OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Transkript

1 OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

2 Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att alla barn, elever Fokus och på vuxenstuderande mål och resultat får tillgång till en likvärdig Skriv text, utbildning lägg in av bilder/diagram god kvalitet i en trygg miljö. bidra till att förbättra huvudmännens förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse.

3 mot framgångsrikt utvecklingsarbete Tydlig ansvarsfördelning mellan huvudman, rektor och lärare Långsiktighet och systematik Fokus på mål och resultat Lärares kompetens är avgörande, rektorer är nyckelpersoner Tydligt uppdrag med klart formulerade åtaganden

4 Exempel på Skolverkets stöd till skolutveckling Ett professionellt ledarskap Rektorsprogrammet Forskning för skolan Lärarnas betydelse för kvalitet i undervisningen Lärarfortbildning Förskolelyft It i skolan Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling Naturvetenskap och teknik Matematik Entreprenörskap i skolan Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete i praktiken BRUK Ökad kvalitet i fritidshem Kvalitetsutmärkelse Statsbidrag Delaktighet och inflytande arbetsmiljö och relationer Jämställdhet, arbetsmiljö och relationer Värdegrund Elevhälsa

5 Hur kompetensutveckling blir till skolutveckling några citat Först måste man inventera behov hos både individen och skolan och därefter göra en plan. Kurser ska inte vara ett belöningssystem för lång och trogen tjänst. När lärarna kommer tillbaka måste det finnas system för att kunskapen ska komma skolan tillgodo. För att det ska hända något efter kompetensutveckling måste man ha tydliga strategier.

6 Systematiskt kvalitetsarbete

7 Vem ska genomföra det systematiskt kvalitetsarbetet? Individnivå: Gruppnivå: Organisationsnivå: elev, lärare, skolledare klass, mentorsgrupp, a-lag Skola, förvaltning, styrelse

8 Varför systematiskt kvalitetsarbete? Likvärdig kvalitet Mål- och resultatstyrning Nationella mål Decentraliserat ansvar för genomförandet

9 Systematiskt kvalitetsarbete Kritiska faser Nulägesbeskrivningen Målen Uppföljningen och utvärderingen

10 Kvalitetsarbete i praktiken

11 BRUK - ett verktyg och stöd för skattning och utveckling av kvalitet i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer.

12 Viktigt att veta om BRUK BRUK utgår från de nationella styrdokumenten BRUK rangordnar inte målen BRUK är i första hand ett hjälpmedel för systematiskt kvalitetsarbete

13 Strukturen i BRUK BRUK har tre huvudområden som strukturerar tänkandet: Process vad arbetar vi med? hur organiserar vi lärandet? Måluppfyllelse vad leder vårt arbete till? Bakgrundsfaktorer vilka är våra förutsättningar?

14 Indikatorområden Huvudområdena har ett antal indikatorområden:

15 OH-mallen Matematiksatsningen 2011 Stöd till lokalt utvecklingsarbete i grundskolan Anders Palm, projektledare anders.palm@skolverket.se

16

17 Matematiksatsningen 2011 Vad är kvalitet i undervisningen? Vilka indikatorer finns på god kvalitet i undervisningen, om vi inte bara mäter elevernas resultat?

18 Matematiksatsningen 2011

19 Systematiskt kvalitetsarbete

20 Ansökan - nulägesbeskrivning - Hur har nulägesbeskrivningen gjorts? - Vilka behov har ni funnit?

21 Ansökan - mål - Vilka mål vill ni nå på kort och lång sikt? - Koppling till nulägesbeskrivningen - Koppling till kursplanen

22 Ansökan - genomförande - Vilka insatser planerar ni att genomföra? (kopplat till nuläge och mål) - Resurser, prioriteringar, tidplan etc...

23 Ansökan uppföljning/utvärdering - Vad ska följas upp och utvärderas? - Hur ska det göras? - Vem ska göra det?

24 Att komma vidare Erfarenheter från några lokala projekt Fördjupa kunskapen i förvaltningsledningen och i rektorsgruppen. Sprida erfarenheterna, ringar på vattnet Involvera fler skolor Utnyttja befintliga satsningar och ordinarie medel Ny kartläggning

25 Från projekten säger man... Vi har sett hur lärare kan utvecklas positivt med ganska små medel om de från stöttning och förtroende från skolledning och stöd av ämneskunniga i den egna verksamheten. Utvecklingsarbetet blev en utmaning för lärarna att sätta upp mätbara mål för lärandet och att utvärdera och sätta ord på resultat och erfarenheter. Vi har fått en arbetsmodell och en gemensam erfarenhet av utvecklingsarbete som vi kan arbeta vidare med. Sammantaget har vi skapat förutsättningar för elevers lärande. Det enskilt viktigaste var att skolcheferna omedelbart ställde sig positiva till projektet. Drivande och intresserade skolchefer är en förutsättning för arbetets möjligheter och utfall. Projektet har skapat tid till mer samarbete där elevernas kunskapsutveckling kommit i fokus. Detta har bidragit till ett förändrat synsätt och ett mer kritiskt granskande av vad vi gör och varför. Våra kartläggningar har synliggjort elevernas tillgångar och brister och har bidragit till att göra undervisningen mer effektiv. Matematiklärarna pratar om undervisning på ett annat sätt än tidigare. De har fått en ny yrkesstolthet och känner att undervisningen är av betydelse! Lärarna vågar släppa in varandra på lektioner och kan tillsammans analysera och utvärdera. De har blivit mycket mer medvetna om sin undervisning eller sin avsaknad av undervisning.

26 Framgångsfaktorer Erfarenheter från några lokala projekt Tid Handledning Vilja och tillit i arbetslaget Stöd från ledningen Utprövad metod Ekonomiska medel Projektledare Lagom utmaning

27 Avslutning