Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion"

Transkript

1 Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna svan är vit (observation 2) Alla svanar är vita. Från ett ändligt antal observationer drar man en slutsats som omfattar alla dvs. fler än ett ändligt antal.

2 Bild 4 Varför fungerar inte induktion så bra? Det finns ett antal argument som visar induktionsslut inte ger naturlagar den status/tillförlitlighet vi tillskriver dem. Det finns argument som visar att relationen evidens/hypotes inte är självklar. Bild 5 Naturlagar: gäller med stor säkerhet kanske nödvändighet. Alla svanar är inte vita Russells kalkon Bild 6 Deduktiva slutledningar Premiss: Alla svanar är vita. Premiss: Detta är en svan Slutsats: Denna svan är vit. Om premisserna är sanna är det omöjligt att slutsatsen skulle kunna vara falsk. Test: anta att premisserna är sanna och slutsatsen falsk. Då får man en motsägelse.

3 Bild 7 Induktiva slutledningar Detta verkar inte gälla induktiva slutledningar: man får ingen motsägelse om man antar att premisserna är sanna och slutsatsen falsk. Alltså induktiva slutledningar är inte deduktiva. Hur kan de då rättfärdigas? Bild 8 Induktionsproblemet Hur kan man rättfärdiga induktionsslut? Vi antar normalt att naturlagar gäller med nödvändighet. Deduktiva slutledningar gäller med nödvändighet Induktionsslut är inte deduktiva Alltså gäller de inte med nödvändighet. Bild 9 Empiriskt? Underförstådd premiss: naturen är likadan över tiden. Induktionsslut har fungerat bra hitintills. Cirkulärt: Induktionsslut 1 fungerade bra Induktionsslut 2 fungerade bra... Alla induktionsslut fungerar bra

4 Bild 10 hypotesprövning Hypotes: gissning om hur verkligheten är beskaffad. Man formulerar hypoteser utifrån den kunskap man redan har. Man utför sedan experiment eller observationer för att se om hypotesen bekräftas eller inte. Bild 11 Principer Bekräftelsen är starkare ju exaktare den bekräftar förutsägelsen. Om det finns flera bekräftelser är deras samlade styrka större ju mer oberoende de är av varandra. Hypoteser utsätts för prövning om man inte kände till utfallet då man formulerade hypotesen. Bild 12 exempel Einsteins allmänna relativitetsteori gjorde att man kunde förutsäga att en stjärnas skenbara läge skulle förändras då ljuset från den passerar nära solen. Vi en solförmörkelse 1919 gjordes observationer som stämde överens med förutsägelsen. Einsteins teori förutsåg inte bara att stjärnljuset skulle böjas av utan också hur mycket. Mätningarna stämde med detta. Vid nya solförmörkelser har man gjort samma slags observationer. Einsteins teori har också kunnat användas för att göra andra slags förutsägelser som också bekräftats. Teorin har kunnat användas för att förklara fenomen inom andra områden än de fenomen den formulerades för att förklara. Merkurius har orgelbundenheter i sin bana. Dessa var kända innan Einstein formulerade sina teori men teorierna kunde användas för att förklara dessa.

5 Bild 13 Hypotetisk-deduktiv metod undviker problemen som induktion är behäftad med. Om Hypotes så empirisk konsekvens Icke empirisk konsekvens Alltså icke hypotes. Bild 14 Exempel hypotetisk deduktiv metod Ignaz Semmelweis läkare Wien Dödlighet i barnsängsfeber: vad beror skillnaden på? Avd 1 Avd ,2% 2,3% ,8% 2,0% ,4% 2,7% Bild 15 Hypoteser 1. Atmosfärisk påverkan 2. Överbeläggning på avdelning 1 3. Olämplig kosthållning 4. Felaktig vård av de födande kvinnorna (avd 1) 5. Hårdhänta undersökningar av de födande kvinnorna (avd 1) 6. Psykologiska förklaringar 7. Felaktig förlossningsställning 8. Likämne från en avliden

6 Bild 16 Hypotes tre: Olämplig kosthållning Om Hyp 3 (Olämplig kosthållning), så minskning i dödlighet vid byte till samma kost som på Avd. 2 Ingen minskning vid byte Inte Hyp 3. Bild 17 Varför följer detta? Modus tollens: Om A så B Inte B Alltså: Inte A Om vatten hettas upp till 100º så kokar det. Vatten kokar inte. Alltså: : Vatten hettas inte upp till 100 º. Modus Ponens Om A så B A Alltså: B Om jorden är platt så trillar man av kanten när man kommer till jordens slut. Jorden är platt Alltså: Man trillar av kanten när man kommer till jordens slut. Bild 18 Hypotes 8: Likämne från en avliden Om Hyp 8, så minskning om ämnet avlägsnas genom tvättning före förlossning. Nu sjönk dödligheten till 1,27% (1848) Vilken slutsats följer av detta?

7 Bild 19 Verifiering visas vara sann - och falsifiering visas vara falsk. Popper: korroborering: : verifiering omöjligt. Bild 20 Falsifieringens problem Det kan vara lättare att verifiera än att falsifiera. Nitrometan är cancerframkallande (= Det finns en dos och tillförselväg vid vilka nitrometan ökar frekvensen av cancer ) Problemet är att det inte går att falsifiera hypotesen men det går att verifiera den. - Det går inte genom empiriska undersökningar att visa att ett ämne inte orsakar cancer pga naturliga eller slumpmässiga variationer. Bild 21 Verifieringsasymmetri: en vetenskaplig frågställning kan ha följande form: Nitrometan är cancerframkallande eller Nitrometan är inte cancerframkallande. I så fall kan det vara fallet att den ena de två satserna är lättare att verifiera än den andra. Individueringsasymmetri: den ena av satserna uppfattas mer naturligt som en hypotes. Popper förutsätter att - Verifieringsasymmetrin är stor. - Att det finns en individualiseringsasymmetri. - Att den sats som vi betraktar som hypotes är svårare att verifiera än dess negation.

8 Bild 22 Inget av dessa villkor är uppfyllt vanligtvis Antag att man funnit en ny fiskart i en sjö. Hypotes den föder levande ungar. Det finns ingen verifieringsasymmetri eftersom det är lika lätt att ta reda på det som dess negation: den lägger ägg. Varken hypotesen föder levande ungar eller lägger ägg är en mer naturlig hypotes än den andra varför indivudalseringsasymmetri villkoret inte är uppfyllt. Nitrometan är cancerframkallande stämmer med verifieringsasymmetri och indivdualseringsasymmetri men hypotesen är lättare att verifiera än att falsifiera. Bild 23 Vad skall man göra? Både verifiering och falsifiering måste användas. Bild 24 Relationen mellan evidens och hypotes kan inte tas för given.

9 Bild 25 Goodmans nya induktionsproblem Goodman visar att samma evidens kan ge stöd för vilken hypotes som helst. Det nya induktionsproblemet: vad kan betraktas som evidens för en hypotes (det gamla induktionsproblemet: hur rättfärdigar man induktionsslut Bild 26 Goodmans argument - Hypotes 1: alla smaragder är gröna. - Evidens för hypotes 1: observationer av gröna smaragder för tidpunkten t. - Definition av grue grue : någonting är grue om och endast om det observerats före tidpunkten t och är grönt eller det har inte observerats före tidpunkten t och är blått. - Hypotes 2: alla smaragder är grue. - Evidens för hypotes 2: observationer av gröna smaragder före tidpunkten t. Bild 27 Vad är problemet - Samma evidens stöder hypotes 1 och 2. Hypotes 1 och 2 kan inte vara sanna samtidigt. - Om det finns smaragder i världen av dessa har observerats före tidpunkten t. - Om hypotes 1 gäller då är de återstående gröna - om hypotes 2 gäller då är de blå, - men de kan inte vara både gröna och blåa.

10 Bild 28 slutsats Samma evidens kan stödja vilken hypotes som helst. Eller till varje hypotes kan en alternativ hypotes formuleras vilken är oförenlig med den ursprungliga hypotesen. Trots det ger samma evidens stöd för båda hypoteserna. Så hur kan man veta att något verkligen är evidens för en hypotes? Bild 29 The paradox of the ravens Två principer: - Generella satser bekräftas av sina positiva instanser. - Om något, E, är evidens för en hypotes H1, då är E evidens för en annan hypotes H2 som är logiskt ekvivalent med H1. 1) Alla korpar är svarta. 2) Alla icke-svarta ting är icke-korpar. korpar. 3) Detta vita ting är en sko. Det följer från de två principerna att 3) är evidens för 1). Det verkar inte riktigt enligt våra intuitioner. Bild 30 Falsifierbarhet är ett för svagt villkor Antag en konstig hypotes: Utomjordingar besökte jorden och bodde i norra Sverige. De hade en avancerad kultur och uppfann bl.a. mobiltelefoner. Det är genom tankeöverföring från dessa utomjordingar som vi utvecklar mobiltelefoner idag. Denna hypotes tillåter inte att vi kan förutsäga något om framtida observationer. Det är alltså inte vetenskap enligt Popper

11 Bild 31 Men Den allmänna relativitetsteorin och den konstiga hypotesen möjlig förutsägelser av observationer som vi inte gjort ännu men kommer att kunna göra. Alltså är den allmänna relativitetsteorin och den konstiga hypotesen vetenskap. Alltså är den konstiga hypotesen vetenskap. Bild 32 Falsifierbarhet kanske är ett nödvändigt villkor för att något skall vara vetenskapen men det är inte ett tillräckligt villkor. Bild 33 Exempel med hjälphypotes: Hypotes: Likämne från en avliden Hjälphypotes: Tvätt av händer i klorkalklösning förstör "likgifter". (Hyp( Hyp-h) Om Hyp-L och Hyp-h,, så Empirisk konsekvens icke: Empirisk konsekvens (dvs( fortsatt hög dödlighet) Hyp-L är inte sann? Nej det följer inte: Hyp-h kan lika väl vara falsk.

12 Bild 34 Varför det? Hypotesen: Om. Så A består av ett antal hypoteser och hjälphypoteser; A ser A egentligen ut på följande sätt: Om hyp.. 1 och hjälphyp.2 och hjälphyp 2, osv Det räcker med att någon av hyp.. 1 och hjälphyp.2 och hjälphyp 2, osv är falsk för att A skall bli falsk. Men från det faktum att A ( dvs. hyp.. 1 och hjälphyp.2 och hjälphyp 2, osv) ) är falsk följer det inte att t ex hyp. 1 är falsk. Bild 35 Slutsats: Quine-Duhem tesen Till varje hypotes finns det åtminstone en hjälphypotes. Om det tycks som om hypotesen falsifieras kan det lika väl vara hjälphypotesen som falsifierats. När en hypotes falsifieras med hjälp av den hyptetisk-deduktiva metoden kan vi inte dra slutsatsen att hypotesen falsifierats eftersom vi inte vet om det är hypotesen eller någon outtalad hälphypotes som falsifierats Bild 36 Exempel på falsifiering av gravitationslagen Om (hypotes) Newtons teori är riktig då (empirisk konsekvens) har Uranus bana t. Urans har inte bana t. Alltså Newtons teori är inte riktig.

13 Bild 37 Vad gör man om man inte vill överge gravitationsteorin? - Hjälphypotes: Uranus bana störs av en ännu icke- observerad planet: Neptunus Om Newtons gravitationsteori stämmer och Uranus bana störs av Neptunus då bör (empirisk konsekvens) Uranus ha bana s - Uranus har bana s Newtons teori har inte falsifierats, utan korroborerats Alltså: "Falsifierade" hypoteser kan räddas med hjälphypoteser! Bild 38 Kan man formulera hjälphypoteser som man vill? Hjälphypoteser får inte vara ad hoc. Bild 39 Hjälphypoteser/Ad hoc- hypoteser Om bröd är nyttigt (Hyp( Hyp) ) då bör alla som äter bröd vara friska (observation) I en by i Frankrike blev folk väldigt sjuka av att äta bröd, dvs.. alla som äter bröd är inte friska. Slutsats: Bröd är inte nyttigt. För att undvika slutsatsen läggs följande hypotes till: Allt bröd är nyttigt utom bröd som bakats i en viss fransk by. Om Flogiston är ett ämne som bildas vid förbränning av tex metaller och flogiston avges av metallerna (Hyp( Hyp) ) då kan man observera att metaller minskar i vikt vid förbränning (observation). Många ämnen ökar i vikt vid förbränning. Slutsats: alltså finns inte flogiston. Extra hypotes: flogiston har negativ vikt.

14 Bild 40 Varför är detta exempel på ad hoc-hypoteser hypoteser? Att bröd som bakas i en viss by inte är nyttigt är inte testbart oberoende av den ursprungliga teorin. En hjälp hypotes som inte är ad hoc; bröd är inte nyttigt om det innehåller en viss farlig svamp. Man kan oberoende av den ursprungliga teorin testa om svampen är giftig. Att flogiston har negativ vikt är inte heller testbart oberoende av flogistonteorin. Bild 41 Om en hypotes har falsifierats kan det vara fel på observationer eller experiment Det finns många exempel: 1906 visade Kaufman genom ett experiment att den allmänna relativitets teorin inte stämmer. 10 år senare visade det sig att hans experiment var felaktigt utfört. En läcka i vakuumsystemet gav missvisande resultat. Tycho Brahe visade att Copernikus hade fel. Om jorden snurrar runt solen som Copernikus visat då borde den vinkel i vilken man såg stjärnorna påverkas av jordens rörelser. Tycho Brahe gjorde mätningar och fann ingen sådan effekt. Alltså hade Copernikus teori falsifierats. Men stjärnorna befann sig på ett för stort avstånd för att effekten skulle kunna upptäckas med de instrument Tycho Brahe hade. Bild 42 enkelhet Om det finns flera hypoteser välj den enklaste: Occams rakkniv: postulera inte fler entiteter än vad som behvös. Så få antaganden som möjligt. Ett metodologiskt antaganden men inte ett påståenden om hur verkligheten är beskffad.

15 Bild 43 Slumpen: statisk hypotesprövning Antag att det finns en kontrollgrupp och en försöksgrupp. Endast om slumpen inte kan anses vara en rimlig förklaring till skillnaden mellan kontrollgruppen och försöksgruppen har hypotesen bekräftats. Hur går man tillväga för att ta reda på detta? Bild 44 Noll-hypotes hypotes: : hypotesen att skillnaden mellan kontrollgruppen och försöksgruppen inte har någon betydelse för det man mäter. Man räknar sedan ut hur stor sannolikheten är för att man pga slumpen får minst lika stora skillnader mellan grupperna som dem man observerat, om noll-hypotesen är sann. 5%: gräns för vad som normalt betraktas som tillräckligt för att ett försök ger en indikation på att effekten inte beror på slumpen. 5% betraktas som statistiskt signifikant: signifikansen anger sannolikheten för att en skillnad minst så stor som den som observerats skulle bero på slumpen. 5% är godtycklig. Bild 45 Metoden är avsedd för i förväg uppställda hyptoser. Om man genomför att stort antal statistisk test på ett stort antal kommer man att finna statistiska samband som uppkommit av en slump. Masskorrelation: Lomax: : musik och samhälle. Det finns ett samband mellan hög möjligproduktion och utsmyckad sång. Han hade dock letat efter så många samband att slumpen kunde förklara de samband han funnit. Hur löser man problemet: bestäm att man skall använda statistisk metod innan man samlar in data.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp. Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1 Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.

Läs mer

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data En central vetenskaplig metod? Vetenskap har (minst) fyra olika komponenter: Att ställa upp hypoteser. Att verifiera hypoteser med logik. Att värdera

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning, teori, modell m.m. Per Lytsy Denna föreläsning Teori Ad hoc-hypoteser Occams rakkniv Kvantitativ vs. Kvalitativ

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13 FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK Inledning - argumentationsteori Inledande distinktioner - Goda vs dåliga argument (rationalitet)

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter!

Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter! Hermeneutik - Inte sås annorlunda som det låter! Vad betyder ordet hermeneutik? Hermes gr. gudarnas budbärare, förmedlar f tolkningar mellan gudar och människa. m (Kontroversiellt.) Hermeneuein gr. att

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori - FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Vad vi ska prata om idag:

Vad vi ska prata om idag: Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 3 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Inferens om två populationer (kap 8.1 8.) o Parvisa observationer (kap 9.1 9.) o p-värde (kap 6.3) o Feltyper, styrka, stickprovsstorlek

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

Vetenskapsteori. Vetenskapsteori Innehållet för dagen. Innehållet i morgon. Forskning själva processen för att nå kunskap

Vetenskapsteori. Vetenskapsteori Innehållet för dagen. Innehållet i morgon. Forskning själva processen för att nå kunskap Vetenskapsteori Introduktion till självständigt arbete Läkarprogrammet T10 Dag 1 Per Lytsy läkare/forskare Institutionen folkhälso- och vårdvetenskap Arbetsrehab, Arbets- och miljömedicin, UAS Innehållet

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Hypotesprövning - teser

Hypotesprövning - teser Lars-Göran Johansson Filosofiska Institutionen Uppsala Universitet Lars-goran.johansson@filosofi.uu.se 1 Hypotesprövning - teser Den minsta gemensamma nämnaren för alla vetenskaper är att man ställer upp

Läs mer

4. KUNSKAPSBILDNINGSPROCESSEN

4. KUNSKAPSBILDNINGSPROCESSEN 4. KUNSKAPSBILDNINGSPROCESSEN 4.1 Allmänt om kunskapsbildning En central fråga för statistikteorin är hur kunskap kan utvinnas ur empirin. Vetenskapsteoretiker och filosofer har under lång tid ägnat sig

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

4. KUNSKAPSBILDNINGSPROCESSEN

4. KUNSKAPSBILDNINGSPROCESSEN 4. KUNSKAPSBILDNINGSPROCESSEN 4.1 Allmänt om kunskapsbildning En central fråga för statistikteorin är hur kunskap kan utvinnas ur empirin. Vetenskapsteoretiker och filosofer har under lång tid ägnat sig

Läs mer

Vetenskapsteori. Vetenskapsteori Innehållet för dagen. Innehållet i morgon. Vad är vetenskap/forskning?

Vetenskapsteori. Vetenskapsteori Innehållet för dagen. Innehållet i morgon. Vad är vetenskap/forskning? Vetenskapsteori Introduktion till självständigt arbete Läkarprogrammet T10 Dag 1 Per Lytsy läkare/forskare Institutionen folkhälso- och vårdvetenskap Innehållet för dagen Vad är vetenskapsteori, forskning,

Läs mer

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva Stat. teori gk, ht 006, JW F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10., 10.4-10.5, 11.5) Hypotesprövning för en proportion Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva H 0 : P = P 0 mot någon av H 1 : P P 0 ; H

Läs mer

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1 Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 121012 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 19,5 eller 17 eller 21

Läs mer

Föreläsning Vetenskapsteori II. Henrik Fürst

Föreläsning Vetenskapsteori II. Henrik Fürst Föreläsning Vetenskapsteori II Henrik Fürst Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska

Läs mer

Data mining. Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data

Data mining. Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data Data mining Metoder för att automatisktupptäcka icke-trivial användbar information i stora datamängder 1 Data mining: (Mot-)exempel

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Förklaringar

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Förklaringar FTEA12:4 Vetenskapsteori Förklaringar Olika typer av förklaringar Kausal (orsaksförklaring) Fråga: Varför krossades fönstret? Explanandum: det faktum att fönstret är krossat. Explanans: en sten kastades

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism

FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Anders Odenstedt FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism I PP Termen positivism skapades av den

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

ENHET FLERFALD ALLHET

ENHET FLERFALD ALLHET BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder

Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder Ny kunskap har sin början i förundran Frågetyper LEDANDE FRÅGOR (med förväntan

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning Martin Singull Matematisk statistik Matematiska institutionen Innehåll Exempel Allmän beskrivning P-värde Binomialfördelning Normalapproximation TAMS65 - Fö6 1/33

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning Martin Singull Matematisk statistik Matematiska institutionen Innehåll Exempel Allmän beskrivning p-värde Binomialfördelning Normalapproximation TAMS65 - Fö6 1/36

Läs mer

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus Vetenskaplig Metod och Statistik Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus 2010 10 20 Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet?

Läs mer

Vetenskaplig metod och Statistik

Vetenskaplig metod och Statistik Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Vetenskapliga grundbegrepp. Vetenskaplighet. Saklighet. Objektivitet. Balans

Beteendevetenskaplig metod. Vetenskapliga grundbegrepp. Vetenskaplighet. Saklighet. Objektivitet. Balans Human-Computer Interaction Group School of Computer Science and Communication Beteendevetenskaplig metod Vetenskapliga grundbegrepp Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Forskningsmetodik 06 lektion 1

Forskningsmetodik 06 lektion 1 Forskningsmetodik 06 lektion 1 Per Olof Hulth Hulth@physto.se Introduktion Aktuell information om kursen ges på kursens hemsida: http://www.physto.se/~hulth/undervisning/forskningsmetodik/ht06/forskningsmetodik06.html

Läs mer

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum 1 Lärare 4 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson En metodologisk poäng Frågan om vad x är och vad som bestämmer x är två olika frågor. Det är frågorna i fetstilt som är i fokus på den här kursen:

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer