En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

Transkript

1 En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé Hur kan våra olika roller utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen så att den upplevs meningsfull och skapar engagemang hos alla som deltar?

2 3 minuter med Polly 1:3 år

3 Synvändan Gå från brist kompetensdiskurs Från behov och stöd barns rättigheter Vår syn på barn och lärande bidrar till hur vi konstruerar barn, pratar om barn och våra föreställningar om barndom.

4 Namn och verksamhet Datum

5 Vi har gjort val Pedagogisk dokumentation Strategiska utvecklings områden Pedagogiska lärmiljöer Synvändan

6 2011 var året allt hände! Namn och verksamhet Datum

7 2014 hände det igen! Namn och verksamhet Datum

8 Men hur är det då möjligt? Datum

9 Ett medvetet arbete och fokusering på att förbättra och utveckla verksamhetens olika delar genom att bryta ner och bygga upp gemensamt Vi har en tydlig struktur och organisation som Jag frågade pedagogerna om deras tankar kring vad som varit avgörande i arbetet utifrån våra styrdokument och våra reflektioner att få en stadig förankrad grund. T.ex. vår verksamhetsdokumentation gör att vi blir effektiva i användandet av tid för barnen. Vi är stolta över vår förskola, vår verksamhet och trygga i vår yrkesroll Vi gör många medvetna val och prioriteringar som vi kan stå för, vi har våra ställningstaganden som visar vilken förskola och vilka pedagoger vi vill ha här Namn och verksamhet Datum

10 Sergiovannis pyramid Symboliska/Kulturella dimensionen Idé/vision delas av alla och genomsyrar det dagliga arbetet Gemensamma värderingar och förhållningssätt Kulturella dimensioner Ledningen finns närvarande i kärnprocessen Pedagogisk a dimensionen Fokus på uppdraget Pedagogiska och målen, en pedagogisk idé Genomarbetad dimensioner pedagogisk grundsyn Gemensam barn- och kunskapssyn Mänskliga dimensionen Mänskliga Trygghet och tillit till kollegor och ledning dimensioner Dialogiskt samtalsklimat, stöd och utmaning av kollegor Gemensamma spelregler, konflikter hanteras Tekniska dimensionen Roller, ansvar Tekniska och befogenhet klargjorda Beslutsvägar dimensioner är kända och används Fungerande informationssystem

11 Förskolan är het Kvalitet i förskolan vad är det? Namn och verksamhet Datum

12 Vad är kvalitet? Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är kvaliten i det pedagogiska mötet mellan pedagoger och barn. Kvalitetsarbetet utgörs av alla insatser på individ-,grupp- och organisationsnivå som bidrar till en allt högre kvalitet i det pedagogiska mötet, vilket i sin tur leder till en allt högre kvalitet i förverkligandet av skolans uppdrag. Hans-Åke Scherp och Gun-Britt Scherp Kvalitetsarbete och analys för lärande i skola och förskola Namn och verksamhet Datum

13 Meningsskapande helhet Att ha ett syfte, ett mål som ger en känsla av riktning i livet, fyller alla våra enskilda handlingar med mening. Om man inte har en gemensam, vägledande och meningsskapande helhet för hur man hanterar vardagens händelseflöde tenderar varje enskild fråga att hanteras var för sig, som om den inte hörde samman med hanteringen av andra situationer som uppkommer. Scherp&Scherp 2016 Namn och verksamhet Datum

14 Datum

15 TILLSAMMANS I en lärande grupp är tanken att det individuella kunnandet ska samverka så att också en kollektiv kompetens kan utvecklas. Det i sin tur förutsätter att människor uppfattar att det finns värden och nyttor som endast är kollektivt nåbara. För att kunna utföra sina uppgifter med bibehållen arbetsglädje och självaktning är det värdefullt för en grupp att ha denna förmåga att systematiskt lära av sina erfarenheter och dela med sig av sina insikter - Men det är också viktigt att ta till sig ny kunskap. Lars Svedberg

16 Vad tänker ni att barnen i förskolan ska få ha varit med om? Vad står er förskola för om 5 år? Omvärlden Nationella uppdraget Politiken Förskolan

17 Frågor att ställa sig själv som ledare Vari ligger min drivkraft? Vad tycker jag är värt att kämpa för? Vad behöver jag göra då? Vad går det hela ut på? Namn och verksamhet Datum

18 Syftet med allt vi gör Fortsätta skapa vår gemensamma plattform och synliggöra enhetens nuläge samt riktning framåt. Genom nyfikenhet och kollegialt lärande vidgar vi vår förståelse för vårt gemensamma uppdrag att verka för en likvärdig förskola med hög måluppfyllelse Namn och verksamhet Datum

19 Hur kan organisationen stödja vår verksamhetsidé? Hela organisationen ska stödja verksamhetsidén och gemensamma ställningstaganden, allt från ansvarsområden, scheman, arbetstid, dokumentationstid/reflektion. Organisationen ska vara tydlig för pedagogerna så att det skapar meningsfullhet och tillfredställelse att komma till arbetsplatsen. Du ska veta vilka gemensamma överenskommelser som råder samt förstå hur ens eget engagemang påverkar resultatet. Vi vet vad en förskola är men inte vad den kan bli.

20 Organisation Verksamhetsidé Barnen Olika sätt att tänka.. Barnen Verksamhetsidé Organisation Namn och verksamhet Datum

21 Ställningstaganden För som jag ser det verka för en idéburen verksamhet behöver vi tillsammans göra ställningstaganden,: Vilken förskola vill vi erbjuda? Vilken människosyn/kunskapssyn ska råda här? Hur ska miljön vara utformad? Vilket material vill vi att alla barn ska få möta? Pedagogisk dokumentation som verktyg synliggör våra ställningstaganden. Gå från bristdiskurs till kompetensdiskurs barn är inte utan blir utifrån den miljö och de pedagoger man möter. Vad är det då i vår organisation som vi behöver förbättra ansvarsfördelning scheman-reflektionstid Det kan inte vara upp till var och en hur verksamheten bedrivs

22 Vilka vinster kan varje förskola göra med ställningstanden utifrån vår gemensamma verksamhetsidé ett steg mot likvärdig förskola Hjälpa oss sätta ord på sådant alla tror sig ha en klar uppfattning om tex barn/kunskapssyn Skapa samsyn och gemensamma spelregler, gemensam ståndpunkt och utgångsläge Tydliggöra vad vi står för och vad varje barn har rätt att möta Ge en säkerhet i uppdraget

23 Svartbäcken Norra landsbygden

24 Teamet fortsätter Svartbäcken Norra landsbygden

25 Namn och verksamhet Datum

26 Fördjupa genom olika material, lera, pappersremsor, färg och penslar

27 Svartbäcken Norra landsbygds förskolor en nyfiken mötesplats för lärande Med demokratiuppdraget som utgångspunkt gör vi skillnad Genom inflytande och delaktighet skapar barnen samhället, tillsammans med pedagoger och vårdnadshavare Vi erkänner varandra och har tilltro till allas förmågor

28 Nyfiken mötesplats för lärande Nyfiken mötesplats för lärande handlar om vår syn på platsen/miljön/materialet och förhållningssättet i mötet med varandra. Barnen ska ha makt och möjlighet att utveckla sin nyfikenhet här och nu. Med demokratiuppdraget som utgångspunkt Förskolan kan vara en föregångare i att stärka barnens position i samhället Inflytande och delaktighet De behov, intressen och erfarenheter som barnen på olika sätt ger uttryck för utformar miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten och undervisningen Barn har rätt att uttrycka sin mening och bli lyssnade på. Barn skapar samhället Barnet har rätt att vara med och forma ett hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt samhälle. Förskolan är en del av samhället och samhället är en del av förskolan. Erkänna varandra och har tilltro till allas förmågor Bejaka och synliggöra alla människor vilket innebär att ta till vara på erfarenheter och se olika sätt, att tänka, göra och lära sig som berikande.

29 Samband mellan måltyperna vart är vi på väg? ( korven ) Strategiska utvecklingsområden kommunala förskolor i Uppsala Pedagogisk dokumentation Ledningsteamets förväntningar Medskapande i berättelsen Alla barn är med och skapar förskolans dokumentation och den är tillgänglig för barnen. Reflektionsforum finns för alla och har lika stort värde. Hur arbetar varje förskola? Skollag LPFÖ 98 Mål och budget - verksamh etsplan Enhetens verksamhetsidé Förskolornas ställningstagan den Enhetens två utvecklingsområde n Flerspråkighet och interkulturalitet Organisation Synvändan Förändrat kunnande Alla barn ingår i sammanhang där de utifrån sina erfarenheter, kunnande, åsikter etc. får utforska sin omvärld och förändra sitt kunnande. Hur arbetar varje förskola? Pedagogiska lärmiljöer Normkreativa lärmiljöer Alla barn har tillgång till lärmiljöer som möjliggör utforskande på olika sätt och som representerar alla som är kopplade till verksamheten. Hur arbetar varje förskola?. NATIONELLA MÅL KOMMUNAL- POLITISKA MÅL VERKSAMHETSMÅL

30 Årshjul för systematiskt kvalitetsarbeteöversikt Sommarverksamhet Juli Feedback Ref.sammanfattn. till FC Projektmodell Upptakt fokus Feedback Ref.sammanfattn.till FC Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete utifrån Lpfö 98, Qualis och vård och bildnings strategiska utvecklingsområden med pedagogisk dokumentation som verktyg Ref.sammanfattn. till FC Feedback. Dokumentation Gemensamt fokus Utveckling och lärande Ma, No, Teknik

31 Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete Juni Augusti September Plats för dokumentation Maj April 2013/2014 Oktober November Mars Februari Januari December Vad tolkar du/ni att barnet/barnen utforskar och finner intressant? Vilka skillnader i intresse finns? Hur fångas intresset upp och tas tillvara av pedagogen/pedagogerna? På vilket sätt stimulerar. aktiviteten/lärmiljön/materialet/pedagogens förhållningssätt barnets/barnens möjligheter att handla demokratiskt (exempelvis ta ansvar, samarbeta, visa solidaritet etc.)? Vad i den dokumenterade situationen har barnet/barnen ett reellt inflytande över och kan påverka?

32 Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete Augusti Maj Juni 2013/2014 September Oktober Reflektionssammanfattning Barns inflytande (nov/dec) April November Mars December Feedback Barn inflytande Februari Januari.

33 Vilken/vilka barn- och kunskapssyn/syner skildrar den dokumenterade situationen? Reflektion Ser det kompetenta barnet Reflektion 2014 Reflektion Tillåtande, medforskande, utmanande, lustfyllt lärande Konstruktivism förstå innehållet genom sitt handlande, Sociokulturellt kunskapen är mellan individer, de använder olika material för att få fram det de vill. Sociokulturellt-kunskap är inte bara inom individen utan mellan individerna. Barnen lär tillsammans med varandra. Konstruktivismen-ett utforskande arbetssätt med många olika etiska språk.

34 Emil Jensen

35 Tack för er tid!