Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane

Transkript

1 Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling avbengt ÅkeWennbergochMonicaHane SåhärbeskrivsSemmelweisreaktionenavSemmelweisSocietyInternational(SSI)[1] SammareaktionkallasoftaförNIH syndromet(notinventedhere).nihuppstårgenom såkallad peerreview (granskningenavkunnigakollegor).dennaprincipuppgesvara grundenförallgodvetenskap. Peerreview medförperdefinitionnih.inihfinner manresonemangsomexempelvis: Eftersomlösningeninteärgjordavosssomharerfarenhetav,ochärexperterpå dettaproblem,såkandenknappastvarabra.viharjuheltandraerfarenheter.som kunnigapåområdetservimängderavfrågorochperspektivsominteharbeaktats osv. Semmelweisreaktionensyftarpådetförhållandetattupptäcktenochpåvisandetav betydelsefullasambandmellanetableradsocialpraxisochförsamhället,ellerindividerna,destruktivaeffekterbestraffassnarareänbelönas. Dessafenomenhar,såvittviförstår,sammagrundsomdereaktionersommöterpersonersompåpekarmissförhållandenpåarbetet whistleblowers ellerkritiserarslutsatserochbeslutsomfattaspåalltförlösagrunder.delegitimerarmaktmissbruk,mobbing ochdestruktivaarbetsförhållandenochärsannoliktettavskälentilldemokratinskris. Fenomenengörocksåattviktigaochkritiskaerfarenheterochkunskaperintespridsoch utvecklas.iforskarbynskonferensopen2011redovisasfleraexempelpådettafrånalla områdenivårtsamhälle. Pågrundavproblemetsallvarochstoraomfattningärviinteensammaomattreflektera överdet.detfinnsenmängdförklaringartillfenomenetbådeidevardagligadiskussionernaochivetenskapligaskrifter.närvifunderatöverfenomenetharvislagitsavdet faktumattdetvanligenbeskrivsmedorden"attmanintekommertilltals","attmaninte kommertillsinrätt"och"attmanintekommertillrättameddesamordningsproblem somfinns".marginaliseringenochdiskrimineringenbeskrivssåledesiförstahandsom ettspråkligtproblem dvs. attdetkunnandemanrepresenteraraktivtuteslutsurdediskussionerivilka manbestämmerövergemensammaåtgärderochförhållanden; attdefrågormansjälvfinnerviktigaintegesrelevansideövervägandensom måstegöras; attsåsomproblematikenbeskrivsfinnsdetingetmankansägasomskulleuppfattassomettrelevantbidragtilldiskussionen; FÖRENINGENFORSKARBYN Ölsdalen134,69391Degerfors,telefon

2 Viharskrivitdennaartikelförattvimenarattenbättreförståelseavdespråkligamekanismersomärinblandadeskulleunderlättaförmångaprofessionellaaktörer,medarbetareochmedborgareattkommatillrättameddennatypavproblem.Enökadförståelseförspråkbruketsbetydelseochfenomenologikanocksåliggatillgrundförmervälgrundadesamtalidenvetenskapligavärlden. Fyra utgångspunkter: 1. Vivillriktauppmärksamhetenpådenspråkligtsymboliskaverkligheten.Vianser attdennavanligenärobeaktadnärdetgällerfrågorsomberörmänskligsamverkan.symbolikochspråkärlikaverkligasomdefenomen exempelvisvårtväder somvimöterinaturen.språketsanvändning,utformningochdynamikfår oftakonsekvensersomärminstlikapåtagligaochsomvibehöveranvändaoss av,skyddaossmotochtahänsyntill.vibyggerdärförtextenpåtankarsomfinns ienartikel,"retoriksomhumanvetenskapligkunskapsteori",avjoséluis Ramírez.[2] 2. Vimenarattforskningochdiskussioneromarbetslivetochdesssamverkansproblemmåsteflyttafokusfrånstrukturochledarskaptill"diskurser" detvillsäga detvikallarfördet"offentligasamtalet".dediskurserviallamedverkartillatt skapabestämmermöjligheterochgränserförvårtsamverkansmönsterochhar storbetydelseförvåridentitetochpsykiskavälmåendeochförhurenverksamhetkanutvecklas.[3] 3. Språketsjälvt,såsomdetvanligenutformasochanvänds,kandöljaviktigaförhållandenochförsvåraförståelsenförviktigafenomenivårsamverkan.EttförhållandesomRamírezförframärattmanisamtalomaktuellafrågoroftaanvändersubstantivförsådantsomegentligenbordebeskrivassomverb.Detärendast enmycketbegränsaddelavvårverklighetsomärstatiskochdärvikantalaom någotsom"är".detmestavimöter"blirtill".därmedblirdetviktigtattanvända ettspråkbruksomkanbeskrivaattdetvitalaromärenpågåenderörelseochatt språkbruketharförmågaattklarläggautvecklingenshastighetochriktning,det villsägadessmålochmening. 4. Tarmanfastapåovanståendegrundsatsersåblirdetvetenskapligaarbetssättet närdetgällersamverkansfrågorannorlundaändetsomtillämpasidentraditionellavetenskapen.dennaavvikelsefråndeetablerademetodernaavfärdasofta som"ickevetenskaplig"ochmotsvaranderesonemangsomoseriösa.dettaskaparfrustrationhosmångaforskareochpraktiker.deresultatsomlyftsframkan dånegligeras.därmedkommerprofessionellaaktörerintetilltals.vivisaridennaartikelattmanemellertid,äveninomramenförovanståendeförutsättningar, kanskapaarbetssättochresonemangsomärlikavälgrundade,transparenta, precisaochrelevantasomdesomvanemässigtanvändsinomdentraditionella forskningenochidenoffentligadebatten. 2 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

3 Språkets specifika karaktär Påsammasättsomvimöterochbehöverförståföreteelserinaturensåmötervialltså språkligautsagorochbehöverkunnaförstådem.viställsdåinföruppgiftenattlyssna påvadspråkandetsägerochutifrånsammanhangetförståvadspråkandetvisar. Ramírezkonstaterarattdetfinnsstoramöjlighetertillmissförståndochmanipulation. Ramírezanvänderdärförettavsnittisinartikelförattreflekteraöver"språket". Isvenskanbetyder"språk"bådeordenochvadvigörmeddem(språkandet).Ramírez hävdarattsvenskanblandarihopochskiftar utanattvimärkerdet mellanhandlingensinstrument(deanvändaorden),handlingen(språkbrukandet)ochhandlingensresultat(taletellertexten).sammanblandningenfårallvarligakonsekvenserförvadvikan utläsaurolikautsagorochspråkhandlingar. Språketäralltidenkonsekvensavsamhandlingar.Samhandlingarsomgenererarspråkligautsagorkallarvidiskurser.Dessa detvillsägavadsomkansägasochhurdetkan sägas övasinsedanbarnsbenochknyterliksomspråketantilldenkulturmanleveri. Utsagorochdiskurserkandärförinteseparerasfråndenkontextivilkendeskapas.De kanallvarligtmisstolkas,missförståsochmissbrukasomdebrytsutursittsammanhang. Diskursen detsomslutligenskrivsellersägsioffentligheten ärdenspråkligarepresentationsommänniskoranvändersigavförattförståsamspeletmellanvarandraoch mellansigochsinkultur.diskursernabestämmerdärmeddetkollektivahandlandet genomattdebildarengemensambasavpåståendesatser,fordringssatserochrättssatser sommanlutarsigmotiolikaövervägandenochisittegethandlande. En möjlig kategorisering av satser Inomkunskapsfilosofinfinnsmångaolikaresonemangochbenämningarsombehandlar dettakunskapsfält.viutgårfrånramírezmenharkompletterathansbeskrivningmed någrakategoriersomdentysk svenskefilosofenwillystrzelewitczanvänder.istrzelewitczbokkandenintresseradefinnadenödvändigahistoriskareferensernatillbegreppen.[4] Påståendesatseranvändsföratttalaomnågotsomintekanvaraannorlundaändetär. Detvillsägavaddensomgörutsaganmenarattnågotärellerhurdennemenarattnågot blirtillellerhurdetgörs.påståendetkanocksårefereratillnågotsomintekanvaraannorlundaändetärmensomviintesjälvavaritmedom.detharemellertidredangjorts ellerharhänt.sålängemanhållersigtillatttalaomdetsomredangjorts,somredan häntellersompågrundavnaturenslagbundenheter"måste"händasåkanmantalaom "sanning". Fordringssatserframställsoftanärmantalaromnågotsomkanvaraannorlundaändet ärochsomstyrsavmänskligthandlande.detsomsägskanexempelvisvisapåönskemål 3 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

4 omframtidahandlingar,detvillsägaomsådantsomskallhända/görasochpåvilketsätt. Ommandessutomvillkommaframtillvadsomvorekloktattgöra,ochpåvilketsätt,så måstemangemensamttahänsyntillkvalitativabedömningaromvadsomärbraochvad somärgott. Kunskapenomdetfaktiska detsomhäntochsomlagbundetmåstehända ochsom beskrivsipåståendesatserkaninordnasimodellerochlogiskaberäkningar.kunskapen omdetsomskullekunnaskapasavossmänniskorochsomutmynnarifordringssatser kräverdiskursivaövervägandenförattkunnaformuleras. Rättssatserformulerasisambandmedfråganommänniskorsansvar.Deavserattbeskrivaomnågonhandlat ellerkommeratthandla "rättellerfel"idenmänskliga samvaron.utsagornakommerdåatthandlaomvemsomharrättattgöravad ochvarför ochvilkakonsekvenserettvissthandlandebörmedföra. Bedömningaromvadsomärrättochfel,belöningarochstraff,äravmänniskorformuleradekonstruktionersomvisserligenavtraditionkanexisterasomettfaktisktförhållandemensomintekanhärledasurnaturen. FormulerandetavgiltigarättssatserbyggerenligtStrzelewitczpåaxiomsomväxtfram urmänskligerfarenhet.ettsådantaxiomsommanoftarefererartillnärdetgällerformuleringenavgodarättssatserärdetsomstrzelewitczkallarreciprocitetsaxiomet. "OmjagkrävernågotavDigsåharDurättattkrävasammasakavmig." Mankansåledesintesägavadsomhelstsommantyckerlåterbraellersomärpolitiskt korrektommanskallvaratrovärdig.påståendesatserblirtrovärdigaochvälformuleradeförstgenomengodkunskapomdetfaktiska.fordringssatserblirtrovärdigaochvälformuleradeförstgenomgrundligaövervägandenomvadsomärrealistiskt,önskvärt ochlämpligtochrättssatserblirvälgrundadeförstnärdeharprövatsmotdenuppsättningavaxiomellerkriteriersomidentidmanleveransesvaragrundenförgodmänskligsamverkan.mankandärförpåståattvälgrundadesamtaluppstårnärmansträvar efterattuppfyllaovanståendekrav.[5] Demokratins kris Vårsvenskademokratiärgenomfolkrörelsernauppbyggdpåföreställningenattvälgrundadesamtalförankradeifolketskallvaragrundenförpolitiskabeslut.Vårapolitiskaföreträdareärvaldaförattgaranteradettaförhållandeochvåratjänstemänivåra myndigheterärutseddaförattvärnamedborgarnasrättigheterochderasinflytandepå detoffentligalivet. Detoffentligasamtaletbordedärförpräglasavdiskursersomlederframtillochbekräftardepåståenden,fordringssatserochrättssatser,sommanhävdar.Vityckerinteattså ärfallet.vimöterbådeivåregenverksamhetochimassmediaalltoftaresituationerdå professionellaaktörerochderaskunskaperintekommertilltals,dådessaintekommer tillsinrättochdåmandärförintekommertillrättamedgemensammaproblemochsvårigheterpådetsättsombehövs. 4 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

5 Viärinteensammaomdennauppfattning.BengtGöranssonkonstaterarexempelvisatt detsvenskautredningsväsendetochremissförfarandetistortharutplånats.nuärdet enmansutredaresomgäller.hanhävdardessutomattdetistortsaknasenintellektuell oppositionisverigeochattdemokratinhållerpåattvittrasönder.hanär,precissomvi, innepåspråketsbetydelsefördendemokratiskadialogen.hanbörjarexempelvissin nyabokmedattpåpekaattbegreppet"medborgare"idenpolitiskadebattenosynligt byttsuttillbegreppet"skattebetalare".[6] ÄveniUSAoroarsigmångaförattmandärfåttettsamhällemedpolitikersomtilloch medärskickligarepåattskapaett"nyspråk"ändemakthavaresomgeorgeorwellredan1949beskrevisinroman"1984"ivilkenorwellbeskrevdettotalitärasamhällets karaktär.denamerikanskelingvistikerngeorgelakoffärdemokratochdjuptengagerad idenpolitiskadiskussionen.hanbeskriverskillnadenmellandemokraterochrepublikanersomenskillnadmellantvåheltolikadiskursivapraktiker.devälgrundadesamtal ochöverläggningarsomhanmenardemokraternaförsökeretableralysermedsinfrånvaro. Slagordenhartagitöver.[7] Lakoffhävdarattdettamisslyckandeärendirektföljdavhurvårhjärnaochspråket fungerar.tronattviskullekunnaresonera"rationellt"ärenligthonomenmytsombyggerpåattvimissförståttspråketsfunktionimänskligsamvaro.[8,9,10] VivillintegåsålångtsomLakoffmenviaccepterarhanstesattdetärnågotfelpåvadvi uppfattarsom"rationellt".detsättvinuanvänderförattsamtalaochutbytaåsikteri offentlighetenbliralltförytligtochtrivialt.vimissardedjuparefrågorna.vitarintetillräckligtseriöstpåbehovetavvälgrundadeövervägandenochunderlåteratttahänsyn tillviktigakunskaper.språketochdiskursernaluraross.vårtnuvarandespråkbrukhar blivitettfängelsesomvimåstetaossur. Diskursiva praktiker JoséRamírezpåpekarattviharentendensattfastnaisubstantivformennärvisamtalar. Vitalarexempelvisom"arbetslösheten","inflationen","sjukvården","utbildningen"etc. somomdessavoremateriellatingsomvikundeobserveraochundersökapåsamma sättsomnaturen.substantiveringenställertillproblemförossivåraöverläggningar eftersomdendöljerviktigaaspekteravvårsamvaro.denförsvårarförossattföravälgrundadesamtal. Vananattanvändasubstantiviställetförverbhardjuparötterochärintelättattgöra sigavmed.denverkarhaattgöramedattvifrånnaturvetenskapenfåttläraossattnaturenskallstuderassomslutnasystemochattskeendeninomdessaskallbeskrivassom naturlagar.attmanutifrånobservationerochexperimentkanformuleraenlagär,enligt denbelgiskevetenskapsfilosofenisabellestengers,emellertidnumera,äveninomnaturvetenskapen,merettundantagänenregel. IsabelleStengerskomtilldennaslutsatsisittsamarbetemeddenbelgiskenobelpristagarenIljaPrigoginesomkundepåvisaattnaturenvanligenbefannsigitillståndlångt 5 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

6 frånjämvikt.prigogineficknobelprisetföratthankundevisaattdennabristandejämviktgjordeattnaturenmåstebetecknassomettdissipativtsystem.meddissipativt(lat. dissipa tio'skingrande','upplösning',avdi ssipo'utsprida')systemmenasattsystemet importerarochexporterarochomvandlarenergiochmateriavilketisinturgörattdet harförmågatillsjälvorganisation,återskapandeochevolution.naturenkansåledesskapaordningarsomtidigareintefunnitsochkommaihåg,vidmakthållaochåterskapa mönsterdenengångskapat.[11] DetfinnsdärförenligtIsabelleStengersanledningatttalaomattfenomeninaturen ochävendetvitidigareuppfattatsomdödmateria "blirtill"snarareänattdesomregelärnågotbeståendeochstatiskt.äveninomfysikenochkeminärdetdärförnumera lämpligtattbeskrivanaturens"praktiker"snarareändesslagar,detvillsägadeprocessersomnaturenanvänderförattordnatillvaron ellerbrytanedden.[12] VihardärförienlighetmedStengersförslagtillspråkbrukvaltattkalladekommunikativamönstersomärgängsemänniskoremellanfördiskursivapraktiker.Ettytterligare skältillattanvändabegreppet"praktiker"ärattspråkligapraktikerenligtlakofflagras somminnespårivårahjärnorgenomattdeständigtinarbetasochaktiveras. Språkets konstruktion Densymboliskaverklighetenärfylldavord,begreppochdiskurser.Attbelysaochforskapådennaverklighetbjuderpånågraunikasvårigheter.Enavdemärattmanföratt beskrivaspråketmåsteanvändaspråketsjälvt.ramírezskriverattdetärsomattförsökalyftasigsjälvihåretellerattblåsauppenballonginifrån.ettannatsättattbeskriva sammasak,somvilånatfrånnoamchomsky,ärattanvändabegreppet"rekursion"eller "självreferens".[13] Rekursioninträffarnärmanställertvåspeglarsåattmansersigsjälvsesigsjälvien spegelialloändlighet.dettaäriprincipsammasaksomattanvändaordförattbeskriva ordsombeskriverordosv.egenskapenhosspråketattkunnarefereratillsigsjälviall oändlighetgördetobestämbartochoprecist.mensammaegenskapgördetocksåtillett oerhörtmångtydigtochutvecklingsbartverktygochdärförsynnerligenanvändbartför attgöradetmöjligtfördemestkomplexatankarattkommatilluttryck. Ettkäntexempelpårekursionärdenmålningavenpipa somgjortsavdenbelgiskesurrealistenrenémagritte. SomendelavbildenskrevMagritteatt"dettaäringen pipa".närnågonprotesteradesåsademagritte"försök stoppatobakidenochrökden". Poängenmedhistorienärattmanispråketaktivtmåste skiljamellansymbolenförnågotochdetsomsymbolen representerar.skillnadenframgårinteidettafalltydligt."detta"ibildenstextkanantingenrefereratillbildenisinhelheteftersomtextenärendelavbildenellerbaratill symbolenförpipan.förattsymbolikenibildenskallblibegripligmåstedentankemäs 6 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

7 sigtbearbetasutifrånvårfaktiskaerfarenhetavförhållandetmellansymbolochverklighet.justdennasjälvrefererandeegenskaphosspråket,därnyabegreppformasuroch byggerpåäldrebegrepp,ledertillattnyaspråkligabegreppochmönsterblirtillsom bådeärnyamenocksåinnehållerdetgamla.dessanyabegreppkangöradetmöjligtatt formulerasådantmantidigareintekunnatuttrycka,samtidigtsommanändåkanvidmakthållaredanetableradebetydelser. Rekursionochsjälvreferensärocksågrundenförframväxtenavfraktaler,ochdetsom kallasmandelbrotmängder,vilkaingårsomviktigasambandsförklaringarinomdennya fysiken.närmanintelängrekanrefereratillstrukturerutaniställetmåstetalaomprocessersåtvingasmangenomförekomstenavrekursionbeaktaprocesserinomprocesser,inomprocesser,inomprocesserosv.ialloändlighet.[14] Vimåstedärförgemensamtutveckladiskursivapraktikerföratthanterarekursivaprocesserispråkbruketpåsammasättsommaninomdennyafysikenhartvingatsformuleraprincipernaförmandelbrotmängder.Detärdennanyasynpåspråkandet,sombehandlasidennatext.Nyakunskapertvingarframnyakunskaperienständigtvirvlande dans.stengerskonstaterarattman,somenföljdavdennanyasynpånaturen,intelängrekanskiljamellan"word"och"world".deärettochsamma. Ord och begrepp Idetögonblickordetellerordenfårendjupareinnebördförossfårdefunktionenav begrepp.begreppetstartaruppochfullföljerendiskursivpraktik.begreppkanbeståav metaforer,berättelserochandraspråkligakonstruktioner.medhjälpavdessaspråkliga konstruktionerkanvibegripavarandraochförståvadvitalarom. Ordärvåraverktygförattbetecknanågot.Vilärossdemgenomattdeanvändsiolika sammanhangochpresenterasiolikameningarochberättelser.ordenkanaldrigbliså precisaattviexaktvetvadderefererartill.detfinnsalltidenverklighetbortomdem somvitvingasföreställaoss.dennakommerviframtillgenomeninövaddiskursiv praktiksomgördetmöjligtförossattbegripavadhelauttalandetelleruttrycketegentligenhandlarom. "Diskurs"kanexempelvisuppfattassomettord.Detärdåenbeteckningförettuttalande,enskriftellerenredogörelse.En"diskurs"kanemellertidocksåuppfattassomett begrepp.detstårdåförenspråkligbearbetningsprocess enpraktik genomvilken manexempelviskanförståvadnågotär,hurnågotblirtillellervadsomvoregottoch önskvärtattgöra.en"diskurs"kanslutligenuppfattassomettfenomenidensymboliska världen,somvidagligenmöter,ochsomvibehövertahänsyntillpågrundavattvivet attdetsomsägskankommaattpåverkadeandrashandlande. Exempletillustrerarspråketsmångtydighetochförklararvarfördeentydigadefinitioner manmåsteanvändasigavinomnaturvetenskapenintefungerarförspråkligarepresentationeravspråkligahandlingar.språkligarepresentationer exempelvisisvarsformulär,intervjuer,samtaletc. äralltidbeteckningaravnågotannatänvaddesjälvastår 7 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

8 för.dekandärförinteanvändassom"mätvärden"påsammasättsomdemätvärdenav exempelvistemperaturochtrycksommanfårframgenominstrument,somdirektpåverkasavfenomenetifråga. Undertexter, det outsagda och det underförstådda Begreppochdiskurserfokuserarintebarapåvadvitänkerpåutanvadvitänkermed. EttidettasammanhangviktigtretorisktbegreppsomRamíreznämnerisinartikelär "entymemet".entymemärenligtaristotelesettresonemangivilketnågonpremisseller slutsatstasförgiven.ramírezanvänderexempletattnågonsägeratt"johanmåstevara finneeftersomhanärföddpååland".satsensägermeränsittinnehåll.manfårnämligenocksåredapåattålänningarärfinskamedborgare. Möjlighetenattanvändaentymemgörspråketextremteffektivt.Tilldensomförstårvad somärunderförståttellerförgivettagetkanmanmedmycketfåordförmedlavadman menar.omväntsåkanmanocksåförmedla"någotannat"änvadsomfaktisktsägsmed orden.ettuttalandesomoftaanvändsförattbeskrivadettaärfrågan"harduslutatatt slådinfru?". Nackdelenmeddennaegenskaphosspråketärattdesominteärinförståddamedvad som"liggerunder"detsomsägs,intehellerrättkanbegripameningenmeduttalandet. Språkbruketkanskapaengemenskapmellandesomärinförståddameddetsomtasför givetochkanuteslutadesominteärinförståddameddet. Dettaförhållandeharpraktiskakonsekvenser.Enläkaresomseriettmikroskopserinte alltvadsomfinnsdärattseutanservadhanharlärtsigattseochdetsomhankanförmedlatillsinakollegoreftersomhanvetattdeförstårvadhansäger.annatsomfinnsi bildenuteslutsochuppfattassomirrelevant inteförattdetfaktisktärirrelevantutan förattdetidenkretsavkollegordärläkarenvistasinteuppfattassomrelevant.enmer precisbeskrivningavdettaförhållandeärattläkarenlärtsigattbearbetadethanserpå ettvisstsättochdetärdennabearbetning dennadiskursivapraktik somhandelar medsinakolleger. DenpolskeläkarenLudwigFleckkallade1935dengemenskapsomuppstodinomramen förendiskursivpraktikföretttankekollektiv.[15] DetintressantameddennaformuleringärattFleckobserveradeattdetinomkollektivet blevsåviktigtattbevaraochslutauppkringsindiskursivapraktikattmanaktivtbortsågfrånochelimineradesådantsomintekanbearbetasmedden. SåhärskriverFleckomframväxtenavtankekollektiv: Denetableradesamtalsformenärsåinarbetadattsamtalutanfördessramar närmastuppfattassomotänkbart. Dennablindhetföralternativasamtalsmönsterinnebärattsådantsomuppenbarligenbordetasupptillbehandlingbliruteslutetursamtalochöverläggningar. 8 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

9 Ävenomdeuteslutnafrågornaförsframsomrelevantasåförtigsdeellerockså görsdetstoraansträngningarattbortförklaradem. De vetenskapliga väsensförklaringarna Trotssynnerligengodaskälatttauppenvissfrågatillalternativbehandlingså hållermanfastvidattendastbeskrivaochavbildasakförhållandensomäriöverensstämmelsemeddenetableradepraktiken.tankekollektivets"sanning"blir därmedbekräftadochärdenendasomkanrealiseras.dettablockerarallamöjligheterattskapaettalternativtangreppssätt. Grundenfördediskursivapraktiker,somvianvänderidetoffentligasamtalet,ärhämtadefrånnaturvetenskapen.Dettainnebärattmanoftatrorattdiskursivapraktiker hämtadefrånnaturvetenskapenärdenendagiltiganormenförvälgrundaderesonemang.ävenhumanioraochsocialavetenskaperärinfångadeidennadiskurstyp. Faktumäremellertidattnaturvetenskapligadiskurserbaraärettspecialfallavvälgrundadesamtal.DenfinskafilosofenIngmarPörnharbeskrivitattvälgrundadesamtal oberoendeavområdeochfenomenensart tyckshaengemensamform.dennaform beskriverpörnsomentriangel.[16] VitaruppPörnsresonemanghäreftersomvivillvisadengenerellabakgrundentillvälgrundadesamtalpåalladekunskapsfältvihittillsharnämnt.EtthörniPörnstriangel innehållerdefaktaellerdedatasomfinnsochsommanrefererartill.deärobjektivt sannaimeningenattomdeärrättrefereradesåkandeinteifrågasättasavnågon.ett annathörnbeståravdesambandmantyckersighafunnitmellandessadata.dessa sambandkallarpörnförsambandsförklaringar(teori).dettredjehörnetbeståravde 9 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

10 diskursivabearbetningsmodellermananvänder(nomenklatur,begreppssystem).pörn kallardessaför"väsensförklaringar". Detärinteheltkorrektattsägaattdataintekanifrågasättaseftersomdenkontextivilkendatavisarsigärenmänskligkonstruktion.Stengerskonstaterarexempelvisattmåletförvetenskapligverksamhetärattlåtadefenomenmanstuderaromvandlastill"aktörer"somintebaravisarnågotutanocksåvisardettapåettsättsomviandrakanförståocherkännersomtrovärdigtochpålitligt.Stengerskallardennakonstruktionavaktörerför"vittnen".Detsomstårpåspeliallavetenskapligaövervägandenärvemeller vadsomkanaccepterassomtrovärdigatalesmänfördefenomenmanstuderar.vipåstårsåledesidennatextattdiskurserkanfungerasomsådana"vittnen"påettmertrovärdigtsättänmångaavdeunderlagsommananvänderidag.[17] Förattknytasammanväsensförklaringarmedvadsomuppfattassomrelevantadata kanvitahjälpavdentyskefilosofenwilhelmwindelband.hanharstuderathurettstort antalreligionerär"konstruerade".windelbandbeskriverattreligiositetenharsingrund identranscendentakänslasomkanuppkommanärviiensamhetstårinförnaturen,i denstillamiddagstimmensvärmandesolglödellerdåviöverväldigasavnaturensurkrafter. Dennatranscendentakänslaäralltidendunkelupplevelseavringhetochvanmaktmen ärocksåsamtidigtenupplevelseavattvaraförbundenmedevigheten.känslanattförenasmedevighetenitidochrumfinnssomenpotentialinomvarjemänniska.denkan väckastilllivinomvarochenavossochnärvilyckasmeddetuppfattasdettadåav mångasomengåva denstörstaavalla. Windelbandmenarsåledesatthansstudiervisarattutövandetavenreligiongermänniskanmöjlighetattupplevaochanslutasigtillnågothögreochevigtochattdettaären naturligaspektavmänskligtliv.dettranscendentasamhälle,sommandåkanföreställa sigochberättaförvarandraom,befolkasavgudarochdemoner.dessaleversittegetliv meningriperocksåpåolikasättimänniskornasliv.vimenarattdessaöver ochunderjordiskaväsenochde"samhällen"människankonstrueratfördemkanvaraursprunget tillstengers"vittnen".därförmenarviattpörns"väsensförklaringar"ärettrelevant begreppfördetspråkligafenomenvihärvillbeskriva.[18] Fråganärsedanhurmankanformulerasambandsförklaringarmellandedatamanförfogaröver.Windelbandhamnadehäriettproblemeftersomdesambandsförklaringar mangenomreligionernahänvisadetillvarförhållandenmellandeabstraktaväsenman refereradetill.dessaskeendenidenmetafysiskavärldenfungeradesom"liknelser"för skeendenpåjorden.detfannsinteendirektkopplingmellandetenaochdetandra. Dereligiösasambandenföljdesåledesintedennaturvetenskapligasambandsmodellen. Windelbandvardärförtvungenattgöraåtskillnadmellannomotetiskaochideografiska beskrivningsformer.dennomotetiskaformen,somärdenaccepteradeformeninaturvetenskapen,syftartillattsättauppgenerellalagbundenheter(nomos=bruk,sed,lag; tithemi=ställa,lägga.).denideografiskaformensyftartillattbeskrivadetindividuella fallsombarainträffarengångpåettsådantsättattmangenomdennabeskrivningkan kännaigenävenandrafall. 10 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

11 BoGöranzonpåinstitutionenförindustriellorganisationpåKTHhartagitfastapådetta isinasåkalladedialogseminariersomhanharförsöktgöratillenvetenskapligmetod. DennomotetiskaformenmotsvarardetsomGöranzonkallardetalgebraiskaangreppssättet,detvillsägaattmansätteruppekvationergenomvilkamankanräknautochbeskrivaskeendet.DenideografiskaformenverkarmotsvaradetsommaninomKTHkallardetanalogaangreppssättetsominnebärattmanarbetarmedliknelseroch simuleringar.[19] Det diskursiva dilemmat Närdetrekunskapsfältenitriangelnintekangörasförenligamedvarandrauppstår störningarianalysochöverväganden.dessakallasinomvetenskapenföranomalieroch motexempel.anomalieruppstårnärdeteoriermanhållerförsannaintekanverifieras ochmotsägsavdedatasompresenteras.motexempeluppstårnärdepraktikersomman förväntarsigskallfungeraintegördet. PoängensomvivillillustreragenomatthärnämnaWindelbandochGöranzonochhänvisatillPörnsväsensförklaringarärattsambandsförklaringarfårenheltannankaraktär beroendepåomdendiskursivapraktikenutgårfrånanalytiskamatematiskaekvationer elleromdenutgårfrånliknelserochberättelser.bäggeformernaförattbeskrivasambandsförklaringarär,omdetillämpaspårättsätt,enligtpörnlikatrovärdigaochrelevanta.denenaförutsätteremellertiddenandraochbäggeärinvolveradeivarandra. Ikunskapsfilosofisklitteraturhävdasvanligenattsådanatillfällenärgrundenförframväxtenavnykunskap.Ipraktikenfungerardetemellertidsällanså.Manhålleristället precissomfleckpåpekar omedvetetfastviddeväsensförklaringarsommanärvanvid ochgemensamttarförgivna.manbortserfrån,negligerarochförklararbort,bristande logik,anomalierochmotexempelävenomdetydligtkanpåvisas.detverkarvarasåatt detärendastdåmanförmårformuleranyaväsensförklaringarochdärigenomåterskapa balansenmellankunskapsfältensommankangeuppdetgamlaochaccepteradetnya. Språkettycksfungerasomett"fängelse"därväsensförklaringenärdenmurmanmåste tasigöver.[20] Någraexempelpåskiftenavväsensförklaringarkanillustreradetta. Sålängemantroddejordenvarensköldpaddaskulledetvaraobegripligtatttala omdensomettruntklot.hurkanmänniskorgåuppochner? Sålängemansågljusetsomenvågrörelse(flöde)kundemaninteföreställasig detsomkvanta/fotoner(partiklar). Närmantroddeeldenvarpartiklarsomkalladesflogistonvardetintemöjligtatt förstådessnatursomenoxidation(processer). Närjäsningsprocessernauppfattadesvaraenkonsekvensavorganismersom uppstodur(uralstring)döttorganisktmaterialkundemaninteföreställasigatt dethandladeomfaktiskailuftenexisterandemikroorganismer(liv). 11 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

12 Närlivetuppfattassomenspeciellegenskaphosenbartorganismerochintei materiakanmaninteföreställasigattelektronerochmolekylerundervissabestämdaförhållandenkan"svärma"ochgemensamtbetesigsomenorganismoch haett"liv"(dissipation). Sålängemantrorattmänniskanshandlandestyrsavindividuellaegenskaperelleravnågonövergripandelagellerkraft(strukturochledarskap)kanmaninte uppfattakollektivtagerandesomenföljdavinteraktivaprocesserochspråkliga aktiviteter(diskursivapraktiker). Närvitalaromdemokratinskrisochbristenpåvälgrundadesamtalkanvisåledesgissa osstillattdethandlaromattviivårtidärinvandaiendiskursivpraktiksomintegör detmöjligtförossatthanteradefrågorsomvinumåstehantera.dettaskaparproblem intebaraförsamhälletutanärenstorriskfördenpsykiskahälsanhosdemedborgare somformardet. Demokratisering av vetenskaperna Omviskallförsökakommatillrättameddettaproblemmåsteviförstochfrämstförstå vaddetärförspråkligafängelsevihamnatiochvilkasomärvårafångvaktare.stengers ochlakoffgerossnågraledtrådarnärdekonstaterarattdetärnågotgrundläggande missförståndförknippatmedupplysningstidensdiskursivapraktiker. Upplysningstidenharutantvekanhaftettenormtinflytandepådepraktiker,somvianvänderossavförattöverlägga,lösaproblemochfattabeslut.Närmansägerattutbildningskallbyggapåvetenskapochbeprövaderfarenhetsåmenarmaninteenbartattde "kunskaper"manförmedlarskallvaravetenskapligtbevisade.manbehöverbarabläddraiengammalskolbokförattkonstateraattkunskapertämligensnabbtändrarsigoch nyakommertill.detviktigatycksvaraattutbildningssystemetocksåskallförmedlaett "rationellt"vetenskapligttänkande,somärförenligtmeddenvästerländskakulturvi leveri. Kunskaperkanifrågasättasmendetärmycketmerakompliceratochskrämmandeatt ifrågasättadediskursivapraktikersomdominerarutbildningochforskning.härkanvi räknamedmycketmotstånd.ensådankritikuppfattassomliktydigmedattifrågasätta detbildningsidealvibärmedosssedanbarnsben.hurskulledetgåommanintelängre litadepådenidenakademiskavärldenetablerade"rationaliteten"? Stengershartagitpåsigdennauppgift.Ienartikelfrån2007tarhonutgångspunkti upplysningstidenochreflekteraröver"thepowerofwords".förisabellestengershandlardetomattupplysningstidens"rationellatänkande"ochvetenskapligapraktikerhar kommitattskapaenpolariseringmellandesomsägersig"veta"ochallaviandra.mellanvadsomärvetenskapligtbevisatochsådantsomviallaandrabara"tror".[20] Stengersmenarattden"rationalitet"somidagtillämpasharblivitettinstrumentför maktgenomvilketvissagrupperkanelimineraallaandradiskursivapraktikerände somingåridetegnatankekollektivet.enligtstengersärvärnandetomdeegnaprakti 12 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

13 13 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011 kerna,ochdekommersiellafördelardettaledertill,grundenförde"scientificwars"som nupågår.[22] ElisabethRoudinescoärenfranskpsykoanalytikerochfilosofsomgårlängreänså.Hon menarattde"rationella"diskurserviärvtfrånupplysningstidenheltochhållettappat sinkontaktmeddetmänskliga.dettagörattvilkarörelsersomhelst ävendeonda kanfåinflytandeöverdetkollektivaskeendetutanattviharnågradiskursivamedelför attstoppadetta.viståralltsåinförenstorfaraattutsättasförhärskarstrategieroch fångasitotalitärasamhällenomviintesertillattdagensytligadiskursermöterenkraftfullintellektuellopposition.[23] Vibyggerhärpåenlångtradition.Enavupplysningstidensochfranskarevolutionens ambitionervarattmedvetenskapligaargumentkunnaavslöjakvacksalveriochförkasta myter,fördomarochovederhäftigapåståenden.dettavarocksågrundenfördesvenska folkrörelserna.bådestengersochroudinescohävdarviktenavattfullföljadessaambitioner. BådeStengersochRoudinescopekaremellertidsamtidigtpåattdagensinställningtill rationalitetochvetenskapverkarblockerajustdetsomupplysningstidenochfolkrörelsernasträvademot.dagensvetenskapligainriktningriskerarenligtdemattpervertera kunskapsutvecklingen.detärenligtderasuppfattningnågotfelmed"rationaliteten". DenperverteradeformenförrationalitetkallarIsabelleStengersför"eliminativism"och menardå,precissomfleck,attmaninometttankekollektiveliminerarallaandraerfarenheter,dataochresonemangändesomupprätthållsidetegnakollektivetochsamtidigtförklararallaandrasomovederhäftigaochicketrovärdiga.idagenssamhälleär dettaenallvarligfråga.dethandlarintebaraomattnegligeraviktigkunskap.dethandlarommaktenattivetenskapensnamnaktivtuteslutaochmarginalisera"riktningar" somintepassardetegnatänkandet. ElisabethRoudinescoanserattmarginaliseringengörsmöjliggenomenavhumanisering sombeståravenvanaattbeskrivadetmänskligahandlandetochdesskonsekvenser medhjälpavkalkyler,modellerochmätvärden.sven ErikLiedmanärinnepåsamma linjenärhankritiseraranvändningenavpseudokvantiteter.[24] Känslor och intellektuellt förtryck Protesternaovanverkarhängasammanmedattdetefterupplysningstidensslutunder slutetav1900 taletväxtframnyakunskaperocherfarenheterinompsykologi,sociologi ochpedagogik.blanddesomhandleddeocharrangeradesåkallad"sensitivitets ochtgruppsträning"på1970 taletfannsenstarkkritikmot"intellektualisering".normeni dessakurservarattmanskulledelasinakänslorochupplevelsermedandra. Kursernasolikaaktiviteterochstrukturordnadesdärförsåattdeltagarnatvingadesatt fokuserapå,ochdelamedsigav,sinakänslorochupplevelser.känslorochupplevelser sågssåledessomdet"santmänskliga".manansågattdessaförtrycktesgenomalltför "rationella"ochintellektualiseranderesonemang.dettaförtryckbordeenligtmångaav

14 Diderots ägg handledarnauppmärksammasmeriarbetslivochsamhälle.kursernaskullebidratillatt spridadennamedvetenhet.åsiktenväckteprotesterochintesålitenrädslaiföretagsvärlden.arbetsgivareföreningensegnakurser,ivilkakursledarnaavsågattdemonstrera ochtränameditation,förbjödsexempelvisviddennatidavarbetsgivareföreningensledning. IsabelleStengersochElisabethRoudinescoobserverarsammafenomen.Deanseremellertidattdethandlaromettintellektuelltförtryck nämligenförekomstenavenförtryckandevetenskapligochdiskursivpraktik snarareänattmänniskoriallmänhetskullevararäddaförattgörasigmedvetnaomsinakänslorochöppetdelademmedandra. StengersanvänderhistorienomDiderotsäggförattillustreradettaintellektuellaförtryckskaraktär.[25] Stengersärsvårattförståförosseftersomhonoftarefererartillresonemangochklassikerbådeinomfilosofinochinomnaturvetenskapen,sommanidenfranskspråkigavärldenkännertillochlärsigiskolanmensomviinteärsåbekantamed.Honrefererarisin artikeltillentextsombeskriverenkonversationsomägderummellanjeanlerondd'alembertochdenisdiderot1769.dessatvåpersonerförettsamtalomdenunderupplysningstidenframväxande"nya"vetenskapen. Samtaletgerenögonblicksbildavskillnadenmellandengamlaochdennyanaturvetenskapen.[26] d'alembertärmatematiker,ochintresseradavmekanikochandranaturfenomeninom kemi,medicin,magnetismochelektricitet.hanbidrogverksamttillattförenacartesius, NewtonsochLeibnizteorieromkraft,energiochrörelse.Hanstodföruppfattningenatt naturenslagarkanfastställasochräknasut.hanansågattvetenskapensuppgiftvaratt logisktförklaravärlden."sanningen"ochförståelsenliggerenligthonomidemodeller manvetenskapligttarfram. Diderotuppmanarhonom Diderotvarhuvudförfattaretilldenstoraencyklopedinoch därmedenavupplysningstidensförgrundsfigurer.diderot sysslademedklassiskaspråk,matematikochnaturvetenskap.hanfördjupadesigiengelskafilosoferochförfattare. IkonversationenkonfronterarDiderotd'Alembertsskepticism,likgiltighetförnaturensunderochhanspaternalistiskavälvillighet. "Seägget!GenomdettakanDukastaöverändaallateologiskaskolorochalla trosuppfattningarpåjorden." Diderotanklagard'Alembertföratthävdaenslutenochopersonligformförrationalitet. d'alembertanserattalltsomliggervidsidanavhansegnavälgrundadeochvälformule 14 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

15 radedefinitionerärfrågoravgodtyckligtochobetydligtintressesommåstehållasutanfördiskussionen.diderotpekarpåattvärldeninteärskapadbaraavdödmateriautan ocksåbeståravlivsomharförmåganatttasigurägget,rörasigochblirörd,känna,lida ochglädjas. DetrationellamåstesåledesenligtDiderotinnefattaocksålivetsuttryck.Diderottar såledesinteuppendiskussioninomd'alembertsdefinitionavrationalitet.hananklagar inted'alembertförattdennenegligerarmotstridigafakta.diderotberhellerinted'alembertattnärmareochmernoggrantobserveraägget. Hanberhonomiställetattseägget,detvillsägasedetutvecklingsbaraembryotochden lillakycklingensomsnartskallbrytasigurskalet.hanuppmanard'alembertattgeäggetförmåganattutmanaredanväletableradetankesystemochkategorier.hanberhelt enkeltd'alembertattseäggetsomentillblivelse någontingsomkanblinågotheltannat iframtidenändetjustnuär.enperfektbildavdennyavärldsbildsomprigoginefick nobelprisetför. Subjektet och det subjektiva är grunden för all kunskap Prigoginesformuleringavdissipativasystem,somständigtärirörelse,ställdedettidigaresåtrygganaturvetenskapligatänkandetochmodellerandetpåhuvudet.Omuniversum"blirtill" varförärdetsåochvartbärdetiväg?dessafrågorharmantidigare undvikitochlämnattillreligionen.numåstedebearbetas.vimänniskorärintebara åskådareavdettaexpanderandeuniversum viärihögstagradmedaktörer.idetvi observeraringårocksåderivatan detvillsägariktningochriktningsförändringaridet skeendesompågår. StengersreferenstillDiderotochd Alembertärförståsintegodtyckligtvald.Honvill medsittexempelpåvisaattdagensvetenskapärfångadiupplysningstidensdiskursiva praktikerochattprigoginevisarpåhurvikantaossurdettafängelse.förattkunna göradettamåstevisetillattdeteorierochföreställningaromvärldensomviskapar inkluderarosssjälvaochvåradiskursivapraktiker.[27] Vikanaldrigställaossutanförvärldenochseden"objektivt".Viäralltid"i"den.RationalitetkandärförenligtStengersaldrigbegränsasigtillnågotopersonligt.Vadvispekuleraröveräralltidvårtegetlivochdärmedalltidnågotsombetydernågotföross.Stengershävdarattfrågorsombehandlasavvetenskapenmåstebetydanågot(matter)för densomundersökerdemomviskallkunnafårelevantasvar.[28] StengerskonstaterarsåledesattPrigoginesnyaväsensförklaringinnebärattävennaturvetenskapligaresonemangbehöverändrakaraktär.Dekanintelängrebegränsasig tillslutnasystemochbarahandlaomsådantsomintekanvaraannorlundaändetär.de måstenumeraocksåinkluderavarför frågorochvartviärpåväg.vetenskapenkansåledesintelängreduckaförbehovetavövervägandenomvadsomärönskvärtförframtidenochvadsomskaparettgottsamhälle.utansådanaingredienserförlorardetvetenskapligaarbetetbådeibetydelseochirelevans. 15 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

16 NärStengersförframåsiktenattdetsubjektivaärgrundenförallkunskapmöterhonett kunskapsteoretisktmotargumentsomärhämtatfrånupplysningstiden nämligenatt mänskligtintressemåsteundertryckasförattnåframtilldetobjektivtsanna.stengers svarardåattdiderotintebadd'alembertattböjasigförvilkasubjektivaargumentsom helst.detärintefrågaomatthållamedelleraccepteraallatänkbarapåståendensom människorkankommaframmed.denrationellaanalysensomhandlaromattfåfram välgrundadepåståendesatser,fordringssatserochrättssatserharsammagivnaplats somdenalltidhaft. Diderotbadiställetd'Alembertattinteförklarabortlivetsjälvtochmänniskorsengagemanggenomsinegenbegränsadeföreställningomvadsomärrationellt.Stengers konstateraralltså vilkethonuppreparienintervjuijournalofeuropeanpsychoanalysis attdetintefinnsenendaochföralltvetenskapligtarbetegiltigdiskursivpraktik. Denperverteradeformenavvetenskapframställer,liksomd'Alembert,allrationalitet somliktydigmeddediskursivapraktikersomanväntsinomnaturvetenskapen.stengers anserimotsatstilldettaattvarjeområdesannoliktkräversinegendiskursivapraktik förattnåframtill"rationella"resultat.[29] Tiden, förändringen, processen och syftet Dennaturvetenskapligadiskursivapraktikenharblivitmodellenocksåfördeträtttänkta.Ramírezskriverattdennamodellbeståravopersonliga,allmängiltigatids ochkontextlösapåståenden.desspåståendesatserärspråkligabearbetningarsomanvändsför attmedsäkerhethanterafaktaochmanipuleraolikaorsakssamband.sådanadiskurser ärlämpligaförattfastställasanningarochuttryckaobjektivaföreskriftersomvibara kankonstateraochlyda. Dettavarenlämpligväsensförklaringiupplysningstiden.ManföljdedåantingenGuds ochkyrkansbudellernaturvetenskapens.upplysningstidensresonemangsyftadetillatt ställauppmodellersomgavettgivetfacit,sominkluderadevissafenomen,resonemang ocherfarenheterochuteslötandravilkabetraktadessomfördomarochkvacksalveri. Upplysningstidensvetenskapskulleskyddaallmänhetenfrånvillfarelserochlurendrejeri.Det"rationella"tänkandet ochdetkontrollsamhällesomväxtuppkringdetta harnumerablivitenstörremaktfaktoränkyrkan. Menspråketharenförossmänniskorviktigareuppgiftänattbarahanteraobjektiva faktaochenvärldsomintekanvaraannorlundaändenär.denspråkligapraktiken måsteocksåkunnabehandlasådantvarsförverkligandestårivårmaktochberoravvår förmågaochvårtkunnande.joséramírezförinsammasubjektiberättelsensomisabellestengers nämligentidenochförändringen,processenochsyftet.livhandlarom realiserandetavdehandlingarsomgörattingetnågonsinblirexaktsomdetalltidvarit. Detvillsägadenpotentialsomliggeriägget. Vinärmarossnuförklaringentilldemokratinskris.Denpolitiskadiskurssomfångasi upplysningstidens"rationalitet"blirparadoxaltnogpolitisktointressant.denupplevs mänskligtabsurd,denblirirrelevantfördefrågorsommänniskorengagerarsigioch 16 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

17 Den humanvetenskapliga handlingsteorin denuttryckerenbartsjälvklarheterochtrivialiteter.riskenärocksåattdenblirtotalitär eftersomsamtalochövervägandenskerinomenbegränsadelitsomintebehöverkonfronterasmedden"verklighet"denregeraröver. JoséRamírezharformuleratettegetbegreppssystemsomhankallathumanvetenskapligahandlingsteori.HaninlederbeskrivningenavdennamedkonstaterandetattAristotelesgjordeendistinktionmellanenkunskapomfenomensomintekanvarapåannatsätt ochenannankunskapomfenomensomskullekunnavarapåannatsätt.aristoteleshar sannoliktgjortdennadistinktionförattklargöramänniskansansvarförsinahandlingar detvillsägaskillnadenmellanfrivilligtochofrivilligthandlande.hanbeskriverdetta ansvaridennikomachiskaetikensomhanformuleradetillsinson.[30] Denförstatypenavfenomengårattbehandlameddenfaktabaseradediskursivapraktik somd'alembertrepresenterarochsomvimedtidenharkommitattkallavetenskapligt "rationellt".denandratypenavfenomenkräver,somviharnämnttidigare,enannan sortsdiskursivaövervägandenförattviskallhamnarätt.denfrågasomramírezreser ärdåvadförkunskap,ochvilkadiskursivapraktiker,somärnödvändigaförattunderlättaförmänniskoratthandlaklokt ochuppnådetsomaristoteleskallarfronesis. DetproblemsomRoudinescotaruppisinartikeläratt"vetenskapen"alltmerförtingligardetmänskligagenomattomformakänslor,reaktioner,upplevelseretc.till"mätvärden"ochkategorier detsomliedmankallarpseudokvantiteter somkanplacerasini formlerochberäkningar.ettexempelpådennamaterialiseringäratthjärnansolika processernumeraklarläggsalltmersåattvikanavgöravarolikakänslorochbedömningsförmågorsitterochhurdekanpåverkasutifrån. RoudinescomenarliksomRamírezattvetenskapengenomattomvandlaallttillkategorierochmätvärdenochskapanomotetiska(algebraiska)sambandsförklaringarperverterarverkligheten.Detsomskullebehövaövervägasbliromformattillberäkningsmodellersomgerintryckavattdesomhänderinteskullekunnavaraannorlundaändetär. Mångauppfattningarocherfarenheteromvårverklighetblirdärmedosagdaochviktiga övervägandenochgrundläggandeinsikterochkunskaperommänskligasammanhang negligeras. Dagensvetenskap såsomdentillämpas ärförståsvarkenolämpligellerskadligmen vimåsteseuppsåattdenintebidrartillattmanlåterdenexterna,faktiska,orsaksbundnaverklighetenattmekanisktträngainivårtmedvetandeochblockeravåramöjlighetertillatthandlakloktochåstadkommagemensammagodaöverväganden. Ettsymptompåvårflyktfrånhumanvetenskapligaövervägandenärattvåradiskursiva praktikerialltmindregradhandlarommänniskanochhenneshandlingarochvadsom ärönskvärt,rätt,rimligtochgottutanombegreppsapparater,definitioner,metoder, resonemangsformeretc.detärsomommantrorattmanskullekunna"räknafram" skillnadenmellanontochgott.genomattinteseberäkningsmodellerochpseudokvanti 17 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

18 tetersommänskligaartefakterutaniställetsomnärmastlagbundnaochoföränderliga harviiettslagförloratvårmänsklighet. Detförossmestskrämmandeärdennärmastfysiskamaktöversinnenasomdennaavhumaniseranderörelseuppenbarligenhar.Viuppleverdagligenattmanimassmedia hänvisarmertilllagarocholikametoderochberäkningaräntillvanligsundmänsklighetochgodasamverkansprincipernärmanfrånmyndigheterssidamotiverarvarför ärendenavgjortspådetsättmangjort.[31] Närdetgällersamtalochresonemangsominkluderarmänskligtagerandeäreninriktningpåenskildahandlingarochindividuellabeslutispeciellasituationersjälvklar.Att inteiettsådantövervägandetahänsyntillomständigheternaidenaktuellasituationen äromänskligt.mänskligthandlandekanaldrigreducerastillformler,givnakategorier ochförutbestämdalagar. Attvinnakunskapomvadmänskligahandlingarvisarärnågotannatänattvinnakunskapomnaturenutanföross.Tillskillnadfrånnaturenspraktikersomvibarakanundersökaochstudera"utanföross",såärmänskligthandlande,ochdepraktikervimöter idetmänskligasamspelet,någotvikanförståinifrånosssjälvagenomvåregenerfarenhet.vikanfrånvårkunskapomdensymboliskaverkligheten,ochvårasamtalmed andra,kännaigenvissaprinciper,ochhärledamål,mening,syfteochbakgrundtillvad somgörs elleråtminstonetroossomattkunnadet. Empiri och erfarenhet JoséRamírezskriver: Attundersöka,kännaigen,beskriva,förståochutforskade"praktiker"somvimänniskoranvänderivårtsamspelmedvarandraärsåledesgrundenfördenhumanvetenskapligahandlingsteorisomRamírezformulerat.Ensådankunskapärsärskiltviktigi ettsamhälledärvivillseosssomprofessionellaaktörersomagerarsjälvständigtutifrån vadvitrorossförståochintevillvarafångnaistereotypabeteendemönster,iomedvetnabehovochstyrasenbartavyttrestimuli. Attförseenavhandlingellerenvetenskapligrapportmedempiri attgöraenempiriskundersökning innebärivanligafallattmanföretarsigvissaförhandsgivna åtgärdersomkanbekräftaellertillbakavisanågotsommantagitförgivetoch somkankallashypotes.manvillvetaomdetpåståddastämmer Gårvitillbakatilld AlembertochDiderotskonversationochIsabelleStengersanalysav dennasåkanvikonstateraattisabellestengersanserattmissförståndenfördetmesta inteberorpåundersökningensomsådanutanpåsättetattundersökaochresoneraom något.detsomstårpåspelinomvetenskapenärvilkavittnentillfenomenensomman skalltropå.dessavittnenberättigasgenomdenväsensförklaringmanväljer.flyttar manfrånenväsensförklaringtillenannanändrasocksåempirin. 18 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011

19 19 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011 Vihamnarhäriettproblemeftersombegreppetempiriinteärentydigt.Datafinnsintei naturen.demåstevisasig.demetodologiskaprinciper denpraktik somskallanvändasivetenskapligasammanhangförattframbringadataärvanligengivenavforskarsamhälletinomrespektivefältochfårinteifrågasättas.demetodologiskaprinciperna inomkunskapsfältetmåstehållasfastoberoendeavvaddeskallanvändastill.dettaär problematiskt. Ramírezkonstaterarattdetgrekiskaordet"empiri"somvianvänderförformaliserade undersökningaravpraktiskaföreteelser,motsvarardetsompåsvenskaheter"erfarenhet".erfarenhetochempiriärpåsvenskaintedetsamma.erfarenhetärdetsomvaroch enrentpersonligtlärsiggenomatthandlaochgenomdetmansjälvblirinvolveradi. Empiri,däremot,idenmeningdetfårivetenskapenärframtagenmedettförhandskonstruerattillvägagångssättsomstämmermedenförgivettagenväsensförklaring.Data visarsigdärförenbartinomdenram,somdeförgivettagnaväsensförklaringarnatillåter. Mytbildningensägeremellertidnågotannat.Denpåstårattempirinkrävertotalobjektivitet,distanseringochopersonlighet vilketuppenbarligenintehålleripraktiken. Erfarenhetinvolveraralltidsubjektet.Medanerfarenhetenärheltförenadmedsinpraktiksåkräverdenempirisombyggerpåenförkonstrueradmetodochengivenväsensförklaringintenågonpraktiskerfarenhet.Enforskningmeddennakaraktärgerossbara informationomsådantviredanvet.dennaforskningkallarstengersför"sciencetriste". Ramírezkonstaterarattenviktigkunskapsskillnadmellanempiriocherfarenhetäratt empirihjälperossattveta formulerasambandsförklaringarinomramenförengiven förförståelse medanerfarenhetenhjälperossattförstå ochdärmedformuleraväsensförklaringarförsådantviärförbrylladeöver. Därmedstårdetocksåklartvarfördetintegårattkännaförtroendeförenvisspraktik baragenomattvisapåresultatetavden huroftadettaresultatänuppträder.dettaär denvåndasommångapraktikerlevermed.mantyckersighavisatattdetgårochattdet blirgodaresultatnärmangörsommangör mendeträckerinte. Svaretpådennaförbryllningöverattmaninteblirtagenpåallvarärattmanintekanbli trovärdigbaragenomattpekapåettresultat.manmåsteocksåerbjudaentillfredsställandeförklaringellermodellförhurresultatetharuppnåtts.förattkunnagöradetmåsteman precissomstengersochroudinescorekommenderar användasigavochförmedladensubjektivaerfarenheten detvillsägavisavilkadiskursivapraktikerman självanserlämpligaföratthanteradesituationersomäraktuella. Induktion, deduktion och abduktion Grundentillsvårigheternamedupplysningstidensdiskursivapraktikerärattmanliksomd Alembertutgårfrånförekomstenavenbeständig,lagbundenochavmänniskan oberoendevärldsommanskallförsökakartlägga.dediskursivapraktikermanunder upplysningstidensersomrimligaärdärförsådanasomfokuserarpå"teorin" denobjektivabeskrivningenavnågot.meddeduktionmenarmandåattmanutifrånenteori

20 skaparenhypotessommansedanprövari"verkligheten".resultatetantingenbekräftar ellerifrågasätterteorin.induktionärattgåandravägen.genomattobservera"verkligheten"kanmanskapaenteorisomtycksgällafördedatamansamlatin. Destoravetenskapligaupptäckternaharemellertidintevuxitframpådettasätt.Dehar åstadkommitsgenompraktiken.detvillsägaefterattmangenomförtexperimenteller utförtobservationersomvisatpådatasomliggerutanfördetmanvanligenföreställtsig. Förattförståvaddessanyadataocherfarenheterinnebärharmanmåstvidgasökfältet. Ettantalsvenskaforskareharingåendebehandlatfråganomkopplingenmellanpraktik ochteori.devisaratttillde"vanliga"diskursivapraktikernainduktionochdeduktionså måsteresonemangen,ommanvillinkluderaerfarenhetenochpraktiken,kompletteras mednågotsomkallasabduktion.abduktion,såsomrunewigbladochsethjonssonbeskriverdenutgårfrånerfarenheten/praktiken.[32] ÄvenomPörnintespecifiktnämnerbegreppetabduktionverkarhanmenaattdetär justdettaarbetssättsomlederframtillnyaväsensförklaringar.medandenkonventionellavetenskapensempiriformasurenmetodsombegränsardevittnensomfinnsför fenomenetsåbestårabduktionsprocessenavenväxelverkanmellanolikaformeravinsamlingavdata,teoretiskaövervägandenochalladeerfarenhetersomväxerframur praktiken. Vistårhärinförfråganomdetväsensom"väsensförklaringen"beskriverfaktiskt"finns" inaturenellerombeteckningenbaraärettmänskligtpåhitt.stengersställerfrågan neutrinon,finnsdenellerhardenskapatsavmänniskan?denblirsynligbaraundervissaspeciellaexperimentellaförutsättningar.svaretpåfrågansaknarrelevansomman erkännerattframställandetavennyväsensförklaringavdentypsomprigogineformuleratärenkreativakt.detärenbartavfilosofisktintresseomhansväsensförklaringbeskrivernågotsomfaktisktfinnsellerbaraärenbeteckningförnågotannatsomvii praktikenbehövertahänsyntill,menvarsinnerstanaturännuärobekantföross. Närmanväl,somPrigogine,harallasinapraktiskaerfarenheterochteoretiskabeskrivningarframförsigsåletarmanidenabduktivaprocessenefterdenformuleringsom skaparrimochresonidetmanvet.flyttarmansiguppåtiabstraktionerärdetnästan alltidmöjligtattkommaframtillensådanövergripandebild. Problemenmedsådanaförklaringarärattdekanblioanvändbaraochmeningslösa.Den nyabildenharettvärdeförstnärdetäruppenbartattmanfunnitenbeskrivningsom knytersammanvadmanvetpåettsådantsättattförklaringensägernågot"nytt"som manintetänktpåtidigareochattresonemangensomdåväxerframinteblirpraktiskt irrelevantaellerabsurtabstrakta. Abduktionharenspecifiklogiskformochbeskriverenvetenskapligpraktikeftersom maninteautomatisktkanslutasigtillväsensförklaringenurdentypavdatamaterial manvanligenrefererartillidenkonventionellavetenskapen.abduktionblirmöjligförst närmanskaffatsigtillgångtillalldenpraktiskaerfarenhetochalladeolikartadeteorietiskaövervägandensomkrävsförattföreslåenväsensförklaring. 20 Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling,ForskarbynOpen2011