Verksamhetsplan Färentuna förskola

Transkript

1 Verksamhetsplan Färentuna förskola Färentuna förskola Hanna Eriksson, bitr rektor

2 Datum Verksamhetsplan för Färentuna förskola Mitt namn: Hanna Eriksson Min titel: Bitr Rektor tillika förskolechef 1. Verksamhetsidé och vision Vår vision är att vara en förskola i tiden för alla barn. Genom forskning och våra erfarenheter har vi gemensamt tagit ställning för: Alla människor har ett lika värde och verksamheten skall ge varje barn stöd och rätt att lyckas. Tillsammans skapar vi ett klimat där allas egenskaper, behov och känslor får utrymme. Vi strävar mot att förbereda och inkludera barnen i ett demokratiskt samhälle som är i ständig förändring. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Barns lärande sker konstant, det sker under hela dagen i olika sociala sammanhang. Det är av största vikt att förskolan är mångsidig och tar tillvara på barnens kreativitet och främjar det lustfyllda lärandet. Miljön är föränderlig och utgår ifrån barnens intressen. Barnens tankar och idéer är mycket viktiga och leken har en central roll i miljön. Vi har enats om en gemensam barnsyn: att barn är kompetenta och växer av att få klara saker själva, att barnen skall mötas med respekt och lyhördhet, att barns lärande sker optimalt när de känner sig trygga och lyssnade på. Vi har åtagit oss ett uppdrag som pedagoger: där vi är aktivt lyssnande och intresserade av barnens tankar och teorier, där vi problematiserar verksamheten och vårat förhållningsätt, inte barnet. Där vi sätter ramarna för lärandet men låter barnen fylla innehållet. Där vi fokuserar på uppdraget med barnen och prioriterar barnfredad tid. Ekerö kommun har tagit ställning för att de kommunala förskolorna skall använda pedagogisk dokumentation som utvärdering och kvalitets säkrings verktyg. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som hjälper oss att bedöma vilken verksamhet vi erbjuder våra barn samt för att få syn på vad vi behöver förändra. 2. Nuläge De kommunala förskolorna inspireras även av Reggio Emilia och deras synsätt och förhållningssätt till barns lärande. Inom vår enhet har vi tagit ställning för hur vi praktiskt skall arbeta med pedagogisk dokumentation som stöd för utvärdering och 1

3 utveckling av det vardagliga arbetet. Alla pedagoger har möjlighet till reflektion med kollegor kring sin praktik, för allas delaktighet i utförandet. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som förutsätter gemensamma reflektioner. Vi har nu varit ett läsår i våra nya förskolelokaler. Det har varit ett roligt men även ett krävande år, att flytta en hel förskola och sen inreda 1000 kvm tar tid. Mycket kraft har gått till att diskutera och fundera kring hur vi skapar den bästa organisationen i våra nya lokaler. Detta arbete har varit en nödvändig process där allas delaktighet är viktig. Det har dock tagit mycket av våran tid vilket har gjort att annan reflektions tid har fått stå tillbaka. Detta läsår har vi ett bättre utgångsläge då miljöerna är i ordning och organisationen grundades under förra läsåret. I de nya lokalerna finns förutsättningar för en förskola i tiden. På torgen skapas lärande möten där vi får möjlighet till kollegialt lärande både mellan pedagoger och barn. Ett projekterande arbetsätt kan sträcka sig över hela dagen och behöver inte begränsas till en kort stund på fm. Under detta läsår skall vi fokusera på att utveckla våra pedagogiska miljöer, göra dem mer estetiska och besjäla dem. Under läsåret 2013/2014 hade vi som mål att sammanfatta våra pedagogiska dokumentationer, reflektioner och tolkningar i en Power Point. Syftet med Power Pointen är att den skall sammanfatta och synliggöra den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte att flera av pedagogerna inte har tillräcklig kunskap i att gör dokumentationer och att organisationen inte stödjer detta arbetsätt tillräckligt väl. Under förra läsåret hade hela förskolan ett gemensamt tema, Språket. Vi kommer att fortsätta med detta tema och försöka borra mer. Barnens tankar och idéer behöver fångas upp mer och temat måste synas och vara levande i verksamheten i större utsträckning. 3. Förutsättningar för verksamheten Färentuna förskola och skola har förskoleverksamhet, fritidsverksamhet åk f-3, öppen fritidsklubb för åk 4-6 samt förskoleklass och grundskola åk f elever går i skolan f-6. Förskola, fritidshem och skola har ett nära samarbete för att utveckla barns och elevers lärande med stigande progression från 1-13 år. Rektor tillika förskolechef, biträdande rektor tillika förskolechef och utvecklingsledare fritids leder verksamheten i en strategisk ledningsgrupp i samarbete med ledningsgrupper och arbetslag. Det övergripande utvecklingsarbetet syftar till att skapa helhetssyn, progression och röd tråd i barnens/elevernas lärande från 1-13 år. Färentuna förskolas uppdrag är att arbeta utifrån de styrdokument som styr inriktningen för verksamheten; skollag, Lpfö 98 rev 2010, barnkonventionen samt verksamhetsplan för förskola och skola 2014 inkl mål fastställda av Barn- och utbildningsnämnd och produktionsområde förskola/skola. Förskolans mål för föregående läsår var att utarbeta en ny organisation och struktur i de nya lokalerna, att utveckla och upprätthålla de pedagogiska miljöerna och att ha ett gemensamt tema Språk på hela förskolan. Mycket tid och kraft gått till den fysiska miljön samt att arbeta fram en bra struktur och organisation. Därför kommer vi stanna kvar i dessa mål och jobba för att fördjupa oss och implementera dem ordentligt. 2

4 Ytterligare mål och focusområden kommer att vara att utarbeta en tydligare struktur i vår verksamhet för reflektion utifrån pedagogisk dokumentation. En viktig förutsättning för att hålla arbetet med projekten levande är att det finns tid för gemensam reflektion och kollegialt lärande. Det vi nu behöver fokusera på är att göra det vi bestämt. Förflytta oss från formulerings- till realiseringsarenan. Vi behöver omsätta vår värdegrund och ställningstaganden i praktisk handling. Detta skall bli görandets år! Vi skall i större utsträckning göra barnen delaktiga i verksamheten. Delvis genom att reflektera över aktiviteter och dokumentationer tillsammans och formulera deras tankar och idéer. Barnen skall ha stort inflytande över sitt lärande. Vi skall också göra barnen mer delaktiga i revideringen av likabehandlingsplanen. 4. Mål Målområde 1 - Till 2014 ha utvecklat strategier och förhållningssätt så att alla barn och elever känner trygghet och når målen. ( produktion Förskola/skola) - Verksamheten skall vara trygg, trivsam och säker. ( BoU nämnden) Kundenkät (pilen) gällande Mitt barn är tryggt i förskolan ska i genomsnitt ligga över kommunsnittet Kundenkät (pilen) gällande det är arbetsro i barngruppen ska i genomsnitt ligga över kommun snittet Uppdatering och implementering av likabehandlingsplanen och årlig kartläggning. Pedagogerna skall genom sitt förhållningsätt visa att de omsätter våran värdegrund. Arbetsätt som skapar arbetsro i de nya lokalerna. Dela in barnen i smågrupper under dagen och erbjuda en miljö som skapar arbetsro. Målområde 2 Enheterna skall säkerställa att varje barn som lämnar förskolan har fått adekvat stöd i sin tal och språkutveckling. ( B o U Nämnden) Strategi Resultatet av HLO ( hur låter orden) Bornholm i september screeningen. Skall alla barn från vår enhet ligga på minst 10 poäng. Kundenkät (pilen) gällande Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk ska i genomsnitt ligga över kommunsnittet. Fortsatt arbete med - Före Bornholm Miljön skall vara stimulerande för barnens språkutveckling Stödja de barn som har annat modersmål än svenska Gemensamt tema Språket lyfter fram 100 språkligheten. o Gemensam satsning med skolan, svenskaprogressionen år F-6, försteläraruppdrag. 3

5 Målområde 3 Barn ska ha rätt till inflytande över sitt lärande ( BoU nämnden) Kundenkät (pilen) gällande Mitt barns tankar och intressen tas till vara ska i genomsnitt ligga över kommun snittet. Identifiera metoder och förhållningsätt som ger barn inflytande över sitt lärande. Utveckla det projekterande arbetssättet för att skapa delaktighet och inflytande, reflektera med barnen. Målområde 4 Till 2014 ska vi ha utvecklat fungerande arbetssätt och metoder i undervisningen som leder till god måluppfyllelse för barn och verksamhet (produktion förskola/skola) Utveckla det projekterande arbetssättet där barnen får möjlighet att infoga ny kunskap i meningsfulla sammanhang. Organisationen skall skapa förutsättningar för kollegialt lärande Skapa pedagogiska miljöer som förför och representerar de olika delarna i Lpfö. Målområde 5 Gemensamt tema, Språk Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation genom olika verktyg samt gemensam reflektion Utveckla arbete kring 1-13 perspektivet tillsammans med skolan Görandets år Utveckla det projekterande arbetssättet med gemensamt tema Språk. På APT skall vi ha work shops som ger oss inspiration till temat. På torget skapas möjlighet till ökat samarbete och lärande möten. Arbetslagen får möjlighet att tillsammans utmana sig och inta nya perspektiv eller bli inspirerade. På så sätt kan vi ta tillvara på varandras olikheter och tillsammans utmana oss i våra föreställningar och utveckla våra verksamheter. Vi skall omsätta det vi kommer fram till på reflektionsmötena. Vi skall berika och göra våra två ateljéer mer tillgängliga och centrala. 4

6 Målområde 6 Pedagogisk dokumentation som ett kvalitets säkrings verktyg. Alla pedagoger skall göra Pedagogisk dokumentationer. Alla skall känna sig trygga i ett reflekterande arbetsätt. Tillsammans reflekterar vi och sammanfattar analysen i power pointen. Processen och hur vi skall fortsätta blir tydligt. Verksamheten organiseras för kollegialt lärande och en tydlig veckostruktur som möjliggör reflektion. Revidera årshjul och se till att alla dokument är uppdaterade. Alla pedagoger som har behov av handledning och stöttning i dokumenterandet skall ges möjlighet till det. Målområde 7 Pedagogiska miljöerna Pedagogiska miljöerna skall utvecklas ännu mer för att stödja barns utforskande och lärande. Skapa besjälade miljöer med estetiska tillägg. Göra barnen mera delaktiga i utformandet. Hämta inspiration i bildarkivet och ta hjälp av handledning samt av varandra. Avstätta tid och skapa förutsättningar för att det blir gjort. Görandets år! Upprätta rutiner för att underhålla miljöerna. Målområde 8 Hållbar utveckling Aktivitet Hållbar utveckling skall genomsyra våra val och vårat förhållningsätt. Hållbarhet och framtidstro- vi kan göra skillnad- tillsammans! Vi skall fördjupa oss och lära oss om begreppet hållbar utveckling. Definiera vad är Hållbar utveckling för oss? Att alla barn skall få möta fler naturvetenskapliga processer utifrån sina intressen. I större utsträckning återanvända material, återbruk. Att välja demokratiska strategier för hållbar utveckling. Sträva efter en giftfri miljö och göra ekologiska val. 5. o na och arbetsätten beskrivs under punkt 4. 5

7 o Organisationen skapar förutsättningar för kollegialt lärande och reflektion. o Ledningen har skapat en tydlig veckostruktur där alla arbetslag/block har gemensam reflektionstid en förmiddag varannan vecka. På varje måndags em varvas de olika arbetsgrupperna och arbetar med något av sina ansvarsområden, pedagogiska utvecklingsgruppen eller blockmöten. o Årshjulet och Power pointen skapar en struktur och tydlighet. o På studiedagar gör vi uppföljningar av målen med hjälp av kvalitetsmall där vi formulerar våra mål och beskriver nuläge och önskad utveckling. Mål: Genomförande Resultat Utvärdering Vart skall vi? Hur gör vi? Hur blev det? Var är vi? o Handlingsplan för elevhälsoarbetet och likabehandlingsplaner revideras och utvärderas varje läsår 6. Uppföljning o På reflektionsmötena sammanfattas verksamheten i Power Pointen. o Verksamhetsplanen är ett levande dokument som läses av alla och återkopplas till kontinuerligt. o Målen bryts ner och utvärderas i kvalitetsmallen, följs upp på studiedagar. o I utvecklingsgruppen. o På APT och studiedagar. 7. Handlingsplan Beskrivs i de båda blockens organisationsplan. 6