Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Transkript

1 Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta april 2012

2 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering Accountability Marknadsorientering Snabb förändringstakt Kulturell friställning (Ziehe, 1986/2003, 1993)

3 Kulturell friställning (Ziehe, 1986/2003, 1993) Begreppet innebär att kulturella traditioner, normer och värden, t.ex. inställningen till religion, personlig tro och yrkesval inte längre är så bundet till föräldrars och tidigare generationers kulturer som tidigare [ ] Den kulturella friställningen har medfört att det inte längre finns en given uppsättning regler och normer för vardagslivet och tolkningsmönster för hur vi ska leva livet (ur Hansson, 2012, s. 41)

4 För bara en generation sedan levde vi i relativt isolerade samhällen präglade av en hög grad av värdemässig konsensus som i allt väsentligt var moraliskt grundad: Vad gör man och vad gör man inte, vad har man skyldighet till och vad bör man? (Juul, 2005, s. 7)

5 På den tiden för snart ett halvt sekel sedan hade samhällets ledare också en del förhållandevis klara värdeföreställningar som märktes tydligast i den offentliga debatten, skolornas undervisning och pedagogik och de politiska partiernas ideologier. Dessutom spelade kyrkan fortfarande en viktig roll som den gemensamma moraliska grunden. Idag är det med några få undantag svårt att se skillnaden mellan de politiska partiernas värdegrund och människosyn (Juul, 2005, s. 8).

6 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering Accountability Marknadsorientering Snabb förändrignstakt Kulturell friställning (Ziehe, 1986/2003, 1993) Pluralismens tid (Bauman 1996) Hyperkomplexitet (Moos, 2005) Från positivism/modernism till postmodernism

7 Övergången från modernism till postmodernism Allt flera har börjat ifrågasätta existensen av en objektiv, vetbar, verklighet. Föreställningen om existensen av en värld där ute ersätts av föreställningen om konstruerade världar, vilka bygger på de erfarenheter vi människor gör i mötet med omvärlden och de slutsatser vi, på egen hand och i samspel med andra, drar utifrån dessa erfarenheter (Thelin, 2011, s. 69) Förstå - Förståelser

8

9 Lärprocess 1we56 Föreställningar E förståelse lärdomar Handling

10 Skolan som organisation Skola som rationell verksamhet (mål-medelstyrning) Skola som meningsskapande verksamhet (förståelsebaserad styrning) och 90-talet: Professionell och/eller reflekterad praktik, Lärande organisation talet : Professional Learning Community (PLC), Learning network

11 Skolutveckling Skolutveckling som implementeringsprocess Skolutveckling som lärandeprocess Problembaserad Medskapande improvement development, best practice - next practice

12 Ledarskap Leda andras görande Leda andras lärande Leda det gemensamma lärandet Lärande ledarskap (Leadership for Learning) Förståelseinriktat lärande ledarskap (FILL) Distribuerat ledarskap

13 Människors uppfattningar (sätt att förstå) varierar

14 Variation en förutsättning och ett hinder för skolutveckling!

15 Variation som förutsättning Variationen utgör en tillgång i lärprocessen (PBS ; Scherp & Thelin, 2004; Thelin, 2010) Man skulle inte kunna lära sig något om färger om allt vore grönt! Lärande förutsätter variation (Marton, 1997, Marton & Tsui, 2004)

16 Samtidigt utgör variation ett hinder för organisatorisk utveckling (skolutveckling) Organisatorisk utveckling (skolutveckling) förutsätter gemensam förståelse (Senge, 1997 m. fl. Även Thelin, 2003; Scherp & Thelin, 2004) Paradox?!

17 Mitt forskningsintresse medarbetares sätt att förstå olika aspekter av pedagogisk verksamhet, det sätt på vilket olika uppfattningar med relevans för pedagogiskt arbete är relaterade till varandra och bildar ett slags meningsbärande helheter för den enskilda individen, men också på kollektiv nivå i organisationen och i den vetenskapliga teoribildningen,

18 (forts. mitt forskningsintresse) möjligheten att utveckla gemensamma sätt att förstå pedagogisk verksamhet vilka kan vara vägledande för arbetet i verksamheten, och för utvecklingen av densamma, på individ såväl som på gruppeller organisationsnivå, och inte minst betydelsen av detta för kvaliteten i och resultatet av arbetet i verksamheten

19 Olika typer av meningsbärande helheter Möjligt att skilja mellan sådana som är 1. omedvetna eller oreflekterade och oartikulerade (outtalade) Exempel: skolkultur, tradition, skolkod 2. formulerade a) centralt formulerade Exempel: Styrdokument ; uppdrag, policy b) lokalt formulerade Exempel: Vision, Verksamhetsidé (pedagogisk idé, pedagogik), Helhetsidé

20 Fokus i min forskning v Idéer som formulerats lokalt, i syfte att utgöra, för den pedagogiska verksamheten gemensamma referensramar d v s visioner, verksamhetsidéer (övergripande pedagogiska idéer) helhetsidéer o l.

21 Tio år med fokus på sådana idéer. Gemensam vision en illusion? En studie av medarbetares visioner om skolan (Thelin, 2003) BUS-projetket : Att göra lika på olika sätt. En studie av sex särskilt utvecklingsbenägna skolor (Scherp & Thelin, 2004) PBS ( ) Göteborg ( )

22 Skolutvecklings- och forskningsprojekt i Göteborg Två studier: 1) Undersökning av elevers, pedagogers och skolledares lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns lärande och utveckling i syfte att ta fram underlag för arbetet med att utveckla en för hela staden gemensam verksamhetsidé (Thelin & Scherp, 2009; 2010; Scherp & Scherp, 2011; Scherp, Thelin & Scherp, 2011, 2012) 2) Undersökning av variationen i sättet att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet och hur arbetet med en sådan kan organiseras (Thelin, pågående avhandlingsarbete)

23 Thelin (pågående avhandlingsarbete) Forskningsfrågor: Ø Hur varierar sättet att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet? Ø Hur varierar sättet att se hur man kan organisera arbetet med en sådan idé för att den ska få betydelse i praktiken? Ø Föreligger något samband mellan sättet att se en verksamhetsidé och sättet att se hur arbetet med en sådan kan organiseras?

24 Skilda sätt att se en verksamhetsidé Fenomenografisk studie inriktad mot att undersöka variationen i sättet att se en verksamhetsidé Metod: Intervjuer Urval: 16 chefer med övergripande strategiskt ansvar för pedagogisk verksamhet i Göteborgs stad

25 Skilda sätt att se en verksamhetsidé 1. Verksamhetsidé som Varumärke 2. Verksamhetsidé som Kitt 3. Verksamhetsidé som Kompass 4. Verksamhetsidé som Karta 5. Verksamhetsidé som Raster Identitetsskapande funktion Styrande funktion

26 1. Verksamhetsidé som Varumärke syftar till att påverka inställningen eller attityden till verksamheten hos människor (individer eller grupper av individer) som befinner sig utanför densamma En idé om vad man vill vara och hur man vill uppfattas. Jag tror det, du kan ta en massa såna här exempel som är kända från näringslivet. SAS eller Ikea eller vad vi ska komma med då Fyller en konkurrensstärkande funktion

27 (forts. verksamhetsidé som Varumärke) Uttrycker allmänna uppfattningar och/eller värden Den ska vara möjlig för många att förstå och kunna omfatta Originell. Helst ska den sticka ut lite och få verksamheten att framstå som speciell. den bör vara mer unik [ ]. En bra idé är lite kortare och lite mer intressegivande i själva anslaget sen ska man bli nyfiken

28 Verksamhetsidé som Kitt Syftar till att påverka medarbetares inställning, eller attityd, till verksamheten. Skapa en känsla av samhörighet ett starkare vi mellan medarbetare på olika nivåer inom en enhet, mellan enheter i en stadsdel och mellan stadsdelar. Att man känner en vi-känsla. Att nu ska vi tillsammans göra detta [ ]. Ja jag tror att en idé kan förena Fyller en enande, och därigenom motivationsskapande funktion

29 (forts. Verksamhetsidé som Kitt) Att det finns en idé är det viktigaste (inte vilken idé). Viktigt att den är förankrad; att de som finns i verksamheten kan relatera till den och ställa sig bakom den. Uttrycker gemensamma uppfattningar och värderingar (generell).

30 Verksamhetsidé som Kompass Syftar till att påverka verksamheten (snarare än människors inställning till den) styrande funktion Specifik (särskiljande, variationsbegränsande) Tydliggör verksamhetens syfte, eller riktning; ett specifikt resultat eller en specifik målbild. (VAD)

31 (forts. Verksamhetsidé som Kompass) det är häråt vi strävar. Det är häråt vi jobbar och det som allting ska syfta emot det som vi ska ha gemensamt så att vi inte åker till så att vi inte går av har tåget riktat åt samma håll?. Så inte någon åker till Skåne och någon åker till Norrland Den styrande funktionen får en dirigerande karaktär.

32 Verksamhetsidé som Karta Syftar till att påverka verksamheten styrande funktion Specifik (särskiljande, variationsbegränsande) Tydliggör verksamhetens inriktning (snarare än dess riktning) och karaktären hos densamma d v s process, görande (HUR)

33 (forts. Verksamhetsidé som Karta) jag vill ju se en verksamhetsidé som olika metoder, instrument och olika hanteringssätt Hur det är vi ska jobba [ ] En idé om hur vi ska nå målet Den styrande funktionen får en vägledande karaktär.

34 Verksamhetsidé som Raster Syftar till att påverka verksamheten styrande funktion Specifik (särskiljande, variationsbegränsande) Tydliggör verksamhetens de mera grundläggande antaganden, om relationen mellan resultat och process Fungerar som ett slags raster (filter, glasögon, synsätt, förhållningssätt eller teori )

35 (forts. Verksamhetsidé som Raster) Både en riktning och ett raster över allt. Allting som vi gör ska präglas av de här [ ] såna mentala bilder Så att vad jag än gör så väljer jag mina metoder i ett antagande om att det ska leda till något Det är det som är liksom min teori på nåt sätt då det måste ju genomsyra mitt sätt att lägga upp, planera, styra Alltså [ ]. Vilka glasögon har jag på mig? Den styrande funktionen får en meningsskapande karaktär.

36 Konkurrensstärkande funktion Enande funktion Styrande funktion Uttrycker allmänna uppfattningar eller värden Varumärke Uttrycker gemensamma uppfattningar eller värden Kitt Tydliggör verksamhetens syfte (riktning) Tydliggör verksamhetens karaktär (inriktning) Kompass Karta Tydliggör de grundläggande antaganden (eller perspektiv) som verksamheten ska vila på Raster

37 Skilda sätt att se en verksamhetsidé 1. Verksamhetsidé som Varumärke 2. Verksamhetsidé som Kitt 3. Verksamhetsidé som Kompass 4. Verksamhetsidé som Karta 5. Verksamhetsidé som Raster

38 Katina Thelin