Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg

Transkript

1 Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling i Göteborg Karlstads universitet Hans-Åke Scherp Vetenskaplig ledare 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling... 3 Bakgrund... 3 Tidigare forskning... 3 Styrning, ledning och skolutveckling... 4 Syfte... 5 Forskningsfrågor...5 Genomförande... 6 Insamling av underlag... 6 Annotationer... 7 Resultatvariabler... 8 Urval av skolor och intervjupersoner... 8 Bortfallsanalys... 8 Resultatredovisning... 9 Bilaga Årlig arbetsinsats per förvaltning

3 Forskningsplan för forskning om verksamhetsplanens betydelse för skolutveckling Bakgrund På uppdrag av stadsdirektören samt utifrån skolplanen och budget 2008 har förvaltningscheferna för Göteborgs Stads skolor beskrivit en verksamhetsidé för all verksamhet från förskolan t o m gymnasieskolan. Syftet är att stärka lärandet och barnets/elevens personliga utveckling. Verksamhetsidén lyfter fram betydelsen av Elevernas/ barnens inre motivation och lust att lära. Varje enskild elev/barn känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan. Delaktighet. Eleven/barnet känner det angeläget och har en reell möjlighet genom medskapande att påverka hela sin skolsituation. Helhetssyn. Utifrån sammanhanget känner sig eleven/barnet utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar. Verksamhetsidén ska också prägla samspelet mellan ledare och medarbetare. Ledarskapet och medarbetarskapet ska präglas av medskapande, lust och motivation samt en helhetssyn. Syftet med verksamhetsidén är att tydliggöra förvaltningarnas uppdrag inom skolområdet att uppnå en högre måluppfyllelse ökad arbetsro samt att utveckla ledarskapet i skolan, såväl hos ledare som lärare Tidigare forskning Vad är det som gör att medarbetare gör det de gör när det som händer händer och vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer, är två centrala frågor för skolutvecklingsarbetet. Det finns förstås många svar utan att något av dem kan sägas vara fullständigt. Ibland agerar man utifrån hur man brukar göra och förlitar sig på att de traditionella lösningarna är de bästa möjliga. Ett problem med traditionen är att den ofta uppstått i och fungerat väl i ett annat sammanhang än det man har idag. På det viset kan vissa traditionella lösningar i själva verket skapa de problem som man försöker att lösa på ett traditionellt sätt. Goda råd och tips eller anmodanden från andra är andra anledningar till att man gör det man gör. Att ta över arbetssätt från andra som varit framgångsrika, utan att ha förstått eller sätta in det i en förståelsefördjupande helhet såsom teorier om lärande som ligger till grund för arbetssättet, riskerar att leda till ett förytligande av lärprocessen som ger ett sämre resultat än de man använt sig av tidigare (Hargreaves & Shirley, 2007). Denna görandekultur riskerar att avprofessionalisera läraryrket genom att lärare reduceras till att vara handläggare eller utförare av arbetsuppgifter och lösningar som andra utformat. Att relatera händelser till en inre meningsskapande helhetsidé om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande och utveckling är ytterligare ett sätt att få vägledning i 3

4 hur man ska hantera problematiska eller förbryllande situationer. Betoning av en verksamhetsidé tillhör denna kategori. Styrning, ledning och skolutveckling Inom organisationsforskningen har man ägnat sig åt att definiera och förstå vad en organisation är. Man försöker förstå vilka organisationsfaktorer som kan förklara varför man gör det man gör när det som händer händer. Ett perspektiv som inledningsvis dominerat förståelsen av organisationer är att se dem som rationella instrument för styrning och kontroll där medarbetarna ses som verktyg för att förverkliga organisationsmål som formulerats i hierarkins topp. Under de senaste decennierna har perspektivet på organisationer förändrats. Organisationer ses istället som sociala system av mening och innebörd. Organisationer hålls samman av gemensam förståelse av verksamhetens uppdrag. Människor handlar utifrån sin förståelse av verkligheten och utifrån de erfarenhetsbaserade lärdomar man gjort när man försöker förverkliga sin förståelse av uppdraget. Att leda och organisera innebär att skapa lärprocesser, där gemensam förståelse utvecklas och förändras. Förtroende och lärande ersätter till betydande del kontroll. Forskning inom skolan visar att det inte är någon idé att bråka på lärare för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall så länge de har den förståelse de har och så länge de har de lärdomar de har om hur man på bästa sätt bidrar till barns lärande och utveckling. Varaktiga förändringar i handling förutsätter förändringar i förståelsen av uppdraget eller i lärdomarna om hur man förverkligar uppdraget. Denna förändrade syn på organisationer leder också till förändringar av styrning och ledarskap. Perrow (1986) beskriver tre olika former för styrning av organisationer. Kontroll av första ordningen genom direkt övervakning, kontroll av andra ordningen genom planer och rutiner samt kontroll av tredje ordningen som består av gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för att förstå en situation och som underlag för beslut och handling. Tredje ordningens kontroll har visat sig vara viktigast som styrform i organisationer som inte kännetecknas av rutinarbete. Den komplexitet som kännetecknar skolans verksamhet och dess uppdrag skulle enligt Perrow tala för betydelsen av styrning via en helhetsidé på skolan. Betoning av den tredje ordningens styrning innebär samtidigt att styrning av första och andra ordningen tonas ned och utformas så att de stödjer den tredje ordningens styrning. Kvalitetsredovisningar och planer som man är ålagda att utforma eller själv upplevt ett behov av, behöver granskas och eventuellt revideras så att de ligger i linje med verksamhetsidén. En annan indelning för att belysa olika inriktningar av ledning och styrning utgår från fem olika nivåer för ingripanden: Utarbetande av en vision Påverka medarbetares mentala modeller och skapa en bärande helhetsidé Bygga upp olika organisationsstrukturer Påverka handlingsmönster Gripa in vid och reda ut enskilda händelser En del hävdar att man som ledare bara ska befinna sig på de tre översta nivåerna. Den forskning som vi bedrivit inom skolan visar istället att ledning och styrning sker genom att relatera de tre nedersta nivåerna till den bärande meningsskapande helhetsidén och till visionen. Om medarbetarna upplever att ledningen inte intresserar sig för eller har en djup förståelse av den konkreta vardagsverksamheten intresserar sig inte heller medarbetarna för ledningens betoning av visioner och helhetsidéer. Utan helhetsidé och vision är man som skolledare hänvisad till ideliga ingripanden i vardagens kontinuerliga händelseflöde. 4

5 Weick (2001) hävdar att decentralisering behöver föregås av centralisering så att medarbetarna i organisationen delar och omfattas av samma helhetsidé och antaganden som grund för decentraliserat och samtidigt koordinerat agerande. Centralisering som sker genom hierarkier och standardisering av göranden kräver väl utvecklade kontrollsystem till skillnad från centralisering i form av en gemensam helhetsidé. Dessutom fungerar inte regler och standardiseringar vid oförutsedda händelser. Både innehållet i Göteborgs stads verksamhetsidé och att se en verksamhetsidé som betydelsefull för att uppnå en högre måluppfyllelse ligger helt linje med forskningsresultat inom forskningsområdet organisation, ledarskap och kvalitetsutveckling. Ser man till innehållet i verksamhetsidén så har den prioritering man gjort av elevers och barns lust att lära, medskapande och helhet stöd i såväl beprövad professionell erfarenhet som inom vetenskapsområdet lärande och undervisning. I ett tidigare forskningsprojekt i Göteborg fann Kristiansson m fl (2008) att det ideala ledarskapet beskrevs på olika sätt av medarbetarna beroende på hur de upplevde kvaliteten i verksamheten. Medarbetare som upplevde att omvärlden hade en positiv bild av skolans verksamhet beskrev ett idealt ledarskap i termer av medskapande och tydlighet med en helhetsidé medan de som upplevde att omvärlden hade en negativ bild av verksamheten efterfrågade ett ledarskap som präglades av tydlighet och föreskrivande om hur man ska agera i enskilda konkreta situationer. Utifrån dessa resultat skulle man förvänta sig att en verksamhetsidé har olika betydelser på skolor där man har en positiv bild av hur omvärlden ser på skolan jämfört med skolor där man uppfattar att omvärlden har en negativ syn på kvaliteten i den egna skolans verksamhet. Syfte Forskningsarbetet inriktas mot att undersöka om och hur vardagsverksamheten samt måluppfyllelsen påverkas av verksamhetsidén. vilken betydelse verksamhetsidén har för medarbetarnas föreställningar om lärande om undervisning. hur utformningen av utvecklingsprocessen påverkar verksamheten över tid. Forskningsfrågor Vilka är skolledarnas och pedagogernas viktigaste lärdomar om hur man bidrar till barns och ungdomars lärande och utveckling? Vilka lärdomar har eleverna byggt upp om hur skolan kan hjälpa dem att lära? Vilka likheter och skillnader finns i synen på hur man på bästa sätt bidrar till elevers/barns lärande och utveckling? Hur stämmer elevers, pedagogers samt skolledares lärdomar överens med verksamhetsidén? Förändras lärdomarna och/eller verksamhetsidén under utvecklingsprocessen? Hur? Varför? Vilka förändringar sker när det gäller elevernas betyg, trivsel, lust att lära, medskapande, lärområden samt studiero? Varför sker eventuella förändringar? Finns det någon koppling mellan resultat och föreställningar om lärande och undervisning? Vilka är skolledarnas viktigaste lärdomar om ledarskap som bidrar till skolutveckling? Hur stämmer dessa lärdomar överens med verksamhetsidén? Förändras lärdomarna under utvecklingsprocessen? Hur? Varför? Förändringar i ledarskapet? Verksamhetschefers och stadsdelschefers syn på ledning och styrning samt lärande Hur stämmer dessa lärdomar överens med verksamhetsidén? Förändras lärdomarna under utvecklingsprocessen? Hur? Varför? 5

6 Genomförande Forskningsbaserad kunskapsbildning sker oftast genom att forskare med hjälp av vetenskapliga metoder undersöker det som är föremål för kunskapsbildningen vilket i detta fall är skolutveckling utifrån en verksamhetsidé. Lärare och skolledare som är huvudaktörerna vid skolutveckling betraktas som forskningsobjekt och ska inte vara delaktiga i kunskapsbildningen utan endast utgöra underlaget för forskarnas analyser. Att öka relevansen och tillförlitligheten i kunskapsbildningen genom ett samarbete mellan forskare och medarbetarna på skolan där lärare och skolledare är delaktiga i kunskapsbildningen är ett annat sätt att se på forskningsprocessen som är mindre vanlig. Man kan även tänka sig att ta ytterligare ett steg dvs att lärare och skolledare med hjälp av forskare beforskar den egna skolutvecklingsprocessen där forskarna bidrar med vetenskapliga metoder och systematik men där lärare och skolledare samlar in data och analyserar. Samarbetet mellan Göteborgs stad och Karlstads universitet bygger på de senare perspektiven på kunskapsbildning där lärare och skolledare är medforskare. Forskningsarbetet och de resultat som kontinuerligt genereras integreras i och bildar underlag för den fortsatta utformningen av utvecklingsprocessen samtidigt som det bidrar till den mer generella kunskapsbildningen om skolutveckling och betydelsen av en verksamhetsidé. På detta sätt skapas goda förutsättningar för en forskningsbaserad skolutvecklingsprocess. För att få en hög tillförlitlighet vid såväl datainsamling som analyser krävs en vetenskapligt baserad systematik. En del av detta sker genom att Karlstads universitet ansvarar för och genomför kompetensutveckling av medforskare inom följande områden: Förståelse av utvecklingsarbetet utifrån en verksamhetsidé. Förståelse av forskningsprocessen och hur den kan bidra till utvecklingsarbetet. Djupintervjuer med hjälp av föreställningskartor. Översättning av föreställningskartorna till digital form med hjälp av Cmaps. Sammanställning resultat och analys med hjälp av Cmaps. Genomförande av gruppsamtal med elever. Medforskarna är även medskapare av begreppssystemet vilket fördjupar den gemensamma förståelsen av begreppssystemet som analysinstrument. Karlstads universitet leder forskningsarbetet. Varje förvaltning utser minst två personer som i högre grad än andra ska bidra till att ta fram underlag för analyser samt även delta i analysarbetet. Dimensionering av medforskarnas arbetsinsatser framgår av bilagan. Resultat från forskningsprocessen redovisas kontinuerligt till berörda som underlag för planering av den fortsatta utvecklingsprocessen. Forskningen och utvecklingsarbetet sker i nära samarbete mellan projektledningen, Center för skolutveckling samt Karlstads universitet. Forskningssamarbetet inleds med en sammanfattning av tidigare forskning med relevans för skolutveckling, ledning och styrning utifrån en verksamhetsidé. Insamling av underlag För att förstå och ta tillvara på lärares, skolledares, verksamhetschefers samt förvaltningschefers lärdomar och föreställningar om ledarskap och/eller hur man på bästa sätt bidrar till barns/ungdomars lärande och utveckling används individuella intervjuer med hjälp av föreställningskartor. Intervjuerna genomförs av medforskare från de olika förvaltningarna (lärare och skolledare), medarbetare på Center för skolutveckling (verksamhetschefer) samt medarbetare från Karlstads universitet (förvaltningschefer). 6

7 Med eleverna genomförs gruppintervjuer med grupper om 5 elever. Till eleverna ställs frågan: Hur tycker du att det ska vara i klassrummet för att du ska få så bra hjälp som möjligt när du lär dig? Huvudprincipen är att man genomför intervjuer inom en annan stadsdel än den man tillhör. Stadsdelar där man har ett starkt behov av att förstärka utvecklingsprocessen genom att medforskarna genomför intervjuer och analyser inom den egna stadsdelen har även möjlighet att göra detta. Forskningsmässigt är det en fördel om man medforskar i en annan stadsdel men utvecklingsmässigt kan det vara en fördel att vara i den egna stadsdelen. Samarbetet med Karlstads universitet syftar både till utveckling av den egna verksamheten och till den gemensamma systematiska kunskapsbildningen om skolutveckling utifrån en verksamhetsidé. Föreställningskartor och Cmaps Föreställningskartan skapas initialt med hjälp av blädderblock och post-it -lappar. Intervjufrågan är: Vilka lärdomar eller slutsatser har du dragit om hur man som lärare på bästa sätt kan bidra till elevernas/barnens lärande och utveckling? Med skolledarna genomförs ytterligare en intervju utifrån frågan: Vilka lärdomar eller slutsatser har du dragit om hur man som skolledare på bästa sätt kan bidra till en så hög kvalitet som möjligt i undervisningen på skolan? Samma intervjufråga ställs även vid intervjuerna med verksamhets- och förvaltningschefer. Efter att intervjupersonen skrivit ned sina viktigaste lärdomar på post-it -lappar som sätts upp på blädderblocket av den som intervjuas, ställer intervjuaren förståelsefördjupande frågor och skriver förklarande text på blädderblocket. Eventuella kopplingar mellan lappar under samtalet synliggörs med hjälp av streck och pilar. Förståelsefördjupande frågor ställs för att få en så tillförlitlig bild som möjligt av kopplingens natur. Intervjun avslutas med att intervjupersonen ser över kartan och kommenterar hur bra man lyckats fånga personens föreställningar. Eventuella kompletteringar och ändringar genomförs innan intervjun avslutas. (se även och klicka på Lärande) Nästa steg är att överföra föreställningskartan från pappersversionen till en digital version med hjälp av Cmap-programmet. Cmap bygger på begrepp (det som står på post-itlapparna) länkar (det som kopplar samman post-it-lapparna) och propositioner, påståenden som utgörs av två begrepp och mellanliggande länk. Förklarande text på blädderblocket skrivs in i annotationer som kan kopplas till såväl länkar som begrepp. Vid översättningen till en Cmap görs en första bearbetning och analys. Innebörder i föreställningskartan ska transformeras till digitala Cmaps med hjälp av ett begränsat antal begrepp, länkfraser och påståenden. I båda fallen krävs att intervjuarna har en djupförståelse av olika teorier och undervisningsmönster så att de kan ställa förståelsefördjupande frågor som tydliggör vilken förståelse eller vilka lärdomar om lärande och undervisning som ligger bakom utsagorna. Ett gemensamt begreppssystem har utarbetats på basis av tidigare genomförda studier av lärande och undervisning där föreställningskartor använts. Inte-utsagor, dvs utsagor där man uttrycker vad som inte bidrar till ett fördjupat lärande, kan hanteras på två olika sätt. I första hand ombeds intervjupersonen att beskriva hur det istället ska vara. Ett annat alternativ är att använda länk-begrepp som beskriver ett negativt samband. Annotationer På varje föreställningskarta kan man lägga in annotationer. En annotation kan läggas på ett visst begrepp eller en viss länk för att förtydliga just den delen. Annotationer kan även gälla en Cmap som helhet och användas för att beskriva hinder för förverkligandet av lärdomarna som intervjupersonen uttryckt. Annotationer används om man upplever att Cmapen har brister 7

8 i överensstämmelsen med den ursprungliga pappersversionen utan att man kan åtgärda det med de begrepp som finns tillgängliga. Man beskriver i så fall vad som skulle behöva kompletteras för att Cmapen ska ge en rättvisande bild av pappersversionen av föreställningskartan. Resultatvariabler Betygsstatistik används för att få en bild av kunskapsutvecklingen. Resultat från balanserade styrkorten används för att få en bild av elevernas trivsel, lust att lära, medskapande samt studiero. Urval av skolor och intervjupersoner En högstadieskola från varje stadsdel, en skola med år 1-6 samt en förskola deltar i undersökningen inom grund- och förskoleverksamheten. Resultat från balanserade styrkort baserade på föräldra- respektive medarbetarenkäten används vid urvalet av skolor för att få en spridning. Tre gymnasieskolor varav två yrkesinriktade skolor ingår från gymnasiet. Skolledare, lärare och elever från Teknikprogrammet, Elprogrammet, Industriprogrammet, Omvårdnad, Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga programmet intervjuas. Totalt intervjuas 6 skolledare, 18 lärare samt 12 elevgrupper från de sex programmen. Från varje program väljs slumpmässigt ett arbetslag/programlag ur vilket tre lärare väljs slumpmässigt så att såväl karaktärs- som kärnämneslärare finns representerade. Eleverna väljs slumpmässigt från den grupp elever som arbetslaget/programlaget ansvarar för. På de 7-9-skolor som deltar i forskningsprojektet väljs tre lärare slumpmässigt från ett slumpmässigt valt arbetslag så att olika ämnesinriktningar finns företrädda. Lärare på utvalda skolorna för de yngre barnen väljs slumpmässigt. En lärare från år 4-6, en lärare från 1-3 samt en förskollärare intervjuas. Varje år väljs nya lärare ut som intervjupersoner. Forskningsfrågan berör skolenheten och inte förändringar hos enskilda lärare. Intervjuer som genomförs med endast ett års mellanrum riskerar att påverkas av tidigare års intervju. Ett underlag på 6 lärare på en skola eller 12 lärare i en stadsdel är för litet för att kunna uttala sig om synen på lärande och undervisning på en skola eller i en stadsdel. Att studera variationen i lärares lärdomar på en enhet kan dock ge en indikation på om samsynen ökar eller minskar. Ett underlag på cirka 320 lärare totalt i Göteborg utgör ett tillräckligt stort underlag för att man ska kunna säga något om förekomsten av olika föreställningar om lärande och undervisning bland lärare i Göteborg. På varje utvald skola intervjuas en skolledare dels om lärdomar om hur man som lärare på bästa sätt bidrar till barns/elevers lärande och utveckling dels om lärdomar om hur man som skolledare på bästa sätt bidrar till en så hög kvalitet som möjligt i barnens/elevernas lärande och utveckling på den egna skolenheten. Intervjuerna sker vid två olika tillfällen. De fyra gruppintervjuerna med eleverna fördelas så att två gruppintervjuer genomförs på högstadiet och två i år 4-6. Eleverna väljs slumpmässigt bland de elever som undervisas av lärare från det arbetslag som deltar i studien. Karlstads universitet ansvarar för och genomför det slumpmässiga urvalet utifrån listor som inhämtas från de deltagande skolorna. Bortfallsanalys För att kunna göra en bortfallsanalys om utvalda intervjupersoner inte vill medverka ombeds den tilltänkta intervjupersonen att beskriva varför. Ny intervjuperson utses slumpmässigt. 8

9 Resultatredovisning Varje år redovisas resultat utifrån analyserna på elev- pedagog- skolledarnivå respektive verksamhetschefsnivå för hela Göteborg. En sammanfattande rapport för hela utvecklingsarbetet utarbetas varje år. Karlstads universitet har ansvaret för helhetsrapporten som bygger på resultaten från respektive stadsdel och gymnasiet. Dokumentationen läggs även ut på medforskarsidan och på Göteborgs stads kunskapsnät där utvecklingsarbetet med verksamhetsidén kontinuerligt dokumenteras. 9

10 Bilaga Årlig arbetsinsats per förvaltning Personalinsats Utbildning Genomförande av intervjuer/person 2-3 personer 3 dagar/person 4 gruppintervjuer grundutbildning 24 med elever á 90 timmar min 6 lärarintervjuer á 90 min 6 rektorsintervjuer á 90 min Ca 30 tim/år Analys och rapportskrivning 30 tim/år samt vetenskaplig handledning 10 tim/år, Totalt 40 tim 10