Poststrukturalism och diskursanalys

Transkript

1 Poststrukturalism och diskursanalys

2 Strukturalism Strukturalismen utgår från att språk sociala relationer normer föreställningar myter och berättelser etc., etc. alla bygger på en grundläggande struktur som är allmänmänsklig.

3 Strukturalism Strukturen organiserar det mänskliga medvetandet Hjärnans uppbyggnad svarar mot strukturen Samtidigt är allt mellanmänskligt också organiserat enligt samma struktur. En analog relation. Det människor kan känna, tänka, uppleva är begränsat till vad strukturen medger. Strukturen svarar mot den mänskliga hjärnans uppbyggnad, men samtidigt är den bortom individen, och de individuella uttrycken för kultur. Strukturen är större än individen och finns där innan individen kommer till världen.

4 Strukturalism Kärnan i strukturen är binära motsatspar, d.v.s. varmt/kallt, ute/inne, kvinnligt/manligt, liv/död, etc. Det är språkets utveckling som är den evolutionära bakgrunden till strukturen.

5 Språket Strukturalismens grundidéer hämtades från lingvisten Ferdinand de Saussure. All mening uppstår genom språket Mening uppstår genom skillnader. Langue: språket som helhet. Kollektivt skapat. Parole: den enskilda talakten. de Saussure studerade talakter (parole) för att förstå språkets (langue) logik

6 Semiologi hur uppstår mening i språket? Hur fungerar språket? Det bygger på tecken Ett tecken består av två delar: signifier och signified Signifier är uttrycket, signified är det som betecknas När jag säger stol är ljudet som kommer ut ur min mun the signifier. Själva stolen jag menar är the signified.

7 Denotation/konnotation Denotation: den direkta meningen Konnotation: den avledda meningen. Stolen som föremål kan symbolisera till exempel makt. Då är stolen the signifier, och makt är signified.

8 En betecknande-akt kan inte äga rum utan båda dessa sidor. Relationen mellan signifier och signified är arbiträr, det vill säga slumpmässig. Vilket annat ljud som helst skulle kunna beteckna stol. Kopplingen skapas genom sociala överenskommelser.

9 Mening skapas genom skillnader Skillnader hos the signifier skillnader hos the signified Stol Stolt Stor möbel att sitta på känslan av att ha klarat av någonting någonting av betydande volym Meningsskapande sker genom att kollektivt skapa och upprätthålla skillnader

10 Källa: Junaid Amjed.

11 Kulturforskning Historiker som Umberto Eco Filosofer som Roland Barthes Antropologer som Claude Lévi-Strauss och Mary Douglas.

12 Post-strukturalism 60-talet Vad händer om man ser världen som lite mindre statisk än den uppfattas inom strukturalismen? I stället för de stora, allomfattande förklaringarna, flera mindre, lokala, föränderliga, inkonsekventa, osv.

13 Ny syn på signifikationsprocessen Strukturen (langue) existerar inte utanför talakten (parole) Tecken är inte heller uppdelade i signified och signified. Det finns bara tecknet och det får sin mening genom tillfälliga relationer till andra tecken. Sammansmältning mellan denotation och konnotation. Tecken får sin mening inte genom statiska skillnader, utan genom ständiga glidningar. Eftersom man ser mening som ännu inte bestämd öppnas möjligheten för en analys av språket som maktspel mellan förfäktare av olika idéer och ideologier. Allt skapat kan läsas som texter. Och dessa texter skriver hela tiden om varandra.

14 Ny syn på sanning Tidigare: sanning var som något som fanns, objektivt, som man kunde gräva fram genom att skala bort allt som skymde sanningen. Nu började en annan idé ta fäste: sanningar konstrueras genom att meningsbärande element kommer i kontakt med varandra och på olika sätt skriver om varandra. Det betyder också att sanningar inte lever för evigt, de glider hela tiden över i nya sanningar. Det betyder att många olika sanningar existerar samtidigt, även om de ibland borde utesluta varandra.

15 Diskurs I vardagsspråket: talad kommunikation, samtal, formell diskussion eller debatt Som teori: talet om någonting dvs alla yttranden omkring ett fenomen. Diskurs om hållbarhet t.ex. innefattar en ofattbar volym av texter på olika nivåer, samtal i lunchrum, skämtteckningar, etc. Inte bara tal utan även andra sociala praktiker. Numera även andra saker som produceras inom diskursen, dvs kroppar, föremål, platser, etc.

16 Diskursteori Diskursteori: en specifik idé om hur mening skapas. Den huvudsakliga principen: mening skapas när olika meningsbärande element kommer i kontakt med varandra En diskurs skapas när olika perspektiv eller aktörer försöker låsa fast betydelser som annars glider Kallenberg: diskurs = de forsök som görs for att i någon mån stoppa flödet av möjliga meningssammanhang i ett socialt fält präglat av radikal kontingens, och genom detta skapa partiella fixeringar av mening (Laclau & Mouffe 2008:168).

17 Diskurser inuti diskurser Stora och små diskurser Diskursen om Natur och kultur (stor diskurs) Diskursen om den svenska vargen (mindre diskurs som till stora delar befinner sig inuti den större diskursen En del diskurser överlappar varandra ibland men inte alltid. Relationen aktiveras. Och så den stora frågan: hur kan man avgränsa en diskurs?

18 Repetition, stabilitet och förändring Ett ständigt surr av röster Positioner, förklaringsmodeller, berättelser, repeteras hela tiden gång på gång på NÄSTAN samma sätt. Repetitionen skapar både stabilitet och förändring, eftersom handlingar inte upprepas på EXAKT samma sätt utan förändras litegrann från gång till gång.

19 Olika diskurser kämpar om hegemoni Ers: olika diskurser kämpar hela tiden om tolkningsföreträdet, alltså om vad som betraktas som sant, falskt, problematiskt, normalt, onormalt, etc. Men hur kan en diskurs kämpa om någonting? En diskurs har väl inget medvetande, ingen förmåga att känna önskningar etc?

20 Er litteraturlista: Ers, KP, Kallenberg I litteraturlistan finns några olika generationers brottningar med diskursbegreppet. T.ex. Agnes Ers 2006, Kulturella perspektiv 2012, Kim Kallenberg 2016 en utveckling från den kritiska diskursanalysen från det tidiga talet mot den tredje generationens diskursteori.

21 Diskurs-historik (för etnologin) Första generationen: enbart språkliga uttryck tal och text (fick inget större genomslag inom etnologin) Andra generationen: inkluderar även sociala praktiker. Kritisk diskursanalys (Winther-Jørgensen) fick ett gigantiskt genomslag inom etnologin. Tredje generationen: allt är diskurs, inklusive känslor, relationer till materiella ting.

22 Det tidiga 2000-talet: kamp mellan olika perspektiv där man drog skarpa linjer. Fenomenologerna: Var är individen? och all mening uppstår inte ur prat. Diskursanalysen framstod som kall och teknisk. Diskursanalytikerna: fenomenologer missar maktrelationerna. Kan inte koppla individens erfarenheter till de maktrelationer som avgör vad som är möjligt Nu: den tredje generationens diskursteoretiker har vidgat sitt diskursbegrepp till att omfatta det materiella och kroppsliga och justerat sina verktyg så att man kan se individen också.

23 Ingenting utanför diskursen Ingen mening skapas eller kan existera utanför diskursen. Vad menas? 1. Att alla betydelser som gör världen meningsfull utgår från människors pratande och skrivande? 2. Att allt vi uppfattar som verkligt är diskursivt ordnat? 3. Att all mening, oavsett fysisk form, påverkar all annan mening, så allt är automatiskt diskursivt? Dessa tre svar motsvarar ungefär de tre generationernas diskursteori.

24 Viktiga begrepp Makt Hegemoni Artikulation Subjekt Logiker

25 Makt Makt utgår inte från en person, utan finns i relationer mellan personer (och även materiella ting) Makt fungerar som ett nätverk där olika styrkeförhållanden utkristalliserar sig på olika punkter Så om någon har makt är det resultatet av flera olika krafter som sammanstrålar just där Makt är en kamp om dominans som aldrig helt lyckas Spelet mellan makt och motstånd finns överallt

26 Hegemoni Gramsci använde ordet hegemoni för att beskriva en kulturell dominans. Statens makt över folket, hur folket ficks att tro på och agera utifrån verklighetsbeskrivningar som inte låg i deras intresse. Hegemoni = organisation av samtycke Diskurser drivs hela tiden av kampen för hegemoni, att ta makt över tolkningsföreträdet

27 Artikulation Artikulation beskriver hur mening blir till. Principen är att mening uppstår när olika element fogas samman och påverkar varandra. Till exempel subjekt, begrepp, praktiker, etc. Artikulation är alltså akten att foga ihop element Alltså: eftersom alla beståndsdelar ömsesidigt bestämmer varandra, uppstår mening i mötet mellan olika element Alltid tillfälligt, måste repeteras, och förändras varje gång olika beståndsdelar sammanfogas

28 Subjekt Subjektet finns inte från början, utan är i sig en produkt av artikulation Subjekten är inte permanenta utan glider lika mycket som andra artikulationer En människa är samtidigt innehavare av en mängd subjektpositioner. Dessa aktiveras i mötet med omvärlden. Varje subjektposition gör att jag agerar utifrån olika ståndpunkter, värderar saker på olika sätt. På samma sätt som andra fixeringar/artikulationer: subjektpositioner är produkter av hegemonistrider om makt, kunskap.

29 Logiker Centralt begrepp för den tredje generationen Logiker = Axlar längs vilka artikulationer sker på vissa specifika sätt

30 Social logik Politisk logik Fantasmagorisk logik

31 Social logik Självklart, sant - inte föremål för någon större konflikt eller förhandling. I sig en produkt av en diskursiv kamp om hegemoni.

32 Politisk logik Det som är föremål för aktiva och pågående försök att bestämma vad det är och betyder. Ibland rör sig fenomen mellan social och politisk logik. När den kontingenta naturen hos någonting blir synligt blir det en del av en politisk logik för då kan det förändras, förhandlas, etc.

33 Fantasmagorisk logik Den känslomässiga attraktionskraft vissa verklighetsuppfattningar har. Lacan: alla meningssystem och identiteter är bristfälliga och ofullständiga. Fantasi överbryggar luckor och brister. Fantasmagorisk logik handlar nästan alltid om att dölja diskursers kontigenta eller ofullständiga karaktär (Kallenberg) Vi är känslomässigt investerade i vissa verklighetsuppfattningar och genom fantasier för vi in den energin i diskursen. Fantasier inte nödvändigtvis falska. Det är den känslomässiga laddningen och dess funktion inom diskursen som är nyckeln.

34 Sammanfattning Mening skapas genom att meningsbärande element fogas samman i tillfälliga fixeringar (artikulationer). Dessa upprepas hela tiden. En diskurs består av en myriad av sådana artikulationer som upprepas enligt ett visst mönster. Diskurser skapas genom en kamp om hegemonin mellan diskurser. Tidigare begränsade sig diskursanalysen till tal, text och så småningom sociala praktiker. Nu inkluderas även känslor, kroppar, materialitet. Även de är artikulationer! Det finns ingen sanning, ingen verklighet, som är oberoende av diskursen. Vi blir positionerade genom artikulationer. De positioner vi finner oss i, avgör hur världen kan erfaras.