Poststrukturalism och diskursanalys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Poststrukturalism och diskursanalys"

Transkript

1 Poststrukturalism och diskursanalys

2 Strukturalism Strukturalismen utgår från att språk sociala relationer normer föreställningar myter och berättelser etc., etc. alla bygger på en grundläggande struktur som är allmänmänsklig.

3 Strukturalism Strukturen organiserar det mänskliga medvetandet Hjärnans uppbyggnad svarar mot strukturen Samtidigt är allt mellanmänskligt också organiserat enligt samma struktur. En analog relation. Det människor kan känna, tänka, uppleva är begränsat till vad strukturen medger. Strukturen svarar mot den mänskliga hjärnans uppbyggnad, men samtidigt är den bortom individen, och de individuella uttrycken för kultur. Strukturen är större än individen och finns där innan individen kommer till världen.

4 Strukturalism Kärnan i strukturen är binära motsatspar, d.v.s. varmt/kallt, ute/inne, kvinnligt/manligt, liv/död, etc. Det är språkets utveckling som är den evolutionära bakgrunden till strukturen.

5 Språket Strukturalismens grundidéer hämtades från lingvisten Ferdinand de Saussure. All mening uppstår genom språket Mening uppstår genom skillnader. Langue: språket som helhet. Kollektivt skapat. Parole: den enskilda talakten. de Saussure studerade talakter (parole) för att förstå språkets (langue) logik

6 Semiologi hur uppstår mening i språket? Hur fungerar språket? Det bygger på tecken Ett tecken består av två delar: signifier och signified Signifier är uttrycket, signified är det som betecknas När jag säger stol är ljudet som kommer ut ur min mun the signifier. Själva stolen jag menar är the signified.

7 Denotation/konnotation Denotation: den direkta meningen Konnotation: den avledda meningen. Stolen som föremål kan symbolisera till exempel makt. Då är stolen the signifier, och makt är signified.

8 En betecknande-akt kan inte äga rum utan båda dessa sidor. Relationen mellan signifier och signified är arbiträr, det vill säga slumpmässig. Vilket annat ljud som helst skulle kunna beteckna stol. Kopplingen skapas genom sociala överenskommelser.

9 Mening skapas genom skillnader Skillnader hos the signifier skillnader hos the signified Stol Stolt Stor möbel att sitta på känslan av att ha klarat av någonting någonting av betydande volym Meningsskapande sker genom att kollektivt skapa och upprätthålla skillnader

10 Källa: Junaid Amjed. https://www.slideshare.net/junaidamjed/saussure

11 Kulturforskning Historiker som Umberto Eco Filosofer som Roland Barthes Antropologer som Claude Lévi-Strauss och Mary Douglas.

12 Post-strukturalism 60-talet Vad händer om man ser världen som lite mindre statisk än den uppfattas inom strukturalismen? I stället för de stora, allomfattande förklaringarna, flera mindre, lokala, föränderliga, inkonsekventa, osv.

13 Ny syn på signifikationsprocessen Strukturen (langue) existerar inte utanför talakten (parole) Tecken är inte heller uppdelade i signified och signified. Det finns bara tecknet och det får sin mening genom tillfälliga relationer till andra tecken. Sammansmältning mellan denotation och konnotation. Tecken får sin mening inte genom statiska skillnader, utan genom ständiga glidningar. Eftersom man ser mening som ännu inte bestämd öppnas möjligheten för en analys av språket som maktspel mellan förfäktare av olika idéer och ideologier. Allt skapat kan läsas som texter. Och dessa texter skriver hela tiden om varandra.

14 Ny syn på sanning Tidigare: sanning var som något som fanns, objektivt, som man kunde gräva fram genom att skala bort allt som skymde sanningen. Nu började en annan idé ta fäste: sanningar konstrueras genom att meningsbärande element kommer i kontakt med varandra och på olika sätt skriver om varandra. Det betyder också att sanningar inte lever för evigt, de glider hela tiden över i nya sanningar. Det betyder att många olika sanningar existerar samtidigt, även om de ibland borde utesluta varandra.

15 Diskurs I vardagsspråket: talad kommunikation, samtal, formell diskussion eller debatt Som teori: talet om någonting dvs alla yttranden omkring ett fenomen. Diskurs om hållbarhet t.ex. innefattar en ofattbar volym av texter på olika nivåer, samtal i lunchrum, skämtteckningar, etc. Inte bara tal utan även andra sociala praktiker. Numera även andra saker som produceras inom diskursen, dvs kroppar, föremål, platser, etc.

16 Diskursteori Diskursteori: en specifik idé om hur mening skapas. Den huvudsakliga principen: mening skapas när olika meningsbärande element kommer i kontakt med varandra En diskurs skapas när olika perspektiv eller aktörer försöker låsa fast betydelser som annars glider Kallenberg: diskurs = de forsök som görs for att i någon mån stoppa flödet av möjliga meningssammanhang i ett socialt fält präglat av radikal kontingens, och genom detta skapa partiella fixeringar av mening (Laclau & Mouffe 2008:168).

17 Diskurser inuti diskurser Stora och små diskurser Diskursen om Natur och kultur (stor diskurs) Diskursen om den svenska vargen (mindre diskurs som till stora delar befinner sig inuti den större diskursen En del diskurser överlappar varandra ibland men inte alltid. Relationen aktiveras. Och så den stora frågan: hur kan man avgränsa en diskurs?

18 Repetition, stabilitet och förändring Ett ständigt surr av röster Positioner, förklaringsmodeller, berättelser, repeteras hela tiden gång på gång på NÄSTAN samma sätt. Repetitionen skapar både stabilitet och förändring, eftersom handlingar inte upprepas på EXAKT samma sätt utan förändras litegrann från gång till gång.

19 Olika diskurser kämpar om hegemoni Ers: olika diskurser kämpar hela tiden om tolkningsföreträdet, alltså om vad som betraktas som sant, falskt, problematiskt, normalt, onormalt, etc. Men hur kan en diskurs kämpa om någonting? En diskurs har väl inget medvetande, ingen förmåga att känna önskningar etc?

20 Er litteraturlista: Ers, KP, Kallenberg I litteraturlistan finns några olika generationers brottningar med diskursbegreppet. T.ex. Agnes Ers 2006, Kulturella perspektiv 2012, Kim Kallenberg 2016 en utveckling från den kritiska diskursanalysen från det tidiga talet mot den tredje generationens diskursteori.

21 Diskurs-historik (för etnologin) Första generationen: enbart språkliga uttryck tal och text (fick inget större genomslag inom etnologin) Andra generationen: inkluderar även sociala praktiker. Kritisk diskursanalys (Winther-Jørgensen) fick ett gigantiskt genomslag inom etnologin. Tredje generationen: allt är diskurs, inklusive känslor, relationer till materiella ting.

22 Det tidiga 2000-talet: kamp mellan olika perspektiv där man drog skarpa linjer. Fenomenologerna: Var är individen? och all mening uppstår inte ur prat. Diskursanalysen framstod som kall och teknisk. Diskursanalytikerna: fenomenologer missar maktrelationerna. Kan inte koppla individens erfarenheter till de maktrelationer som avgör vad som är möjligt Nu: den tredje generationens diskursteoretiker har vidgat sitt diskursbegrepp till att omfatta det materiella och kroppsliga och justerat sina verktyg så att man kan se individen också.

23 Ingenting utanför diskursen Ingen mening skapas eller kan existera utanför diskursen. Vad menas? 1. Att alla betydelser som gör världen meningsfull utgår från människors pratande och skrivande? 2. Att allt vi uppfattar som verkligt är diskursivt ordnat? 3. Att all mening, oavsett fysisk form, påverkar all annan mening, så allt är automatiskt diskursivt? Dessa tre svar motsvarar ungefär de tre generationernas diskursteori.

24 Viktiga begrepp Makt Hegemoni Artikulation Subjekt Logiker

25 Makt Makt utgår inte från en person, utan finns i relationer mellan personer (och även materiella ting) Makt fungerar som ett nätverk där olika styrkeförhållanden utkristalliserar sig på olika punkter Så om någon har makt är det resultatet av flera olika krafter som sammanstrålar just där Makt är en kamp om dominans som aldrig helt lyckas Spelet mellan makt och motstånd finns överallt

26 Hegemoni Gramsci använde ordet hegemoni för att beskriva en kulturell dominans. Statens makt över folket, hur folket ficks att tro på och agera utifrån verklighetsbeskrivningar som inte låg i deras intresse. Hegemoni = organisation av samtycke Diskurser drivs hela tiden av kampen för hegemoni, att ta makt över tolkningsföreträdet

27 Artikulation Artikulation beskriver hur mening blir till. Principen är att mening uppstår när olika element fogas samman och påverkar varandra. Till exempel subjekt, begrepp, praktiker, etc. Artikulation är alltså akten att foga ihop element Alltså: eftersom alla beståndsdelar ömsesidigt bestämmer varandra, uppstår mening i mötet mellan olika element Alltid tillfälligt, måste repeteras, och förändras varje gång olika beståndsdelar sammanfogas

28 Subjekt Subjektet finns inte från början, utan är i sig en produkt av artikulation Subjekten är inte permanenta utan glider lika mycket som andra artikulationer En människa är samtidigt innehavare av en mängd subjektpositioner. Dessa aktiveras i mötet med omvärlden. Varje subjektposition gör att jag agerar utifrån olika ståndpunkter, värderar saker på olika sätt. På samma sätt som andra fixeringar/artikulationer: subjektpositioner är produkter av hegemonistrider om makt, kunskap.

29 Logiker Centralt begrepp för den tredje generationen Logiker = Axlar längs vilka artikulationer sker på vissa specifika sätt

30 Social logik Politisk logik Fantasmagorisk logik

31 Social logik Självklart, sant - inte föremål för någon större konflikt eller förhandling. I sig en produkt av en diskursiv kamp om hegemoni.

32 Politisk logik Det som är föremål för aktiva och pågående försök att bestämma vad det är och betyder. Ibland rör sig fenomen mellan social och politisk logik. När den kontingenta naturen hos någonting blir synligt blir det en del av en politisk logik för då kan det förändras, förhandlas, etc.

33 Fantasmagorisk logik Den känslomässiga attraktionskraft vissa verklighetsuppfattningar har. Lacan: alla meningssystem och identiteter är bristfälliga och ofullständiga. Fantasi överbryggar luckor och brister. Fantasmagorisk logik handlar nästan alltid om att dölja diskursers kontigenta eller ofullständiga karaktär (Kallenberg) Vi är känslomässigt investerade i vissa verklighetsuppfattningar och genom fantasier för vi in den energin i diskursen. Fantasier inte nödvändigtvis falska. Det är den känslomässiga laddningen och dess funktion inom diskursen som är nyckeln.

34 Sammanfattning Mening skapas genom att meningsbärande element fogas samman i tillfälliga fixeringar (artikulationer). Dessa upprepas hela tiden. En diskurs består av en myriad av sådana artikulationer som upprepas enligt ett visst mönster. Diskurser skapas genom en kamp om hegemonin mellan diskurser. Tidigare begränsade sig diskursanalysen till tal, text och så småningom sociala praktiker. Nu inkluderas även känslor, kroppar, materialitet. Även de är artikulationer! Det finns ingen sanning, ingen verklighet, som är oberoende av diskursen. Vi blir positionerade genom artikulationer. De positioner vi finner oss i, avgör hur världen kan erfaras.

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure (giltigt för ) Inspirerad av Sassure Språk: Langue & Parole Strukturer uppbyggda på distinktioner: bl.a. genom motsatspar (binära oppositioner) Strukturer aldrig slutgiltiga; samma ord kan sättas in i

Läs mer

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

BILDANALYS ANALYSERA BILDER BILDANALYS ANALYSERA BILDER GÖR EN BILDANALYS Er uppgift: 1. Beskriv på allt du ser på för någon som inte ser bilden, utan att lägga in värderingar. 2. Nu lägger du in dina värderingar. Tolka vad du tycker

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT15 Handledare: Anders Uhlin Ingen kan göra allt, men alla kan göra något En diskursanalys av välgörenhetsgalan Tillsammans för Världens Barn

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund VI TROR på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver

Läs mer

Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys

Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:7 ISSN 1654-0247 Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång

Läs mer

In i föreställningarna, genom bakom bilden

In i föreställningarna, genom bakom bilden Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker

Läs mer

ADHD fenomenet, Så konstrueras det inom skolans värld

ADHD fenomenet, Så konstrueras det inom skolans värld Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi ADHD fenomenet, Så konstrueras det inom skolans värld Cathrine Bueno Juni 2009 Kandidat examen 15 högskolepoäng Sociologi C Sociologi C Examinator:

Läs mer

Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå

Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå Mälardalens högskolan Akademin för hållbarsamhälls - och teknikutveckling. HST Statsvetenskap 61-90 Uppsats 15 hp, HT 2009 Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå En studie om hur

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Svenskt näringsliv i klassrummet

Svenskt näringsliv i klassrummet Rapport nr: 2013 vt00930 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Svenskt näringsliv i klassrummet En diskursstudie

Läs mer

Södertörns högskola Institutionen för Etnologi Kandidatuppsats 15 hp Etnologi Höstterminen 2011 Europaprogrammet. Utlandssvenskar

Södertörns högskola Institutionen för Etnologi Kandidatuppsats 15 hp Etnologi Höstterminen 2011 Europaprogrammet. Utlandssvenskar Södertörns högskola Institutionen för Etnologi Kandidatuppsats 15 hp Etnologi Höstterminen 2011 Europaprogrammet Utlandssvenskar En diskursanalys av nationell tillhörighet Av: Emilie Sundbom Handledare:

Läs mer

Arbete rättighet, skyldighet eller säkerhet?

Arbete rättighet, skyldighet eller säkerhet? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK01 VT10 Handledare: Dalia Mukhtar-Landgren Arbete rättighet, skyldighet eller säkerhet? en diskursanalys kring diskussionen om arbete och integration

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

Befäster skolan traditionella genussystem?

Befäster skolan traditionella genussystem? C-UPPSATS 2006:071 Befäster skolan traditionella genussystem? En diskursanalys av skolböcker i årskurs 8 THERESE HEDMAN KARIN OMARK Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik Luleå tekniska universitet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Diskursen som styr den fria kulturen

Diskursen som styr den fria kulturen Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 HT-13 Handledare: Mikael Kylsäter Diskursen som styr den fria kulturen en analys av politik och meningsskapande i finansieringsprojektet Kulturbryggan

Läs mer

Puff the Magic Dragon Om cannabis, legalisering och kriminalisering

Puff the Magic Dragon Om cannabis, legalisering och kriminalisering Puff the Magic Dragon Om cannabis, legalisering och kriminalisering Henrik Guthammar LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) VT-13 Handledare: Frans Oddner Abstract Author: Henrik Guthammar

Läs mer

ETNISKT DISKRIMINERAD I ARBETSLIVET?

ETNISKT DISKRIMINERAD I ARBETSLIVET? SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ALFRED NOBELS ALLÉ 7 141 89 HUDDINGE ETNISKT DISKRIMINERAD I ARBETSLIVET? En fråga om trovärdighet Uppsats för fördjupningskurs Etnologi Vårterminen 2005 Anna Andersen Handledare: Magnus

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se

diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se Foto: Petra Hansson Utgångspunkter Vad är en text? RelaGonen mellan text och verklighet /kontext? Var finns textens

Läs mer

Att bli en skolelev. En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Universitetsadjunkt Catarina Grahm

Att bli en skolelev. En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Universitetsadjunkt Catarina Grahm Att bli en skolelev En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan Universitetsadjunkt Catarina Grahm Studiens syfte Syftet med studien är att finna vilket

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Fakta om projekt En kritisk granskning av den vedertagna projektdiskursen

Fakta om projekt En kritisk granskning av den vedertagna projektdiskursen - Fakta om projekt En kritisk granskning av den vedertagna projektdiskursen Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap 15 hp Maria Lindquist Lovisa Silfverberg Handledare: Elena Raviola Juni

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Man vill att de ska veta vad det är de väljer bort

Man vill att de ska veta vad det är de väljer bort UMEÅ UNIVERSITET 2014-05-05 Institutionen för socialt arbete Moment B, uppsats 15 hp Termin 6 Vårterminen -14 Man vill att de ska veta vad det är de väljer bort - En diskursanalys om hur föräldrar till

Läs mer

CENTRUM I PERIFERIN En studie om periferins diskursiva rekonstruktion

CENTRUM I PERIFERIN En studie om periferins diskursiva rekonstruktion CENTRUM I PERIFERIN En studie om periferins diskursiva rekonstruktion Ida Nilsson Masterarbete 30 hp Masterprogrammet för Strategisk fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Blekinge Tekniska Högskola

Läs mer

Tidigt utvecklat, vad menar ni?

Tidigt utvecklat, vad menar ni? Barn-unga-samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Tidigt utvecklat, vad menar ni? En diskursanalytisk studie om förskollärares föreställningar om tidigt

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling

Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner VT-15 Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling Kursmål identifiera maktstrukturer och dess relevans för hållbar utveckling kritiskt granska

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Hur kan man tycka att det där är bra?

Hur kan man tycka att det där är bra? Hur kan man tycka att det där är bra? En diskursteoretisk studie av ungdomars tal om andra människors musik Nadia Moberg Uppsats HT 2015 Handledare: Maria Westvall Masterprogrammet i musik, masteruppsats

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Utanförskapets villkor & Politikens möjligheter

Utanförskapets villkor & Politikens möjligheter Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STV003 VT07 Handledare: Ylva Stubbergaard Utanförskapets villkor & Politikens möjligheter Diskursteoretiska perspektiv på utanförskapets artikulering

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Evidensbaserat arbete i praktiken

Evidensbaserat arbete i praktiken Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad

Läs mer

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd Professionella samtal Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd 2010-01-04 Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 1 Innehåll

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder. Utvärdering B1. Undervisande lärare

Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder. Utvärdering B1. Undervisande lärare Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder Utvärdering B1 Undervisande lärare Eric Trovalla (kulturanalys, poststrukturalism, fenomenologi, klass) Maryam Adjam (postkolonialism, intersektionalitet)

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Hur skildras konsekvenserna av cannabiskonsumtion?

Hur skildras konsekvenserna av cannabiskonsumtion? Kriminologiska institutionen Hur skildras konsekvenserna av cannabiskonsumtion? - en diskursanalys C-uppsats 15 hp Kriminologi Påbyggnadskurs i allmän kriminologi (30 hp) Vårterminen 2012 Gaia Slawomirska

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning.

Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning. Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning. En kvalitativ studie om vräkningshotade barnfamiljer Socionomprogrammet Examensarbete i socialt arbete,

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Berättandet genom olika gestaltande språk

Berättandet genom olika gestaltande språk Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision

Läs mer

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se DÖDA VINKELN Om sexualitet 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se Fristående 7,5 hp högskolekurser Religion, samhälle sexualitet Religion makt och sexualitet ur ett genusperspektiv Sexualitet i österländska

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Blodet hade knappt hunnit torka

Blodet hade knappt hunnit torka Lunds universitet Sociologiska institutionen Kandidatuppsats: SOCK01, 15 hp VT12 Handledare: Klas Gustavsson Blodet hade knappt hunnit torka - En diskursanalys av den mediala framställningen av Malmös

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Röster om HR - en diskursanalys av HR:s identitetskonstruktion

Röster om HR - en diskursanalys av HR:s identitetskonstruktion Röster om HR - en diskursanalys av HR:s identitetskonstruktion Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap, 15 hp Katja Ödman Pernilla Pålsson Handledare: Karin Lumsden Wass Juni, 2012 Abstract

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: Olle är åtta år. Han är kär i Isa. Amir och Olle går i samma klass. Amir är också kär i Isa. Båda två tror, att Isa är kär i just honom. En dag kommer de båda, samtidigt, till

Läs mer

Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor

Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor Johan Theodorsson Berättare, Dramapedagog och Genusvetare Bråka med normen Fångad/ Fri - normer Rödluvan som exempel Att jobba med sagor Prinsessprovet

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

En hårig historia. En diskursanalys av kommentarer om kvinnors kroppshår

En hårig historia. En diskursanalys av kommentarer om kvinnors kroppshår Uppsala universitet Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i sociologi Vårterminen 2015 En hårig historia En diskursanalys av kommentarer om kvinnors kroppshår Författare: Amanda Hjelm Linnéa Vikner

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Ett barn blir till Diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans läroplan

Ett barn blir till Diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans läroplan Malmö högskola Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Ett barn blir till Diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans läroplan The Constructed Child

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

Förhandlingsprocess Effso

Förhandlingsprocess Effso Förhandlingsprocess Effso Analysera anbud Analysera förhandlings position Utveckla förhandlings strategi Organisera gruppen Genomför förhandling Uppföljning och beslut Förberedelser Bryta/förebygga dödläge

Läs mer

Kultur och gemenskaper i politisk kommunikation.

Kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. En jämförande diskursanalys av två partiers konstruktioner av kultur och vi och dom. Institutionen för Medie studier, Stockholms Universitet, Enheten för

Läs mer

Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane

Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling avbengt ÅkeWennbergochMonicaHane SåhärbeskrivsSemmelweisreaktionenavSemmelweisSocietyInternational(SSI)[1] SammareaktionkallasoftaförNIH

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd

Läs mer