Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Transkript

1 Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

2 Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling av den pedagogiska verksamheten på en enskild förskola.

3 Utveckling som professionsbaserat och förskoleinitierat kvalitetsarbete

4 Utgångspunkter Skapandet är människans främsta drivkraft. Meningsskapande, medskapande och kunskapande är exempel på denna inre drivkraft och motivation

5 Variation Ledarskap, lärarskap och kvalitetsutveckling handlar i hög grad om att kunna hantera variation och olikhet i såväl görande som uppfattningar som underlag och drivkraft för lärande och utveckling. Inre motivation som drivkraft för lärande och utvecklingsarbete förutsätter att man tar vara på variation och olikhet som underlag i processen

6 Utgångspunkter Kvalitet uppstår i det pedagogiska mötet på den enskilda förskoleenheten Varje nivå ägnar sig åt kvalitetsarbete på sin egen nivå i stället för att kontrollera underliggande nivå Fokus på att bli allt bättre på att bidra till barnens lärande och utveckling i stället för att vara eller bli bäst

7 Vem avgör vad som är kvalitet? Det man vill uppnå dvs definition av kvalitet, beskriver en förskola i sin helhetsidé. Kvalitetsarbete handlar sedan om att gemensamt lära om hur man kan bli allt bättre på att förvekliga sin helhetsidé samt att undersöka hur väl man lyckas förverkliga den i sin vardagspraktik.

8 En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en pedagogisk verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna mötet med barnen för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt

9 Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande

10 Skolan som många av oss minns den.

11

12

13

14 Lärfrågor 1.Hur kan vi på ett lustfyllt sätt få barnen att våga ställa en hypotes och sedan reflektera 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för att stimulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap? 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för att reflektera med de yngsta barnen? 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar detta med barnen för att hålla kvar deras intresse? 5.Hur jobbar vi för att "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? 6.På vilket sätt kan vi vara medforskande? En balans mellan att lyssna in och driva framåt?

15 Kvalitet i helhetsidé Abstraktionsnivå Överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Överensstämmelse med uppdraget Överensstämmelse med kommunens prioriteringar Medskapande

16 Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och utformning av skolans pedagogiska helhetsidé.

17 Samtal med föreställningskarta

18 Föreställningskarta En grafisk representation av en individs föreställningsvärld En hjälp för att synliggöra en individs föreställningar om ett fenomen.

19 Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

20 Att sätta igång tankeprocessen Vilka är dina viktigaste lärdomar om hur man får en hög kvalitet i barns lärande och utveckling utifrån förskolans uppdrag?

21 Nyckelord Den intervjuade skriver på post-it-lappar och placerar dem på ett blädderblockspapper. Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop och/eller grupperar dem på ett sätt som bildar mening...

22 Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: Du har skrivit.. hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Kan du utveckla det litet mer? Hur menar du? osv. Är det så här du menar..?

23 Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera

24 Innan man avslutar samtalet

25 Kvalitetsarbete I hur hög grad har vi lyckats förverkliga våra lärdomar om barns lärande och utveckling i vår vardagspraktik. Vilka nya lärdomar om barns lärande och utveckling har vi kommit fram till? Analysarbetet utifrån mönster i variationen i görandet och vad vi uppnår med det vi gör i relation till helhetsidén

26 Olika sätt att utveckla verksamheten Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt Lära av andra eller av varandra (Best practice) Gemensam kunskapsbildning utifrån analys av den egna verksamheten (Next practice)

27 Kvalitetsutveckling genom Implementering Initiering Implementering Institutionalisering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfattningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till Motstridiga uppfattningar Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande

28 Ledarrollen Administrera färdiga projekt och lösningar respektive Leda skolgemensam professionell kunskapsbildning som utgångspunkt för utveckling.

29 Kvalitetsutveckling Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Myndigheter (VERVA, Skolverket, Innovationsrådet, Skolinspektionen, SKL) Politiker

30 Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)

31 Skolverket, Skolinspektionen Analysen handlar framför allt om att vi ska hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen och att se vad som behöver förbättras. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut? Kollegialt lärande

32 Regeringsdeklarationen Budgetpropositionen En särskild utredning bör undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management samt utforma en nationell strategi för idéburen välfärd. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. ->

33 Utveckling av förskola och skola Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Barnens engagemang, lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar (Scherp, Timperley, Schildkamp, )

34 Analys Analys innebär att förstå sig på samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i relation till det man vill uppnå.

35 Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.

36 Kvalitetsredovisning Kundens förväntningar Kundnöjdhet Process Resultat Preciserade mål Måluppfyllelse

37 Analys och systematisk kunskapsbildning Variation i Process? Variation i Resultat! Sambandet mellan process och resultat

38 Avgränsning av variation Att vi tänker och gör olika är inte ett hinder utan en förutsättning för lärandebaserad skolutveckling En förskolas pedagogiska helhetsidé avgränsar variationen

39 Hur förverkliga helhetsidén i vardagspraktiken? Bygg upp en utvecklingsorganisation Skapa lärgrupper för att lära om hur man i allt högre grad ska kunna förverkliga sin helhetsidé i vardagspraktiken. Att förstå samband mellan det man gör och vad man uppnår med det man gör. Omsätta lärdomar i praktiken Vad krävs för detta?

40 Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? ligger till grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisationen skapar förutsättningar för -> påverkar utformningen av <- Utvecklings- Organisationen -> ->

41

42 Utvecklingsorganisationen Lärande besök Learning studies Aktionsforskning Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och barns utveckling -> Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten

43 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

44 Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Hinder Föreläsning Böcker etc. Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Föreställningar förståelse lärdomar Handling Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

45 Dokumentation av kvalitetsarbetet på skoleller förskolenivå Beskrivning av förskolans helhetsidé Årets nya lärdomar om hur man bidrar till allt bättre kvalitet i barnens lärande och utveckling. Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och tidigare lärdomar. Beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för att kontinuerligt komma fram till nya lärdomar om barns lärande och utveckling.

46 Kvalitetsdokumentation på kommunnivå Samtliga skolor i kommunen skickar in årets lärdomar samt bedömningar av hur väl man lyckats förverkliga föregående års lärdomar till förvaltningen. Förvaltningen anordnar en lärstämma under en dag i juni där samtliga medarbetare och skolpolitiker deltar och tar del av varandras lärdomar.

47 Utifrån lärstämman sammanställer förvaltningen årets lärdomar och förverkliganden. Skolledare/förskolechefer och politiker träffas för att utifrån lärstämman dra lärdomar och slutsatser om hur man kan stödja det fortsatta kvalitetsarbetet på förskolorna och vilka områden man skulle vilja ha ytterligare hjälp med att utveckla och vilket underlag man behöver för att kunna ta sitt politiska ansvar.

48 Skoleffektivitet- Skolutveckling Implementera görande - Lärande grund för görande Söka efter best practice - Utveckla next practice Bromsklossar Komplex kunskapsbildning Resultat Samband mellan process och resultat Kontroll, sanktioner Uppföljn underlag för lärande Konkurrens Samarbete Vara bäst Bli allt bättre Mätbara preciserade mål - Helheten New Publc Management Lärande organisation

49

50

51 Helhetsidé på ledningsnivå

52 Tillsammans gör vi bra bättre Att hjälpa varandra att bli allt bättre i stället för att konkurrera om vem som är bäst. Lärandeperspektiv på kvalitetsutveckling Använda sig av den variation i resultat som kommunens skolor uppnår som underlag för analys och lärande om vad som leder till förbättringar Samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör

53 Lärdomar om utvecklingsprocesser En bärande och vägledande helhetsidé för den egna verksamheten Analys som tar sin utgångspunkt i den egna vardagsverksamheten i relation till utmaningar utifrån Medarbetarnas medskapande både vad gäller VAD och HUR. Medskapandet förutsätter en öppenhet för olika perspektiv. Långsiktighet. Utmaningar av eget tänkande

54 Strukturer som skapar tillit till lär- och utvecklingsprocessen där medskapande och öppenheten för olika synsätt präglar mötesstrukturer. Utifrånperspektiv genom omvärldsbevakning där en del är den vetenskapliga kunskapsbildningen om lärande, undervisning, ledning, styrning och kvalitetsutveckling. Upplevelse av meningsskapande sammanhang där man ser betydelsen av det egna bidraget till helheten