanalen till verkligheten som vi har. De fyller vårt medvetande med sinnesintryck som inte exakt överensstämmer med verkligheten. I vårt medvande, vår egen lilla grotta, så kan vi bara uppfatta skuggor och ekon av verkligheten. Vi ser aldrig riktigt föremålen

18 sådana de är, eller hör de riktiga ljuden, sådana de är. Och det finns så oändligt mycket mer av verkligheten som våra sinnen inte kan uppfatta. Vi vet ju att vissa djur hör fler ljudfrekvenser än vad vi gör, och känner fler dofter. Vad mera är det som vi missar, på grund av våra sinnesförmågors begränsningar? Och hur ser egentligen hela verkligheten ut egentligen? Övning Müller Lyers pilar 18 Titta på de tre svarta linjerna här vilken av dem uppfattar du som längst och kortast? Du uppfattar förmodligen de svarta linjerna som olika långa, men när de rödmarkeras, ser du att alla visar sig lika långa. Det är de olika ändarna som gör att de antingen ser kortare eller längre ut. Övning Pinnen i vattnet För ner en lång och rak pinne (en penna till exempel) i ett kärl med vatten (ett glas till exempel), ungefär till hälften. Hur tycker du att pinnen ser ut när den förts till hälften ner i vattnet? Och när du lyfter upp den ur vattnet igen, hur ser den ut då? I vattnet ser pinnen bruten ut, men är rak när du lyfter upp den igen. Vad ska vi dra för slutsatser av det? Att den faktiskt bryts i vattnet och sedan blir hel, eller att vi ser fel? Reflektion Drömmar

19 Är du medveten om att du drömmer i dina drömmar? Eller har du rentav svårt att skilja på vad du bara har drömt och vad som faktiskt har hänt i verkligheten, när du vaknar? Eftersom du har sinnesintryck även i dina drömmar du ser, hör och känner smaker och dofter precis som i verkligheten, och du upplever allt som högst verkligt fram till du vaknar hur kan du då veta att det du gör här och nu inte är en dröm? Kan du ge mig några bra argument för att vi kan vara övertygade om att det här är verklighet till skillnad från dröm? 19 Ett absurt exempel De elaka robotarna Har du sett eller känner du till filmen Matrix? Titta annars på den. I stora näringsbassänger ligger människorna där kopplade till apparater, som simulerar falska sinnesintryck. Apparaterna gör att människorna upplever att de lever helt vanliga liv, medan de i själva verket används som batterier för de onda robotorna som tagit över världen. Hur kan du utesluta, att du inte ligger i en sådan bassäng? Kan du komma på ett argument mot detta? Den skeptiska frågan Övningarna, reflektionen och exemplet väcker frågor, om tillförlitligheten hos våra sinneserfarenheter. Vad ska vi dra för slutsatser av, att sinnena ibland verkar bedra oss och att vi ibland kan ha sinnesintryck utan att de motsvaras av en verklighet? Hur kan vi till exempel veta när de inte gör det? Tänk om de alltid gör det? Vad kan vi lita på och inte lita på av det som vi uppfattar? Kan vi över huvud taget vara säkra på att någonting alls av det som vi uppfattar med våra sinnen stämmer? Sammanfattning Kritiken mot sinneserfarenheternas tillförlitlighet rör deras begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten, deras brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt, och deras skiftande motsvarighet i en yttre verklighet: eftersom vi kan ha sinneserfarenheter utan yttre påverkan, som i drömmarna, så är frågan hur mycket av det vi upplever även i vakentillstånd, motsvaras av en yttre verklighet. Eftersom allt vi har direkt tillgång till är vårt medvetande, så kan vi aldrig få riktigt svar på frågan. De filosofer som ifrågasätter sinneserfarenheterna på detta sätt är antingen skeptiker, som anser att vi inte kan veta någonting, eller rationalister, som anser att det inte är genom sinnena, utan genom vårt tänkande och förnuft som vi når den sanna kunskapen. Men det absurda exemplet med robotorna drabbar även rationalisterna: Hur kan vi veta att det vi tycker är rimligt, logiskt och förnuftigt och riktigt är ett lurendrejeri av en illasinnad robot? Vi kanske blir matade med helt felaktiga föreställningar.

20 Diskussion skepticism Hur ser du på dessa ifrågasättande argument Kan du ta dem på allvar; verkar de rimliga eller är de bara absurda? Gör de skillnad i ditt sätt att värdera sinneserfarenheter? Kan du dra dig till minnes tillfällen då du själv tagit miste i fråga om vad du sett, hört, känt, etc? 20 Spelar det någon roll för dig, om vi lever ett liv som i Matrix? Repetition De argument som tagits upp mot sinneserfarenheter som kunskapskälla är Platons grottliknelse Illusionsargument (Müller Lyers pilar och pinnen i vattnet) Drömargumentet Bedrägeriargument (De elaka robotarna) De svagheter som dessa argument pekar på är Sinnesorganens begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten. Sinnesorganens brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt. Att sinnesorganen kan framkalla sinneserfarenheter utan en yttre verklighet. Empirism och rationalism Kan man dricka mer te, innan man har tagit första klunken? Kan man hugga huvudet av en katt, som bara består av ett huvud och saknar kropp i övrigt? Dessa är två frågor som ställs i Alice i underlandet, och svaret på dem är mer av logisk karaktär än empirisk, det vill säga man kan inte komma fram till svaret genom att undersöka saken. Det är en fråga om rent tänkande. Två skolor inom kunskapsteori kallas för empirism och rationalism. Empiri betyder som sagt erfarenhet, och ratio betyder förnuft. Empirism Empirister tror att vi får vår kunskap främst genom erfarenheten. Vi föds som tomma blad som erfarenheter skriver på, är ett känt citat från empiristen John Locke. Han insåg också att just på grund av alla osäkerhetsfaktorer som är

21 inblandade i våra sinneserfarenheter, kan vi bara komma fram till sannolik kunskap, aldrig säker och absolut kunskap. Rationalism Rationalister tror däremot att det är via vårt förnuft som vi kommer fram till kunskap och att vi föds med den. I och med att förnuftskunskap inte råkar ut för alla osäkerhetsfaktorer som sinneserfarenheterna gör, så anser man att denna kunskap ger oss absolut sann kunskap. Men hur kan man mena att vi föds med kunskap? 21 Idévärlden Platon var lärjunge till Sokrates, och han utvecklade en teori som Sokrates hade; att alla sanningar fanns i en speciell värld idévärden, eller formvärlden. Platon menade att denna värld erfar vi inte med våra sinnen, utan med vårt förnuft, och är skild från vårt förnuft, dvs. existerar utanför vårt medvetande på ett ickemateriellt och abstrakt sätt. Vi når den via vårt förnuft, men den finns oberoende av vårt förnuft. Sinnevärlden är den värld som vi uppfattar med våra sinnen. Den världen är en ofullkomlig, föränderlig och förvirrande skuggbild av verkligheten. Innan vi föddes vistades våra själar i idévärlden, och under färden till sinnevärlden där de bosatte sig i våra fysiska kroppar, så hann de glömma en hel del kunskap. Men genom att tänka koncentrerat och med hjälp av de rätta frågorna, så kan vi locka fram den kunskapen ur glömskan igen. Detta kallas för Sokrates barnmorskemetod: man förlöser fram kunskapen. Läsning Texten Menon Läsa Menon ur Platons dialoger. Spela upp dialogen för klassen med några kamrater, eller högläs den i mindre grupper för varandra. I denna text får lyckas Menons obildade slavpojke att räkna ut hur många fot olika geometriska figurer är blott genom Sokrates frågor. Att så här, genom rätt ställda frågor få en person

22 att själv komma fram till svaret, kallas som sagt för den Sokratiska barnmorskemetoden. Diskussion rationalism och empirism Vad verkar mest rimligt att vi föds med kunskap, åtminstone i någon form och i någon utsträckning, eller att vi föds helt tomhänta som tomma blad? Vad är egentligen rationellt tänkande intuition, omedelbar insikt, kännedom om betydelsen av våra begrepp, blixtsnabba mentala experiment? Är matematik baserat på tänkande eller sinneserfarenhet? Vi kan inte till fullo lita på våra sinnen. Men kan vi lita på vårt förnuft? Kan du komma på några osäkerhetsfaktorer för förnuftet som kunskapskälla? Vad litar du mest på: dina sinneserfarenheter eller förnuftet? Hur är förhållandet mellan sinnena och förnuftet? Är sinnena och förnuftet helt skilda funktioner, det vill säga är de helt oberoende av varandra? 22 Deduktion Liksom man skaffar sig en massa sinneserfarenheter till vardags varje dag, så tänker vi ju en massa varje dag. Hur kan man då använda tänkandet på ett mer vetenskapligt sätt? Jo, genom logiska lagar och metoder. Precis som observationer är ett slags styrda sinneserfarenheter i syfte att göra undersökningarna enhetliga och upprepningsbara, är logiken ett styrt tänkande i syfte att göra tänkandet enhetligt och upprepningsbart. Precis som en vetenskaplig forskare inte bara ställer sig utanför dörren och får se vilka sinneserfarenheter som erbjuds, sätter han sig inte heller bara vid skrivbordet och får se vilka tankar som slumpmässigt dyker upp. Ett exempel på hur man kan systematisera tänkandet är deduktion. Deduktion är en logisk metod som talar om vilka logiskt korrekta slutsatser man kan dra utifrån en viss information. Det viktiga här är, att vi inte kan dra vilka slutsatser som helst utifrån en given information, om vi vill tänka logiskt riktigt. Utifrån en viss given information, så följer vissa logiska slutsatser. Deduktion ställer alltså upp regler för vilka logiska slutsatser vi kan dra utifrån en viss information.

23 Obs! Deduktionen säger inte vilka slutsatser som är sanna, utan vilka slutsatser som är logiska. Om de logiska slutsatserna dessutom är sanna, beror på om informationen är sann. Modus ponens och Modus tollens är två vanliga regler för deduktion: Modus ponens 23 Om A så B (Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A) A (Du får MVG på alla prov i Filosofi A) Alltså B (Alltså får du MVG i Filosofi A) Modus tollens Om A så B (Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A) icke B (Du får icke MVG på alla prov i Filosofi A) Alltså icke A (Alltså får du icke MVG i Filosofi A) Deduktion spelar en väsentlig roll för i stort sett alla vetenskaper. Man testar en teori genom att härleda logiska konsekvenser av den och jämföra den med erfarenheter. Man drar slutsatsen att om teorin är sann, så måste man kunna göra den och den iakttagelsen, och omvänt följer det att om man gör en iakttagelse som strider mot teorins logiska konsekvenser, så kan teorin inte vara sann. Ett exempel: Ett exempel En forskare av vikingatiden resonerade på följande sätt om befolkningsantalen i Vorpasse: Det faktum att antalet gårdar steg, samt den omständigheten att bondgårdarnas storlek också fortsatte att vara ungefär som tidigare, tyder på att befolkningsantalen i Vorpasse inte förändrades på något väsentligt sätt under loppet av vikingatiden. Han resonerade så här: A= Befolkningsantalet förändras B= Antalet gårdar eller gårdarnas storlek förändras 1. Om befolkningsantalet förändrades (A), så skulle antalet gårdar eller gårdarnas storlek ha förändrats (B) 2. Antalet gårdar och deras storlek förändrades inte (icke B) 3. Alltså förändrades inte befolkningsantalet (icke A)

24 Fråga Om du tittar på det logiska mönstret i resonemanget, vilken deduktiv metod använde han? Övning Kom på egna exempel på Modus tollens och Modus ponens. Diskussion 24 Med deduktion så kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden. Om vi vill veta något om hur världen är inrättad, måste vi stödja oss på erfarenheten. Är alltdå deduktion bara en lek med ord? Sammanfattande övning kunskap och vetenskap Hur kan du motivera sanningsvärdet på följande satser? Tillämpa vad du lärt dig om kunskapskällor, vetenskapliga metoder, empirism och rationalism. 1. Linssoppan jag lagade igår smakade paprika. 2. X 2000 är det enda tåg som inte stannar vid den här stationen. Eftersom det förra tåget inte stannade, så måste det ha varit x Min skola kommer att finnas kvar i morgon. Alltså är det bäst att göra läxan. 4. Kalle och jag är släkt eftersom vi är sysslingar. 5. Enligt uppslagsboken är Lima Perus huvudstad. 6. Just nu har jag tandvärk. 7. Den kortaste sträckan mellan två punkter är en rät linje. 8. Olof Palme blev mördad Jag vet att vi inte passar för varandra. 10. Gud existerar. Sanning Vi har frågat oss om kunskap alltid måste vara sann, eller om man kan tala om falsk kunskap, och vi har frågat oss om vetenskapens teorier kan komma fram till sann kunskap. Men vad är då sanning? Diskussion

25 Har du några förslag på hur vi ska förstå vad sanning är? Definition Här är några förslag. Sanning är en fråga om Korrespondens En teori är sann om den överensstämmer med verkligheten Koherens En teori är sann om den överensstämmer med andra etablerade teorier Funktion En teori är sann om den visar sig fungera i praktiken Konstruktion En teori är sann om den överensstämmer med vår konstruerade uppfattning om verklighet 25 Övning sanning Vilka olika sanningsdefinitioner är följande resonemang exempel på? 1. Kunskap är ett mentalt redskap för att förstå verkligheten och den konstrueras i ett samspel mellan sinnesintryck och förnuft. 2. Att säga om det som är att det inte är, eller om det som inte är att det är, är falskt, medan att säga om det som är att det är, och om det som inte är att det inte är, är sant. (Aristoteles) 3. Det som vi inser mycket klart och mycket tydligt är helt sant. (Descartes) 4. Kunskapen har ingen absolut giltighet den består av provisoriska sanningar som kommer att bytas ut när det kommer något annat som visar sig vara mer användbart. Diskussion Vilken sanningsteori föredrar du? Motivera! Avslutande fråga Låt oss avsluta med samma fråga som vi började med: Vetenskapliga teorier är fiktioner, hävdade Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda något

26 sådant? Kan man över huvud taget ta detta påstående på allvar och inte bara som ett skämt eller effektsökeri? Jag hoppas att du nu har fått tillräckligt med kött på benen, för att kunna svara ganska utförligt på denna fråga. Källor Körner Göran Unga filosofer antologi för gymnasiet Westman Jan Erik, Filosofi inte en lära utan en aktivitet 26