med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är
|
|
- Lina Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt med planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Kvalitetsarbetet ska bedrivas under medverkan av all personal och elever och bör präglas av demokrati, delaktighet och inflytande. Utvärdering av enhetens arbete med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är förskolechef respektive rektor som ansvarar för att det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet genomförs. Förskolan och skolan ska kontinuerligt rapportera till huvudmannen vilka resultat och förslag till förbättringar det lokala kvalitetsarbetet leder fram till. I Gävle kommun finns en modell för balanserad styrning, som innebär att kommunledningsmål och riktlinjer anges i flera styrperspektiv. Två av perspektiven är utåtriktade, Medborgare och brukare samt Hållbart samhälle, och två är riktade inåt mot kommunens resurser i form av Medarbetare och Ekonomi. Utvecklingsarbete och ständiga förbättringar ska ingå i samtliga perspektiv. Styrmodellen består av kommunövergripande mål som ägs av Kommunfullmäktige. Dessa mål omfattar all kommunal verksamhet. Till de övergripande målen kommer Kommunfullmäktiges uppdrag, som är den beställning som ges till kommunens nämnder och styrelser när de ska planera och genomföra sin verksamhet. Varje nämnd, i vårt fall barn- och ungdomsnämnden, ska sedan utarbeta både lång- och kortsiktiga nämndsmål som anger vad nämnden ska uppnå på lägre sikt och under det kommande verksamhetsåret. Nämndsmålen och nämndens verksamhetsplan ska ligga i linje med de kommunövergripande målen och besluten kring uppdragen. Nämnden lämnar i delårsrapporter och årsredovisning en uppföljning av sina nämndsmål tillsammans med verksamhetsberättelse. Ett kommunövergripande mål är: medborgare och brukare ges möjlighet att vara delaktiga, få inflytande och medverkan i frågor som berör och engagerar dem, särskilt de som inte normalt gör sig hörda, exempelvis barn. Ett uppdrag som Kommunfullmäktige formulerat för barnoch ungdomsnämnden är Gävles skolor ska vara trygga arbetsplatser för barn, ungdomar och vuxna.
2 4 : 2 I barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan för 2011 finns bland annat målet att: andelen elever som upplever trygghet och arbetsro ska öka. Både den statliga och den kommunala styrningen förutsätter alltså ett systematiskt kvalitetsarbete, där förskolor och skolor planerar, följer upp och utvecklar sin verksamhet. I både den statliga och kommunala styrningen ska också resultat och förbättringsåtgärder redovisas till beställaren. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete förutsätter, som namnet säger, systematik och kontinuitet. Det handlar om att ha en årsplanering eller ett årshjul för uppföljning, utvärdering, analys och bedömning, att dokumentera processer och analysera/reflektera utifrån resultat och dokumentationer. Därefter besluta om åtgärder för förbättring i relation till målen. Det systematiska kvalitetsarbetet är en mycket viktig del av arbetet mot kränkande behandling och för likabehandling. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår ständigt och blir aldrig färdigt. Processen är cyklisk och rymmer faserna: - Var är vi? - Vart ska vi? - Hur gör vi? - Hur blev det? Den sista fasen "hur blev det?" kan på sätt och vis beskrivas som ett nytt "var är vi?". På så vis löper processen vidare och verksamheten utvecklas ständigt till det bättre. Målet är att skapa en god arbetsmiljö för barn och elever, fri från kränkningar och diskriminering. Här följer Skolverkets beskrivning hur kvalitetsarbetet kan bedrivas. Sinikka Pisilä Kvalitetscontroller
3 4 : 3 Systematiskt kvalitetsarbete Efter godkännande från Skolverket så är underlaget till detta kapitel taget från Mer information går att finna på Skolverkets hemsida under kvalitetsarbete. Genom den nya skollagen, som träder i kraft 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffas kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef får ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Utvärdering av enhetens arbete med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Kvalitetsutvecklingsarbete följer fyra faser i vår modell. Vi har valt att kalla dessa faser: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?
4 4 : 4 Var är vi? Den första fasen Var är vi? är en naturlig utgångspunkt för ett utvecklingsarbete. För att veta vart vi ska så måste vi veta var vi är. Arbetet i denna fas ska mynna ut i en lägesbedömning. Men innan vi kan landa i en sådan måste vi arbeta oss igenom ett antal moment som är förutsättningar för att kunna göra lägesbedömningen. Först måste vi diskutera de begrepp vi använder för att beskriva det område som ska kvalitetsbedömas. Alla som arbetar med processen måste veta att de menar samma sak med de olika begrepp som man kommer överens om att utgå ifrån i arbetet. Förskola, skola och vuxenutbildning styrs av nationella och lokala mål. Nästa steg på väg mot en lägesbedömning är att beskriva hur verksamhetens måluppfyllelse ser ut i relation till målen. När det är gjort måste även verksamhetens förutsättningar för att uppnå målen beskrivas. Vilka förutsättningar är möjliga att påverka och vilka är inte påverkbara? Nu är det dags att reflektera kring och analysera den beskrivna måluppfyllelsen och de förutsättningar som finns för att uppnå målen för verksamheten. Vilket samband finns det mellan förutsättningarna, verksamheten och måluppfyllelsen? Vet vi tillräckligt genom detta underlag eller behöver vi ta fram fler underlag för att kunna göra en lägesbedömning? Genom reflektion och analys av de tidigare momenten får vi en kunskap som gör det möjligt att göra en lägesbedömning som visar vilka områden som är mest viktiga att förbättra.
5 4 : 5 Vart ska vi? Det är först nu, med lägesbedömningen i bagaget, som vi kan börja arbeta med nästa fas i processen: Vart ska vi? Denna fas avslutas med att fatta beslut om åtgärder. Men först måste alla berörda i verksamheten få en förståelse och gemensam tolkning av det uppdrag som gäller för verksamheten. Utifrån denna förståelse och tolkning kan vi sedan formulera en gemensam bild av hur vi vill att verksamheten ska se ut på längre sikt, en vision. För att uppnå visionen formulerar vi mål som är möjliga att förverkliga inom bestämda tider och som kan följas upp och utvärderas. Vi behöver steg för steg kunna slå fast att vi är på rätt väg annars får vi ändra riktning. Att nå mål och förverkliga visioner förutsätter att det finns tillgängliga resurser och för att kunna fatta beslut om åtgärder behöver vi veta vilka resurser vi har att arbeta med. Hur ser vår bedömning ut av vilka resurser som skulle behövas för att genomföra åtgärden? Nu, när vi har vår lägesbedömning, har gjort en gemensam tolkning av uppdraget, formulerat våra visioner, satt upp våra mål samt identifierat önskade och befintliga resurser, kan vi prioritera och fatta beslut om åtgärder.
6 4 : 6 Hur gör vi? Processen fortskrider. Vi vet vårt utgångsläge och vart vi vill utveckla verksamheten inom området. Nu måste vi besvara frågan: Hur gör vi? Det är lönsamt i både tid och pengar att lägga energi på att göra en ordentlig planering och sedan ta fram en strategi för att kunna genomföra planeringen! Nu blir det också uppenbart att det föregående stegen under Var är vi? och Vad vill vi? är nödvändiga steg att gå för att kunna göra en fungerande planering. För att kvalitetsarbetet verkligen ska bli systematiskt är det också i detta skede viktigt att formulera hur insatserna ska följas upp och utvärderas. Kanske är det så att insatserna ska följas under tiden de genomförs, så att även genomförandeprocessen blir belyst, snarare än att insatsen utvärderas i efterhand? Hur blev det? När väl insatserna är genomförda vill vi veta Hur blev det? Därefter ska vi kunna formulera hur vi vill gå vidare. Vår ursprungliga lägesbedömning, våra formulerade visioner och mål, vår planering och strategi för genomförandet och resultaten från våra uppföljningar och utvärderingar ger oss nu möjlighet att reflektera kring hela processen. Vad har vi åstadkommit, vad har vi uppnått för resultat? Vad har gett avsedd effekt och vad har hänt som vi inte förutsåg? Vad beror det på, att det har eller inte har fungerat? Hela processen - från lägesbedömningen och beslutade åtgärder, till genomförandet av utvecklingsarbetet och det uppnådda resultatet bör diskuteras och analyseras. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått? Vill vi permanenta eller fortsätta utveckla?
7 4 : 7 Vägen till framgång Fokus på mål och resultat Vad innebär det? Det finns prioriterade och uppföljningsbara mål för arbetet. Prioriteringen är allmänt känd och accepterad. Det finns gemensamma visioner som styr inriktningen på arbetet och de hålls ständigt levande i det dagliga arbetet. Det finns tillgång till personer med kompetens för det utvecklingsarbete som ska genomföras och personer med kunskap om och erfarenhet av kvalitetsarbete. Diskussion och reflektion om relationen mellan mål, medel och resultat förekommer kontinuerligt. Det finns former och tid för att diskutera hur arbetet fortskrider i relation till målen. Det sker en ökad måluppfyllelse inom prioriterade områden. Uppföljningen ger en bild av vilka insatser som ger resultat.
8 4 : 8 Delaktighet och inflytande Vad innebär det? Det finns en hög grad av öppenhet och det är tillåtet att tala om utvecklingsbehov, pröva idéer och tankar. Det som sker är öppet och tillgängligt för insyn. Det finns en samsyn om hur förändringsarbetet ska bedrivas, hur beslut ska fattas, hur delaktighet ska garanteras, vilka grundläggande strategier som ska tillämpas. Det finns engagemang och drivkraft för arbetet med resultatförbättring, hos såväl ledare som hos dem som svarar för det praktiska genomförandet. Det finns stöd och strukturer för hur enskilda personers och gruppers idéer och initiativ tas tillvara i utvecklingsarbetet. Strukturer för samarbete och beslut som kan fånga upp erfarenheter, idéer och initiativ. Långsiktighet och uthållighet Vad innebär det? För ett framgångsrikt förändringsarbete behövs pådrivande krafter genom hela processen. Det finns accepterade strukturer för hur kvalitetsarbetet ska ske över tid. Arbetet följs upp, värderas och dokumenteras. Utvecklingsarbetet är integrerat och spritt i verksamheten. De som kommer att beröras av förändringsarbetet känner till hur det på sikt blir en del i det vardagliga arbetet. Dokumentation och analys av hur arbetet med de prioriterade målen framskrider sker kontinuerligt. Dokumentation och analys är viktiga förutsättningar för att skapa en gemensam bild av utvecklingsprocessen och erfarenheterna av denna.
9 4 : 9 Var är vi? Förbättringsarbete kräver ett avstamp. Utgångsläget behöver belysas i en lägesbeskrivning. Var är vi? - Vilken del eller vilka delar i verksamheten vill vi granska och förbättra? - Hur är kvaliteten i verksamheten? - Har vi nått våra mål? - Hur ser verksamhetens förutsättningar ut? - Vilka insatser har gjorts? - Vilka effekter har de haft? - Vad vet vi och vad måste vi skaffa oss mer kunskap om? Lägesbeskrivningen ger en viktig utgångspunkt för att planera vad som ska göras och vad som ska uppnås.
10 4 : 10 Här ger vi förslag på moment som är värdefulla att genomföra för att få fram ett underlag till en lägesbeskrivning. Momenten är: Begrepp Måluppfyllelse Förutsättningar Reflektion/analys Lägesbedömning. Begrepp Vad menar vi med "kvalitet"? Tänker vi på samma sak när vi säger "måluppfyllelse"? För att kunna göra en lägesbeskrivning bör man först granska de begrepp man använder. Om man till exempel ska beskriva enhetens arbete med elevinflytande är det viktigt att alla inblandade gör samma tolkning av de relevanta begreppen. Vad menar vi, det formaliserade eller det informella inflytandet? Ser vi samma innebörd i de formulerade målen för elevinflytande? Menar vi faktiskt eller upplevt inflytande? Det handlar helt enkelt om att alla berörda ska prata om samma sak och utgå ifrån gemensamma begrepp i det fortsatta arbetet.
11 4 : 11 Måluppfyllelse Förskola, skola och vuxenutbildning har i uppdrag att uppnå de mål som finns i nationella och lokala styrdokument. Var befinner sig verksamheten i relation till dessa mål? Vad har olika insatser lett till? Vilka effekter kan urskiljas på kort respektive på lång sikt? Vilka olika förväntningar finns? Med hjälp av frågor av det här slaget får man syn på vilken kunskap som redan finns och vilken som saknas. Självvärderingsverktyget BRUK ( kan användas som underlag för diskussion och värdering av måluppfyllelsen. I BRUK finns tre huvudområden: Process, måluppfyllelse och bakgrundsfaktorer. Varje huvudområde innehåller ett stort antal indikatorer att välja bland för det som ska kvalitetsbedömas. Huvudområdet måluppfyllelse är särskilt användbart i detta sammanhang. Förutsättningar Det är huvudmannen som ska skapa förutsättningar för verksamheten att nå de nationella målen. Ledningen för verksamheten har motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för individens lärande och utveckling. Det handlar bland annat om styrning, ledning och ansvarsfördelning; om hur resurser ska fördelas och användas, gruppers storlek och sammansättning, kompetensförsörjning, lokaler och miljö. Inom kvalitetsarbetet är det viktigt att identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att genomföra det pedagogiska uppdraget och för att nå måluppfyllelse. En viktig förutsättning är att det finns ett system för att granska och förbättra verksamheten. Självvärderingsverktyget BRUK kan användas som underlag för diskussion om och värdering av förutsättningar. I BRUK finns tre huvudområden: process, måluppfyllelse och bakgrundsfaktorer. Varje huvudområde innehåller ett stort antal indikatorer att välja bland för just det som ska kvalitetsbedömas. Särskilt huvudområdet bakgrundsfaktorer kan vara användbart för att titta närmare på en verksamhets förutsättningar.
12 4 : 12 Reflektion/analys För att kunna bedöma kvaliteten på verksamheten och vad som behöver förbättras, behövs gemensamma diskussioner om vad mål och resultat innebär i den egna praktiken. Det är också viktigt att tillsammans analysera sambanden mellan förutsättningarna, verksamheten och måluppfyllelsen. Resultaten från både kvantitativa och kvalitativa undersökningar behöver analyseras i förhållande till de nationella och lokala målen. Egna resultat kan jämföras med andra enheter eller kommuner för att se skillnader, tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker. Man bör diskutera olika förklaringar av varför måluppfyllelsen är god eller mindre god. Självvärderingsverktyget BRUK är anpassat för diskussion, reflektion och analys i arbetslaget eller skolledningen. I BRUK finns tre huvudområden: process, måluppfyllelse och bakgrundsfaktorer. Varje huvudområde innehåller ett stort antal indikatorer att välja bland för just det som ska kvalitetsbedömas. Lägesbedömning För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Om inte det görs så riskerar förbättringsarbetet att bli något som pågår vid sidan om den ordinarie verksamheten. Beskrivningen ska visa på vilka förutsättningar som verksamheten haft för att genomföra uppdraget utifrån målen, vilka arbetsprocesser som har utvecklats, vilka resultat de studerande når. Vad anser barn, personal, föräldrar och studerande om verksamheten? Utifrån beskrivningen görs en bedömning av vilka områden som är särskilt angelägna att förbättra. I självvärderingsverktyget BRUK finns tre huvudområden som kan användas vid en lägesbedömning av någon del av verksamheten. Varje huvudområde innehåller ett stort antal indikatorer att välja bland för just det som ska kvalitetsbedömas. De tre huvudområdena process, måluppfyllelse och bakgrundsfaktorer är alla faktorer att ta hänsyn till i varierande grad vid en lägesbedömning.
13 4 : 13 Vart ska vi? När en lägesbedömning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta mål för förbättringsarbetet. Inom vilka områden har vi konstaterat ett behov av förbättring? Vilka är våra uppdrag? Vilka resurser har vi till förfogande? Vilka resurser behöver vi? Vad bör vi prioritera? Vilka åtgärder ger bäst effekt?
14 4 : 14 Här ger vi förslag på moment som är värdefulla att genomföra för att kunna bestämma vad som ska göras. Momenten är: Uppdrag Vision och mål Resurser Åtgärder Uppdrag En förutsättning för att komma vidare i förbättringsarbetet är en gemensam tolkning och förståelse av de uppdrag som gäller för verksamheten. De förbättringsområden som framkommit i lägesbedömningen ska relateras till de uppdrag, mål och riktlinjer som anges i styrdokumenten. Beroende på vilka personer i verksamheterna som är involverade i förbättringsarbetet, eller vilket område som är i fokus, tas utgångspunkten i styrdokument på nationell eller lokal nivå. Vision och mål En vision är gemensam bild av ett önskat framtida tillstånd. En bild av hur verksamheten bör se ut på längre sikt. Visionen ska fungera som en kompass för utvecklingsarbetet. Mål är något man ska uppnå, förvärva, förverkliga genom att genomföra insatser. Till skillnad från vision är mål något som måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera. Insatser i arbetet mot målet måste ge effekt. En effekt är något som inträffar till följd av insatsen något som annars inte skulle ha skett. Hur ser visionen ut? Vilka är målen? Hur relaterar målen till visionen? Vilka insatser tror vi ger önskade effekter?
15 4 : 15 Resurser Att utveckla kvalitet kräver resurser. Det krävs ledning, personal, kompetens, pengar och tid. Inventeringen av befintliga resurser kan göras ur två perspektiv. Vilka resurser behövs för att kunna genomföra de insatser som planerats? Vilka insatser kan genomföras med de resurser som står till buds? Dessa två bilder måste vägas mot varandra. Åtgärder Beslut måste fattas om vilka områden som ska förbättras och vilka åtgärder som ska vidtas. För att kunna fatta beslut måste prioriteringar göras med hänsyn till en mängd faktorer. Prioriteringen måste göras utifrån lägesbedömningen, uppdrag, vision och mål, tillgängliga resurser och behov. Vilka behov är mest centrala? Vad ska ske på kort och lång sikt? Vilka tidigare erfarenheter finns? Vilka åtgärder ger bäst effekt? Speglar våra prioriteringar det vi vill uppnå? Vad mäktar vi med?
16 4 : 16 Hur gör vi? Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser, måste lämpliga insatser formuleras och planeras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet och för att veta att man gör rätt saker. Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Hur ska vi nå målet? Hur ska vi genomföra insatserna? Vem ska ansvara för vad? Vilka ska involveras? Hur följer vi upp och utvärderar?
17 4 : 17 Här ger vi förslag som är värdefulla i momentet Planering och strategier. Planering och strategi En planering är viktig för att komma igång med arbetet och för att arbetet ska kunna löpa på. Planeringen ska också ange hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Strategi är en beskrivning av hur planeringen ska genomföras. Den bör ange hur alla ska bli delaktiga i processen, hur processen ska hållas vid liv och vilka arbetssätt och metoder som ska användas. För att göra en planering kan dessa frågor vara användbara: Vilka åtgärder har vi kommit överens om? Varför är de viktiga? Vilka insatser ska genomföras? Vilka metoder ska vi använda? Vad behöver vi för att kunna göra det? Vilka förutsättningar har vi? Vem ansvarar för de olika insatserna? När ska det göras, stämmas av och när ska det vara klart? Hur ska arbetet och effekter dokumenteras? En stor fråga i detta sammanhang är hur insatserna ska följas upp och utvärderas. En uppföljning ger svar på hur något utvecklas. Utvärderingar ger svar på varför något händer och innehåller moment av värdering och bedömning. Vad av detta som ska göras, och hur det ska göras behöver man fundera på redan nu. Det ska ha en inverkan på planeringen.
18 4 : 18 Hur blev det? För att veta hur det har gått, måste man granska vad som har gjorts och vad det har lett till. Uppföljning och utvärdering är en central del i kvalitetsutvecklingsarbete. Utvecklingsarbete tar aldrig slut. Genom att reflektera över vilka insatser som givit effekt och vilka som inte gjort det, blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Nu börjar det på sätt och vis om igen: Var är vi? - Vad blev resultaten? - Har målen uppnåtts, och i vilken grad? - Vad fungerade bra, eller dåligt? - Oavsett om det har fungerat eller ej vad beror det på? - Vilka lärdomar kan vi ta med oss i det fortsatta arbetet?
19 4 : 19 Här ger vi förslag på moment som är värdefulla att genomföra för att kunna konstatera hur det blev och hur vi ska gå vidare. Momenten är; Resultat Analys Tillämpning. Resultat Möjligheten att se vilka resultat arbetet har givit beror på hur väl planeringen har gjorts, och hur väl arbetet och effekter har dokumenterats. Alla olika typer av resultat måste samlas in och dokumenteras. Har planerade insatser genomförts? Har det skett någon förändring? Har förväntade effekter uppnåtts? Analys I analysen görs den slutliga bedömningen av vad som har åstadkommits. Bedömningen ska gälla vad som har gjorts, hur det har gjorts och vad som har uppnåtts. På vilket sätt skiljer sig det läge som vi nu befinner oss i, från det som beskrevs i den ursprungliga lägesbedömningen? Är varje skillnad en förbättring? Har vi nått de mål som satts upp för arbetet? Om vi inte nått ända fram vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut?
20 4 : 20 Tillämpning Utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet. Hållbara förändringar kräver att alla i hela organisationen förstår varför man beslutar att genomföra en förändring. Det är därför viktigt att redovisa de analyser och bedömningar som lett fram till beslutet. Förändringen är genomförd när det nya inte uppfattas som nytt, utan som en rutin som avspeglar hur man brukar göra.
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Hagfors Skolområde Läsåret 2014/2015 Resultat/Utv ärdering Den gemensamma visionen ska hjälpa alla att se den önskade framtidsbilden Kvalitetsarbete handlar om att säkra och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merPlan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Läs merBarn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Läs merSkolambassadör för EU
2018-10-18 Bengt Landfeldt Skolambassadör för EU Handlingsplaner i praktiken KOMMER DU IHÅG? I Bryssel enades vi om att du skulle genomföra 3 saker : Direkt när du kom hem efter din Bryssel-vecka Efter
Läs merSkolans Systematiska Kvalitetsarbete
Skolans Systematiska Kvalitetsarbete Agenda Kort om Skolans Systematiska Kvalitetsarbete (SSK) SSK i Stratsys Utveckling Demo av av öppenhet kundlösningar och tillgänglighet gentemot medborgare Frågor
Läs merSKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem
SKA-lyftet Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem 1. Bakgrund Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merKvalitetsplan
Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merKvalitetsredovisning Förskoleklass
Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole
Läs merEtt välskött skolsystem
2017-2022 Antagen 2014. Reviderad 2017. Ett välskött skolsystem Barn- och utbildningsnämndens plattform för ledning och styrning av Timrås skolsystem BUN 2017-04-26 53 BUN 2016-02-10 11 BUN 2014-05-07
Läs merBeslut efter uppföljning för vuxenutbildning
Hallstahammars kommun Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning efter tillsyn i Hallstahammars kommun 2 (6) Uppföljning av tillsyn i Hallstahammars kommun genomförde tillsyn av Hallstahammars kommun
Läs merHuvudmannabeslut för förskola
Skolinspektionen Umeå kommun Huvudmannabeslut för förskola efter tillsyn i Umeå kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se
Läs merHuvudmannabeslut för fritidshem
Dnr 43-2016:10985 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för fritidshem efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merKvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och elevgruppernas storlek
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen
Läs merTillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan
2019-09-25 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2019/259-644 Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan Västerviks kommun genomförde 2019-09-02 tillsyn av fristående Martemeoförskolan
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merHuvudmannens systematiska kvalitetsarbete i Borlänge kommun verksamhetsområde förskolan
Bildningssektorn 2016-04-15 Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i Borlänge kommun verksamhetsområde förskolan Var är vi? Hur blev det? Vart ska vi? Hur gör vi? Dokumentationen av det systematiska
Läs merBeslut för fritidshem
Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merUppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beshit Medborgarskolan Stockholmsregionen Org.nr. 802006-0524 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Beslut 2 (8) har
Läs merBeslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.
Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merBeslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Nord malings kommun. Beslut. Nordmalings kommun
Dnr 43-2014:8216 Nordmalings kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Nord malings kommun Box 3177 903 04 Umeå 2(10) Tillsyn i Nordmalings kommun har genomfört tillsyn av Nordmalings kommun under våren
Läs merTillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud
2018-11-21 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/653-644 Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud Inledning Varje kommun har enligt 26 kap. 4 skollagen (2010:800) tillsyn över
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merKVALITETSPLAN 2008-2012. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2009-03-05 11
KVALITETSPLAN 2008-2012 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2009-03-05 11 Innehållsförteckning Förordning om kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) SFS 2001:649 Olika aspekter på kvalitet Kvalitetsarbete
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merHuvudmannabeslut för förskola
Dnr 43-2017:5676 Kramfors kommun Huvudmannabeslut för förskola efter tillsyn i Kramfors kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (5) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merUtmaningarna för förskolan
Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten
Läs merBeslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn
Järfälla kommun för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax:
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Backaskolan Trollbacken och Hasselbacken Ansvarig rektor: Kerstin Lellky Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning
1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra
Läs merBeslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun
ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen
Läs merBRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden 2019 www.karlskoga.se Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitet och styrning Redan år 2010 uttryckte Karlskoga kommunfullmäktige i sin vision för år
Läs merBeslut för fritidshem
Kalmar kommun kommun@kalmar.se för fritidshem efter tillsyn i Kalmar kommun, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080 00, www.skolinspektionen.se 2 (8) Tillsyn i Kalmar
Läs merBarn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden 2016-12-14 97 Tjörn Möjligheternas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr
Läs merBeslut efter uppföljning av vuxenutbildning
Västerdalarnas utbildningsförbund Beslut efter uppföljning av vuxenutbildning efter tillsyn i Västerdalarnas utbildningsförbund 2 (6) Uppföljning av tillsyn i Västerdalarnas utbildningsförbund genomförde
Läs merBeslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694
Älvdalens kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun under 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merSKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merInnehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s. 3. 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4
Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner..... s. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun.... s. 4 3. Modell för systematiskt kvalitetsarbete.... s... 5 4. Innehåll i det systematiska kvalitetsarbetets
Läs merRiktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete KOMMUNALA MÅL NATIONELLA MÅL SKOLA FÖRSKOLA FRITIDSHEM VETENSKAPLIG GRUND 2017-11-01 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 wwwpitease wwwfacebookcom/pitease
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala
Läs merHuvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun
Dnr KS Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun Beslutsunderlag Senast reviderad 2017-10-18 I Vansbros kommunala skolor och förskolor sker lärande och utveckling
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -
1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merBeslut Dnr :4047. Täby kommun. Beslut för förskola. efter tillsyn i Täby kommun. Skolinspektionen Box 23069, Stockholm
Täby kommun för förskola efter tillsyn i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Täby kommun har genomfört tillsyn av Täby kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen
Läs mer2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merBeslut för fritidshem
Vibyskolan ekonomisk förening Org.nr. 769603-4201 Beslut för fritidshem efter tillsyn av Vibyskolan ekonomisk förening 2 (9) Tillsyn av Vibyskolan ekonomisk förening har genomfört tillsyn av Vibyskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merStyrmodell i Tjörns kommun
Dokumenttyp och beslutsinstans Riktlinje, Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Kommunchef Dokumentnamn Styrmodell i Tjörns kommun Dokumentet gäller för Hela kommunen och de kommunala bolagen. Fastställd/Upprättad
Läs merLikabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA
Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.
Läs merBeslut för fritidshem
Dnr 44-2016:11111 Uppsala Montessoriskola AB Organisationsnummer 556552-7354 för fritidshem efter tillsyn av Uppsala Montessoriskola AB Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan
Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun
Enköpings kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Enköpings kommun 2 (6) Tillsyn i Enköpings kommun har genomfört tillsyn av Enköpings kommun under hösten 2015 och våren 2016. Tillsynen har avsett det
Läs merSKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 1 FÖRSKOLAN MINIGIRAFFENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE 3 FÖRSKOLAN MINIGIRAFFENS SYFTE MED SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 4 SYSTEMATISKA
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Kalmar kommun
fin Skolinspektionen Kalmar kommun kalmar@kommun.se för förskola efter tillsyn i Kalmar kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080 00, www.skolinspektionen.se
Läs merBeslut för fritidshem
Köpings kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Köpings kommun 2 (6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under höstterminen 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merTRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET
2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018 Gemensam vision för alla kommunens förskolor All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier
Läs merBeslut för fritidshem
Skoli- s ektionen Orsa kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Orsa kommun 2(10) Tillsyn i Orsa kommun har genomfört tillsyn av Orsa kommun under januari 2017. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
fink Beslut Stockholm Lära Aktiebolag Org.nr. 556724-0659 Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Dialogskolan belägen i Stockholms kommun 2(10) Uppföljning av tillsyn
Läs merBeslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola
Östhammars kommun Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öregrunds skola belägen i Östhammars kommun ' i Beslut 2 (7) Uppföljning av tillsyn i Öregrunds skola genomförde
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Örnsköldsviks kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i vuxenutbildningen i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommuns vuxenutbildning
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Motala kommun. Beslut Dnr :5784. Motala kommun.
Dnr 43-2017:5784 Motala kommun Motala.kommun@motala.se för förskola efter tillsyn i Motala kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (8) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merEkonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning
Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merINNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4
1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA
Läs merSTRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kristallen Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Yllestad förskola Verksamhetsåret 2018-2019 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2 2. Mål 2 3. Inledning 2 4. Ansvarsfördelning 3 5. Utvärdering av föregående
Läs merSkolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Nynäshamns kommun. Beslut. Nynäshamns kommun.
Dnr 43-2014:8269 Nynäshamns kommun barn-och-utbildningsnamnden@nynashamn.se Beslut för förskola efter tillsyn i Nynäshamns kommun 2 (16) Tillsyn i Nynäshamns kommun har genomfört tillsyn av Nynäshamns
Läs merBarn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Sid 1(6) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN PM Karlstad 2014-09-16 Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03 anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog Bakgrund Huvudmannen
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merBeslut för fritidshem
Waldorfskolan i Norrort AB Org.nr. 556892-1984 Beslut för fritidshem efter tillsyn av Waldorfskolan i Norrort AB 2 (10) Tillsyn av Waldorfskolan i Norrort AB har genomfört tillsyn av Waldorfskolan i Norrort
Läs merÖvergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18
2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt
Läs mer2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Läs mer