Statsbidrag för en likvärdig skola ansökan

Transkript

1 Dnr 2018/ Grundskolechef Ewa Myhrén Barn- och utbildningsförvaltningen Statsbidrag för en likvärdig skola ansökan Sammanfattning Likvärdighetsbidraget är ett statligt bidrag som ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Under förutsättning att huvudmannen inte minskat sina kostnader per elev för bidragsåret för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan jämfört med ett genomsnitt för tre föregående år. Vid beräkningen av genomsnittet ska hänsyn tas till den allmänna kostnadsutvecklingen. Det innebär att statsbidraget inte kan rekvireras om barn- och utbildningsförvaltningen fått minskade resurser till skolan. Statsbidraget uppgår till kr för bidragsåret Huvudmannen har tagit fram en analys, identifierat behov samt prioriterat insatser för statsbidraget under förutsättning att barn- och utbildningsnämnden beslutar om ansökan. Det handlar dels om ökat antal medarbetare, både pedagog och ledarresurs på skolor med högt SALSA-värde kopplat till måluppfyllelse, men också om kompetensutveckling för medarbetare. I den kostnadsberäkning som tagits fram av barn- och utbildningsförvaltningen, och som enligt förordningen inte får innehålla sökta statsbidrag, ser barn- och utbildningsförvaltningen att undervisningskostnaderna ökat de senaste tre åren. Skälen till detta är bland annat att grundskolan inte har kunnat hålla den ekonomiska ram som tilldelats, samt att barn- och utbildningsförvaltningen fått ersättning för löneökningar. Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att undervisningskostnaderna har följt kostnadsutvecklingen i samhället mellan 2016 till En mer exakt uträkningsmall kommer i december från skolverket. Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att bidraget skulle ge förutsättningar för satsningar som, utifrån analys, skulle innebära ökade möjligheter för eleverna att nå längre i sin kunskapsutveckling och att måluppfyllelsen därigenom skulle öka. Barn- och utbildningsförvaltningen vill dock tydliggöra riskerna med att söka och få bidraget ur ett ekonomiskt perspektiv på grund av eventuell återbetalningsskyldighet. Växel

2 Bakgrund och beskrivning av statsbidraget för likvärdig skola Beskrivning av bidraget Likvärdighetsbidraget är ett statligt bidrag som ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Huvudmannen ansvarar själv för att analysera sina resultat, identifiera behoven och prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera. Det är också huvudmannen som bestämmer hur man fördelar bidraget inom organisationen. Bidraget uppgår till kr för bidragsåret Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Det här statsbidraget är ett stöd för huvudmän att stärka likvärdigheten inom och mellan skolor. För att stärka likvärdigheten och för att alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet behöver resurserna riktas utifrån lokala förutsättningar och behov. Statsbidraget får inte sökas om huvudmannen minskat sina Egna kostnader per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan jämfört med ett genomsnitt för tre föregående år. Vid beräkningen av genomsnittet ska hänsyn tas till den allmänna kostnadsutvecklingen. Det innebär att statsbidraget inte kan rekvireras om barn- och utbildningsförvaltningen fått minskade resurser till skolan. Skolverkets förutsättningar för statsbidraget 3 Huvudmannen får för bidragsåret inte minska de egna kostnaderna per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan jämfört med ett genomsnitt för tre föregående år. Vid beräkningen av genomsnittet ska hänsyn tas till den allmänna kostnadsutvecklingen. Statens skolverk ska för varje huvudman beräkna och ange en kostnadsnivå jämfört med vilken huvudmannen inte får minska sina egna kostnader per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan. Huvudmannen får dock minska kostnaderna om det finns särskilda skäl på grund av avsevärt förändrade förutsättningar för bidragsåret i förhållande till jämförelseåren. (2018:49) Barn- och utbildningsförvaltningens beredning Barn- och utbildningsförvaltningens förutsättningar för statsbidraget Utgångspunkt för förvaltningens nyttjande av statsbidraget Ett framgångsrikt utvecklingsarbete utgår från en nulägesanalys med tydligt identifierade behov och orsaker, välgrundade insatser, resultatfokus, delaktighet och långsiktighet. Det är därför viktigt att den analys av verksamheten som görs bygger på detta innan beslut sker kring de insatser som ska prioriteras. Barn- och utbildningsförvaltningen har utifrån detta tagit fram ett underlag som bygger på de delar i det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsområden identifierats. Dessa områden har följts upp i kvalitetsdialoger och rapporter under 2018 och genererat de områden som lyfts fram. 2 (8)

3 Bakgrund till utvecklingsområden I barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete har ett antal utvecklingsområden identifierats som lyfts fram i verksamhetsplanen för Även om måluppfyllelsen i barn- och utbildningsförvaltningen har ökat det senaste året finns områden som behöver fortsätta utvecklas. På flera av de skolor där måluppfyllelsen är låg har vi höga SALSA-värden. Med utgångspunkt i detta vill vi satsa på att ge förutsättningar för eleverna på dessa skolor att klara sin skolgång på ett ännu bättre sätt. Det handlar dels om att skapa personella resurser men också att på olika sätt erbjuda kompetensutveckling till medarbetare. Det handlar om att utveckla vårt arbete med att anpassa undervisningen till de elever som finns i våra verksamheter på ett bättre sätt. Utvecklingsområden utifrån identifierade utmaningar: Utökning av pedagogtjänster kopplat till nyckeln för jämställdhetsbidraget och måluppfyllelse. Utökning av ledarresurs kopplat till nyckeln för jämställdhetsbidraget och måluppfyllelse. Kompetensutveckling engelska, språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik och naturvetenskap i yngre åldrar samt hur vi skapar mer tillgängliga lärmiljöer Kompetensutveckling kring systematiskt kvalitetsarbete i ledargruppen. Insatser inom ramen för utvecklingsområdet Utökning av pedagogtjänster: För att skapa förutsättningar för alla elevers lärande, dels utifrån SALSA men också utifrån andra parametrar t ex stödbehov diagnoser och skolfrånvaro. Det handlar också om elever som är placerade i familjehem där vi ser ett behov att öka antalet pedagoger som arbetar med eleverna. Dessa tjänster ska ges möjlighet till handledning av den centrala barn- och elevhälsan för att maximera effekterna av insatsen. Central barn- och elevhälsa har varit delaktiga i behovsanalysen. Utökning av ledarresurs På tre av våra skolor ser vi att rektor behöver få ett utökat stöd kopplat till sin roll. Det handlar om skolor med en större andel elever som, både utifrån SALSA, men också utifrån andra svårigheter har ett mer utmanande utgångläge i sin skolgång. För att skapa bättre förutsättningar för rektor att arbeta främjande och förebyggande vill vi utöka ledarresursen på dessa skolor. Kompetensutveckling Under ett par års tid har barn- och utbildningsförvaltningen sett att måluppfyllelsen i engelska sviktar redan från tidiga år. Detta är något som också identifieras på skolorna i det lokala systematiska kvalitetsarbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen vill därför satsa på en uppdragsutbildning för pedagoger i engelska. Utbildningen ska erbjuda språkträning i målspråkslandet kopplat till både didaktisk- och metodisk kompetensutveckling. 3 (8)

4 Tidiga insatser för våra elever är av stor vikt. Med en lagstadgad förskoleklass vill vi nu erbjuda alla pedagoger som arbetar med de yngsta eleverna en kompetensutvecklingsinsats kring språk, naturvetenskap och matematik. Insatsen ska ha en tydlig koppling till övriga utvecklingsområden för ledarskap i klassrummet, tillgängliga lärmiljöer och formativ undervisning. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med rektorerna identifierat utvecklingsområdet och avser att köpa in en uppdragsutbildning för yrkesgruppen i förskoleklass. Kompetensutveckling i matematik och språk-, läs- och skrivinlärning Handledning för verksamhetsutveckling. Rektor som pedagogisk ledare av sin verksamhet. Att ge rektorerna ytterligare redskap för att identifiera och analysera resultat samt att formulera utvecklingsinsatser för verksamheten. Bilaga 1 visar på preliminära fördelningar. Mål och förväntade effekter Ökad måluppfyllelse Minskad skolfrånvaro Ökad trygghet och studiero Attraktiv arbetsgivare Förväntad effekt Fler elever blir behöriga till gymnasiet Ökat meritvärde Pedagoger vill stanna kvar i yrket och pedagoger vill arbeta i barn- och utbildningsförvaltningen. Ekonomi och resursbehov Barn- och utbildningsnämnden har att förhålla sig till den ram som kommunfullmäktige sätter i sin rambudget varje år. Tack vare satsningar, löneuppräkningar och till viss del volymjusteringar har grundskolan haft en kostnadsutveckling från 2013 fram till Därtill har grundskolans undervisningskostnader per elev haft en tydlig kostnadsutveckling från 2014 till Delvis hör kostnadsökningar samman med de underskott grundskolan gått med under dessa år. Hade grundskolan förhållit sig mot budget hade kostnadsökningen varit något lägre. Kostnadsökningarna hör också samman med de riktade statsbidrag som kommunen ansökt om och fått. Dessa får i uträkningen för om kommunen har minskat eller höjt sina egna kostnader inte räknas in enligt Skolverkets förordningstext kopplat till statsbidraget. Med andra ord är det viktigt att lägga märke till förordningens skrivelse om att kommunen inte får minska sina Egna kostnader i genomsnitt. Skolverket skriver i förordningen (2018:49) att: Huvudmannen får för bidragsåret inte minska de egna kostnaderna per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan jämfört 4 (8)

5 med ett genomsnitt för tre föregående år. Vid beräkningen av genomsnittet ska hänsyn tas till den allmänna kostnadsutvecklingen. Statens skolverk ska för varje huvudman beräkna och ange en kostnadsnivå jämfört med vilken huvudmannen inte får minska sina egna kostnader per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan. Huvudmannen får dock minska kostnaderna om det finns särskilda skäl på grund av avsevärt förändrade förutsättningar för bidragsåret i förhållande till jämförelseåren. Nämndens förutsättningar att lyckas upprätthålla detta för bidragsåret 2019, beror delvis på 2018 års utfall samt den allmänna kostnadsutvecklingen. Nedan kan undervisningskostnaderna för 2017 och 2016 följas i två grafer. Dessa ska tillsammans med år 2018 ge genomsnittet för de tre år som därefter ska jämföras med 2019 års undervisningskostnad per elev. Det finns stora osäkerhetsfaktorer kring kostnadsbedömningarna för resterande del av 2018 samt De två första graferna nedan ger en indikation på att kostnaderna för grundskola och kostnaderna för undervisning i grundskola ökar. Sista grafen är barn- och utbildningsförvaltningens uträkning av de Egna undervisningskostnaderna under de tre jämförelser åren samt uppskattning av bidragsåret Denna graf är alltså rensad för de kostnader som barn- och utbildningsförvaltningen har utifrån beviljade statsbidrag, främst från Migrationsverk och Skolverk. Skolverket kommer i december ta fram en räknehjälp som ska standardisera uträkningarna för de Egna kostnaderna för undervisning. Då kommer barn- och utbildningsförvaltningen med större säkerhet kunna ge en prognos om de egna undervisningskostnaderna stiger mellan genomsnittsåren och bidragsåret Undervisningskostnad för Västerviks kommun över tid SCB Kostnad för undervisning i kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev (N15011) 5 (8)

6 SCB Kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev (N15008) Barn och utbildningsförvaltningen Uträknade egna undervisningskostnader per elev för åren 2016 och 2017 därefter uppskattade egna undervisningskostnader för 2018 och 2019, utefter Skolverkets riktlinjer.(en mer exakt räknehjälpsmall från Skolverket kommer i december) SKL Konsumentprisindex prognos Procentuell förändring Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8 För att få ta del av statsbidraget krävs att Skolverkets förordningstext kopplat till bidraget efterföljs. Utifrån ovanstående redovisning är det alltså viktigt att barn- och utbildningsförvaltningens ekonomiska ramar inte minskar då det gör att bidraget inte är sökbart. 6 (8)

7 Prognos för bidragsåret 2019 säger att de egna undervisningskostnaderna kommer öka från genomsnittet för åren 2016 till En försiktig bedömning är att kostnadsutvecklingen för undervisning per elev även kommer matcha alternativt vara högre än den allmänna kostnadsutvecklingen. Något som idag dock är svårt att med bestämdhet slå fast. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats. MBL-förhandling MBL-förhandling kommer att genomföras innan Barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Uppföljning och utvärdering Under förutsättning att nämnden beslutar att bidraget ska sökas kommer utvärdering att göras av barn- och utbildningskontoret. Dels som en del i det systematiska kvalitetsarbetet en också som en del i redovisningen till Skolverket. Ny bedömning behöver utföras inför bidragsåret Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta ge barn- och utbildningskontoret i uppdrag att söka statsbidraget, att använda sökt statsbidrag enligt barn- och utbildningskontorets redovisade förslag samt att barn- och utbildningsnämnden beaktar riskerna för eventuell återbetalningsskyldighet. Ewa Myhrén Grundskolechef David Johansson Förvaltningscontroller 7 (8)

8 Bilaga 1 Förslag till fördelning 2019 Likvärdighetsbidrag, totalt kr, år tjänst 550 tkr Helår Tot, 2019 Edsbruk 1, Blackstad 1, Hjorted 1, Åbyäng 2, Gunnebo 1, Fågelbäret 2, Skogshaga 2, Överum 1, Lidhem 1, Ludvigsborg 1, Ankarsrum 7 9 1, Karlavagnen 0, Falken 0, Totalt 15, Bitr rektor, 1 tjänst 680 tkr Helår Tot, 2019 Östra Ring 0, Ludde 0, Åbyäng 0, Totalt Övrigt Helår Tot, 2019 Handledning Komp utveckling Totalt Läs och skrivutveckling Helen Palmén Totalt Totala insater Bidrag Kvar att fördela 0 8 (8)